I skrivande stund har jag inget att förtälja å då kan man ju undra varför jag
påbörjar ett inlägg under såna förutsättningar. Denna fråga är en mycket
bra fråga å lika bra som den är, lika lite svar finns det att ge. Jag kan för
närvarande inte komma på ett enda vettigt svar till varför jag måste blogga
när jag ändå inte har nåt på hjärtat.
Det kan grunda sej i att jag kanske känner ett tungt ansvar å ett krav, inför
mina läsare, på att jag måste publicera ett inlägg varje dag. Kanhända jag
biter på naglarna å river mitt hår i min önskan att kunna leverera en lika
bra å läsvärd rapport som dagarna innan, som, i brist på annat, åtminstone
gav er lite insyn i mitt näringsintag å mina hushållssysslor. Vilket jag inte
kommer att delge idag, ty jag finner det inte vara nåt som torde intressera
nån större läskrets, utan jag förväntar mej att ni kräver lite mer av mej
som författare av denna blogg.
Tyvärr så lyckas jag inte alltid, å det förvånar er kanske, då jag är en kvinna
begåvad med relativt god fantasi. Dock kan den tryta även hos mej å jag
måste inse att det inte blir bättre än så här.
…jag borde nog bli politiker…så många ord å fick så lite sagt…
*flinar*
***
tror jag. 
