Äntligen fredag


Det är full snöstorm därute. All snön som smält bort så vi fick barmark har återkommit. Det har snöat hela dagen och ser inte ut att vilja sluta, så vi ska väl få några centimeter innan det här är avklarat. Kul…eller så inte.

Håkan har varit och farit, men han kommer ju som vanligt imorgon och sover över. Det blir lördagsmys med Alla mot alla och kanske filmtajm eller nåt. Den traditionella veckohandlingen på söndag morgon innan vi fortsätter till ranchen.

Men först ska fredagsafton undanstökas med Valle här i mitt lilla residens. Det blir lite träning, duschning, stickning och sen Masked singer på tv. Ja, kanske jag till och med kokar mej en kopp te. Här drar vi oss inte för nåt. Så wild’n’crazy som jag är. Och för att släppa hämningarna helt kanske jag tar mej en glass också.
Ja, ni ser ju…tokigheter, tokigheter!

Valle lägger tassarna på min arm. “Du å ja’ mamma”, säger han. “Tror jag det, du å jag Valle”, svarar jag och ler.

Och imorron får jag träffa de här två söta tjejerna.
Snart kommer lill-Alma till mej och Valle får åka till ranchen. Nu är det inte länge kvar till de kan vara ute. Men först måste grinden upp så gården är ordentligt inhägnad. Och så ska detta eländiga snöande vara helt överståndet, förstås.
Då är det vår. Då ska de där små tassarna få trampa i gräset igen. Då får de jaga flugor och andra insekter. Lyssna efter sorkens rasslande rörelser i gömmorna. Lapa vatten från skålen på förstutrappan. Ligga och slumra under syrenens grenar. Känna solens värmande strålar och söka sej till skuggan. Galoppera det fortaste de kan från ena hörnet av gårdstunet till det andra.
Springa ut och in som de vill, bara för att de kan.

…våra vackra pälsbarn…

Nya arbetsskor

Jag har hämtat paket med ett par nya skor som jag beställt. Det är ett par Merrell, inte de billigaste, men de är både sköna och rymliga, alltså jättebra för mej som är på benen hela dagen på jobbet, men de är dessutom vattentäta och vilket är önskvärt, då jag spolar golv o dylikt så det är inte så bekvämt att gå resten av dagen med blöta strumpor och skor.

Mina gamla Merrell var i storlek 37, vilket var lite för stort så när de gick sönder köpte jag ett par Trekmates, billigare runt 400 kr, men rätt så sköna ändå, dock inte vattentäta alls så jag har kommit hem plaskvåt vid tårna. Inte bra alls för tånaglarna!
De här nya gick jag ner till min vanliga storlek, 36, och de sitter som en smäck! Breda så man får ordentligt med plats för foten. Alla andra är så smala, det är därför jag köpt 37 tidigare. Tänkte inte på att Merrell gör sina skor bredare.
Jag är iallafall jättenöjd. Jag betalade inte fullt pris heller, lite rabatt var det, så inte fullt 1000 kr. Men det är det värt. Att ha bra skor på jobbet är så viktigt. Och så måste de vara hållbara. Jag går ju i dem varje vardag. Och mina gamla Merrell höll i två år. Det är jättebra! Oftast håller de bara i strax över ett år.
Så nu längtar jag nästan till imorgon då jag får prova mina nya fina skor.
Nu ska jag träna och sen duscha och sen chilla resten av kvällen.
Vi ses!

…ja det är mina pyjamasbyxor…de är bekväma att skrota runt i här hemma… 

Glad Påsk

Påskafton inleddes med bakning, här i mitt lilla residens. Piroger och kakor närmare bestämt. Håkis kom på eftermiddagen och ska sova över, i sedvanlig ordning på lördagar. Vi har tävlat i Alla mot alla. Det går väl så där, kan jag säga. Ibland är frågorna så svåra, men det är kul ändå. Håkan var så ivrig när han svarade rätt att han slog både huvud och händer i hyllan ovanför soffan. Som tur var föll inget ner, så när som på ett av påskäggen jag hängt i murgrönan, men det var ju bara att hänga tillbaka.

Vi har myspys med tända ljys, dock får man ju vänta till strax innan läggdags om det ska ha någon effekt. Man vill ju inte tända när det är fullt dagsljus, vilket vi har till sent på kvällen numera.

Jag kan ju inte ha påskliljor p.g.a  min lille betande tigerko, såna är giftiga för honom, så jag köpte en gul miniros istället med några knoppar som börjar slå ut nu, lagom till påsk.

Påskkakorna, eller de “vita pepparkakorna” som vi kallade dem förr, blev goda förutom kanelen. Alltså, Santa Maria, varför? Så äcklig kanel! Precis som andra säger, för jag googlade nämligen om det, jag var lite rädd att det var nåt fel och att vi eventuellt kunde bli förgiftade, så smakar och doftar den parfym. Var är kanelen? Är det ens kanel?
Återigen…VARFÖR?
Jag älskar dessa kakor, i vanliga fall. Nu…jag vet inte. Måste köpa riktig kanel och baka igen, om jag ska få den rätta smaken. Är djupt besviken.

Nåja, jag har kakor iallafall. En annan typ. En…parfymkaka. Som man inte ska doppa i kaffet, för sen smakar kaffet också parfym.
*SUCK*

Vi har inga påskägg, men lite påskgodis har vi köpt. Lite skumharar, chokladdoppade skumbananer och jelly beans. Påskmust har jag också och det är ju viktigast av allt.
Till middag har jag ätit tonfisksallad med kokt ägg som Håkis gjorde igår. Supergod! Håkis åt piroger, som jag också smakade av. Ingen särskild påskmiddag alltså, men imorgon blir det Janssons frestelse. Jag orkade inte göra den idag, då jag bakat så mycket, men det blir en bra påskdagsmiddag.

ha en fortsatt fin påsk alla… 

Skärtorsdag

Idag är det skärtorsdag och nu har vi äntligen påskledigt. Så himla skönt!
Jag har inte mycket påskpynt, men lite har jag tagit fram. Några ägg i murgrönan och gula ljus. Jag har gula blockljus också på tv-bänken som jag ska elda nu under påsken, sen blir det inte så mycket mer tända ljus, för det är alldeles för ljust fram till läggdags, så det är som ingen idé. Den lilla orange hönan har också fått komma fram, har inga bilder på det dock. Men det är samma gamla höna som jag alltid har till påsk så det är bara att kolla gamla inlägg ifall det är nån som blir nyfiken.

Planen var att jag skulle sitta och pyssla med lera och göra egna hönor och ägg och påskharar och allt vad man nu brukar ha till påsk, men det sket sej som vanligt med mina planer. Jag får ta det en annan dag. Kanske imorgon…kanske påskafton…jag menar, det är ju inte för sent, det får ju inte stå framme så länge bara. Men vi får se, jag har iallafall lera och det som behövs så det är bara att sätta igång.

Jag har tränat alldeles för en stund sen. Skulle egentligen se Wahlgrens värld, men hade inte tränat och det kommer först. Det är en kvinna från Australien som har träningsvideor som passar mej, som inte gillar att kräla på golvet eftersom jag tycker det är jobbigt att ta mej ner och upp p.g.a min förjordade värk, så jag har sparat alla videor som har upprätt träning. Riktigt bra är de. En halvtimmes genomgång för hela kroppen.

Valle mår fortsatt finfint. Han är så busig. Nu när solen tittar in och man sitter med mobilen så gör den solkatter på väggen som rör sej hit och dit, och han blir alldeles galen, precis som när han var yngre.

Hans ögon blir stora som tefat när han får syn på solkatterna. Då ser han ut så här.
Hur söt?

…nu ska jag gå och se Wahlgrens värld…tur jag kan se det när jag vill… 

Ha det bäst alla och ses imorron!

Exklusiva plädar

Jag visste inte att jag hade så exklusiva plädar. Själv köpte jag mina på RUSTA för högst 350 kr/st. Visserligen längesen nu, det var i början på 2000-talet, men ändå.
Den överstrukna summan är helt gripen ur luften, vem skulle ge så mycket för en pläd? Nej, ta bort det helt och hållet, ingen låter sej luras av det, 689 kr är redan dyrt. Inte för att det är nåt fel på plädarna, de är jättefina och sköna, men inte är de värd mer än 700 kr. Nej min själ!
Jag hade mina framme i julas, om ni minns? Och året runt när jag hade min första soffa här i lägenheten, den beiga med rött och grönt mönster.
Innan dess hade vi dem på gröna fåtöljerna uppe i tv-rummet på ranchen.

…de kanske blev värdefulla efter att ha varit med i en tv-serie…minns inte vilken… 

I väntan på Håkis

Ooops! Vad tiden går fort! Det är redan en vecka sen jag skrev sist och jag som tycker att jag uppdaterar rätt så ofta. Well, kanske inte då. Men jag har väl som vanligt inte haft nåt att berätta. Det händer inte så mycket här just nu. Ena  dagen är den andra lik. Lite trist, kan tyckas, men tryggt och skönt samtidigt.

Jag har börjat tjata på Håkis om att köpa sån där SUP som vi skulle kunna paddla till Altappen på i sommar. Det går inte så bra. Han tycker att det är alldeles för långt och litar inte på hållbarheten i såna. Han vill ha en båt, en öppen med styrpulpet. Tjaaa, varför inte, men inte alls lika smidigt som en SUP och definitivt inte samma upplevelse.
Fast…bara man tar sej ut så…jag vill ju ut på sjön igen. Längtar ibland så det skär i bröstet.
Måste kolla efter en billig båt.

Vi har haft soligt och rätt så varmt här i några dagar, så det har smält en hel del snö och vårkänslorna har återvänt. Vi skulle egentligen ha fint väder i helgen med, men inte är det då sol idag. Det är mulet och bara runt 3° C.  Men igår fick vi njuta lite sol på balkongen. Jag med min stickning och Valle fullt upptagen med att lyssna på fåglar, tror det var duvor, som landade och spatserade runt på taket ovanför oss.
Som sällskap hade vi Pernilla Wahlgren och Sofia Wistam i deras podd. De är sååå roliga!

Jag har städat här på morgonkvisten. Dammtorkat, dammsugit och skurat, så nu är det rent och fint. Nu väntar vi bara på Håkis, som kommer i eftermiddag, och då ska vi beställa mat med Foodora. Det blir varsin räkrulle från Pepes. Sååå goda! Det är som en kebabrulle, fast med räkor och ägg, och så det sedvanliga – gurka, tomater, lök, peperoni och så klart dressing. Som en räkmacka, fast godare. Så jag har inte ätit nånting, för att kaloriintaget inte ska bli för stort. Fast det blir inga chips eller annat godis heller. Men kanske en bulle till kaffet lite senare.
Och förstås ska vi tävla i Alla mot alla, så helgen blir sej lik. Mysigt, men kanske lite tjatigt.
Snart får vi göra annat också. Det är bara att vänta ut denna pandemi.

…söta Valle på balkongen…älskar!…

Lördagsbestyr

Vi var till kära mor förra helgen och grattade henne på 80-årsdagen. Då passade jag på att ta hem en gammal teservis som jag sagt att jag ville ha, för längesen. Hon vill börja rensa ut redan nu, så mycket som möjligt, och ville bli av med den, men vi har alltid glömt, så nu hade lilla storasyster skrivit en lapp till påminnelse.
Det är en brun, enkel servis, som jag älskar, om än det är mest kopparna och assietterna som kommer till användning. De är lite för små för te, tycker jag som dricker ur muggar stora som hinkar, så de får tjäna som kaffekoppar. De väger typ ingenting, det är därför jag älskar att dricka ur dem. Fyra ska jag ha här hemma och fyra vill jag ha på ranchen, de var nämligen åtta stycken. Jag har även rensat ut mina stora temuggar från MIO och tänker ta dem också till ranchen, för där finns inga alls.

Tekannan, sockerskålen och gräddsnipan lär ju inte heller komma till bruk så jag ställde dem i bokhyllan i vardagsrummet. Jag tycker de har så fin form.

(Om ni inte gillar hur jag har ljusslingan så får ni tala med Alma, det är hon som inte gillade min stil riktigt och tyckte att hon skulle “hjälpa till” lite. Sen har det fått vara så helt enkelt, men i sinom tid ska jag ändra tillbaka igen och hoppas att hon låter det vara i sommar när hon kommer hit igen.)

Jag har sått blåklint och rosenskära idag. Det stod “i mitten på mars” så det blev ju nästan rätt. Det andra växer som ogräs och måste snart separeras och planteras i större krukor. Måste bara köpa plantjord först också. Det blir en hel del av den varan, för vi ska ju ha till blomrabatten, till rabarbern som vi ska sätta om, till smultron som vi har sått om igen – de frös ju ihjäl i drivbänken, som vi sådde där förra sommaren – och till alla byttor och krukor, både till ranchen och min balkong. Därför köper vi ett helt lass med släpvagnen, det blir billigast så.

Och så har jag äntligen kokat ny saft. Smultronsmak blev det, för jag skulle koka apelsin nästa gång var det tänkt, men det var ju till jul och nu är det vår och snart sommar så då vill man ju ha lite somrig smak, eller kanske är det bara jag, men…så blev det och så sparar jag apelsinsmaken till nästa jul istället.

…ja, det är vad jag har pysslat med hittills…snart kommer Håkis och då blir det lördagsmys…

100% ull

Jag har hämtat paket. Ja, det är garn, hur visste ni?
Léttlopi är isländskt 100% ullgarn. Doftar får. Doftar gott.

Jag tycker det påminner mycket om norska Rauma som jag stickade min gråa tröja med rött, vitt och mörkgrått ok. Känns väldigt lika, men är spunnet annorlunda.
Det här garnet är mångas favorit, så även Rauma. Man tror att de ska kännas stickiga att ha på, men till min förvåning var inte den i Rauma alls stickig och jag hoppas att det här känns likadant. Det kommer så klart bli en mörkgrå tröja med vitt, svart, beige och koppar i oket. Jag vet redan vad jag ska sticka, men har inget mönster, jag har bara en bild och får gå efter den. Jag har förstorat och räknat maskor så jag vet när och med hur mycket det ska ökas/minskas så det ska nog inte vara nåt problem. Jag har också räknat ut hur många maskor man har från början.
Jag kommer att sticka den nerifrån och upp så för mej blir det att minska vid oket. Färgerna är samma i tröjan, helt av en slump, för jag hade beställt garnet redan innan jag hittade tröjan. Jag hade bara kollat hur mycket garn jag måste beställa, i ett annat mönster, så jag är säker på att det ska räcka.
Så nu har jag hur många projekt som helst. Det är bara att sätta igång ett nytt när man är färdig med ett annat. Kul!

Valle tycker också det doftar gott.

…önskar att fler använde ull…det är inte djurplågeri, det är ett underbart material… 

Veterinärbesök

Idag var det dags för Valle att kolla sina blodvärden igen. Långtidssocker, njurvärden och levern, hur är det med det? Han kräks lite nu och då, det kan gå ett par veckor emellan, ibland bara nån dag, men alltid bara en gång så det eskalerar inte som då när han var jättesjuk. Och så är han lite halvlös i magen utemellanåt.

Han gillar inte att vara hos veterinären, så han sökte sej till första bästa gömställe och tur för honom så har de byggt trappsteg till en hylla med ett litet bo där han kunde gömma sej. Nåja, komma undan åtminstone en liten stund.

Det första veterinären sa var att Valle är i överraskande bra form med tanke på vad hon läst i hans journal. Hon väntade sej en mycket krassligare katt. Det var skönt att höra. Han har bra muskulatur för att ha ätit kortison en längre tid, över ett år, och det är visst vanligare med muskelsvaghet då, så det var också glädjande. De tog blodprov och vi åkte hem och så ringde hon sen på eftermiddagen.
Lever och långtidssocker var bra, men inte njurvärdena. Nu låg han högre än han nånsin gjort tidigare så vi måste tillbaka och ta ett nytt prov om sex veckor för att se om det är nåt tillfälligt bara eller om vi måste åtgärda på nåt sätt. Nu äter inte han njurdietmat. Vi köpte ju med lite när vi var till Lapplands djurklinik i höstas, för han låg ju på gränsen då, men han luktar inte ens på den maten. Så det blir väl som med Hampus, att han har bara nåt år kvar, fast det var ju väntat ändå p.g.a lymfomen. Och spondylos. Och FORL. Det är bara skrutt med gubben. Typix!
Men än så länge har han god aptit. Än så länge dricker han bra. Än så länge sköter han hygienen. Och vi får vara glada för den tid vi får med honom här nu och den tid vi fått. Han fyller 14 år i maj och nu är jag inte längre orolig att han inte lever så länge, för jag tror han kommer göra det. Jag tror han får en sommar till. Sen vet jag inte. Men han ska på återbesök den 21 april och sen tar vi det därifrån och ser vad vi kan göra. Om han fortfarande har lika dåliga värden eller kanske ännu sämre. Han är iallafall i bättre skick än väntat och det är jag så tacksam för.

…vi har ju fått ha kvar honom längre än vi trodde för ett år sen… 

Bastard Burgers

Idag, torsdag, kom Håkis till mej runt 12 och vi beställde mat med foodora. Det är så bekvämt när man slipper klä på sej och åka iväg.
Vi valde Bastard Burgers, äntligen skulle jag vilja tillägga, har ju varit nyfiken på deras mat hur länge som helst nu. Jag skrev nånstans i sociala medier att jag undrade om deras vego meny var bra och fick genast till svar av nån random kille att det var de.

Jag var lite skeptisk till att allt var vego, från dressing till ost, men jag tänkte att jag ska ge det en chans, för jag tycker ju om Anammas pizza och den är ju helt vegansk. Och så tog vi sötpotatis fries, för det har vi aldrig smakat heller, med deras egen originaldressing.

Men alltså…wow, wow, wow! Titta på den bara! Den är lika god som den ser ut. Det är den godaste hamburgare jag ätit! Någonsin! Alla kategorier!
Det är dyrt, men detta ska jag ha fler gånger. Nu finns inte några andra hamburgerrestauranger för mej, alla andra är döda…nej, jag skojar, men ska jag ha en med plant beef så blir det på Bastard Burgers. Halloumi funkar ju på andra ställen, jag gillar ju dem på Max tillexempel. Men alltså, ne-eh, jag kan inte smälta hur god den var. Under 700 kcal och jag känner mej inte så där däst som man lätt blir när man ätit ett vanligt mål.
Så jäkla nöjd!

…så glad att det äntligen blev av…nu förstår jag hypen kring Bastard Burgers… 

Det här är inget samarbete. 
Bara min genuina uppfattning.

Ledig, glad och stolt

Hallå hej hoppsansaaa!!
Vaddå tönt?
Nu är jag hemma och nu är det äntligen semester i dagarna tre som påföljs av en vanlig helg så vi har ledigt i fem dagar. Hur skönt?
Håkis har ett par timmar kvar, sen är han också ledig. Det är solsken och blå himmel idag. Rätt kallt ändå med sina -10°, men hellre det än vädret som komma skall. Det blir snö, snö och åter snö, hör utan att häpna. Men jag har väl ändå inte tänkt ha några utomhusaktiviteter så egentligen gör det väl inte så mycket. Tråkigt bara, för man blir så glad av soligt väder.

Men jag blev glad ändå av ett sms från min chef, som kom alldeles nyss. Nu är ju jag som sagt ledig imorgon, men det spelar ingen roll, jag har inte mycket att grilla när jag inte äter kött, så jag går ju inte miste om nåt. Men kul ändå att de är så nöjda med oss. Jag vet ju vad “mina gubbar” tycker, men det är ju bra om alla får samma betyg. Verkligen toppenbetyg!
Jag får fira det här hemma med nåt gott då. Skål och tack!

…ja, man får vara stolt…vi går mot våren…jo, livet är himla gött ändå… 

Måndagsrapport

Hej hopp! Nu är jag hemma och har jobbat färdigt för idag. Jag sitter här med en kopp kaffe och tre kladdkaka ballerinakex. Så gott! Alla ignorerar mängden kakor, okej?
Innan jag satte mej har jag ringt och bokat tid hos veterinären för provtagning på Valle. Vi behöver kolla upp hans långtidssocker igen och då kan vi även kolla njurvärdena, för han låg ju på gränsen sist vi kollade i höstas så det är bra att se om det blitt bättre eller sämre. Men för att ha nåt att jämföra med fick jag även ringa Lapplands djurklinik, för det var där vi gjorde blodproven i samband med utdragning av tänder, och be dem skicka provsvaren till Djursjukhuset i Gammelstad. Nu fick de inte fram nån journal på Valle, men hon sa att det beror på deras internet, de hade haft problem hela dagen, så hon skulle skicka dem så fort hon kunde. Så då var det ordnat. Känns bra. Jag vet inte om jag inbillar mej, men jag tycker att han verkar dricka lite mer, det är därför jag vill kolla. Och de har lättare att få diabetes när de äter kortison, vilket han ju gör och ska fortsätta med livet ut.

Nu jobbar vi bara imorgon också sen har vi en kort semester, jag och Håkis, så vi är lediga onsdag, torsdag och fredag. Vi ville ta ut det vi hade kvar, den nya semesterperioden börjar ju från och med 1 april, så det var i grevens tid. Vill inte spara semester. Jag tror att jag har mer att ta ut från tidigare år. Jag kan inte komma ihåg att jag tagit ut alla dagar. Det kan hända att jag gjort det och förträngt det, för jag minns verkligen inte, så det måste jag kolla upp.

Såg att löken börjat gro. Ny lök alltså, som är inhandlad för inte så längesen, så det var ju bara att köpa ny.
Synd att de inte får snygga blommor, för då hade man ju haft nån glädje av dem iallafall.
Ja ja, det är smällar man får ta, men nog känner man sej lurad på konfekten.
Man kan ju använda lite av löken iallafall, kanske man skulle göra löksoppa?

…önskar alla en trevlig eftermiddag… 

Sticker till ranchen och stickar

Nu är vi hemma hos Håkis efter att ha handlat både på Coop Arena och Willys på morgonkvisten. Väl här åt vi av laxen som jag gjorde i veckan. Jag åt min på knäckemacka med alfalfagroddar på. Det är så fräscht och gott!

Jag tog med min stickning och har kommit en bit, men som ni ser är det mycket att hålla reda på. Inget man sitter och tittar på tv samtidigt utan måste hålla ögonen på hela tiden, förutom korta stunder då det är en radda med bara aviga eller räta.
Men denna tröja blir så snygg! Den ska delas nu så man stickar fram och bakstycke för sej och om ni frågar mej så är det bästa sättet. Det är lite jobbigt när man måste sy ihop delarna sen, men resultatet blir så mycket snyggare än när man stickar allt i ett, för det är så svårt att få det att sitta bra. Inte för att jag har stickat många tröjor på det viset, men de jag har sitter oket långt ner och ärmarna pekar neråt, så att varje gång man lyfter armarna åker tröjan upp, om ni förstår hur jag menar, och jag hatar sånt. De syr tishorna så också nuförtiden och jag köper inte när de är såna. Den bästa jag har stickat är den rosa med raglan, den med ränder, den sitter perfekt, men däremot är inte halsringningen riktigt som jag önskar, men det duger. Så alltså är det bäst att sticka delarna för sej, då får man tröjan precis som man vill. Halsringningen högre på baksidan och ärmarna rakt ut istället för neråt…ja, bättre passform helt enkelt.
Nu ska jag fortsätta med min stickning och dela på den. Sen går det nog med en rasande fart. Och ärmarna har inte samma mönster så de går ännu snabbare. Så kul!
Fast det är ju så mycket roligare att sticka nåt där det händer mycket. Man ser hur arbetet växer och det blir inte enformigt. Kanske blir en till sån här fast vit.

…sen är det ju bara axlarna som ska sys ihop, därefter stickas ärmarna på direkt, uppifrån och ner…

Efter snö kommer sol

Ovädret var som tur var inte långvarigt och nu skiner solen igen och himlen är blå, men nåt fågelkvitter vete fan om jag kan höra.
Håkis kommer väl snart och vi ska först äta lite mat och aningen senare kaffe med semla för att sedan avsluta afton med chips och dip till tävling i Alla mot alla.
Det låter väl som en toppen lördagskväll?
Jodå, det duger i krig.

…så himla skönt att våren vann denna fajt…jag var lite orolig där ett tag… 

En tröst i bedrövelsen

En tröst dock är att det börjar gro så fint i min små sålådor. Jag har några plantor kvar att så, det är blåklint, pelargon och rosenskära. De ska jag så om en vecka ungefär. Inte för att jag tror att det egentligen har nån betydelse, men det stod i mitten på mars så då gör vi så. Pelargonen har jag helt enkelt glömt, men kom på idag att vi har lite såna frön också, vet inte hur många, men jag tror vi åtminstone får en var. De finns hos Håkis så jag får komma ihåg att ta hem dem.

…de ska separeras och omplanteras när de blitt lite större och kraftigare… 

Att man kan ha det så bra

Det bidde våfflor och Håkis åkte glad och mätt hem till sitt. Tänk vad man har det bra när man kan äta nåt så gott precis när man vill. Inte klokt alltså.

Jag har precis kommit ut ur duschen och har pyjamasen på. Tänt lite ljus och ska ta en kopp kaffe och krypa upp i soffan med min stickning och titta på tv, eller kasta ett getöga lite nu och då, för denna stickning kräver min fulla uppmärksamhet så jag lyssnar mer än tittar. Det är så mycket mönster, aviga och räta hit och dit med lite flätstickning däremellan. Man kan inte släppa ögonen från den nå många sekunder. Men snyggt blir det. Så det förslår!
Garnet är Drops Lima, 65% ull och 35% alpacka.
Men när det är Wahlgrens värld släpper jag handarbetet och tittar. Då har de min fulla uppmärksamhet.

…en härlig fössta tossda i mass måste jag säga… 

Fössta tossdan i mass

Undrar hur många som har det till rubrik idag?
Men nån massipantåta blire inte här. Jag gick nästan och hoppades på att det skulle vara våffeldagen, men det är ju 25 mars på Maria bebådelsedag, eller vårfrudagen som senare blev våffeldagen för att nån hörde lite fel. Tycker det är så roligt, hahaha.

Nåja, vi får väl ta oss en liten lussebulle dagen till ära och låtsas att det är med massipan.
Jag har kommit hem för runt en timme sen och ska väl vila lite middag innan jag fortsätter dagen. Jag har fått i mej en banan och en kopp kaffe. Ska vänta till Håkis slutar och äter nåt med honom sen. Undrar om man skulle busa lite och göra våfflor ändå? Vi har flera paket med våffelmix. Ja, ni tror väl inte att jag skulle orka ställa mej och göra egen smet, med alla ingredienser som krävs, när det finns så bra mix som ger så goda våfflor. Nej min själ, jag är alldeles för bekväm. Fast vissa saker gör jag ju från grunden, men det är för att det antingen inte finns att köpa eller så är det inte lika bra som hemmagjord. Men våffelsmet har jag inte gjort på en herrans massa år, för jag behöver ju mjölken och äggen och mjölet till annat. Jag orkar väl inte hålla på och dra hem sånt i tid och otid.

Ja, så får det bli…så himla gott!

…fössta tossdan i mass…då blire våfflor i stora lass här i det Paulastinska residenset… 

Vad är det för dag?

 

…är det en vanlig dag?

Nej, det är ingen vanlig dag, för det är Vilmas födelsedag
Hurra, hurra, hurraaa!
Hon blir 7 år idag.

Efter att Valle varit ensamkatt i två år pratade vi om att han borde få en kompis. En lillasyster att leka med och ha som sällskap och efter mycket velande, om vi verkligen skulle köpa en till katt eller inte och bestämde att nej, det fick räcka med Valle, så kollade jag ändå på blocket, bara utifall att. Och där fanns hon. En rödblond liten tösabit. Så hjärtskärande söt ♥
Jag mejlade uppfödaren och sa att “om hon är kvar i mitten på juli köper vi henne”. Uppfödaren tog det som att vi tingade henne och bad att få 15% av köpesumman. Jag, som så gärna ville ha henne, nämnde inte att hon missuppfattat utan betalade glatt handpenningen och sen var det klart. Vi skulle hämta hem den lilla när vår semester började.

10273190_10203792309388155_269321262020052418_o

Lilla gumman, vad tiden har gått fort. Nu är du en medelålders tant, men du är fortfarande full i bus och har väl aldrig blivit riktigt vuxen. Nu har du en yngre kompis som du leker med för fullt, där i ditt paradis. Jag hoppas att din dag blir fin, om än du inte har nån aning om att du fyller år. Grattis till dej lilla snuttjullan 

Hade hon inte varit så kräsen hade hon fått nåt riktigt gott, men det är inte så mycket som duger till denna ståndaktiga lilla dam, så det får räcka med en liten skinkbit som pappa Håkis får ge när han kommer hem.

…finaste lilla häxmajan…ses till helgen…    

Är det vår nu?

Söndag och sista dagen i februari månad. Imorgon börjar vårmånaden. Här uppe är det ju fortfarande vårvinter, men vi känner av att det närmar sej med varmare temperaturer och solsken.
Valle har varit pigg och glad och riktigt alert nu på sistone och jag tror att det är vårkänslorna som får honom att leva upp. Han klättrar upp i klösträdet i en jäkla fart och sitter och vässar klorna en stund för att sedan återvända ner igen. Och han springer omkring och är riktigt busig emellanåt och det är så härligt att se att det än så länge är liv i gamm’-gubben. ♥

Han gillar att ligga och mysa tätt intill i soffan och verkar må riktigt bra.

Jag var till ranchen idag och träffade småtjejerna. De hade blivit så rädd härförleden då dessa dagars plusgrader orsakade att stora ismassor rasade från taket med ett fruktansvärt brak. De trodde väl att hela huset höll på att ge vika. Men när man tittar på de tjocka isflaken så förstår man att det måste ha låtit illa. Undrar just hur trallen ser ut därunder. Höll den för braket eller är det ett stort hål där igen?

Det händer en massa hemska saker därborta, tycker Alma, så hon är fortfarande rätt så skvätträdd och hoppar till för minsta lilla. Men ju längre hon är där och ju mer hon ser att  inget farligt händer så kommer hon också att lugna sej så småningom.

Vilma blir ju också rädd för såna plötsliga händelser, men hon är inte riktigt lika skvättig. Inte lika lugn som Valle heller, men han är ju gammal och erfaren så han bryr sej föga om det mesta.

Både jag och Vilma blir seniorer i år. Vilma fyller sju år den tredje mars och jag fyller femtiofem i juli och det är tydligen senioråldern. Gamla damerna.
Tänk, det är redan mars från och med imorgon. Plusgraderna fortsätter några dagar till, vad jag har förstått, och sen blir det minusgrader igen, men bara några få, så kylan är vi förhoppningsvis färdig med. Fast det kan bli rätt så kallt i några veckor till, men i april borde vi vara klara med det. Då är det bara att hänga undan dunjackan och ta fram vårplaggen istället.

Man ser att bara på dessa få dagar med plusgrader har snödjupet sjunkit rejält. Och mer lär det sjunka om vi får fler soliga dagar. Vi får hoppas på det. Och hoppas att det inte blir så mycket mer snöande nu utan hellre regn då i så fall om det nu nödvändigtvis måste vara nederbörd, så slipper vi det eländiga snöslasket som jag så innerligt hatar.
Bara tiden kan utvisa hur det blir. Det är bara att vänta och se, men hoppas kan man ju.

…och det är rejält halt nu också med smältvatten på is…måste gå försiktigt… 

Frön

Jag har ju sagt att jag har beställt en massa frön, säger en massa! För det är jättemycket för att vara jag. Vi ska fixa härliga blomsteroaser i Håkis trädgård. Både fram och bak, det räcker till det, tro mej. Och vi ska göra det ordentligt. Vi ska gräva, täta och fylla med massor av jord och gödsel och plantera ut lite vilt så där, det ska inte vara nån genomtänkt rabatt, det enda som ska vara genomtänkt är storleken på plantorna. Det är många sommarblommor och några perenner så det får vi också ha i åtanke hur vi placerar ut dem. Helst ska det som återkommer varje sommar vara i klunga, så det inte är långa avstånd emellan.
På baksidan tror jag att det bara blir ettåringar. Jag skulle vilja göra en liten kulle med blommor i alla färger och ett litet staket runt, eller mur, vi får se, men nåt fint och roligt ska vi hitta på. Man måste ju försöka piffa till det på hans gård när det ser så eländigt ut i omgivningen. Finns inte längre nåt fint att vila ögonen på så då måste man ordna det.
Det blir nog toppen!

…måste bara möblera om i köket så jag kan ha sådden intill fönstret… 

 

Vårkänslor

Idag har det varit så fint väder. Solsken, plusgrader, takdropp och snöglopp. Och det är så ljust när vi åker på morgonen nu.

På jobbet, när jag gick mellan två ställen, mellan 300-400 m sådär, hade jag inte dunjackan på utan det räckte med munkjackan, så varmt var det. Härligt! Nu börjar vårkänslorna spira en aning. Det är bara lite svårt när vi har så mycket snö ännu, men vårvinter är det allt. Och det är ju så vackert när snön är ren och vit mot den ljusblå himmelen med rosa fluffmoln.
Jag har rätt så mycket snö på balkongen, men ett par såna här dagar och det smälter bort fort och sen kan jag sitta därute när solen gassar som den gjorde idag. Den värmde riktigt gott och jag hade kunnat sitta ute om det inte vore för all snön. Inte ens Valle ville gå ut på grund av den, annars hade han nog hoppat upp i stolen och lagt sej en stund.
Men värmen får inte komma för tidigt nu, vi måste spara den till sommaren. I år vill vi ha en riktigt skön sådan. Inte för varm dock, jag har ju mina vallningar ännu, om än jag fryser mer än svettas numera, men det är en plåga när det är 30° och så en värmevallning ovanpå det. Det är ungefär som att basta, men istället för att få gå ut och svalka sej när det blir för varmt så måste du ta på dej en jacka för att riktigt stänga inne värmen. Oskönt!
Nåja, det är långt dit så vi behöver inte börja fasa oss för nåt i förväg. Kanske, mest troligt inte, men kanske har vallningarna avtagit tills dess.
Vem försöker jag lura?

… ♫ ja det är våren, ja det är våååren, som har kommit min vän…nå kanske inte riktigt än… ♫ 

Blodapelsin II

Jag brukar inte köpa blodapelsiner förrän nu. De har alltid varit så sura när jag smakat tidigare, men nu är de sååå goda. Det verkar vara efter jul som säsongen är för denna frukt. Och vad jag inte visste heller, förrän nu, är att de är nyttigare än vanliga blonda apelsiner. Det är mer C-vitaminer, antocyaniner och andra vattenlösliga antioxidanter, nästan dubbelt så mycket, så man måste ju passa på att förse sej och samtidigt boosta sin kropp med dessa nyttigheter.
Den röda färgen kommer av de svala nätterna på Siciliens bergssluttningar, där de har sina odlingar. Om de inte är röda så har det varit för varmt helt enkelt.

…jag har ingen lunch, jag har fruktstund på jobbet… 

Du Store Alpakka

Hallå hej alla! Idag är det onsdag och det fortsätter att snöa och snöa och snöööööa.
Jag blir lite trött.
Men då är det kul när man fått paket och hämtar ut det. Ja, det är så klart mera garn, jag har totalt snöat in mej på det, när man nu snackar om vädret.
De hade nämligen Du Store Alpakka tweed på kampanj. Det kostar 76 kr/nystan ordinarie pris, men nu fick jag betala 46 kr. Hur ska jag kunna låta bli ett så bra erbjudande?
Men jag beställde bara 6 nystan. Tänkte sticka en slipover som jag kan ha en vit storskjorta under och låta hänga nedanför, eller en lång tisha, det är ju på mode igen och jag tycker det är jättesnyggt. Det finns massor med fina mönster hos Drops Design, så jag ska se vilken jag ska välja. Har ju ett par projekt på gång redan, så det får bli senare. Kanske höststickning?

Men detta garn alltså…det är samma som jag stickade min gråa tröja med flätstickning i vikingastil. Det som blir så jämnt och fint även om man stickar fram och tillbaka. Det är så mjukt och gossigt och doftar sååå gott! Jag måste alltid trycka in näsan i allt garn jag köper. Det är ungefär som de som läser mycket och älskar doften av böcker. De luktar alltid på dem innan de sätter igång att läsa. Så gör jag med. På böcker och garn och jag vet inte vad mer. Det är bara nånting i dofterna som ger en sån lyckokänsla. ♥

…ljus, ljus beige med svarta och bruna prickar…så himla fint…

 

Äntligen är jag här igen

Helluuu å hej! Long time no see!
Jag har visst tagit lite bloggsemester igen, bara sådär utan vidare, men vi mår fint här uppe i norr. Ingen covid än så länge, men Håkis klagade lite på halsont här, innan han åkte hemåt, så hoppas han inte har dragit på sej nåt sånt iallafall. Kan ju bara vara en vanlig förkylning också ju.
Min syster och svåger har genomlidit denna eländiga sjukdom och klarat sej med livhanken i behåll. Jag tror det är safe att säga det nu, de har ju varit feberfria i några dagar. Antagligen överlever vi med, ifall det skulle hända att vi blir smittade, vi är ju trots allt bland en massa folk dagligen eftersom vi tvingas arbeta, men hoppas ändå att slippa.
Jag längtar till mamma får vaccinet. Hon fyller 80 år i mars, så det vore bra om hon hinner få det innan. Annars får vi ha munskydd och handskar allihop på kalaset, förutom när vi fikar, då får vi sitta en bit ifrån, men det går bra, huvudsaken man får träffas. Men jag längtar till jag får krama om henne, tänk det är över ett år sen…tror jag.
Herre min skapare! Det är ju inte klokt!

Tiden går och det blir allt ljusare. Jag passar på att elda lite ljus när det än så länge är mörkt på kvällarna. Snart är det ett minne blott och vi får vänta tills höstmörkret träder in.
Snart ska jag så en massa frön, men jag måste köpa såjord och såna där sålådor med lock. Det finns billiga på Ö0B, så vi får åka dit i helgen som kommer. Hade tänkt göra det redan förra helgen, men det blev aldrig av, så det är hög tid nu.

Vi har fått massor med nysnö. Det är vitt och fint, men inte skönt när det piskar en i ansiktet. Jag har nästan en kilometer att gå, när jag har kommit innanför grinden på jobbet, och i sånt väder kan vem som helst tappa humöret, så ohärligt är det.
Men snart är det slut på eländet. Ett par månader till, sen så…

Valle känner också av att våren är i annalkande. Han börjar längta ut. Kommer ilande när jag kliver in genom dörren och hoppas kunna smita, men så är det ju bara en tråkig gammal trappuppgång. Hur kul ä däää?
Men snart, snaaart Valle, är våren här. Det är lite drygt två månader kvar bara, sen börjar det vara varmt nog. Håll ut, tiden går fort.

…hejjeguuu de där små öronen…

Lördagsmorgon

Hello! Whårt is app diz örli morning?
Fast så tidigt är det inte. Klockan är strax tio över nio, sola skin’ och himlen jär blå och idag borde man gå en långpromenad. Jag hade tänkt gå ner lite i vikt, där innan jul, och sen har det bara barkat utför, men idag såg jag att jag lyckats lite iallafall, nu är jag återigen där jag var när jag tänkte tanken. Huuujedamej! Inte bra detta. Så det där med att promenera och röra på sej mer är inte helt fel.

Annars mår vi bara fint här. Valle chillar, jag sitter i pyjamas. Håkis kommer senare, som vanligt, och det blir tv och lördagsgodis och nån god mat…ska jag försöka fixa. Har en hel laxsida i frysen, men den hinner nog inte tina så den får jag göra imorgon. Eller annan dag. Men det är så himla gott med mycket citronpeppar och dill och så in i ugnen. Mums! Brukar ha potatisgratäng till det, men nu har vi så små potatisar och är det nåt jag inte gillar så är det att skala småpotatis. Hur jobbigt? Man får ju så ont i händerna av att hålla i dessa små kalla knölar, så det får bli kanske krossad potatis med vitlöks- och persiljesmör å sen in i ugnen. Alltså man kokar potten först och sen lägger man dem i en ugnsfast form och krossar dem så de blir platta, saltar och klickar på det kryddade smöret och in i ugnen så de får en gyllenbrun färg. Gott!

Jag har fått mer garn som jag hade beställt. Jättehärliga! De gula och tegelröda ska jag sticka ihop med det fluffiga garnet jag har i samma färg, så egentligen är det inte så mycket som det ser ut, eftersom de flesta garnerna ska stickas ihop och blir bara en tröja. Det tredje, som ser grått ut, är gråbrunt, men svårt att få till färgerna med mobilkameran. Och sist, men inte minst det lila ljungfärgade. Ska hitta nåt fluff att sticka ihop med det också, i nån annan färg kanske, tror det blir jättesnyggt ihop med ljusgrått. Vi får se hur jag gör.

Det är alla hjärtans dag på söndag. Jag sa till Håkis att jag vill ha gelehjärtan. De är sååå goda! Och när jag kom hem en dag råkade jag titta mot det gröna skåpet och vad låg väl inte där om inte gelehjärtan. Han hade “gömt” dem där, för jag hade tidigare sagt att jag inte äter godis under veckorna, vilket jag inte har gjort – därav har jag lyckats gå ner till startvikten igen – så han trodde det var safe att lägga dem där, men det betyder ju inte att jag inte tittar på skåpet. Nåja, jag blev ju överraskad iallafall, om än på fel dag.

Men jag fick tjuvstarta lite. Chefen hade skickat lite godis till mej som jag satte i mej på lunchen. Det var inte så mycket, så det gjorde inget, tyckte jag. Lite extra energi så jag orkade fortsätta mitt arbete. Det var några gelehjärtan, ett par Noblesse-hjärtan och ett par Merci chokladbitar. Gott som omväxling.
Oftast äter jag frukt och grönsaker. Jag brukar ha apelsin, äpple, tomater, sockerärter, lite russin&mandlar och morot. Inte allt på samma dag, men jag växlar mellan det. Nåt som mättar magen, men är magert. Jag äter en rejäl frukost på havregrynsgröt eller rostat bröd, så jag klarar mej på det. Sen äter jag med Håkis när han kommer hem klockan fyra.

Nu ska jag gå och starta dagen. Börjar med att slå igång en tvätt som jag redan laddat, med arbetskläder o dylikt, sen klä på mej och äta lite frukost och kanske att jag beger mej ut en sväng. Jag borde verkligen det. Nog för att jag har ett rörligt jobb och får ihop över 10 000 steg på vardagarna – brukar ligga runt 12 000 – men det är ändå bra att röra på sej även på helgen. Fast det mulnar på här, ser jag nu…vi får se hur jag gör.

Ha det bäst

…tråkigt att det blir grått igen, det som var så blått och fint när jag steg upp…

Små plättar och soffan Leone

Igår, sent på afton, satt jag och tittade på en YT-film där de stekte plättar och jag blev så sugen och ville också ha, men när jag såg att klockan började närma sej nio så tyckte jag att det var i senaste laget att ställa sej vid spisen och ännu senare äta dem, så jag sa till mej att jag får vänta till i morgon. Jag blev så klart tjurig, för jag skulle inte klara av att titta på denna video när de sitter och smaskar i sej plättar, så då fick jag en glasstrut istället. Det nöjde jag mej med så länge.
Men idag fick jag mina älskade plättar. Direkt när jag och Håkis kom hem ställde jag mej och fixade smet och stekte dem. Jag blev så glad.
…vaddå schizo?

Och glad blev jag också för en annan sak, vi har nämligen varit och tittat på en soffa till Håkis, han har tröttnat på sofföverdragen som inte vill sitta på plats, så vi åkte till MIO, som hade reaspurt, och provsatt en soffa som heter Leone. Den kostar egentligen 17990 kr, men nu var den för halva priset! Det är klart han ska passa på då.
Och det gjorde han! Så nu kommer den om ca 7-8 veckor och det ska bli sååå kul och piffa till där i tv-rummet. Och det bästa är att även jag får ligga och titta på tv. Nu kan vi somna tillsammans i varsin ände. Ingen behöver sitta och avundsjukt iaktta den andra som ligger bekvämt och snarkar. Så härligt!

…den är väldigt lik min, men så mycket skönare och så mycket bättre kvalité… 

Kickorna på ranchen

Igår var det söndag och rätt så soligt och fint. Jag älskar den här tiden med trädens snötyngda grenar och krispigt vitt snötäcke mot den blåa himlen. Det är så ljust och fint.

Det enda som skulle bekymra en är hur de stackars djuren hittar sin föda i detta snödjup. Men det har de ju gjort i alla tider, så ingenting att fundera över, de klarar det där. En del gör det kanske inte, men då blir de mat till rovdjuren och sån är naturens gång. Jag ska inte börja ängslas över det.

Vi saknar inte föda iallafall. Vi får alldeles för mycket av det goda istället. Jag tog med lite saffransbullar att fika på ranchen, för jag var dit på besök och för att få goas lite med kickorna.

Alma intog sin plats i min stickekorg. Det får hon, så länge hon inte tuggar på handtaget, som hon så gärna gör den obstinata lilla pälskrokodilen. Hon ska tugga på allt som det går att tugga på. Hon är hopplös! Men också så himla rolig, gullig, härlig och så söt att man dör en smula. Älskade lilla blåöga ♥

De var så busiga när jag var där. De går fläckvis riktigt bra ihop, men Vilma, som börjar vara en dam i medelåldern, orkar inte leka så värst länge. Alma, som bara är barnet ännu och vill leka både mycket, hårt och länge, kan bli lite av en utmaning för stackars Vilma, men så länge det inte blir några konflikter och blodigt allvar, som med Valle, går det nog bra. I sinom tid blir Alma både äldre, klokare och lugnare, så Vilma får sin välförtjänta vila. Det får hon ju nu också, men bara om hon hittar ett bra gömställe. Tur att de är många i det gamla huset.

…fina små kickorna…ser ni vad de matchar bra med färgerna…snygga inredningsdetaljer… 

Vårvinter

Nu är de här, de vackra, soliga vårvinterdagarna. Nu kan vi ta de där härliga långpromenaderna och lapa i oss ljuset som vi saknat i så många veckor.

Inte börja längta till våren, om än man känner att det spritter i kroppen, nej, stanna i nuet och åtnjuta denna kalla, friska luft samtidigt som vårvintersolen blygsamt värmer på kinden. Hör hur snön knarrar under fötterna. Fåglarna kvittrar i träden och bjuder på sin vårsymfoni. Barnens skratt på gårdstunen.
Allt detta må vara trivialt, men ack så givande och alldeles gratis.

Nu gick ju inte jag nån långpromenad direkt, jag gick bara till Hemmafrisören på Hummergatan och hämtade ett paket. Jag har beställt nånting som ska vara till mitt projekt som jag påbörjat, men inte slutfört. Det tar sin tid och det får det göra. Man måste inte få allt färdigställt nyss, om än man skulle vilja det. Och jag behöver Håkis hjälp och det finns inte så mycket tid över för det, så därav dröjsmålet.
Dock är jag inte mindre taggad på resultatet. Jag längtar tills det är klart. Oj, så jag tror det blir fint!

I afton kommer Håkis hit. Han ska sova över. Vi ska ha tv-kväll med Alla mot alla, filmtajm, chips med dip och mys med tända ljys. Ser fram emot det.
Ha en fin dag…om jag inte tittar in senare…So long! 

Mitt nyaste garn

Mitt senaste inköp. Alltså kolla!…*suck*
Sju nystan av detta mjuka, fluffiga, härliga garn av 65% alpacka, 28% polyamid och 7% ull.
Doftar helt ljuuuvligt!
Har inte bestämt mej för vad jag ska göra än. Jag har hittat ett jättefint mönster på en tröja med en massa flät- och kabelstickning, men en tröja i bara slätstickning skulle också vara så fint, för garnet i sej är så snyggt så man behöver inte krångla till det. Men så är ju slätstickning rätt så trist med bara räta runt, runt i evigheters evighet, känns det som, man ser inte hur det växer.
Nåja, jag kanske påbörjar nåt annat tills jag bestämt mej.
Men alltså…huuur härligt?
Och doften…

…vaddå mycket garn?…jag måste ju bygga på mitt förråd… 

Älskar garn

Jag har fixat lite i hyllorna i datarummet. Jag vill ju ha alla mina garner samlade i hyllan, istället för i påsar eller korgar, så nu har jag fixat plats. Hyllorna där korgarna är kommer också att fyllas med garn så småningom, det är på väg mer. Jag har beställt nämligen. Och kommer ju så klart att beställa mer med tiden. Den där tofflan nere till vänster har jag virkat för längesen, men då sulan är virkad med dubbelstolpar så känns den inte så skön att gå på, så jag måste virka nya med fasta maskor i sulan och sen dubbelstolpar…eller var det kanske stolpar?…på resterande toffla. Men de är söta, tycker jag. Det var en ryska, eller möjligtvis polska, som visade på YT hur man gör, så jag följde det och det var hur lätt som helst och gick väldigt fort då man ska ha ett tjockt garn. Synd bara på sulan, hålen känns så tydligt så de är inte bekväma att gå i. Sen kanske man skulle fodra dem eftersom tårna gärna tittar ut genom hålen. Eller virka med halvstolpar…ja, vi får se, jag kan ju prova och se om det blir lika fint.

Jag har mer garn än det här, men det är mest restgarner med nåt nystan av varje sort. Det kan man sticka en filt av eller sockor och vantar. Sen har jag så det räcker till två tröjor, eller andra större arbeten, men det är upprivna stickningar så de är i runda nystan och inte så lätt att stapla, så de får ligga i korgarna tills jag gör nåt med dem. Jag är mycket för att riva upp projekt som inte blir exakt som jag vill.

I hyllorna har jag garner som räcker till tröjor och andra större arbeten. Det ljusa, som är till vänster i tre staplar, är bomullsgarn. Det ska bli sommarlinnen. Det som är i mitten i två staplar ska bli rävtröjan jag pratat om tidigare. Ni som vet, vet. Det blåa ska bli en tröja. Och sist det gråa ska nog bli vantar eller benvärmare tillsammans med Kid Silk i samma färg.

Och här ska det ljusa, som är i två staplar, bli två sommartröjor…kanske en tisha och kofta?…ena i vitt med mönster i grått, mörklila och ljuslila och en i grått med mönster i vitt, mörklila och ljuslila. Det som är i mitten i en stapel är också till rävtröjan och ska stickas ihop med det det tunna Alpaca-garnet på hyllan ovan. Sen det tegelröda och senapsgula ska bli två tröjor var för sej, det är också väldigt tunt så det ska stickas ihop med ett garn som jag har beställt och kommer nästa vecka nån gång. Och slutligen Vilma som ska bli den snygga vikingamönstrade tröjan som jag babblade om i min lilla misslyckade video jag gjorde härförleden. Den som den gråa skulle bli, men inte vart.
Så det är ju en hel del jag har redan, men mer kommer det bli. Jag ska fylla alla de fyra hyllorna innan jag är nöjd. Jag ska ha att göra av i alla det färger. Det är så himla rogivande och kul. En terapi som inte är gratis, men som ändå inte kostar skjortan, höhö, som verkligen ger resultat. Man sitter ju med ett färdigt klädesplagg. Eller kuddfodral eller filt, vad man nu vill. Det är så givande att handarbeta. Så jäkla mysigt!

…man kan inte få för mycket garn… 

Blodapelsin

Jag har ätit ganska mycket frukt här på senaste tiden. Jag äter det till lunch. Inte för att det mättar så öronbedövande, men det stillar hungern och jag kan ju äta när jag kommer hem, vilket är ett par timmar senare, så jag klarar mej på det. Oftast har jag äpple och apelsin, eller clementin, men jag har även russin och mandlar, eller tomater. Nåt som är nyttigt och lätt att ta med.

Härförleden tog jag en nätpåse med apelsiner, de är oftast godast och man slipper stå och välja. Man behöver bara kolla att det inte finns med nån dålig frukt.
På jobbet, när jag skar upp apelsinen, såg jag att det var blodapelsin. Åh nej! De som brukar vara så sura! Jag köper aldrig blodapelsin just därav. Men oj vad jag inte kunde ha mer fel. De var sååå goda! Det kanske är den här perioden man ska köpa av dem? Efter jul.

Sen har jag köpt blonda också, efter det, och de är ju också så jäkla söta och fina nu så man skulle kunna stoppa i sej hela påsen med en gång.

Frukt är bra, ät mer frukt!

…sist jag åt blodapelsin var väl när jag var tonåring…tror jag… 

Ett inlägg sent omsider

Efter ett evigt snöande har det äntligen klarnat upp och idag hade vi en solig och krispig midvinterdag. Vackert så det förslår. Men vi har så mycket snö så det försvinner väl lagom till semestern börjar, vi har sena perioden i år. För alla skoteråkare är det ju rena drömmen. Jag tillhör inte den skaran, fast jag är ju anpassningsbar så jag klarar mej alltid. Lite tjurigare kanske, men annars ingen större fara.
Nej, nu sitter jag och målar fan på väggen. Det kanske blir en sommar med tropisk värme, man vet aldrig, det har vi ju haft förr.

Tyvärr har jag inte gjort nåt roligt som är nämnvärt här i min lilla blogg, men jag måste ju komma in och säga hej och lämna ett litet livstecken. Vi har fått vara friska. Nu är det 10 fall med corona på mitt jobb, men inte riktigt där jag håller till så vi får hoppas att det inte letar sej dit. Vi har besöksförbud, så om det inte är viktigt så får man inte komma på besök, utan hålla sej till sitt område. Det är ju bra.

Jag har stickat på mina båda projekt. Den gröna tröjan, som var färdig, men som jag inte var nöjd med, är snart färdig igen. Jag kan inte fatta att jag orkade riva upp och börja om på en gång, i andra fall brukar jag vara så less så jag börjar på nåt annat eller stickar inte alls på länge, men nu satte jag igång omgående och det beror väl på att jag gillar tröjan så mycket.
Nu blir den mycket bättre. Jag har stickat nerifrån och upp. Ingen raglan. Det var den som jag var så missnöjd med. Den var för smal, så ärmarna såg så breda ut, jag kan inte förklara riktigt, men det såg helt enkelt inte bra ut. Nu när jag provar den är jag jättenöjd
Det ska inte vara polokrage, utan den ska vikas ner och sys fast på insidan.

Den randiga har jag bara ärmarna kvar att sticka. Också stickad nerifrån och upp. Den ser lite bubblig ut, det beror på alla minskningar för axlar och halsringning, men det går till sej när man blockar den, sen när den är klar.
Jag tror att jag kommer älska dem. Den randiga kommer nog vara väldigt varm, för den blir rätt så tjock, men det är bra nu när jag har fått frysvallningar allt oftare och längre stunder, mellan värmevallningarna, och sen de var och fixade elementen har jag som varmast 20° C och vid en frysvallning känns det ungefär som 5°…man är så jäkla genomfrusen. Ungefär som när man har feberfrossa.

Igår satte jag på Kunskapskanalen åt Valle, för det var ett naturprogram från Norge, och Valle älskar naturprogram!

Framförallt om det handlar om fåglar, men det var även rävar och björnar och lite allt möjligt och han tittade så intresserat på.

Jag filmade, trots mörkret, men man ser lite iallafall. Sötaste lilla gubben ♥

…ska försöka få ett liv så jag har nåt att berätta här framöver…ses annan dag… 

 

Snö

Snö. Denna vita nederbörd som faller på vinterhalvåret i varierade mängder beroende på var i världen vi befinner oss.

Jag är ju bosatt i landets nordligaste län, vilket inbegriper en generöst tilltagen mängd av den vita massan, men det förekommer även i angränsande län att de till och med har en ännu större snömängd, vilket man kanske inte förväntar sej då det ligger längre söderut.

Det finns många olika typer av snötäcken. Exempel på dem är kramsnö, klibbsnö, firn, pulversnö, nysnö, skare och snöslask. Jag föredrar pulversnö. Kramsnö är bra om man vill göra en snölykta eller en snögubbe, men inte när man ska skotta. Den är tung och jobbig om man inte har en traktor.
Snön är som vackrast en solig senvinterdag, då den glittrar i solens strålar, men man får vara lite försiktig och ha på sej solglasögon om man befinner sej på snön en längre stund så att man inte riskerar att bli snöblind.
Snön kan vara farlig om man hamnar i ett skred, d.v.s en lavin. Dock är den inte farlig att äta om den är ren och inte gulaktig i färgen, då kan det vara nåt djur som gjort sina behov i drivan. Snön innehåller inte larver, som en del vill hävda, de skulle aldrig överleva i de temperaturer som krävs för att snö ska bildas. Däremot ska man inte äta för mycket om man har långt till närmaste värmekälla, då man kan frysa ihjäl när man blir kall både in- och utvändigt.

Vid kallare temperatur bildas små iskristaller på fönstret. De kan formas till de vackraste kreationer.

Det ser nästan ut som en snödjungel.

Vid stora mängder snö, då en tvåfoting får gå ut och skotta flera gånger på en dag och det bara fortsätter att snöa, så kan det slå hårt på psyket. Jag tillhör inte den kategorin, om än man skulle kunna tro att det slagit lite slint i mitt lilla huvud med tanke på detta menlösa inlägg, men nej, jag har inte tagit skada än så länge, jag mår bara fint… 

…det är ju underbart med snö!!…

Long time no see

Vi har redan hunnit halvvägs på januari månad. Det är söndagen den sjuttonde, ungefär -15° C och klart väder. Kalendern nedan är från Mun- och fotmålarna, jag brukar stötta dem med 150 kr ett par gånger om år, men inte varje månad, för jag har redan 400 kr som går till World animal protector 100 kr, WWF Världsnaturfonden – tigerfadder och regnskogsfadder – 200 kr och slutligen Unicef Världsförälder 100 kr varje månad, vilket jag tycker räcker med min lilla deltidslön.
Men jag tycker de gör ett så jäkla fint jobb, de som målar dessa vackra tavlor (de använder ju inte ens händerna) så lite kan jag bidra med.

Jag har hunnit med att baka lite mer piroger. Det kommer att bli ett ständigt återkommande projekt, för det är så bra att ha i frysen och ta fram när man inte vet vad man ska äta. Och om jag inte har lagat mat och det inte finns färdiga rätter, typ Findus och Dafgård, så kan Håkis äta piroger till lunch. Toppen!

Valle bor hos mej ännu, mår för närvarande finfint. Han kommer i sedvanlig ordning och lägger sej hos mej, under täcket, en stund varje kväll innan vi ska sova. Han är så go så det är inte klokt!

Snö har vi fått i mängder och jag är så glad för det, för vi fick riktigt kallt, runt -30° C, och jag ville att eken och hasseln skulle hinna täckas med ett skyddande lager snö innan, och nu hann det ju det. Så himla bra! Kanske de klarar denna vintern också.

Jag har städat bort julen. Jag var lite sen med granen och tog inte bort den förrän igår. Allt annat hade jag stuvat undan, men varje gång jag gick till granen och skulle börja plocka så var det bara nåt som drog mej därifrån. Jag kunde bara inte. Den var ju så vacker! Det gör mej så ont att ta ner den varje år…hahahhaha. Jag vet, inte klok jag.

Denna gång hängde jag gardiner på båda sidor av fönstret. Jag har ju bara haft dem på vänster sida, men det är ju snyggast med båda sidor, så det fick det bli i år.
Nån gång i framtiden ska jag ta bort den där skivan, som det står livingroom på, och installera en skena i taket som jag ska hänga gardinerna i, men det får vara så här ett tag till. Jag måste ju göra om hela taket då, p.g.a bjälkar och hörnklotsar, så det blir ett stort projekt och inget jag har lust med än så länge.

Valle äter fortfarande bra. Vi beställde två plattor – 48 burkar – med hans favvomat, för ca 1000 kr, och strax därefter började han kräkas blod, som jag berättat om, och jag tänkte att det var ju onödigt om han nu ska dö ifrån oss, för ingen annan äter denna mat. Alma har ju gjort det förut, det var som att hon ville göra allt som Valle gjorde, men nu har hon tröttnat på den så vi hade måst ge bort den då. Som tur var kryade han på sej och tömmer en dryg burk varje dag.
Nu var det inte många kvar i den ena plattan så jag tömde kartongen och ställde burkarna i hyllan istället och Valle tyckte det var en strålande idé och la sej förnöjsamt i den.

När julen är undanstökad tar tulpanerna vid här i mitt lilla residens. Det har blivit lite av en tradition det också, så känns det lite bättre för mej som inte alls vill att julen ska ta slut. Och snart blir det semmelbullebak i det Paulastinska köket, för att inte tala om frösådd. Jag beställde ju en förskräcklig massa fröer, både hit till min balkong och till ranchen, så dem måste jag komma ihåg att så i tid nu. Måste köpa såjord också. Det är en del att tänka på så här när våren nalkas, men det känns bara kul. Nu ska det bli fint till sommaren ♥

…det blev ett långt inlägg idag…long time no see… 

Har två projekt

Jag bara stickar och stickar. Jag har inte tröttnat ännu, jag som tidigare varit en periodare när det kommer till olika sysselsättningar. Jag varierade mellan handarbete och läsning och så, men nu har jag verkligen fastnat för stickningen.
Just nu har jag två projekt, om jag inte räknar med sjalen jag håller på att virka (den har jag tröttnat på lite, men får väl fortsätta sen nån gång.) Min gröna tröja, den med flätade ärmar, blev jag färdig med och maskade av och allt…och så gillade jag den inte när jag provade den. Jag blev så besviken, för jag älskade den ju på bild. Men nä, den satt inte bra. Vad göra? Repa upp och göra om. Jag stickade den nerifrån och upp utan raglan, istället för uppifrån och ner med raglan. Och nu blir den jättefin. Det är ärmarna kvar, jag är snart klar med ena.
Sen kunde jag inte låta bli att börja med garnet jag köpte häromsistens. Jag satt och funderade på vad jag skulle hitta på med det. Så kollade jag bland mina skärmdumpar, jag brukar nämligen samla på inspiration på Instagram, och där hittade jag en tröja som jag tycker är så fin och som detta garn passade utmärkt till. Och jag kunde inte vänta med att börja när jag väl hittat vad jag ska göra.

Jag hade ju inget grått garn i samma stuk, men det blågråa Alma-garnet hade jag kvar av, så det fick det bli. Det finns ingen stickbeskrivning, för det är en köpetröja, men jag stickar nerifrån och upp, som med den gröna, och istället för det där vågmönstret nertill på tröjan så ville jag ha hjärtan, så jag ritade ett eget mönster som jag följt. Garnet till det är rester från den rosa tröjan med ränder som jag stickade i våras, tror jag det var, med raglan. Den var egentligen grå med korallfärgade ränder, men det gråa fanns inte så jag valde denna rosa istället. Jag ville ha en liten rullkant längst ner så jag stickade några varv slätstickning. Jag tror den kommer bli jättefin.

Ja, det är mina projekt som jag håller på med nu. Jag har den här i datarummet, som jag stickar på när jag sitter och kollar Youtube och den gröna har jag i vardagsrummet och stickar på när jag tittar på tv. Så slipper jag hålla på och bära fram och tillbaka på mitt arbete, utan har på båda ställen. Det tycker jag var en god idé. Så himla kul med två fina projekt, som jag tror jag kommer bli så nöjd med. Ska väl göra en video där jag sitter och babblar och visar allt jag gjort sen. Hade varit så kul, men jag kommer mej aldrig för att göra det. Måste försöka komma igång med det. Men jag måste ju bli klar med mina grejor också, så jag har nåt att visa. Om jag inte visar gamla arbeten förstås…
Nu är det läggdags. Nattinatti! Ses imorrn!

Throwback Thursday

Ett gammalt inlägg jag skrev 2007…

 

MIN VAD-JAG-BORDE-GÖRA-LISTA

 

• Sluta sparka med tårna i bordsben o dylikt, för fyyy faaan vad ont det gör!!

• Komma ihåg att jobbnycklar är jobbnycklar, funkar skitbra där, men hemma är de inte till mycket nytta

• Lära mej att man inte kan vända tandborsten upp och ner när man nyss satt tandkräm utan att den faller med ett “splätt” på golvet

• Knipa ihop läpparna hårt när jag äter körsbärstomater så det inte sprutar tomatsaft överallt

• Inte trycka upp glasögonen på näsan när jag tagit av dem, för det ser så fånigt ut =)

• Kolla först att det verkligen är mej de hälsar på innan jag glatt säger “Hej” och att de inte står med mobilen tryckt till örat

• Komma ihåg att det inte går att svara i fjärrkontrollen

• Komma ihåg att inte rapa med stängd mun när jag druckit kolsyrat

• Ta på tofflor när jag skurar, för det är så obehagligt med våta strumpor

 

Trettondagen

Idag var vi till Storheden och gick in på RUSTA också, för en gångs skull, men det var inte många i butiken och som vanligt hade vi munskydd och handskar. Jag köpte…jag vet inte om jag vågar säga det…lite mer garn…frågor på det? Nä, men jag skulle kolla om de hade mer av 7 bröder, som jag har några nystan av hemma som jag eventuellt hade kunnat ha till mönster, för det räcker inte till nåt stort, fast då fanns inte det garnet, men en massa andra som jag så klart ville ha. Och då måste jag ju få det. Men det blev inte dyrt, runt 300 kr och så blev det lite hårspray och lite julservetter och sånt som de reade ut, så lite över 400 kr handlade jag för. Det är ju ingen summa att väsnas över.

Ella, ett jättemjukt halvfluffigt garn i ljus, ljus rosa och vitt som blir en tröja, mest troligt, eller en kofta. Kanske en sjal. Vi får se.

Holly, ett lent och skönt garn i vitt och beige som blir en tröja eller kofta.

Och slutligen Mella, också mjukt och halvfluffigt som Ella, vilken det tyvärr bara fanns två av, så det räcker bara till sockor eller vantar eller kanske en mössa, om jag inte har med det i tröjan/koftan av Ellagarnet. Man kan ju sticka mönster med det. Fast mest troligt blir det sockor.

Sen åkte vi till ranchen och jag fick träffa flickorna. De är så jäkla fina ♥

Vi satt och kollade efter en ny soffa till lilla tv-rummet, för den vi har där är inte så fin längre så vi har klätt den med sofföverdrag för att försöka piffa till den lite, och det är ju fint så länge man inte sitter i den, men så fort man har suttit så blir det ingen ordning på tyget och man måste klä om den efter varje gång, och det vill ju ingen, så det är lika bra att köpa en ny. Vet inte vad vi kom fram till egentligen, men tror att det vart nån på IKEA, en Vimle, divansoffa.

Valle…ja, jag vet inte om det är nån idé att säga nåt, för så fort man har gjort det så händer nåt som är helt tvärtemot det man sagt. Säger jag att nu är det färdigt, så går han och äter och busar och verkar hur pigg som helst och vice versa. Jag sa ju senast att han till synes mår bra, dagen efter kräktes han blodblandat vatten. Mer blod denna gång. Igår kräktes han ingenting, men vågade inte ge kortison då man inte ska göra det om de har invärtes blödningar. Så han kräktes idag igen, dock inget blod denna gång, men han kräktes två gånger vid två tillfällen, den andra just när jag gett honom kortison. Så jag får ge honom igen, imorron, för den hann nog inte börja verka innan den kom upp. Han fick cerenia, som är mot illamående och kortisonet är ju också det, så då får han kanske behålla den. Jag ska öka dosen så får vi se om han blir bättre. Han har aptit ändå, det är det som är så konstigt. Och tvättar sej och busar mellan varven, så man vet inte vad man ska tro. Är det slutet eller vad?
Man vill ju inte att han ska plågas, men så länge han äter…det gör man ju inte om man är dödssjuk. Och inte brukar de tvätta sej heller. Mjuk och len i pälsen är han också. Det är ju det första man ser på om de är sjuka. De får en sträv, matt och livlös päls.
Nä, vi avvaktar ett tag till. Jag vill ju inte avliva för tidigt heller. Men vi tar en dag i taget och hoppas inte på nåt, för mitt i allt står vi där för att säga farväl, just när jag har sagt att allt är bra.
Han var nyss och åt, så allt är bra för nu, men det kan vända lika fort.

…han lekte med det lilla lejonet i lördags, som ni ser på golvet i bilden ovan, och var hur pigg som helst…så ni förstår ju att vi vet varken ut eller in… 

Första söndagen i januari

Januari är krispigt kalla dagar med glittrande snövita träd, rökig andedräkt, knarrande fotsteg, det svischande ljudet av täckbyxben som gnids mot varandra när man går och röda, frostnupna kinder.

Dagarna blir ljusare och längre. Och kallare. Nu väntas snö i mängder. Solsken. Fåglar som söker föda så de klarar den kalla årstiden. Krånglande värmepumpar. Borttappade vantar och ljudet av snöslungor i fjärran.

Fortsättningsvis handlar vi tidigt. Willys hade stängt för inventering så vi provade att handla i nya Lidl, som ligger i Malmudden, för första gången.

Vi hade munskydd som vanligt, men det var inte många i butiken så vi hade kunnat vara utan.

De har karelska piroger där så vi var ju tvungen prova ifall man kan köpa där när jag inte orkar baka egna. De var faktiskt goda, men de hade inte den där karaktäristiska smaken som hembakade har, men de funkar bra ändå. Vi köpte två sorter, de som fanns bland de butiksgräddade och de i frysen.

Jag var tvungen ta en bild på dessa apelsinsäckar. Så gulligt! Och jag skulle definitivt spara säcken att förvara nåt annat i den. Mycket finare än de vanliga nätpåsarna i plast som vi är vana vid.

Och så köpte vi litchi, en kinesisk stenfrukt med en mandelstor kärna i mitten och vitt fruktkött. Söt och god. Hårt skal som man vrider så öppnas den lätt.

Till middag blev det fisksoppa. Det värmer så gott när det är kallare ute. Vi hade köpt en förpackning med färdiga grytbitar av torsk och lax, så det var bara att skära grönsakerna, potatis, morötter, palsternacka, purjolök och vitlök. Koka sju minuter i fiskbuljong och skaldjursfond, sen tillsätta fisken, direkt från frysen, som fick koka med i sju minuter till, hälla på lite grädde och sen var det bara att slurpa i sej. Kryddade med hela pepparkorn från en kvarn med svart-, vit-, rosé- och grönpeppar. Toppade med lite räkor också.
Det blev jättesmarrigt!

Valle mår till synes bra. Han har gått upp i vikt och har god aptit, mjuk och len päls, så jag tror han är relativt kry. Han får hänga med ett tag till verkar det som. Inte mej emot.

Idag har vi solsken och blå himmel, dock inte långvarigt då solen går ner så himla tidigt än så länge, men mot slutet av månaden brukar man känna en skillnad. Och sen smäller det bara till och det är dags för frösådd och vårliga bestyr.
Ja, tiden går så fort, på gott och ont. Nyss längtade jag efter julen och nu är den över. En och en halv vecka kvar, sen ska julen städas ut. Då blir det julgransplundring på alla polkagriskäpparna. Kanske man måste börja ha lite mer gotter i granen så att man har nåt att se fram emot? Tror jag måste införa det till traditionen. Man ska göra allt till en fest.
För livet är väl en fest?

Ha en fin söndag alla  ♥

…det är såna här dagar som jag vill gå på långa promenader…men jag hinner med det också… 

Nyårssupén

Nu är det alltså 2021. Ett nytt år full av händelser, erfarenheter, skratt och gråt har vi framför oss. En del väljer vi själva och andra råder vi inte över, om än vi önskar att vi kunde. Vi får se vad detta år har att bjuda på.

Vår “fina” nyårssupé bestod av lite räkor, kräftor, sallad, västerbottenspaj, vitlöksbaguette och tunnbröd med cheddarostblandning och paprika som värmts i ugnen. Som en sensommartallrik kan man säga och det var jättegott!

Men det höll på att gå åt pipsvängen. Vi var ju så sugna på kräftor, men det fanns inga så vi fick köpa skalade och fick massor i jämförelse för just under hundringen. Det var bara det att de smakade ingenting! De var bara kokta, utan salt och kryddor. Vilken besvikelse!
Men en finurlig kvinna reder sej själv, som di säger over där, eller kanske inte, men jag marinerade dem helt enkelt i skaldjursfond, som jag kryddade lite extra med dill, medan pajen och brödet gräddades i ugnen. Och det blev bra!

Man kan säga att det blev succé!
Vi blev mätta och belåtna och det var jättegott. Sen satt vi och tittade på tv och väntade in klockslaget. Jag bäddade åt Håkis, för jag har ju inte haft sängkläder i hans säng för att slippa byta rena när det bara är jag som sover där. Sen skålade vi i läsk och must och tittade på fyrverkerier som de sköt på gården…ja, de gjorde det och de var riktigt fina, men jag undrar hur många små vovvar som var livrädda då. Valle satt bara i soffan och tittade storögt mot fönstret, de flög inte högre än att vi såg dem där vi satt. Sen var vi bara uppe en liten stund till innan vi gjorde kväller och tassade i säng.

♥ God fortsättning nu, på det nya året, och snart får vi krama våra nära och kära igen. ♥

…det var riktigt mysigt att somna med Håkis vid sin sida igen… 

Nyårsafton eftermiddagen

Sista dagen på 2020. Vi har varit och handlat i vanlig ordning och därefter till kyrkogården och tänt ljus till farsorna. Sen hem till mitt lilla residens där vi åt frukost, risgrynsgröt med limpmackor, och chillade i soffan. Jag stickade lite och utemellanåt somnade vi och slumrade en stund. Håkis fixade lunchen, varma mackor med tonfisk. Jag har börjat tycka om det på äldre dar. Det är bra då jag inte äter kött. Ska prova det på pizza också vid tillfälle.
Klockan tre åkte vi till ranchen och fortsatte våran lugna nyårsafton. Det är ju inget ovanligt för oss, vi har ju slutat festa för längesen och inte har vi åkt nånstans heller på flera år, inte ens för att titta på fyrverkerierna inne i stan. Det har man ju sett så många gånger och vi har blivit så bekväma att vi håller oss hemma bara och tar det lugnt. Jag har inte ens sminkat mej, jag som gör det nästan jämt nuförtiden. Men idag orkade jag inte.

Nu ska vi vara här ett tag till, men vi åker hem till stan igen om ett par timmar och fortsätter dagen där. Håkis ska stanna över natten. Det blir så sent att åka hem efter tolvslaget och flickorna har ju varandra. Så det ska bli kul.

Hoppas alla får en fin afton ♥

…älskar dessa snögubbar, de är ett bevis på att inte alla barn sitter inne med näsan i paddan…

Mera snö

Söndagsmorgon. Jag ligger i sängen och hör mobilen signalera att jag får två sms-meddelanden. De är från Håkis. Han vet att jag är en riktig sömntuta och vill väl på det viset försöka väcka mej lite diskret. Jag hör hur vinden viner därute och när jag stiger upp ser jag att det snöar också. Det är såna här gånger jag är så tacksam över att jag har tak över huvudet och en varm boning att kura i och att jag slipper åka nånstans.

Fast jag är ju anpassningsbar, så hade jag behövt he mej ut i ovädret så hade jag, med rätt beklädnad, tyckt att det är rätt mysigt ändå. Förtydligar med rätt beklädnad. Det vill säga en varm jacka med djup kapuschong, så att ansiktet liksom begravs i den och ingen snöyra når in dit. Och så klart varma byxor och skor. Och inte alltför djup snö att tjava i.

Det är tur vi har plogbilar. Och nu är tiden inne att åka ut med dem, dock tycker jag de kan vara lite väl ivriga när de är ute och plogar ca två centimeter djup snö. Det finns inget behov då! Men de vill ju tjäna pengar. Jag hoppas verkligen att de inte får betalt per gång, för varför ska de själva få bestämma när det ska ske i så fall? Klart man åker ut vid minsta snöflinga om man tjänar på det.

Men nu, som sagt, finns behovet och det kommer att behövas fler gånger, för det har inte slutat snöa.

Själv sitter jag kvar här, inne i värmen, med min kopp kaffe och pepparkaka.

…god morgon… 

Annandagsafton

Hemma igen och vi har ätit och chillat i soffan och nu har Håkis åkt hem till sitt.

Idag var vi som sagt på ranchen ett tag. Alma kom nerför trappan och mötte mej efter jag ropat på flickorna. Vilma låg kvar i soffan däruppe, men jag gick upp och hälsade på henne, sen kom hon förstås ner när vi varit en stund. Vi tände en brasa och chillade i soffan. Tittade på tv och fikade kaffe och lussebullar och åt massor med godis.

Alma och Vilma var båda uppe i soffan när vi kom in i tv-rummet. De var i varsin ände, men efter en stund vågade sej Vilma lite närmare. Så himla gulligt, och vad glad Alma måste ha varit.

Så låg de och myste en stund…

…och efter ytterligare ett tag ville Vilma ligga ännu närmare. Så himla skönt det känns att de kommer så bra överens. Att inte Vilma tycker att Alma är en pain in the ass hela tiden. Alma blir ju lugnare för var dag så vi har ju förstått att detta kommer att gå bra, men mellan varven är hon så burdus att Vilma måste fräsa ifrån och slå till lite för att visa att hon menar allvar. Det är iallafall inte långvarigt utan Alma får igång Vilma till lite bus och de jagar varandra och jag tror att när Vilma ser att det inte blir några konflikter vid lek, som det blev när Valle var med, så är hon mindre nervös och kan slappna av i leken. Då gillar hon nog Alma mer och mer. Härligt! Alma är ju en så go liten tös ♥

…tycker det funkar bra så här som vi har ordnat det…vi vet ju att det bara är för en kortare tid…

Annandag Jul

Annandagen fortsatte det att snöa och det har blivit kallare, -9° C närmare bestämt, men det har inte kommit några mängder, utan bara ett lätt puder som gör allting vitt och vackert och ändå lättframkomligt.
Juldagen tillbringades här i mitt lilla residens. Jag satt och stickade och hade Arne & Carlos som sällskap. Nej, oroa er inte, de var inte här, det är ett par som arbetar med att designa stickmönster och de gör YT-videor där de sitter och babblar om allt möjligt, inte bara stickning, och ibland visar de olika tekniker, ibland har de knitalong, alltså att man stickar nåt mönster de har gjort, tillsammans över nätet…ja allt möjligt har de där och de är hur gulliga som helst, så jag har inte haft folk här, med tanke på Corona, utan betat av några av deras videor som jag inte har sett.
Håkis kom på eftermiddagen och jag lagade Janssons frestelse, som blev god, men lite blöt, hade velat ha den aningen torrare, eller kompaktare kanske man ska säga, men Håkis var så nöjd. Det ska han få till middag idag och jag har kvar av lutfisken så jag äter upp den.
Såå himla gott!
Sen blev det bara en massa soffhäng och tv-tittande. Det var sprutt i Valle, han får sina bus-il fortfarande, om än kortvariga.
Jag skrotade runt i min tomtepyjamas långt in på dagen och när jag till slut gick för att byta om hoppade Valle glatt upp i sängen, som han brukar göra när vi ska gå och lägga oss, och jag skrattade och sa att vi inte ska sova, att jag bara skulle klä på mej, att det fortfarande var dag, men jag förstod piken.

Idag åker jag till ranchen igen. Vi ska käka lurre här, piroger, och sen åker vi iväg.
Återkommer senare!

…ja, vaddå?…det är klart jag pratar med min katt…jag är ju en crazy cat lady… 

Julaftonen

På julaftonsmorgonen, låter alltid lika motsägelsefullt, vaknade vi till ett vinterland. Inte någon djupsnö, men det täcker gräset iallafall.

Vi åt piroger med kokt ägg, jättegott, och sen duschade jag medan Håkis pratade i telefon med en massa God Jul-önskande människor.

Sen åkte vi iväg mot kyrkogården för att tända hos farsorna innan vi styrde färden mot ranchen.

Vi satte ett hjärta åt pappa Jerker vid en gran, för det fanns inga andra ljus där. Jag tycker det är så gulligt. Jag tror inte han känner sej ensam där. Han är ju inte ens där, det är ju bara resterna av hans kropp som ligger där, han själv är ju i Nangijala.

Vi tog vägen genom byn.