Julklapp, tandlös och vacker tavla

Hello, long time no see! Men nu är jag här igen, äntligen!
Och äntligen kom min julklapp från jobbet. Har haft dem i ett par dagar visserligen, men ändå. Jag har ju inte visat dem för er. Det var ett sånt där supékort så man får välja själv bland en massa olika saker. Jättebra, tycker jag.

De är i nåt sammetsaktigt tyg och fuskpäls. Jättemjuka och sköna.

Jag har ju inte direkt sjövarmt här när det är kallt ute så det var ett perfekt val.

Och lille Valle var till veterinären igår och fick dra ut tre tänder igen. Snart är han tandlös om det inte ger med sej, denna FORL. Det kan ju göra det eller så får han dra ut varenda tand, det är bara att vänta och se, men nu ska han då inte ha ont iallafall för ett tag fram över. Det kommer han nog att uppskatta mycket. Han kan ju äta allt ändå. Till och med torrfoder.
Veterinären ringde idag och frågade hur det var med honom och om han åt och om han gjort tvåan, för han får bupaq nu, två gånger om dagen i fem dagar, och de kan bli lite hård i magen av det. De är så himla gulliga och bryr sej verkligen om sina pälspatienter. Det känns tryggt. Det är på Lapplands Djurklinik som jag har varit båda gångerna som han har dragit ut tänder. Och så ingår ett gratis återbesök så de får se att allt läker som det ska och att det inte är nån inflammation eller nåt som jag kanske har svårt att upptäcka.
Så himla bra!

Och så fick jag se nåt härförleden som jag absolut ville ha. En på instagram hade denna tavla och jag skrev VILL HA! och hon skrev var jag kan få tag på den. Japp, jag slängde mej på datorn och beställde postern och en ram som jag tycker passade så bra till.

Nämen alltså…Jag bara älskar den! Hembiträdet som står och dricker ur alla slattar. Hur söt? 
Och ramen är så fin. Den är beställd på annat ställe, för jag ville ha nåt finare. Inte alldeles för överdådigt, men lite elegantare än en slät plastram. Den här var typ exakt vad jag sökte. Så nu är jag nöjd och glad att få ha denna förtjusande lilla piga i min hall. Så där lagom praktfull. Älskar den! ♥

…praktfull och praktfull…men lite smålullig blev hon nog ändå… 

Bilarna

Dessa bilar. Jag tycker de är så läckra. Det är nåt jag vill samla på. I olika modeller. Bygga en carport till dem i vintage-stuk med snygga gammaldags skyltar (det hittar man på nätet, skriver ut och limmar fast på nån liten plåtbit)  svart- och vitrutigt golv och lite medfaren sådär, av väder och vind. Ni förstår säkert.

Var man ska ha dem? På väggen så klart.
Jag vet! Glöm allt snack om carport, man gör ju små garage till dem, som tittskåp och hänger på väggen. Och tillverka små redskap och verktyg och skyltar, allt som brukar finnas i ett garage. Ååh så fint!
Och så måste det finnas några hyllor med bensinmacken på och telefonhytten och kanske nån korvkiosk eller nåt där nån bil får vara på “utflykt”…*fniss*
Oj, vad jag skulle älska att stå och titta på det. Jag måste fixa sånt.
Vad ska jag tillverka först? Vad finns i ett garage?

*googlar*

…ja, jisses…är det inte smink, så är det garn och är det inte garn så är det modellbilar… 

Ljusare tider

Vi går ju mot ljusare tider nu, alltså i ordets rätta bemärkelse, hur det är metaforiskt får vi se, kan ju bli katastrofalt om vi har otur. Redan nu tycker jag mej märka en liten skillnad. Strax före ett tog jag bilden nedan och solen lyste fortfarande på berget i horisonten. Vid vintersolståndet hade det redan börjat skymma och solens nedgång började cirka en timme tidigare. Så det går himla fort nu mot ljusa dagar och vackra vintermotiv med krispigt glittrande vita vidder mot ljusblå himmel – och rosa moln vid skymning – som jag tycker är bland det vackraste som finns.

Och Valle får med största sannolikhet uppleva en sommar till, och säkert fler än så, om inget oförutsett sker. En riskabel sak måste han ju genomgå den 12 januari då han ska få en genomgång av tänderna. Då sövs han ju ner och det är alltid en risk. Men han har ju klarat dem hittills, flera stycken, så han ska nog klara en till. Peppar, peppar…
*slår sej på huvudet*

*slår på Valles huvud också för säkerhetsskull*

…han har varit så busig och go de senaste dagarna… 

Allra sista dagen

Nu har vi lämnat ranchen och är på min gata i stan för att fira in det nya året och det allra sista av den allra sista dagen av året 2021. Ett år som har lunkat så sakteliga förbi. Inget anmärkningsvärt har hänt, vad jag kan minnas iallafall, och nu orkar jag inte ens gå in på nåt politiskt eller annat nyhetsurval, utan tänker mer på personliga företeelser.
Det skulle väl vara Håkis år i så fall som har lite mer att nämna med tanke på att han hunnit med två jobbyten. Själv har jag inget spännande att förtälja.

Nyårsmiddagen blev hämtmat från Österns Pärla. Tog en bild på Floras Kulle. Det var så fint med den lysande älgen och allt det andra.

Jag valde friterade räkor med sötsursås och Håkis tog fyra små rätter. Med ekstla lis och sötsulsås förstås. MUMS!

Nu myser vi i soffan med tända ljus, lite snacks, päroncider i champagneglasen som vi ska skåla med sen, iförda våra fina Bazinga-tishor. Ni får ursäkta kvalitén på sista bilden, det är inte jag som är suddig, det är mobilkameran som inte riktigt vet vad den ska fokusera på i det svaga ljuset. Men det får duga. Nu vill jag önska alla och envar ett gott slut och ett riktigt

2022

 

…pussikramen från oss… 

Kockums muggar och koftan

Nu har vi fått muggarna och jag fick fika svägerskans goda mjukkaka med varm choklad och det var så gott. En liten kaka som jag bakat slank också ner.

Älskar allt gammaldags, så nu vill jag ha mer sånt. Mer emaljerat.

Och Håkis kofta blev äntligen färdig. Den behöver egentligen blockas och så ska jag sy ett kantband med nåt vackert mönster på insidan för att dölja dragkedjan, det är ju kutym att göra så, för att den ska vara finare på insidan. Den är väldigt varm då garnet är Novitas sju bröder, samt att trådarna mellan mönsterstickningen gör det dubbelt så tjockt, så om han har den under nån tunnare jacka när han är ute och skottar eller nåt så lär han inte frysa. Det är det den är ämnad för, var min tanke, inte att använda som tröja inomhus, för det är den alldeles för varm för.
Håkis är nöjd. Jag känner väl att jag kunde ha gjort ett lite finare jobb när jag sydde på dragkedjan, men i det svaga ljuset och stressen att få den klar till jul så tänkte jag att det syns ändå inte, men det gör det. Nåja, jag kan ju alltid göra om det, det är ju bara att sprätta upp sömmen, men det gör jag en annan dag. Nu kan han ju använda den, om och när han vill.
Hur det är med min tröja, undrar ni? Jo men den…är inte klar. Jag har inte steekat den ännu, men jag gör det nu i helgen, så ska jag också kunna använda min om och när jag vill.

…äntligen fick vi muggarna i rätt storlek…muminmuggarna ska jag ta hem till mej… 

Passar på att njuta

Nu passar jag på att njuta det sista av julen. Dagarna blir ljusare för varje dag och snart får vi vårkänslor, till och från, för det kommer väl en och annan vinterstorm som får en att misströsta mellan varven.

Det är inte så ofta jag sitter i köket så jag tog med mej adventsljusstaken till vardis så jag får elda upp ljusstumparna där. Och hör och häpna, jag har slut värmeljus! När hände väl det sist? Måste köpa nya. Tur jag har av den större varianten iallafall. De eldar man ju dessutom två dagar, iallafall jag, de brinner ju så länge.

Alltid lika vemodigt när julen är över, men det är ju några veckor kvar om än man inte har nåt att se fram emot direkt. Fast jo, det har vi, aningen längre ledighet. Vi har ju så få röda dagar denna julen, det är ju bara fredagarna som vi har extra ledigt, så vi har tagit ledigt klämdagen efter trettondagen, så får vi iallafall fyra dagar i rad. Sen är det bara att städa bort julen och pynta lite mer vårlikt och se tiden an fram till påsk.

…påsken är också trevlig, men inget slår julen… 

Några av Håkis julklappar

Här fortsätter julen i lugnets tecken. Städade lite här och bäddade rent, var och handlade på Storis, åkte till ranchen en stund och chillade där, sen tillbaka hit där vi fortsatte chilla med lite snacks och julens choklad. Jo, men på julen måste man få gotter!

Passade på att ta lite bilder på några av Håkis julklappar. Här är bilen och bensinpumpen. Tycker de är så fina! Nu måste vi bara hitta ett hus som vi kan flytta till så vi får sätta ihop hela bilsamlingen, jag med min röda bubbla och roadstern jag fick nu och så denna söta Citroën 2CV intill bensinpumpen. Hur najs? Sen får vi köpa fler och bygga en snygg carport till dem med svart- och vitrutigt golv.
*drömmer sej bort*
Vaddå “köper julklappar till Håkis som jag själv vill ha”?

Av Valle, Vilma och Alma    fick vi varsin emaljerad Muminmugg. Söta som tusan, men små, bara 25 cl, de glömde kolla storleken   så nu har jag beställt varsin mugg från Kockums, den vita med grön kant, i 37 cl. Dyra, jo, men vi vill ha!

Och slutligen en av tre tröjor. Eller fyra om man ska räkna med tishan som han fick och jag köpte likadan till mej. Vi gillar ju The Big Bang Theory och är ett stort fan av Sheldon, så jag tyckte vi måste ha en varsin tisha som det står Bazinga på    men bara till att ha här hemma som sov-tisha. Visar vid senare tillfälle.

…denna var riktigt snygg…måste sticka mej en likadan… 

Här är den

Här är julklappen som inte fanns med på bild. En sån där bra köksförvaring som jag tycker är en liten prydnad samtidigt, jag tycker det är så fint med såna hängande korgar. Jag ska väl ha en blomma högst upp, tror jag skulle vara fint. En gullranka till exempel. Sen vet jag egentligen inte vad jag ska ha i de andra korgarna, inte lök iallafall som nu på bild, det satte jag bara tillsvidare, men en massa små bra-å-ha-saker eller frukt eller what ever.
Men jag undrar om jag inte ska byta repet till ett tunnare snöre, vi får se, annars tycker jag korgarna var så fina, så där sneda och vinda och handgjorda, precis som jag vill att det ska vara.

…eller den får nog vara som den är nu när jag hängde upp den med en S-krok istället, så den kom lite högre upp…älskar’t 

Till er alla en riktigt God Jul

Julafton. Tiden går så fort och nu är vi framme. Julen är över och nu återstår ett par dagars vila innan arbetet kallar igen.
Vår julafton förflöt som så att vi startade med att hälsa på kära mor. Lilla storasyster med make var också där så vi fick en pratstund med dem också, vilket var så mysigt.

Mamma hade fått så mysig morgonrock, tror jag att det var, den är så mjuk och len och varm, sa mamma, så nu skulle hon bara skrota omkring i pyjamas och den ovanpå hela dagarna, förkunnade hon. Det skulle jag också ha gjort om jag var hon.

Pappa Jerker var också med och tittade leende på oss från sitt hörn, precis som förr i tiden.

Väl hemma åt vi den sedvanliga julmaten och sen tände jag ljus i mitt hus och sen var det julklappsöppning kvar på agendan.

Vilket var en hel del, som ni ser. Man skulle kunna tro att vi var några stycken som skulle dela på dem där, men det var bara jag och Håkis. Vi gick väl “all in” utan överdrift i år eftersom vi inte hade några alls förra julen.

Så här glad blev Håkis åt sin första julklapp. Ett lock till smörbyttan med plats för smörkniven, han som alltid vill ha kniven på byttan i kylen. Jag hatar det, för den ramlar alltid på golvet när jag ska ta ut den, det slår aldrig fel, men nu sitter den fast, säkert förankrad, och det tyckte både Håkis och jag är toppen, hahaa. I samma paket låg även ett par tubklämmor vilket underlättar när man ska rulla till exempel kaviartuben så den tar mindre plats och det blir lättare att trycka ut innehållet. Mycket praktiskt på min ära.
Många fler klappar hade han, som sagt, men dem får jag visa en annan dag.

Mina klappar kan jag visa iallafall. Här uppradade till er presentation. Så himla fina grejor! Och det roliga är att Håkis fick också en bil och en bensinpump i samma gammaldags stil och när han öppnade dem sa han: – Fick jag också en bil…
Och jag hade inte ens öppnat min ännu, men förstod ju när jag gjorde det varför han sa att han “också fick” en och skrattade gott åt det.
En grej saknas på bild, men jag ska visa den vid ett senare tillfälle, jag har redan hängt upp den i köket.
Mycket fina julklappar, allt som jag önskat och jag är så nöjd, som ni säkert förstår.
Nästa år vet jag inte alls vad jag ska önska, för nu har jag verkligen grejor till överflöd, men kanske stickor och garn och andra tillbehör, jag vet inte. 

…det inplastade tyget är nya stolsdynsöverdrag till mina köksstolar…sååå fina!… 

*springer genast och byter*

God fortsättning på julen nu och STOR KRAM till alla  

♫ Jul…kyyylen är hääär ♫

Nu har kylen kommit, men den står ännu i hallen. Jag har tagit bort all frigolit från den, men den står även på en skiva och jag törs inte börja försöka välta kylen för att få bort den, för stora hål i väggen är inte riktigt min grej, så jag väntar tills Håkis kommer om ett par timmar och vi får hjälpas åt med det. Men att den fin är, min nya kyl & frys.

Killarna som levererade tyckte att Valle hade ett speciellt utseende, men jag förstod på deras sätt att titta på honom och skratta lite att de tyckte han var söt. Han var så nyfiken och undrade vad de skulle med våran kyl till. Söta lilla gubben ♥

Nu ska det bli skönt att få in alla grejor igen. Det börjar bli kallare och är -8° i skrivande stund och jag är inte säker på att allt som var i kylen pallar att frysas. Vi får antagligen handla nytt. Jag tog mej en kopp kaffe nu, innan jag satte mej här, och det var mjölk-slush som kom ur tetran. Och för er som inte vet vad slush är, så är det en dryck med krossad is i. Men det gick att hälla i en skvätt iallafall.

Nu vill jag att han kommer hem. Varför ska allting alltid ta sån tid?
Undrar om han kan flexa?
Ååh, denna väntan…
*suck*

Vaddå “Paula Detbrinneriknutarna Aunesdotter”? 

…jag är så nöjd och glad…tycker kyl e snygg… 

Julklappar

Jag har ju sagt att jag är den barnsligaste 55-åringen jag vet. Det gäller i alla lägen och inte minst vid juletider. Ta klapparna till exempel. Förra julen hade vi inga, mer än de som vi fick från jobbet. Hur kul va däää? Inte kul alls, om ni frågar mej. Därför gör jag inte om samma misstag i år. Att vakna på julaftonsmorgonen – låter lika motsägelsefullt varje gång jag säger det – och med ett glädjeskutt hoppa ur sängen och förväntansfullt fråga Håkis om vi får öppna nåt litet paket redan på morgonen, det är bland det bästa som finns…hahhaaa! Jag älskar känslan. Förut, när han åkte iväg tidigt så gjorde vi ju det, öppnade alla klapparna innan han åkte, men nu är det inte säkert jag får öppna nåt förrän på eftermiddagen, men kanske…om jag är riktigt snäll så.

Håkis julklappshög växer. Några till ska ta plats där, men de har inte kommit ännu. Sen ska mina dit också, så det blir en rejäl hög där under granen. Precis som det ska vara…om ni frågar mej.

…åååh, så roligt…som jag längtar!… 

Nu längtar jag till Lucia

Nu har vi varit till både RUSTA och Elgiganten. Jag har handlat lite mer av garnet Mella, bara ett par nystan, för det jag hade stickar jag sockor av till Håkis och jag vill ha likadana så därför blev det ett par nystan till. Jag har tidigare köpt strumpor där, såna med kort skaft, de finns i mörkgrå och vitrandiga, ljusgrå och vitrandiga, rosa och vitrandiga och så enfärgade vita och rosa och jag gillar dem så mycket, för de är inte såna som åker under hälen när man har skor på sej, utan sitter fint på foten så jag köpte två 4-pack till. Sen fanns det, till min stora glädje, liknande torkställningar som den jag köpte på IKEA i somras, så jag köpte en till sån. Och en stor förpackning med Ferrero Rocher chokladbollar, som jag älskar ♥ och det var en sån som har vita och mörka bollar också, som jag aldrig har smakat och trodde väl att jag inte skulle gilla så mycket, kanske, men oj vad goda de var.
Sen var vi ju på Elgiganten och köpte en ny kyl med frys. Det blev en LG och de kommer med den på Luciadagen mellan 9 och 13, så Håkis får åka hem och ta emot den. Annars måste jag ta ledigt hela dagen.
Jag har lyft ut lådorna med frysvaror och ställt på balkongen och håller på att frosta av frysen nu, och när jag gjorde det slutade kylen att slå av och på, så den funkar nu. Hoppas den gör det tills jag får min nya. Det ska vara över -10 hela nästa vecka, så det är ju bra, men jag får laga mat av det som är därute så det inte blir förstört ifall det skulle bli varmare innan jag får hem kylen.

…tur ändå att det är vinter… 

Mys hos mor och trasig kyl

Igår var vi som sagt till min kära mor och åt lutfisk. Det var så gott! Jag var ju inte så jättehungrig eftersom jag smakade av de små ostarna på kex hemma hos Håkis och det var alldeles för gott och svårt att inte ta en till…och en till…ja, ni fattar. Men jag smällde i mej två portioner ändå, det har ju blitt tradition och det är väl det enda jag tar två portioner av, annars är jag rätt liten i maten. Det är ju gånger som det vankas nåt gott, och som man äter väldigt sällan av, som jag proppar i mej. Inte nog med det, sen när vi kom hem stoppade jag i mej nästan en hel påse ostbågar! Inte bra!

Hon har en sån gullig liten gran. Alldeles tillräcklig, tycker jag.

Det är så juligt och fint hos henne, som vanligt, och vi hade så mysigt med tända ljus överallt, som givetvis släcktes innan de brunnit ner, så ni behöver inte oroa er.
Efter ett par timmar tog vi kaffe och smakade av mina saffransbullar och mamma tyckte de var så goda. Nu har hon några i frysen som hon får ta fram till Lucia och kanske till jul. De är ju inte så små, så man kan ju dela dem så att de räcker längre.
Det bidde ingen mjuk pepparkaka, det får jag baka en annan dag.

Nu väntar jag på att Håkis ska komma, han har varit på Bavaria och jobbat, jo de klarar sej inte utan honom än, och sen åkte han iväg på några ärenden och nu kommer han strax och hämtar mej, för vi måste på Elgiganten. Min kyl och frys sjunger verkligen på de sista tonerna, så jag måste beställa en ny. Den blinkar och har sej och slår av mitt i allt och inget att lita på. Men det är lugnt, ingen fara ekonomiskt, jag har ju min buffert och det är detta den är till för. Och så Valles veterinärkostnader förstås. Måste bara se till att de fraktar och bär upp den hit samt tar med sej min gamla, så att vi slipper det. Annars blir det ingen affär.
Ha det så fint nu alla och på återseende.

…synd att den skulle paja just nu, men samtidigt kul att få nytt… 

God ost

Håkis har alldeles nyss bytt jobb ännu en gång och blev avtackad med en stor korg med olika gotter av sina arbetskompisar, sin korta tid där till trots, men han är omtyckt av de flesta han möter. Iallafall, i denna korg fanns bland annat den här osten som jag aldrig smakat tidigare. Och den är jättegod! På salta kex, smörgåsrån, finn crisp…you name it…så himla goda små ostar med olika topping.

…rekommenderas å det varmaste…  

Prydnadsskorna

Jag skulle ju visa skorna som jag fick av mej i julklapp. Jag har ju förstås inte slagit in dem, det vore ju att gå lite för långt. Jag är galen, men kanske inte så galen. Fast…varför inte egentligen?

Iallafall, så här ser de ut. Ganska stora var de. Jag tycker de är så jäkla fina! Kunde bara inte motstå. Om jag ska göra nåt av dem…tillexempel ljusstakar eller nåt…jag vet inte. Tanken har slagit mej, men samtidigt…de är ju så fina som de är, så jag tror de bara får finnas där och pryda sin plats. Var det blir får vi se. De kanske får vara kvar där i sovrummet.

…nu göra sej klar för avfärd mot Storheden och sen ranchen och därefter kära mor… 

En doft av nybakat

Klockan är snart midnatt och spöktimmen börjar strax. Jag har haft uppesittarkväll här med Valle. Jag har bakat lite lussebullar. I god tid. Jag brukar ju baka just till Lucia, men vi ska till kära mor och äta lutfisk imorgon så då ville jag ha med en påse till henne så hon får smaka. De är så goda!

Och jag tycker de blir så vackra när man tvinnar dem så där. Hade gärna haft russin i också, jag och Håkis tillhör procenten som vill ha russin i vörtbröd och lussebullar, men jag hade inga. Nåja, det duger gott utan också. De är ju lite annorlunda när de är bakade som vaniljbullar med pärlsocker på, så russin är inte ett måste.

Sen har jag slagit in ett par julklappar till åt Håkis. Jag fick också en julklapp av mej. Jag tycker att jag var värd det, för jag har varit en snäller liten kicka. Eller så var det för att det var så bra pris, just under 90 kr. Det är ett par prydnadsskor i gammaldags stuk med spänne och de glittrar så vackert. Jag ska visa imorgon när det är dagsljus. Jag tyckte de var så fina. Vet inte riktigt var jag ska ha dem, men det får jag bestämma efter jul.
Ursäkta kvalitén på bilden, men det var rätt så mörkt i rummet, vilket gör det svårt att få bra fokus.

…kanske bakar jag mjuk pepparkaka också imorgon…men först sova sej natten… 

Första paketet

Jag är ju som sagt färdig med alla paket, nu väntar jag bara på att få hämta dem också, men ett är iallafall färdigt och har tagit plats där under granen. Det är nåt som jag vet att Håkis vill ha. Han kommer att uppskatta den mycket.
*fniss*

För dem som undrar om tomtetofflorna har kommit fram så har de det. De kommer väl till pass här nu när det är kallare ute och jag har fått märkbart svalare i lägenheten. Det blir inte varmare än 21° och jag är ju van ungefär två grader högre innetemperatur, men det är bara att klä sej.
Jo, jag kan ju passa på att förtälja hur det ligger till med mina vallningar. De är tillbaka, de tog bara en lite längre semester. Dock har de antagit en aningen lindrigare form, så jag besväras inte så jättemycket av dem, trots att de är av både värme- och kylvarianten. Inte kommer de lika frekvent som tidigare heller, då jag kunde ha en fyra stycken på en timme. Nu kan det ta ett par timmar mellan varven, men ibland bara 30 minuter.
Ja, jag kommer väl få leva med dem ett tag till antar jag. Men för mej får de gärna ta semester lite oftare. Långa sådana. Jag lär inte komma med några invändningar.

…värmevallningarna kan ju vara bra att ha när midvinternattens köld är hård… 

Det blev den svarta

Det blev den svarta stjärnan iallafall. Den stora vita var inte så fin som jag trodde. Eller den är finare utan belysning. Men den svarta var jättefin, fast jag ska köpa en lampa med gulare sken så den matchar ljusstaken bättre.

…nu får det vara bra, nu orkar jag inte mer…nattinatti… 

Jul i mitt hus

Här har det pyntats och bytt gardiner i kök och sovrum och inte är jag färdig riktigt än heller. Jag har stjärnorna kvar, men behövde ett litet brejk från allt.
Jag har duschat och kokat en panna kaffe som jag sitter och sörplar på med mandelfinskorpor som tilltugg.

I köket är det sej likt.

Det är väl den vita tomten och elljusstaken som är nytt för i år, tror jag.

Satte den röda elljusstaken på byrån i hallen. Tror inte jag ska ha nåt alls i datarummet i år. Det får räcka med alla andra rum.

Nytt är två äppellådor som jag köpt till balkongen egentligen, men som jag har i vardagsrummet tillsvidare, så dem pyntade jag lite. Katternas gamla adventsstake som visst funkade, det var en annan röd som var trasig, eller det var två ljus som hade slocknat på den. De söta änglarna som mamma gjorde för länge, länge sen. De har hängt i trådar, typ som en hängmobil, men trådarna gick av och jag har tänkt att laga dem, men nu får de stå så här i år. Sen kanske jag gör julgransdekorationer av dem. Jag tycker de är så söta. Man ser att de har många år på nacken.

Tyckte det var gulligt med den där halmen på tomteflickans fot, så jag ska leta i mina gömmor, för om jag inte har helt fel så ska jag ha sparat sånt från tidigare julkorgar o dylikt.

Den söta tomten, som lilla storasyster stickade till mej för några år sen, och halmgrisen fick ta plats ovanpå äppellådorna. Och de röda klockorna som alltid hängt i dörröppningen, om inte på kökssidan så i hallen. De har sin givna plats och kommer nog alltid få hänga där. Jag är inte särskilt ombytlig av mej, men i år blev det lite annorlunda iallafall. Och det är massor som saknas. Jag tar fram färre och färre grejor för varje jul, men vad jag skulle vilja ha mer av är girlanger med vimplar och annat, så det ska jag ordna. Det tycker jag är festligt och fint. Ljusslingor har jag ju redan mycket av som jag har året runt.

Ja hörrni, nu är det jul i mitt hus.
Men stjärnorna är kvar, så jag går väl och hänger upp dem nu.
Ha en skön söndagsafton nu alla mina nära och kära och vänner som jag ännu inte känner

…har beställt alla julklappar också, så det är färdigt det med…så kul!…

Söndag och första advent

God morgon. Idag är det första advent, men jag har bara fått upp elljusstakarna än så länge, så jag får tända första ljuset senare.
Jag brukar ha den svarta i köket och den vita i sovrummet, men i år bytte jag eftersom jag har svart säng. Det passar ju bra. Men jag har nog den vita stjärnan i fönstret och så kan jag hänga den svarta, utan belysning, i hyllan som jag hade förra året.

Igår smakade jag macarons för första gången. Det var ganska gott.

Valle tycker det är så mysigt med allt julpynt. Han har varit med om det så många gånger och känner igen allt. Tänk att han får uppleva ännu en jul! Kan som inte smälta det.

Alma får lite jul idag, när Håkis kommer hem, och det blir hennes tredje. Men det blir ingen gran på ranchen i år. Håkis tyckte inte det är nån idé, det är ju mest jag som älskar sånt och jag är ju inte där mer än några timmar på lördagarna, så mej kvittar det ju också. Annars är Alma en snäll tjej som lämnar granen ifred, till skillnad från Vilma som demolerade nedre delen när hon var lika gammal och pumlorna rullade runt i hela rummet, om de inte gick i kras.

Nu gör hon ju inte så längre förstås. Nu är hon ju en medelålders parant liten dam som vet hur man uppför sej och skulle väl vilja att Alma tog efter lite. Hon kan vara riktigt besvärlig ibland.

Valle har fått lite jul som vanligt. En ny adventsstake i vitt i år och den lilla granen är på plats på det lilla bordet. Det blir inga julgardiner i köket, men jag ska byta till ett par andra vita. Det räcker med det röda i vardagsrummet och datarummet.

Och slutligen i sista bilden vill jag att ni finner ett fel…

ha en trevlig första advent alla… 

♫ Granen står så grön och grann i…vardis ♫

Så var granen på plats. Imorgon tar jag upp adventsstakarna och stjärnorna och söndag allt annat julpynt.
Nån julkalender vet jag inte om det blir i år, jag har inte köpt nåt godis att fylla strutarna med, men Håkis blev så besviken när jag sa det, så om vi åker och köper kanske jag hinner göra den färdig till på söndag.
Nu är det läggdags, nattinatti och sov så gott alla ♥

…så himla skönt, nu är det besvärligaste klart… 

Fixar lite till

– Vad är nu det här? muttrar Valle buttert. Det var bättre som det var innan.
– Vaddå? undrar jag.

– Det här, säger Valle och blickar ut över bordet. Varför har ni ställt alla saker här? Nu kan jag ju inte gå som jag vill här.
– Lugn, vi ska alldeles strax ställa tillbaka allt, det är bara för en liten stund, svarar jag och ger Håkis nya skruvar.

Vi har nämligen satt utdragbara trådhyllor i skafferiet, ovanför de vanliga hyllorna. Jag ville ha dem kvar, för det är ju lite plats under för tunna förpackningar, som till exempel bakplåtspapper, Valles sheba-burkar eller en tunnare kokbok om man så vill.

För det var ju som besvärligt att komma åt sakerna i hyllorna. Man kunde inte fylla helt och hållet utan måste placera dem i en u-form för att nå till sakerna längst in. Men nu kan man fylla på fullt. Skönt att ha fått det gjort.

Jag tog upp granen och pumlorna när jag kom hem från jobbet idag så nu ska jag gå och klä den, men först; byta gardiner och stryka fram juldukar till bord och tv-bänk.

…♫ nu är det jul igen och nu är det jul igen och julen varar in till påssskaaa ♫… 

Läggdags

Så närmar sej slutet på denna onsdag, den sista i november. Jag ska strax göra mej i ordning för sängen. Jag har intagit lite kvällsfrukost här, en knäckemacka med ost och en varm kopp lugnande kamomillte, som hjälper till att varva ner så här på kvällskvisten när man har hållit igång och kanske inte har nån lust att gå och lägga sej.

Men vem kan motstå denna mysiga säng? Jag har alldeles nyss bäddat rent där, städat till lite och tänt ljus i hänglyktorna samtidigt som jag tittade på Albert och Herberts julkalender, som jag streamade till sovrummet från Öppet Arkiv på SVT play. Tänk så fiffigt att man kan göra så.

Nu tackar jag för idag och ses om inte imorron så en annan dag. Sov så gott nu alla ♥

…jag vilade middag rätt så länge idag, men somnar nog snabbt ändå…nattinatti… 

Kompensation från Adlibris

Jag klagade ju hos Adlibris härförleden och idag gick jag för att hämta ett nytt paket från dem. Det är -11° så det gäller att klä sej ordentligt. Min fina mysse som jag stickat för massor med år sen.

Så himla mysigt att titta upp på alla pyntade fönster. Jag älskar den här tiden! ♥
Som om ni inte visste det.

Ja, okej, det var väl inte riktigt SOCKI-garnet som jag behövde, men ok, jag godkänner. Jag kan ju sticka mej ett par lågskaftade sockor. Det är ett väldigt fint garn. Men jag hade nog hellre makulerat beställningen. Oftast mejlar de ju och frågar om man vill ha nåt annat om det inte finns det som man har beställt, inte bara skicka nån liten reststump av det. Då kan man ju välja själv hur man vill göra. Eller så drar de av på betalningen. Så om jag beställer från Adlibris nån mer gång? Nä, det tror jag inte. Jag väljer nog en mer pålitlig butik.

…men fint av dem ändå, de försökte ju iallafall… 

Julgranar och frisk katt

Nu har de tänt granarna ute också, så det är hög tid för mej att börja julpynta jag med. Jag får börja imorgon. Jag har inte haft tid idag.

Det är Håkis ni ser där nedan, bakom granen, vid garageporten som är på väg upp. Det var i morse när vi skulle till jobbet som jag passade på att fota våra vackra granar. Lite snö har det kommit idag också och snöar än i skrivande stund. Måttliga mängder, precis i min smak. Tänk om det kunde fortsätta få vara så här hela vintern. Det kunde bara komma ett tunt lager nysnö mellan varven, så det alltid är så där krispigt vitt.

Varför jag inte haft tid att pynta idag, eller tid och tid, det är väl nåt man tar sej, men jag var nämligen med Valle till veterinären. Han föll i morse, åtminstone brakade det till nånstans i mitt lilla residens och jag går och tittar om han försökt hoppa upp på det lilla brickbordet som jag brukar ha på balkongen om somrarna, men det såg inte ut som det utan han stod i vardagsrummet och jamade klagande. Jag vet inte om han ramlat ner nånstans ifrån eller om han försökt hoppa upp, men inte kunnat, han hade lite svårt att hoppa upp på köksbordet iallafall. Och han var väldigt ostadig på benen. Lite vinglig sådär. Jag tänkte ju genast att nu är slutet här. Nu är han yr i mössan också och ramlar ner från möbler och tar sej inte upp där han vill. Så jag bokade en tid för att ta reda på om han lider eller nåt.
Jag fick en akuttid klockan två. Fick komma in nästan direkt. Veterinären gick igenom hela kroppen. Bände och vred på alla ben och huvud och nacke. Kollade tänderna. Valle reagerade vid första känningen av höger ben. Han lixom snarkade till och tog ett djupt andetag som att det gjorde så ont att han inte kunde låtsas vara oberörd. När vet återkom till det benet brydde sej inte Valle alls. När vi släppte ner honom på golvet gick han rätt så bra. Så kanske var det nåt som gick till sej av veterinärens genomgång…?
Sen tog vi nya blodprov. Jag vill veta att han inte är sjukare än han visar. Döm om min förvåning när veterinären kommer tillbaka med resultatet. Värdena var jättefina. Han är frisk som en nötkärna. Han kanske inte ens har lymfom! Då borde man se det på de vita blodkropparna, sa veterinären, men de var helt normala.
Det enda som var avvikande var de röda blodplättarna, men eftersom det bara visade på dem så var det inget att bry sej om. Det måste vara fler värden som visar på att nåt är fel innan man behöver oroa sej. Så han mår riktigt hyfsat.
Jag ska minska kortisonet till en kvarts tablett varannan dag och se hur han mår. Men gallan funkar bra, njurarna funkar bra, han har ingen diabetes, allt ser bara fint ut.
Kanske att jag ber om en ny ultraljudsundersökning till våren. Bara för att se om det har försvunnit, det som var vitt vid gallan. Om det är borta måste vi ju minska med kortisonet ännu mer och till slut upphöra helt och hållet med det. Om han är frisk ska han väl inte äta sånt. Däremot kan han gärna fortsätta med njurdieten, för det värdet ligger alldeles under gränsen, så vi fortsätter ge det han ätit hittills. Han låg på 14 tidigare och nu är han på 13. Kan man bli gladare? Så himla roligt!
Jag som åkte dit och trodde att slutet var nära. Men si icke det.

…jag dras gärna med den lilla skrotnissen ett bra tag till… 

En snöig måndag

Hallå hej alla! Här är det vinter och skidan den slinter. Ja, iallafall nästan. Vi har fått så det täcker gräset nu och snöar än så det blir vitt och fint. Det ser så mycket ljusare och trevligare ut med snön. Och jag ser gärna att den stannar, nu är det ju första advent på söndag och då ska det vara vinter, tycker jag.

Jag skulle ju så stort byta gardiner och ta upp granen och klä den så jag inte har så mycket till helgen, men tror ni att jag lyssnade på det örat? Nix och nej, jag gick som vanligt åt motsatt håll och fick ingenting gjort.
Jag är så obstinat! Jag vet inte vad jag ska göra åt mej. Att prata är ingen idé, jag bara säger att jag ska bättra mej, men tror ni jag gör det? Nix och åter nej!
Jag får tvinga med mej ner och hämta granen och det när jag minst anar det, det är bästa tillvägagångssättet. Att ta mej när jag är off guard, då bah…SSSSTRRRIIIIIKE!
Ok, jag ballar ur lite här, men ni fattar.

Har det hänt nåt annat intressant då? Nej, det har det inte. Hur är det med tån? Jodå, tackar som frågar, jag är betydligt bättre, men inte helt bra. Men som en på jobbet sa:
– Hade du varit häst hade jag fan i mej behållit dej, du går ju riktigt bra nu!
– Jodå, svarade jag glatt, du ser, man behöver inte skjuta en sjuk ko i första taget.

Vad åt vi till middag då? Jo, det ska jag berätta. Jättegod trattkantarellsås med grönsaksfyllda dumplings. Det var så gott! Jag hoppas de där dumplingsen finns att få tag på i fortsättningen också, det var nämligen ett tillfälligt parti som vi köpte för 10 kr/st och jag slog till på bara två påsar, då jag inte visste om det var nåt att ha. Vi har kvar till en omgång till, men sen är de slut och jag vill ju ha mer av dem, så hoppas verkligen att de finns att köpa sen eller nåt liknande då. Jättegoda är de och allra helst i nån sån här sås. Annars får jag ha ostfyllda tortelloni, det funkar ju det med.

…det var allt för idag…tack och hej… 

Long time no see

Nu är det verkligen längesen jag skrev nåt i bloggen, men jag har varit lite bissi med annat. Jag har beställt lite mer garn, jag håller på att sticka en kofta till Håkis och behövde komplettera några färger och beställde då lite mer Lettlopi, som är svårt att få tag på om det inte är grälla färger vill säga. Jag blev glad när jag såg att de hade lite billigare på Adlibris och naturfärger som jag gillar dessutom. Döm om min besvikelse när jag får hem dem. Det saknas garn i nästan alla nystan, det är bara de mörkare beige som är fulla. Jag har klagat hos dem och fått svar som jag försökt svara på, men när jag aldrig får nån mer respons från dem kollade jag nu och mitt mejl har inte gått iväg, det låg i utkastet så jag försökte svara igen, men det hamnade också i utkastet. Alltså fick jag gå en annan väg och nu funkade det. Hoppas jag får nån slags kompensering för detta. Har ingen lust att betala fullt pris, om än det var nedsatt, för det är ju inte nedsatt p.g.a att det är mindre garn i varje nystan, för då vill jag inte ha det alls.

Valle gillar verkligen mina stickningar. Det är Håkis kofta han ligger på här. Den blir jättefin.

Vi köpte en ny gatlykta härförleden, till infarten på ranchen och den lyser så fint i mörkret.

Och inne i staden har de hängt upp julbelysningen. Det är så fint. Jag kommer att börja snart jag med. Först med röda gardiner i vardagsrummet. Sen ska julgranen upp och därefter tar jag allt efter som det kommer med adventsstakar och stjärnor och tomtar allra sist. Det är några som redan har pyntat, men långt ifrån alla, så jag måste nog vänta lite till.

…men nu börjar jag längta till adventsmys med pepparkakor, lussebullar och glögg i skenet från alla små ljus, både levande och elektriska… 

Livet är lite upp och ner hela tiden

Igår tände jag en massa ljus och myste på tillsammans med Valle. Det är det bästa med hösten och vintern, att det är så mörkt. Jag kan längta till det på våren och sommaren då vi har ljust dygnet runt, för jag älskar verkligen levande ljus och alla smålampor som ger ett så varmt sken.

Så klart tittade jag på stickpod, flera stycken hade lagt ut igår kväll så jag hade en hel del att gå igenom. Hon på bilden är en favvo, Pia från Danmark, men hon pratar engelska, så jag förstår vad hon säger. Hon gör så jäkla snygga grejor! Så himla duktig och så snygga färgval. Hon är inte så färggrann utan har mest naturfärger, men sååå snyggt! Man blir så inspirerad av alla så jag har massor med naturfärger, men också en del pastell och en del lite mer höstliga, murriga färger. Och kunde jag skulle jag vilja göra nåt av allt samtidigt. Jag älskar mina garner.

Jag hann sticka färdigt alla delar, men inte med steekningen. Får göra det annan dag, om jag inte gör det ikväll, vi får se. Men att den blir mysig! Jag längtar till jag får använda den.

Valle höll mej sällskap. Vet inte riktigt hur han mår. Han kräktes igår, men det har han inte gjort på jättelänge så det var väl väntat, dock kom det ingen hårboll. Han ser inte ut att plågas iallafall, men ibland så undrar jag om han är duktig på att dölja eller om han är dålig bara tillfälligt. Hur ska man kunna veta? Han äter bra, men går inte upp i vikt. Han är ganska benig, men inte om magen. Man känner inte revbenen, men ryggkotorna känns tydligt. Lite har han gått upp i vikt sen han hade diarrén, men jag tycker han borde ha gått upp mer. Eller gör gamla katter inte det? Eller är det lymfomen som gör att han magrar? Kanske måste vi ta nya prover och se om det är nåt nytt han lider av.
Eller ska man låta honom somna in?
Usch, hemska tanke, men vi får låta veterinären bestämma det. Jag har lite svårt att ta ett sånt beslut.
Och så får vi trösta oss med att vi har flickorna kvar.

…sånt är livet…det är lite upp och ner hela tiden…ena stunden är man glad och nästa så ledsen…

Jag vill gilla november

Söndagseftermiddag, sista oktober, och jag har röjt lite och fixat här, duschat, ätit och druckit både kaffe och te. Håkis åkte vid niosnåret på förmiddagen och skulle jobba några timmar på sitt gamla jobb – och nej, de har inte lärt sej sitt jobb ännu…*suck*. Men det blir ju en extra slant på Håkis konto, så inget han gråter över egentligen, och det är med ob-tillägg dessutom, så han tjänar ju mer än i vanliga fall. Inte helt fel ändå, om än jag tycker att det är hög tid att de lär sej.

Jag har smugit in lite rött som jag sa att jag skulle göra, dock bara kuddarna, jag har inte bytt gardiner ännu, men det får väl bli nästa helgs uppdrag, för röda gardiner ska jag ha till jul, fast bara i vardagsrummet. Jag ska byta i köket också, men tror inte det blir rött. Kanske en röd hissgardin i samma tyg som i vardagsrummet, det är ju längesen jag hade den, men vi får se hur jag gör.

Undrar om jag inte ska vara så busig att jag tar upp granen i mitten på november. Då har jag inte så mycket sen när det är dags att pynta med allt annat. Jag är ju traditionsbunden, till viss del, men vissa saker kan jag rucka på numera, som att börja aningen tidigare, för jag älskar ju julen.
Jag har fnissat här åt Underbara Clara när hon bloggar om hur de har tjuvstartat med lite lätt julfirande genom att hänga upp grisen med God Jul på ovanför vedspisen, gå ut i skogen och hugga en gran och dricka glögg medan julmusiken strömmar ur högtalarna. Och att det nästan känns som att tjuvröka. Och jag håller med, det är så det känns. Som att det är nåt förbjudet, men man gör det ändå. Och ju mer man gör, desto lättare blir det för varje år att bryta mot traditionen ännu lite till, som till exempel att ta in julgranen ännu tidigare.
Jag gjorde ju det där förra julen, tror jag det var, iallafall när granen var alldeles ny och jag inte orkade ställa den i förrådet bara för några veckor, så den fick stå i vardagsrummet med nya julgransbelysningen, för jag ville se hur den såg ut och om den fungerade, och sen gick jag ner några dagar senare och hämtade upp alla pumlor och julgrandsdekorationer och klädde den helt sonika, utan det minsta dåligt samvete. Och jag var så lycklig…hahhaaa.
Och så ska jag redan börja glögga, som Underbara Clara, i min fina glöggservis. Och ta fram mjölkkannan med julmotiv och sen pynta alltmer för varje helg som går. Då blir det ju så där lite lagom att göra och inte allt på en gång. Och jag får ha jul länge och känna glädje och förväntan, istället för sånt agg mot stackars november månad som jag så oförtjänt kommit att hata så mycket. Jag vill inte hata november, jag vill gilla alla månader.
Alltså måste jag ju göra nåt bra av den också.

…Valle gillar inte november…han gillar inte vintern…han vill ha sommar så han kan vara ute…

Nästsista oktober

Hallå hej alla! Hur har ni det i dimman? Säger jag som om det är dimmigt överallt bara för att det är det här hos oss. Här har vi det iallafall som vanligt. Inget anmärkningsvärt har hänt. Jag har fortfarande ont i tån, så jag har väl fått nån spricka i den eller nåt och med tanke på min reaktion efter smällen så tror jag absolut att nåt värre inträffade än att jag bara slog i den lite. Man ser inte stjärnor och får inte frossa om det inte är en rejäl smäll. Jag har jobbat ändå, haltat fram i diverse fotklädnader så som en raggsocka och Håkis foppatoffla. Allt för att tårna inte ska ta i skon. Hade så ont i foten när jag hade på mina egna skor. Jag fick på mej dem och var det bara det så hade allt varit frid och fröjd, men jag måste ju gå också vilket inte gick smärtfritt. Nu de sista två dagarna hade jag mina egna blå sandaler, som jag hade i somras, de som jag klippte av hälbandet på…har jag ens berättat om det? Jag vet inte. Men det har funkat bra så jag vet inte om jag hinner bli bättre under helgen, annars får jag ta med dem på måndag igen och fortsätta använda dem tills jag är bra i tån. Flera gånger har jag varit på väg att slå i den igen i olika möbler och hinder som är i vägen, men jag har lyckats undvika just den tån, vilket jag är oerhört tacksam över. Vill inte förvärra skadan ytterligare, som ni kanske förstår. Jag är så trött nu efter två veckors haltande och höger höft har lämnat önskemål om att slippa den belastning som min linkande gång åstadkommer. Jag har gjort allt jag kan för att kunna gå mer normalt. Många säger att jag borde stannat hemma och med facit i hand kan jag väl inte annat än hålla med, men det kändes inte rätt när jag inte har haft ont utan skor, så därför har jag kämpat på och är väl ändå glad för det sen när lönespecifikationen kommer.

Annars är allt precis som vanligt. Vi har handlat och är nu hos Håkis. Jag ska klippa honom snart och sen åker vi hem till Valle som fortfarande is hanging in there. Vi ska äta gott och tävla med Alla mot alla och jag ska sticka på min “jultröja” som snart är klar. Har bara nån centimeter kvar på andra ärmen. Sen är det steeka, sy på ärmarna, blocka och sen är den helt färdig. Längtar till jag får använda den. Vill ha passande byxor till, men det finns inte i rätt färg. Kanske jag måste sy egna, vi får se.

Det är nästsista oktober. I natt eller innan läggdags ska vi ställa om klockorna till vintertid, eller normaltid, så vi får en timme extra imorgon. Sen går vi in i november och då kommer jag att börja ta in lite rött i vardagsrummet och fixa lite mer juligt och mysigt. Sen smäller det bara till och det är dags att julpynta. Som jag längtar!

Sen måste vi ju sätta oss och göra våra önskelistor, för i år blir det julklappar, I tell you twicely, mååånga julklappar! För det var ju så tråkigt förra julen när det var så tomt under julgranen. Det ska det inte vara i år! I år ska det vara mer än nånsin! 
I know, I’m crazy.
Nu…klippa till gubben. See ya.

…och vi har bara haft bajsväder…ömsom snö, ömsom regn och väldigt sparsamt med sol… 

Mörk choklad

Jag försöker återigen att dra ner på godisätandet. Det har blivit lite väl mycket av det goda en lång tid här, men på senaste tiden har det blivit lite mer på en kanske normal nivå, inte för att jag vet vad jag ska jämföra med, jag kanske inte ligger alltför onormalt egentligen, men om jag jämför med mej själv så…
Vad jag får äta är mörk choklad. Det är ju till och med nyttigt och man äter inga mängder. En liten bit räcker långt. Jag vill ju gärna ha nån smak i min choklad så som hallon, apelsin, mint eller som nu…banan. Har aldrig smakat det förut och blev nyfiken när jag hittade dessa av märket Garant, som dessutom är snäll mot plånboken.

Det här är inget samarbete, jag får inga betalda samarbeten då jag inte har så många besökare här i min lilla ointressanta blogg. Jag har faktiskt blivit tillfrågad en gång, men det gällde laseroperation av ögon och det har jag ju redan gjort med ett inte alltför tillfredsställande resultat, jag får ju fortfarande bära glasögon, dock inte lika starka. Men med det i bagaget vill jag ju inte sitta här och göra reklam för det och säga att det är så bra och bla bla bläää.
Men lite gratisreklam för choklad gör jag gärna, i synnerhet när den är god och med så snygg förpackning. Alltså titta på dessa. Bara det gör ju att jag genast vill köpa den hellre än alla andra märken och allra helst av alla sorter. Sååå snygga var de allihop!
Mörk choklad är ju mörk choklad, faller inte alla i smaken, den är bitter och den här är inte jättesöt heller, men det är ju desto bättre. Man tar en liten bit till kaffet och det räcker. Det sänker godissuget, man får i sej de nyttigheter som kakao ändå innehåller och man känner sej nöjd helt enkelt.

Hallon har jag ju ätit tidigare av andra märken och denna smakar med allra största säkerhet lika bra som dem, men bananen var nåt nytt för mej. Och den var god. Duger mycket bra och det är kul, för då har jag lite fler sorter att variera mellan.
Produkten är rättvisemärkt vilket bland annat innebär att arbetarna har rätt till landets lagstadgade minimilön och det får man verkligen hoppas att de får.

…helt klart värt lite gratisreklam… 

Bilder som inte kom med

Nu kommer ännu ett sånt inlägg med bilder som av en eller annan anledning aldrig kom med i bloggen. Det är en hel radda så det är bäst att vara kortfattad. Då kör vi!

Silltårtan som vi gjorde till Håkis födelsedag. Den är bara sååå god! Låter kanske inte så gott med silltårta, men det är verkligen supergott. Tänk nubbesallad på råg- eller hönökaka. MUMS!

Upptäckte i somras att min Slideranka blommade med ytte-pyttesmå blommor. Hur gulligt?

En stor fnöskticka på en gammal stubbe.

En härlig sommarbild från Hägnan, Gammelstad, där man ser den vackra kyrkan i horisonten.

En rolig skulptur utanför Tinas restaurang i Happis. Vi åt inte där, för det vegetariska utbudet lämnade en hel del att önska.

Hur det blev i redskapslådan efter jag köpte plastlådorna för att få lite mer ordning. De passar precis och det ryms en del under dem också. Mycket praktiskt. Hade jag haft barn så hade det fått bli min godisgömma.

Alma som alltid har med sej nån form av leksak till sängen. Är det inte Snoddis så är det pappersremsan som man drar i för att öppna paket från till exempel Apotea.

Jag med mitt vackraste leende. Och osminkad dessutom. Kan det bli bättre?

En hårboll efter kamning av Vilma.

Älskar Olofssons grovlimpa, men ibland jäser den lite väl stora hål.

Håkis i affären och öronen pekar ut så gulligt av munskyddet.

Goda mackor av grovlimpa, Icas skagenröra och kokta ägg med lite dill på toppen.

Valles söta små öron när han hoppas få smaka nåt gott av pappa Håkis som fixar fika.

En härlig himmel.

Min vintertröja är det inte så mycket kvar på. Lite steekning, alltså sy och klippa upp för ärmar när man stickat rundstickning ända upp till axlarna, och sen sticka ärmarna och kragen och sen är den klar. Tror den hinner bli färdig i oktober om jag inte hittar på nåt annat.

Så här ser Valle ut när han vill smaka ostbågar, men inte får. Han kan ju bli dålig, men ibland får han ändå en liten, liten bit.

…inte det lättaste att motstå den minen…sötprutten…  ♥

Smärta och stickning

Att slå tårna i möbler är nåt jag har tagit för vana, verkar det som. Det är inte för egen njutning, utan bara ren klantighet. Jag slår mej ofta blå och det känns som att de är både krossade, ur led och helt brutna. Som igår till exempel. Jag slog i tån närmast lilltån på vänster fot. Jag såg stjärnor och fick frossa av smärtan. Jag skakade fram ett sms till Håkis att jag trodde den gått ur led eller nåt, för den pekade mot lilltån istället för de andra tårna, som den gjort innan. Ringde Hälsocentralen i morse och ville ha råd, för jag ville inte åka till akuten och sitta där fram till midnatt, och läkaren sa att jag kunde prova tejpa tån med den andra så den går tillbaka. Jag behövde inte det. Det har redan blivit bättre. Den börjar vända sej tillbaka till ursprungsläget och jag har inte lika ont längre, bara när jag råkar stå på tå eller nåt sånt. Däremot har jag fått så förjordat ont i höger höft igen, som faktiskt har varit rätt så bra sen semestern. Men nu har jag nog överbelastat när jag har haltat omkring på jobbet. Hoppas det går över snart. Tån är betydligt bättre, som sagt, det är bara blåmärket som har flyttat sej lite. Det är inte mitten-tån jag slagit i, som man skulle kunna tro.

Och min jultröja, fast vintertröja, är det inte mycket kvar på. Lite till på bålen och sen är det ärmarna kvar och de går fort, för de ska bara vara helröda med slätstickning. Så jag hinner nog klart den redan i oktober. Sen behöver jag nya sockor, så det blir inte till att börja på nån ny tröja direkt efter denna, utan färdigställa de andra jag har på gång och börja med sockor då. Håkis vill ha en kofta så jag får göra den sen när det andra är klart.
Men jag blir så nöjd med min vintertröja. Nu vill jag ha ett par mörkröda mjukisbrallor. Måste se om det finns att köpa. Annars får det bli vanliga grå eller svarta.
Sen ska jag skrota omkring i det hela kalla vintern. Hoppas det blir riktigt kallt, för det är ett stickigt garn, så man måste ha nåt långärmat under.

…mönstret växer fram efter som jag stickar…tycker den blir riktigt bra… 

Hej mitt vinterland ♫

Jodå, visst var det ett vinterland jag vaknade till. Nu är det vitt överallt, det är bara hjulspåren på vägen som är svarta. Dock är det slaskigt så inte särskilt lockande att ta nån långpromenad. Jag hatar att gå i slask! Men så här inomhus är det ju mysigt.
Jag fick ju inte börja julpynta för Håkis, men jag kan ju alltid smygstarta med lite rött i vardagsrummet redan nu, som jag i vanliga fall brukar göra så där i början på november, det kan han inte opponera sej mot.
Fast tiden går så fort så snart står man där och klär granen och tänder alla adventsstakar. Hur härligt är inte det?

Jag sov på soffan i natt. Jag ville egentligen inte gå och lägga mej, för jag satt och tittade på YT-videor och var pigg som en piggvar, men klockan närmade sej midnatt så jag fixade mej i ordning för läggdags och la mej i soffan för att titta och där vaknade jag si så där en klockan 8 på lördagsmorgonen. Den är faktiskt rätt bekväm, trots all saknad av mjukhet. Eller den börjar vara rätt mjuk och skön att sitta i, men det är ingen soffa man slänger sej och gosar in sej i, utan den har ganska fast komfort, och det är nog bra för min rygg. Jag skulle egentligen behöva köpa ny säng, men istället har jag köpt tjockare och lite mer kompakta bäddmadrasser för att kunna skjuta det på framtiden lite. Men den har levt sin dubbla livslängd. Den borde ha bytts ut efter åtta år ungefär – den var billig, 8000 kr för madrasser, sängram, gavel och sängbord – och jag har haft den i sexton. Vet inte varför jag snålar in på komforten i sängen, som egentligen är så viktig, och lägger pengar på allt annat som jag inte alls har samma behov av. En skön sömn påverkar ju allt på ett positivt sätt, så jag måste nog ta och överlägga detta med mej nån dag, så kanske jag ger efter. Spara till det istället för att köpa en massa garn. Men nu har jag ju mitt stash så nu behöver jag ju faktiskt inte mer, nu kan jag lägga undan till en ny säng. Alltså resårmadrasser, inte hela sängen. Sängram och gavel vill jag ha kvar, nu när jag har gjort den själv. Allt man har lagt ner arbete, hjärta och själ i vill jag ha kvar.

Idag ska vi åka till kära mor och grädda våfflor. Det ska bli både gott och mysigt. Tur att Håkis har bytt till vinterdäck redan. Han är alltid så förutseende och det är nåt man bör vara här uppe.
Ha det fint alla och på återseende ♥

…hur mysigt att få ta på vinterjacka och stövlar?… 

Jag ser det snöar ♫

Jo, det gör det faktiskt. Inte alltför ovanligt i oktober här uppe och det kommer inte för att stanna, fast på sätt och vis hade jag föredragit det, för november månad med sitt mörker och ruskväder är inget jag skulle sakna. Dock skulle vintern bli så himla lång här då. Sex månader vinter vore alldeles för väl tilltaget. Det räcker med fyra.
Men det är inte utan att det är lite mysigt ändå. Jag kan inte förneka min känsla. Jag frågade Håkis om jag fick börja julpynta nu, men det tyckte han inte så jag väntar väl med det då.

Annars är allt som vanligt här. Inget nämnvärt har hänt. Vi lever i vår sorglösa, rutinmässiga vardag. Jobba, äta, sova, dööö…nä inte det sista då, inte än iallafall.
Peppar, peppar ta i trä…*knackar på huvudet*

Det är fredag och full fart mot helgen. Jag har snarkat en stund i soffan innan Håkis kom hem med räkbaguetter som vi har smaskat i oss – jag sparade en bit till senare – för det var ju räkmackans dag igår, men vi åt inga då, så det blev idag istället.
Och så har jag fått brev till Kivra från Folksam om återbäring. De har ju det när det går bra, så jag får 1154 kr i mitten på november. Alltid nåt att se fram emot. Det första jag tänkte var “Jaaa, meeera gaaarn!” men jag ska nog spara istället. Jag har inte ens plats i bokhyllan för mer garn, jag måste göra om där först och har ingen lust med det ännu, så jag väntar med det till våren kanske. Det är ju inte så att jag behöver köpa nytt. Jag har mer än sex hyllsektioner.
***
Jag räknade just ut att jag har garn för dryga 16 000 kr. Men det har tagit över ett år att köpa det. Fast det är inte bara garn utan stickor och andra tillbehör ingår i priset. Kanske lite överdrivet dock. Jag måste nog lugna mej lite med mina inköp.
Fast det var ju typix nu när jag har hittat min favvoaffär. Ganska billigt och jag tror de har fri frakt vid köp över 500 kr eller nåt sånt, men det bästa av allt är att de levererar ända till dörren. Alla andra har postombud dit man får åka och hämta själv, men http://www.garnaffaren.se har till-dörren-frakt och det, mina vänner, attraherar en bekväm liten själ som jag. Så skönt när man bara hör ett plingeling på dörrklockan, man går och öppnar och så ligger ett paket så fint intill dörren. Nästan som julafton.
Hur ska jag kunna motstå det?

…det ska snöa imorron också…kanske det blir vitt överallt då… 

Streama youtube

Att det är praktiskt att man numera kan på youtubevideon klicka på en knapp så man kan se den i vardagsrummet eller sovrummet istället, var man nu väljer att titta. Nu slipper Valle bli sur på mej när jag sitter i datarummet för länge, nu streamar jag bara till tv:n och Valle blir nöjd och glad när vi kan umgås i soffan.

Så klart blev det inte mer spännande än en stickningspodd, haha, men jag tittar på annat också. Men när man nu ändå ska handarbeta så är det alltid kul att titta på andras arbeten, vad de har gjort, vad de vill göra och vad de har köpt för garn. Roligare och mer spännande än så är jag inte som människa. Herregud vad gubbarna på jobbet skulle bli besvikna om de visste. En del av dem tror att jag är ute och festar i tid och otid.

Valle har verkligen repat sej bra, men jag kom på här för ett tag sen att han hade ju diarré i flera dagar och allt han åt rann väl bara rakt igenom, så han hann väl inte få vare sej näringsämnen eller fett vilket bidrog till viktminskningen och hans brist på aptit. Han äter bra nu och har redan lagt på sej lite mer hull. Vilken jäkla tur att vi väntade med att boka tid hos veterinären. Pälsen är också jättemjuk och len och svansen har blivit finare. Kanske får han uppleva ännu en jul. Men vågar man hoppas på ännu en sommar?

…min vintertröja med eget mönster…som vanligt följer jag det inte slaviskt…tror den blir fin… 

Anamma vegokorv

Nu hörrni, har det hänt grejor i vegovärlden! En ny korv har sett dagens ljus, till min stora lycka och förtjusning. En korv, som smakar så mycket korv som korv kan smaka, men som inte är korv.
Märks det att jag har sett på Alla mot alla igår?
Iallafall…det är ett samarbete med en duktig vegokock. Jag har sagt det här förut va?
Okej, Jävligt gott heter hans blogg där han lär ut och tipsar om hur man kan äta gott utan att äta djur. Live and let live med andra ord.

Den här korven…den är jävligt god! Precis som han utlovar.
Vi gjorde tunnbrödsrullar…supergott! Jag har aldrig ätit så gott sen jag slutade äta kött. Alltså god korv. Pärsons har ju en god middagskorv och pålägg, men det här slår det, faktiskt. Och jag är så glad, för nu har jag en korv att grilla. Jag kan grilla den när vi är hemma hos Håkis och eldar i öppna spisen. Jag kan grilla den ute på sommaren. Kan äta korv med bröd. Hur längesen är det jag åt det?
Anamma har ju korv sen tidigare, men inte ens i närheten så god som denna.

Jag stekte korven den här gången. Alla tre som det är i förpackningen, så jag hade kvar en idag som jag kokade makaroner till. Jättegott det med!
Tänk med stuvade makaroner. Hur glad är inte jag?
Potatismos…
Ja, min lycka är då gjord…det enda jag undrar nu är; var är baconen?

…han har gjort hamburgare också…jag har köpt…ska bli så kul att smaka dem nu…längtar… 

Midhöst, mera garn och inte död än

Nionde oktober och hösten har verkligen kommit igång och vi borde väl ändå börja fira midhöst också, varför är det bara sommarn som ska ha en högtid?
Eller är det det som är Halloween?

Jag har bloggat lite dåligt senaste veckan, eller dåligt…inte alls faktiskt, men vi jobbar på här och håller oss friska och krya. Får se hur länge det håller i sej nu när de har släppt på alla restriktioner. Jag fortsätter som jag gjort hittills alla vacciner till trots, vill ändå inte bli sjuk om än i den lindrigaste form. En vanlig förkylning går väl an, men inte nåt virus tack så mycket. Dock gäller ju ännu att vid minsta förkylningssymtom ska vi stanna hemma. Det tycker jag vi fortsätter med i framtiden också. Aldrig har jag varit så frisk som nu. Krämpor ja, men inga smittsamma åkommor. Jag har fortfarande inte haft nån form av förkylning sen maj 2018* och tidigare har jag alltid haft minst en gång per år, oftast ett par – på hösten, när skolor och dagis kommit igång, och på vårkanten.

Hur är det med mina vallningar då? undrar ni säkert, eller så kanske inte, men jag kan ändå meddela att de har försvunnit. Jag blir varm fortfarande, men det är mer på en normal nivå. Jag hade nog så innan också, men man blir ju alltid nervös och tänker “nä-äh, ska de börja nu igen?” men så gör de inte det, det är bara vanlig temperaturreglering.
Och om man nu tror att jag har sån tur som haft så kort klimakterieperiod så har jag nog inte det ändå. När jag går tillbaka och kollar i bloggen så har det startat redan 2013. Alltså värmevallningarna. Jag hade dem redan då. Dock inte så frekventa och kraftiga som här på slutet, men ändock. Så med tanke på det kom jag nog inte undan så lätt ändå.
Men jag har fått en varmare temperatur i kroppen. Eller är det kanske för att jag väger lite mer än på 10-talet? Jag är iallafall inte lika frusen nu som då. Vid den här tidpunkten gick jag omkring med dubbla tröjor och tjocksockor. Att sitta i tisha nu hade aldrig gått. Och då hade jag ändå varmare i lägenheten. Sen de var och fixade med elementen här i våras så har jag 20° som varmast, men kanske det är varmare nu när det fortfarande är plusgrader ute, jag vet inte, jag vet bara att jag inte behöver nån varm tröja om än jag gärna har det ändå, bara för att det är nåt jag stickat och vill använda.

Apropå stickat så har jag förstås lite mer nytt garn i mitt lilla stash…som för övrigt inte är så liten längre. Det börjar bli en hel del, men som jag sagt tidigare så är tre bokhyllor fyllda med garn färre än sex bilar, så Håkis kan inte klaga. Kostnadsskillnaden är inte ens nämnvärd. Dessutom ser det trevligare ut med nystan i olika färger i hyllan än en massa bilar på gården. Det liknar ju inget annat än ett skrotupplägg.
Mitt senaste inköp är dessa. Drops Soft tweed i färgerna “korp” och “guacamole”. Det är 50% ull, 25% alpacka och 25% viskos.
Så mjukt härligt garn och superfina färger. Längtar till jag får göra nåt med dem.
Sen är det överst, Drops Karisma som är 100% ull i färgen mörkbrun. Jättehärligt garn det med som jag har tänkt att sticka ihop med mitt lila Kid Silk. Jag tror det kommer att bli en snygg kombo. Det blir nog bara en basic slätstickad jumper. Möjligtvis lite kabelstickning längs ner eller på ärmarna, vi får se.

Och slutligen en liten uppdatering om Valle. Han är hos oss än. Ibland är han så pigg och ibland så klagande. Han sover mycket, men vad mer kan man förvänta sej av en gamling som honom? Han äter bättre och tigger när vi håller på och fixar fika, kissar och bajsar normalt, är noga med hygienen och som sagt busar och får sina “spel” nu och då, så han får hänga med ett tag till.
Många säger att “man ser inte på ett djur om de mår dåligt”, men det motsäger jag å det bestämdaste. Jag ser iallafall om ett djur mår bra.
Jag känner Valle så väl. Dock vet jag ju inte om hans klagande jamande beror på smärta eller uttråkning eller senilitet. Jag kan bara anta att det är snabbt övergående då han tystnar efter nån minut och sen hoppar hur lätt som helst upp på bordet eller fönstret eller tar ett långskutt upp i fåtöljen. Så man måste se helheten. Läsa av honom i det stora hela och inte haka upp sej på en och annan klagande olåt. En katt som behöver avlivas tigger inte, tvättar sej inte, ligger inte bekvämt med magen i vädret, busar inte mellan varven. Man vet när en katt behöver avlivas. Och visst har vi trott att nu är det dags, men så har han repat sej, precis som han gjort nu, så man ska inte ha för bråttom och ta förhastade slutsatser.
Ett djur kan ta lite smärta, lite illamående, precis som människan. Man måste inte döda dem vid minsta symtom.
Glasögonen jag bär på bild är mina gamla Valentino, som jag köpte när jag var i senare tjugoårsåldern. Jag bytte glas i dem för ett par – tre år sen. Kul att kunna återanvända.

…har många par glasögon jag…kanske måste skaffa ett ställ till dem och samla ett stash där med… 

*2019 ska det vara, jag säger alltid 2018, men nej…2019 ska det vara…så, nu kommer ni ihåg det till nästa gång 😆

Bra jobbat Felix

Nej men alltså….Felix!! Vad är det jag känner? Mina smaklökar gör ett glädjeskutt!
Det här var sååå gott!
Jag gillade inte den vanliga pytten förut, jag gjorde alltid egen, men den här…
Den är mycket godare. Så ni som är nyfiken och skulle vilja prova skippa kött nån gång, köp denna vettja. Ni blir inte besviken. Och blir ni det ändå, ja då vet jag inte…

Bra konsistens också på “köttbitarna” som faktiskt smakade så mycket kött att jag var tvungen kolla om det verkligen var vego. Jag blev lite orolig.
Det enda jag gjorde var att salta och peppra lite. Man kan gärna gräddstuva också, säkert supergott. Räcker långt mycket längre än för två personer som det står på påsen. Eller är det jag som är liten i maten?
Men oj vad jag blev glatt överraskad nu.
Felix! Bra jobbat!

…så himla skönt att ha ännu en sort att välja mellan…lättlagad och god…