Vi är med bäbis! Vi väntar en ny familjemedlem och ankomsten blir i början på oktober, då nedkomsten redan har skett. De är tre veckor, de små, och så duniga och mjuka i pälsen så det är inte klokt!
Våran lilla kicka brås redan på sin far. Hon bara äter och äter.
Man skulle förstås vilja ha dem allihop, men det går ju inte. Uppfödaren, det vill säga min systerdotter, vill också behålla alla, men det går ju inte heller med tanke på att hon redan har mamman och pappan, en katt till och en hund.
Där är hon! Ser ni henne? Ja men hon ligger ju där. Ni ser rumpan på henne, där i mitten, under alla syskonen. Visst är hon fin!? ♥
Ja, ja, okej, så här ser hon ut. Så jäkla söt! Hon har blå ögon och blont hår. Och så ser hon ut att gilla choklad, för hon är lite brun runt munnen och det är ju precis som jag, hennes mor. Herre min skapare en sån vacker tösabit. Så liten…
Hur ska vi orka vänta?
…det var som systerdotter sa, tiden kommer gå jättefort för henne och sååå långsamt för oss…
Stickar och stickar, så fort jag får chansen. Nu är det kul och det går undan om än det är många maskor på stickan. Det blir så fint. Jag kommer att älska den här tröjan. Kan det bli vinter snart?
…har väl aldrig haft sån lust att sticka som jag har nu…ska genast påbörja en ny när denna är klar…
Nu har skåpet i köket fått ett nytt täckande lager. Vi köpte den vitmålad, men hon hade inte haft tålamod att måla den ordentligt. Vi ville ha den ändå, med sina 200 kr var det inget att bråka om och den skulle ju ändå målas vit. Lite mer måste jag måla på det som utgör mönstret på rutorna – det kallas väl inte spröjs? – annars är jag nöjd med resultatet. Så najs!
…färgen på rutorna tar jag lätt bort med rakblad…orkade inte maskera…
Titta så fin den börjar bli, våran avokadoplanta. Det går så fort, för varje dag har bladen blivit lite större. Och så här kommer den alltså att se ut, lite likt en palm med naken stam och bladen högst upp. Så himla najs!
…den ska så klart få komma i jord snart, men den klarar att stå i vatten ett tag till…
Måndag. Första dagen på semestervecka numero två.
Idag tog vi en lite längre promenad runt i byn. Det blåste en nordlig vind så det har blivit ordentligt svalare. Just nu är det 27° i solen, istället för skuggan, så nu är det lättare att leva. Det var riktigt skönt att få ta på sej långärmat och inte svettas ihjäl, om än det bitvis blev lite varmt där det var vindstilla.
Håkan tog på sej långärmat med en munkjacka över. Han var lite mer “frussen” än jag.
Älskar alla gamla lador och gå och tänka på hur det kunde se ut för hundra år sen när kvinnor i långa kjolar och hucklen på huvudet och män i linneskjortor med blankslitna västar över och skärmmössa bärgade hö inför den kommande långa vintern. Och det bakades och syltades och slaktades och rimmades och ystades och kärnades. Fåren klipptes och det kardades och spanns. Det var bråda tider under sommaren och hösten.
Vi gick en väg som vi inte gått på länge, för den in till byn blev lite för kort.
Passerade ännu en fin liten lada.
Och kom fram till bron där jag stölpte ner i diket med moppen, om ni minns? Nu har de bytt ut den gamla, rangliga träbron till en rejäl i järn. Rak är den, så nu kan till och med jag köra över utan problem.
Det klipps hö och överallt ser man ensilagebalar. Och kanske hade de hunnit få ännu en omgång om det inte vore för att det inte vill regna. Det har inte regnat på ett par veckor och ska inte regna på ännu en, om man ska tro på 10-dygnsprognosen. Bara det inte blir en massa nödslakt nu igen!
…tre veckor kvar av semestern…får se hur sommaren fortskrider…
Idag har det varit betydligt behagligare temperatur och äntligen kunde jag sitta och sticka på min tröja och påbörja mönstret i oket. Så himla kul! Den röda tråden är en markering på var första maskan i mönstret är, bara för att se det snabbt så det underlättar lite.
Sen var vi till stan fram och tillbaka och på vägen dit såg vi en polishelikopter som stannade och hovrade lite här och där. De letade någon som irrat sej vilse i skogen. Eller var det månne en rymling? Inte vet jag.
Sen såg vi ett par som kom på vattenskoter under bron. Det såg så härligt ut.
När vi kom tillbaka gjorde jag sallad med melon, ananas, paprika, ris och räkor. Jättemumsigt!
…en riktigt härlig dag med en lite mer normal svensk sommar…
Jordgubbarna fortsätter att mogna, fler och fler varje dag. Igår åt vi en jättestor portion var med mjölk och imorgon planerar jag göra en jordgubbstårta. Det blir gott som omväxling.
De hade hortensior till billigt pris på ICA-Maxi, 59 kr stycket, och jag köpte två, för jag vill plantera dem i rabatten på baksidan, där det är mest skugga och ganska fuktigt så åtminstone grönmossan trivs. Det är för mej ett bevis på att det är fuktigt. Hortensian trivs ju i skugga och får aldrig torka ut, så bättre ställe finns ju knappt.
Och på hösten täcker vi dem med löv och ser om de klarar vintern här uppe. Jag hoppas verkligen! Tanken är att; klarar eken och hasseln det, så kanske även hortensian gör det. Man vet ju aldrig förrän man har försökt.
…så himla fint med två stora, vackra buskar med hortensia…
Vi var till Kallaxgården och köpte lite kalkfärg till möblerna däruppe. Jag planerar att torrborsta på lite vitfärg, så de inte blir helt vita, och sen vaxa på ett förseglande lager. Det blir nog fint. Penseln är specialdesignad för just kalkfärg.
Och så köpte vi lite honung. Dyrt var det, 150 kr, så vi får äta med andakt, men det är kul att gynna närproducerande odlare och bönder så det kan det vara värt. Man köper ju inte så jättemycket heller. God var den iallafall.
…då ska jag passa på nästa vecka när det blir sämre väder…
Det blommar i en smultronplanta och tittar ni noga så ser ni att det är ett par knoppar till där ovanför. Kanske vi hinner få oss varsitt smultron så vi får smaka.
Hos lilla storasyster fick vi smaka flera stycken, men hon har en gammal, väl etablerad odling. Vi sådde våra frön nån gång i maj. Lite sent påtänkt, men bättre sent än aldrig. Och eftersom vi glömde helt och hållet förra året kände vi oss tvungna att så dem i år, för frön har väl ett bäst-före-datum. Nästa sommar hinner vi få fler. Om de nu inte fryser ihjäl.
…så himla gott med smultron…man ska bara låta dem mogna ordentligt…
Jag fick en Elefantöra av Valle, Vilma och Håkan till morsdag, som ynglar av sej massor i krukan, så jag tog tre små sticklingar och satte i jord så de skulle få rota sej för att ta hit till ranchen.
Så nu fick Sliderankan en kompis.
…och nää, det är inte mina elefantöron vi pratar om, utan plantan…
Alltså, ljumma sommarkvällar, med det här varma skenet från solnedgången. Inga mygg, för det är för varmt, inga bromsar, värmen till trots. Bara fladdrande fjärilar, irrande flugor, gräshoppor som spelar. En vindpust sveper den söta honungsdoften från blommande älggräs med sej. En trollslända flyger skyndsamt förbi. Kreaturen betar i horisonten. Vattnet porlar i den strömmande ån. Rallarrosen färgar vägkanten skär. Tofsvipans ängsliga kvidande i fjärran.
Jag har inte stickat mycket idag. Igår blev jag färdig med ärmarna och stickade över dem på samma sticka som bålen och tyckte att det ska bli så roligt att få börja med mönstret idag. Det var innan jag visste hur varmt det skulle bli. Inte sitter man gärna med en stor, värmande stickning i knäet när det är dryga 30°.
Strax före åtta satte jag mej i soffan därute och kunde sticka ett par varv innan vi kom på att vi skulle bege oss på promenad. Så där på kvällskvisten tänker man ju att det är svalt och skönt. Ack så fel man kan ha. Det var väl runt 25° och en varm bris svalkade en aning, då man fått upp ångan och var lite klibbig av fukt så minsta lilla vindpust kändes på huden, men inte var det mycket.
När vi kom tillbaka tänkte jag bara fika en kvällsmacka och fortsätta med stickningen, men det blev inget med det. Kanske hinner jag nåt varv till innan vi gör kväller och går upp, men jag hinner imorgon också. Om jag bär ut en stol till hallen och sätter mej där, under värmepumpens svala fläktande, vill säga. Det ska visst bli 28° imorgon också.
Jo, men det ska bli skönt. Vi ska inte klaga. Nästa vecka ska vi få några riktigt svala dagar, så jag ska väl passa på att njuta av värmen medan den varar. Håkan har tagit fram och fyllt den lilla barnpoolen så imorgon kan vi lägga oss där om värmen blir för svår, så nog ska vi bemästra morgondagen med. Men kanske att stickningen får ligga ett tag till.
…på söndag ska det iallafall bli mer normala sommargrader…sen lite kallare några dagar…
Bytte klänning igen till något med lite mindre och luftigare tyg. Det är så varmt så man orkar inte vara ute. Vi har tagit bort myggfönstren, stängt igen allt som stått öppet och slagit på AC:n i värmepumparna. Enda stället som är riktigt svalt och skönt är hallen. Synd man inte kunde flytta ut alla möbler dit och sitta där.
Ingen promenad har vi fått ännu heller, men det blir ingen förrän till skymningen. Det var 21° redan halv sju på morgonen och när jag steg upp en timme senare hade det blivit åtskilligt mycket varmare, så där av fick vi skjuta på motionerandet till kvällen istället. Men det spelar ingen roll vilken tid man går, bara att man går.
Det har vi ätit varje kväll här i tre kvällar. Gott så det förslår. Man tycker det är så märkligt att, efter att ha plockat varenda färdiga, solmogna gubbe så finns där ändå nya dagen efter. Det går så himla fort när solen och värmen kommer. Nu har jag plockat några vid tretiden, men kommer att få gå igen om ett par timmar så några fler har hunnit bli helt röda. Ofattbart hur fort det går.
…men inte mej emot…jag äter mer än gärna varje kväll…
Det är tropisk värme, men i matbutiken vill man inte gå iklädd linne och shorts, så vad passar inte bättre än en vacker klänning? Jo, den har nåt år på nacken, men känns som ny ändå, då jag inte bär klänning så ofta.
Eller som här; fröna från de vissnade blomknopparna. Det är vad jag har pysslat med idag. Jag har tagit från Pysslingkragen i avsikt att så dem nästa vår och se hur det går. Går det bra kan Håkan ta några andra sorter nästa sommar.
Om det är nödvändigt att sortera så här? Nää, det är bara nåt som jag kände för. Om det beror på värmen, vet jag inte, alltså inte att jag har blitt kollrig av värmeslag – i och för sej så är inte det heller en osannolik tanke – men jag kan ju ändå inte göra nåt mer kroppsaktivt när det är runt 30°C både inne och ute, så då kunde jag ju lika gärna sitta och pilla med det här och få en fin liten förpackning med sorterade frön.
De där sminkborstarna är bra till lite av varje, märker jag. Så lätt det gick av separera frön och skräp med den.
…gissa om gården kommer lysa vit nästa sommar…det är inte lite frön det där…
Gammelrönnen fäller så mycket så det ser höstlikt ut på gräsmattan. Det gillar inte jag, inte än! Det är ju för fasen närmare 30° så här ska inte påminna om nån höst förrän det är dags. Jag var tvungen börja räfsa upp det, men jag lär få göra det fler gånger, är jag rädd. När det blåser bara rasar det ner löv.
Resultatet är något somrigare. Så ska det ju se ut, en grön gräsmatta utan en massa torra löv, det får vi nog med sen.
…undrar om den står för torrt eller vad det beror på att just den fäller så, de andra gör det inte…
När det är så här varmt behöver man förse sej med svalkande förtäring, så när jag hörde glassbilens celebra truddelutt gick jag med bankkortet i högsta hugg för att göra ett litet inköp.
Så nu har vi frysen, eller åtminstone en hylla i frysen, full med glass.
Jag tog en sorbet-liknande variant med smak av ananas och nåt rött bär, är osäker på vilket, toppad med mörk choklad. Den var riktigt läskande och god. Håkan valde en Calippo med colasmak.
Det är riktigt varmt ute. Man skulle ha fyllt poolen. Men hur ska man veta när det började så dåligt.
Så de njuter nu, våra små pälsklingar. De får vara ute hela dagarna och “mamma och pappa” åker inte iväg på morgonen för att komma hem sent på eftermiddagen.
De korta stunder vi åker iväg får katterna vara ute ändå, om än de ofta går in och väntar, men då är det ju valfritt. Det är ingen som tvingar dem.
Igår släppte jag ut dem utanför grinden, för jag har inte sett till grannhunden på flera dagar, så jag undrar om de är bortresta eller nåt. Iallafall tänkte jag att de kan få gå ut ordentligt då när det inte finns nåt hot i närheten. Och Valle gick och nosade i alla buskar och överallt där de andra byakatterna varit och lämnat markering. Men efter en stund återvände de ändå in på gården och jag stängde igen grinden, för till syvende och sist är det ju oss de vill umgås med.
…ser ut som höstlöv i gräset, men det är gammelrönnen som börjar bli flintis…
Vi har varit på bärgaruppdrag. En släkting till Håkan kom sej inte hem från jobbet som han är van vid. Bilen strejkade helt och hållet.
Den gick inte ens att rulla fram till bärgaren, utan de fick dra den med vinschen. Det tyckte inte bakhjulen om.
Men de fick iallafall upp den på flaket och sen bar det av till bilfirman.
Peekabooo!
Håkan har på sej sina fina DIY-shorts. Hans avklippta favvobyxor som ändå gått sönder så de kan lika gärna nyttjas som skrot-shorts. Han klippte inte så rakt. Nåja…inte så noga.
Ja, värmen kom med besked, lagom till vår semester. Igår hade vi 27,5°C och idag 25°, än så länge. Klockan är 10:36 i skrivande stund. Vi försöker ta våra promenader så tidigt som möjligt för att det inte ska hinna bli för varmt. Igår gick vi runt åttatiden, men idag steg jag inte upp förrän tjugo i och jag vill ju få vakna till innan så det blev runt halv nio.
Vi hade lite motvind på vägen till vår vändpunkt och vi tänkte att nu blir det ännu varmare på hemvägen. Men han där uppe måste gilla oss, för när vi vände började det blåsa ännu lite mer och vi hade, märkligt nog, motvind även hemåt. Fråga mej inte hur det var möjligt, men så var det. Man ska stå på god fot med han, den allsmäktige, så hjälper han en på vägen.
Jag har tagit med kameran de här två dagarna och naturligtvis är det inte så mycket att fota, men tar jag inte med den, då ser vi harar alldeles vid viltstängslet, rovfåglar som cirkulerar ovanför och tranor som står och betar. Då händer förstås allt sånt som man hade velat föreviga. Det är livets lott.
När vi går där så pratar vi om ditt och datt, skrattar och har oss, de gånger vi lyssnar. Det händer utemellanåt. Oftast babblar vi bara på och ingen lyssnar på den andra.
Idag är det ganska vindstilla så det blir till att åka och bada lite. Jag har inga badkläder här så vi måste åka in till stan och fixa det.
Vi badar förstås inte i ån med alla näckrosor, nej, vi åker en mil bort till en liten strand som vi hittade förra sommaren, där Håkan badade om ni minns. Jag la ut en video på det. Dit har vi tänkt åka idag och svalka oss lite.
…om än jag tagit liknande bilder tidigare så ledsnar jag aldrig…det är så vacker natur!…
Vi har massor med kart i jordgubbslandet, men p.g.a den kalla sommaren har de inte mognat förrän nu, så snart får vi väl safta och sylta för att inte bären ska gå till spillo.
Ja, okej, jag överdriver lite kanske.
Hallonbusken har också en massa kart, men blommar ännu så det blir nog mycket bär där med. Det är så himla najs att ha egna att plocka i trädgården. De är ju så dyra att köpa.
Och här är “Luktärten” jag trodde jag sådde i våras, men som visade sej vara Lupiner. När i hunnan jag har tagit frön från en sån har jag ingen aning om, men det var ju en glad överraskning. Jag har alltid velat ha Lupiner.
De fick bo under amplarna med Millionbells.
Hasseln fortsätter att växa…
…liksom eken. Den har börjat få nya grenar med fina små eklöv. Vilken lycka! ♥
Håkan sådde ovala rädisor i år och det är väl snart dags att skörda dem. Ska bli kul att se hur de ser ut. Hur mycket som döljer sej där, under jorden.
Vi har nyss ätit och jisses vad gott det var! Vi köpte tortilloni med ostfyllning som jag gjorde en krämig svampsås till. Och det var sååå gott!
De där “köttbitarna” kan ni bortse ifrån, de är inte så goda, ska föreställa bacon, men nää jag håller inte med riktigt. Bacon är för övrigt nåt jag saknar sen jag slutade äta kött och det är svårt att hitta nåt att ersätta det med. Dessa funkar inte för mej så nästa gång äter jag utan nåt till, det räcker med champinjonerna i såsen och kanske nån sallad, eller bara tomater. Gott det med.
Pastan är Garants, färsk tortelloni med ricotta, mozzarella och pecorino. Jag var så rädd att det skulle vara nån äcklig ost så jag inte skulle tycka om dem, men de var jättegoda.
R E C E P T
½ – 1 gul lök
en burk skivade champinjoner eller 5 – 6 st färska
5 dl mellangrädde alt. matlagningsgrädde eller utspädd vispgrädde
2 msk mjöl
1 dl Kavli Kantarellost
1 vitlöksklyfta eller efter smak
salt & vitpeppar
Koka upp vatten till pastan och salta rikligt. Skala och hacka gul lök och fräs upp champinjonerna i en stekpanna, tillsätt löken som får svettas lite, men inte så de tar färg.
Häll i grädden och mjölet och rör om väl så det inte blir några klumpar. Klutta i kantarellosten och pressa i vitlöken. Salta & peppra efter behag. Rör om. Koka upp och låt sen puttra på svag värme
Lägg tortellonin i det kokande vattnet och låt koka i 4 minuter. Häll av vattnet och tillsätt i såsen.
Stek vad för tillbehör man nu vill ha. Jag föreslår skivad fläsk, kycklingfiléer eller kassler.
För oss som äter vegomat tar jag tacksamt emot förslag, för jag vet inte vad som passar. Möjligtvis quornfiléer, jag vet inte. Jag tycker det funkar utan, som sagt, det är så gott som det är.
Första semesterdagen inleddes med promenad, den vanliga svängen. Det var sååå varmt!…Och skönt! Vi får inte klaga nu när värmen äntligen kom!
Jag plockade första lilla skörden jordgubbar. Det går fort nu. Från att ha varit enbart gröna små kart hittade jag några stora, riktigt röda bär. In i kylen med dem och så ser vi om vi har att plocka imorgon med så vi får varsin portion med gräddmjölk och socker.
Jag har stickat på min jultröja. Har hunnit med bålen upp till ärmarnas början, minskat med 10 maskor för dem och påbörjat på dem, ärmarna alltså. Man stickar dem för sej. Sen när de är så långa som de ska vara från armhålan, lägger man upp dem på rundstickan tillsammans med bålen och stickar oket ihop med den, så att man i slutändan har en hel tröja på stickan. Så nu kommer det gå undan, för ärmarna har ju logiskt nog färre maskor, så snart sitter jag där med det roligaste av allt – mönsterstickningen i oket. Visst är det skönt att bara sticka räta maskor, varv efter varv i samma färg, för man behöver ju inte tänka, så det går väl också bra, men det är sååå mycket roligare, och man ser hur arbetet växer, när man har ett mönster att jämföra med.
Sen var det åter dags att raka apostlahästarna, så de är lena och fina som en barnarumpa. Eller kanske aningen strävare, för det är alltid nåt hårstrå man missar, men det syns inte, så nu kan jag ha kjol eller shorts utan skammens rodnad vilande på mina kinder.
Och lilla Vilma har varit på sitt sedvanligt goda humör och busat både inne och ute. Valle, som är en mogen herreman, har tålmodigt tittat på. Men ibland får han också sina ryck, som ni har sett i tidigare bevismaterial jag lagt upp här i bloggen. Eller var det bara Instagram? Jag vet inte. Men det har varit en bra första semesterdag och det kan gärna fortsätta i samma anda.
…jag hade det på känn…att sommaren väntade på oss…
Paolo Roberto är klok som en uggla. Inte för att jag vet om det stämmer att ugglor är så kloka, men talesättet säger ju det. Han ger iallafall ifrån sej så himla bra argument som lämnar en i eftertanke. Imorse till exempel sa han:
“Att vara stark är inget vissa personer har och vissa saknar. Utan det är ett sätt att tänka, ett sätt att leva och något som måste tränas varje dag. För viljan är precis som en muskel, om man aldrig använder den blir den svag och försvinner till skillnad från om du tränar den då den kommer bli stor och stark”.
Och det stämmer ju. Om man aldrig tar itu med sånt man egentligen skulle vilja för att lättjan vinner, då är det svårt att komma igång och viljan blir svagare och allt oftare den som förlorar. Men om man ändrar tänket och pushar sej själv att göra det, så händer något i huvudet. I början är det kanske motvilligt, man får pusha sej lite till, men efter en tid blir allting så mycket lättare och som grädde på moset börjar man gilla sej själv mer. Det nya självförtroendet ger ännu mer energi till att fortsätta och allt blir mindre jobbigt. Viljan har blivit starkare än latheten.
Det är lite som disciplinträning. När du har gjort det som du borde och egentligen vill, vad det nu vara månde, så blir du nöjd med det själv och viljan att göra mer växer. Ju mer du gör – desto bättre går det. Energi ger energi. Ingen mår bra av att ge efter.
Och med växande självaktning mår du bättre och bättre och avundsjukan på alla andra som mår så bra går över per automatik, för du kommer ju känna dej som en av dem.
…lite disciplinträning är bra för alla…och vilan känns bättre efteråt med det goda samvetet…
Fotnot: Nu gäller detta vanliga, friska människor vill jag säga till er som vill komma med pekfingrar. Jag är fullt medveten om att det finns de som inte är kapabel till att göra allt de vill, men det är förstås inte dem jag vänder mej till, utan de som är kapabel, men kanske kommer med “bortförklaringar”.
Valle och Vilma älskar också att vi har semester. Då får de vara ute nästan hela dagarna, nästan varje dag. När det regnar är vi ju inne, men jag har slutat tvinga in dem, jag säger bara “hjälp, Valle och Vilma, det regnar, hjälp, hjälp” och då springer de in och är inte ett dugg purken, för det är ju ett val de själva har gjort.
Och nu när vi har inhägnat kan vi åka på snabbvisit hos folk utan att behöva stänga in dem först. Vi låser bara den inre dörren och så får de springa ut och in genom luckan. Vi har gjort så tidigare, när vi har åkt och handlat, innan inhägnaden, men inte när vi skulle vara borta nån längre stund. Nu har vi möjlighet till det, för nu är de mer skyddade. Fast många gånger är de ändå inne när vi kommer tillbaka. De är som små ungar i det vilda, de går in i boet när föräldrarna lämnar dem för att söka föda.
De har det så gott här, ute på vischan, och skulle nog helst av allt bo här för alltid, men det kommer en dag då vi återvänder till min gata i stan, där jag bor, och nu till hösten får vi tillökning i familjen. Vi ska nämligen köpa ännu en liten krabat, fast ingen perser utan det blir en helt annan ras denna gången, som jag kommer att berätta mer om och visa bilder på då vi åker och besöker den lilla, nu inom snar framtid. Då kanske det blir lite roligare att vara i mitt lilla residens och blir inte lika uttråkade när de är fler. Förhoppningsvis.
Men dit är det ett tag. Vi har ett par månader kvar att stanna och fixa klart med allt här. Sen kommer vi hit igen lite nu och då, turas om ett par veckor här och ett par där. Och till jul och nyår ska vi sitta här och mysa vid brasan.
Det är bra att lilla bäbisen inte kommer vara ute förrän nästa vår. Då är hon kastrerad och klar, har fått lite respekt för det “farliga” därute och kommer även hon att stanna kvar på gården. Om än den är inhägnad så kan hon ju annars kanske få lust att prova smita. Det har ju inte Valle och Vilma, de är så nöjda med att befinna sej i närhet till huset och har inget sug efter nåt äventyr längre bort. Jag inbillar mej att det har med rasen att göra, men det kanske är likadant med alla, vad vet jag.
Valle och Vilma stannar som sagt på gården och inhägnaden är ju för att skydda dem från yttre angrepp, så som nyinflyttade vita schäfrar o dylikt, som man inte har nån vetskap om ifall de är farliga eller inte. Sen är det ju andra katter som stryker omkring här och kan vara ett eventuellt hot de med. Men inte så länge det är ett stängsel emellan dem. Sen kommer de inte åt att skvätta på dörren heller, som de har gjort tidigare för att berätta att de hade vägarna förbi. Intressant för Valle, not so much för oss, bara irriterande.
Nästa sommar inhägnar vi baksidan också, eller det är ju egentligen framsidan, för den ser man ju från vägen, men för mej blir det baksidan då jag tycker att framsidan är där dörren är. Iallafall så ska hela gården få stängsel så de har lite större att springa omkring på. Lite besvärligare för oss bara, de gånger vi ska stänga in katterna och de inte alls är med på noterna. Nu fångar vi in dem på nolltid. Det kommer ta lite längre tid sen när de har hela gården att springa och försöka gömma sej på. Och ännu lite besvärligare när man har en tredje att fånga in. Men man vet aldrig, det kanske blir en lydig liten tös av henne. De har ju så olika personligheter, så det ska bli kul att se hur hon blir.
Valle och Vilma är iallafall de snällaste, finaste och goaste som finns. Vilma börjar visa tecken på att bli lite som Hampus. Hon förstår så mycket mer än vi anar och vill hon så är hon väldigt lydig. Och ju äldre hon blir, desto mer visar hon att hon förstår och gör som jag säger, fast ibland håller hon bara inte med mej om vissa saker och tycker att hon vet nog bäst själv och då kan vi hamna i en liten dispyt, men det går lika snabbt över. Snart är vi vänner igen och hon är extra go och fin och lydig.
Valle börjar ju vara en så gammal herreman att det är nog mest jag som lyder hans minsta vink, så han får som han vill. Jag vet ju inte hur länge vi får ha kvar honom så jag vill ju skämma bort honom så mycket som möjligt den tid han har kvar, men jag skulle tro att han också förstår långt mycket mer än han vill ge sken av. Han låtsas bara inte förstå för att slippa lyda order.
…i början på oktober får vi hem den lilla…lilla Alma som jag vill att hon ska heta…
Vi har, eller rättare sagt jag har, bestämt att vi ska gå en promenix varje dag oavsett väder under hela semestern, men vi har ju förstås redan börjat. Idag gick vi åt andra hållet och hälsade på Blixtens kor. De har fått massor med kalvar som låg utslagna lite här och där, om de inte stod och betade, eller sket för all del. De är så himla fina.
Två kossor turades om att hoppa upp på varann, det är ingen parning det är frågan om utan snarare försöker de ingjuta respekt i den andra, jag vet inte, eller så var de flator…?
De har ett badkar med vatten där de kan dricka. Och det kommer nytt och färskt hela tiden i en slang som pumpar vattnet ur en stor tank som stod en bit bort. De har det så bra, de här kossera.
En bit därifrån passerar man en större bäck och jag älskar ljudet av porlande vatten. Vidare såg vi en skylt som det stod Mårtisgården på. Om man tar bort de två yttersta strecken på M:et så blir det nåt helt annat.
Ja, sommarn kom verkligen lagom till vår ledighet. Idag är det varmt och skönt med en lagom fläktande bris. Imorgon börjar semestern. Livet är allt bra härligt!
…så mysigt att få strosa så här ute på landet, i det vackra vädret…
Så kom den då äntligen, fredagen före semestern. Och den började med en sista dag på arbetet. Sen på affären för att köpa fikabröd och hämta paket, Håkan har köpt kammarlås, och sen hem till våra väntande gäster. Håkans farbror med son, svärdotter och sonsöner kom och hälsade på som har bilat upp ända nerifrån mörkaste Småland. Så klart inte bara för att hälsa på oss, nej då, de har en hel drös med släkt att gå igenom. Men det var trevligt att träffa dem. Alla var så himla gulliga och trevliga.
Efter det var vi till Måttsundsrestaurangen och köpte mat. Jag valde skaldjurspasta, sååå himla god! Och så mycket mat att det räcker till imorgon med.
Nu sitter vi vid varsin dator och ska snart slänga sej i soffan, eller fåtöljen och bara njuta av att nu är vi lediga hela helgen och på måndag börjar semestern. TJOHHOOOOOOO!!
Idag beslöt jag mej för att prova glittermasken jag fick i Glossyboxen. Jag har redan provat nattmasken i förrgår och ska lägga den även på lördag natt, man ska nämligen ha den 2-3 nätter i veckan. Det räcker ju med två om jag har glittermasken utemellanåt också.
Där fanns en uppfriskande ansiktsspray, en glittermask som man sätter på, låter verka och drar av, en nattmask som man låter verka under natten, en soothing balm för läppar eller som rouge, var man nu tycker att det passar (dock var den för orange för mitt tycke) och slutligen en shot med ingefära som jag inte har smakat än, men den är säkert god och välgörande.
Ja, så följde det med en rakhyvel och den kommer alltid till användning. Jag kommer att använda sprayen också och ansiktsmaskerna…det enda som inte föll mej i smaken är ju balmen. Jag gillar inte orange på vare sej läppar eller kinder så jag vet inte vad jag ska hitta på med den. Kanske man kan sätta på läpparna på vintern när det är strömavbrott och ingen ser hur man ser ut…? Jag vet inte. Men allt annat är ju användbart.
Jag ser nu att det är shoten som är bonusen. Har inte läst på lappen förrän nu.
…jag är rätt nöjd med boxen ändå…tycker det är bra grejor för 125 kr…värdet på allt är 521 kr...
Idag vaknade jag runt åttatiden och hade sån värk i huvud, nacke och axlar. Jag tog en “ibbu” och satte mej en stund vid datorn, men kunde inte sitta så länge utan la mej i soffan, för jag började må lite illa. Dock var jag tvungen sätta mej upp, för jag fick ont av att ligga, så jag satte mej och spelade lite på mobilen. Håkan steg upp strax före tio, han hade varit uppe tidigare på morgonen, och jag gick och duschade. Man kan ju känna sej lite bättre efter att de varma strålarna har masserat det onda och lite bättre blev det.
Vädret idag har inte bjudit på mycket sol, men det var ändå rätt varmt så vi bäddade soffan och jag har suttit ute, det mulna vädret till trots.
Dahliorna i ena krukan börjar slå ut och smultronen växer så det knakar i drivbänken. Vi har sått dem i våras så det blir nog inga bär i år.
Älskar kombinationen av det grånande träet mot den rostiga mjölkhämtaren, den vita pysslingkragen, pelargonen och Silvereken. Så läckert.
Nu börjar vindan också blomma. Nästa sommar blir det ännu finare när det är mer av prästkragen framför den rosa vindan. Älskar’t!
Dessa har jag planterat och när de blommat färdigt ska jag strö fröna i jorden där de står, så blir det mer kommande år. Lovely, lovely, lovely ♥
Lilla Valle Butterqvist ♥
När man sitter där i soffan, och inte har Håkan bredvid sej som jag har här, är det ett välkommet sällskap när Vilma och Valle ligger i stolarna mittemot. Och jo, jag har tjocksockar, jag är lite småfrusen om fötterna. Tog till och med tofflorna med ut, men de behövde jag inte ta på mej.
Smärtan i huvud, nacke och axlar försvann inte helt, men lindrades avsevärt och jag kunde inte motstå att sticka, fastän jag inte borde då det är en av anledningarna till den. Jag har sån lust att handarbeta så jag misstänker att jag kommer vara färdig med tröjan innan semestern har börjat. Jag som trodde att jag skulle tröttna. Men om jag blir klar med denna så kan jag ju börja med de där vikingaplaggen. Jag kommer nog inte sitta sysslolös iallafall.
Dahlian igen, lite mer utslagen. Hoppas den andra hinner få några blommor innan sommarn är slut, men än så länge har den inte minsta tillstymmelse till knopp.
Jag har påbörjat en ny stickning. Jag beställde från YlloTyll ett paket med garn och mönster till en “jultröja”. Eller, inte direkt en jultröja, det är ju inget julmotiv, men den har rött i mönstret så den passar så bra till juletid.
Fast det är ju länge kvar till jul, tänker ni. Jo, men jag är ju sån att jag kan tröttna mitt i allt och då blir den inte gjord om jag bara har typ en månad på mej. Har jag däremot ett halvår på mej är det mer troligt att den hinner bli klar till advent, därför börjar jag med den nu, så vet jag att jag kan ta lite ledigt ifrån den ifall jag vill.
Garnet är finull och väldigt sticksigt så man måste ha nåt under, men på vintern har jag ju det ändå. Jag har väl aldrig en stickad tjocktröja direkt på kroppen, men den som jag stickade innan det här är så mjuk så man kan ha det. Den är för övrigt färdig nu, jag måste bara fästa alla trådar, sen är den klar att använda. Ska visa den på, samt den gråa, vid tillfälle.
Så här kommer den bli. Är den inte fin? Jag tycker den ser så julig ut, men visst kan man ha den vilken tid på året man vill, det är ju som sagt inget julmotiv.
Sen, om man tycker det är kul, kan man sticka samma tröja i nån annan färgkombination. Det finns så många jättefina.
Det är bara en sak som är lite jobbig med dessa tröjor och det är att hela bålen följer med när man lyfter på armarna, eftersom de är stickad neråt istället för utåt, men det spelar ingen roll, jag gillar dem ändå och kommer nog med allra största säkerhet att sticka fler. Det finns ju en massa gratismönster man kan hitta på nätet. Ett ställe är Drops, de har massor med mönster på tröjor, mössor, sockor och vantar, så är man sticksugen, men inte vet vad man ska göra kan man gå in där och få inspiration.
Jag har en bok hemma med mönster inspirerade av vikingatiden och jag ska sticka en av tröjorna där som är sååå snygg! Och en jättesöt mössa till. Det är i flätmönster och jag har beställt kortstickor till det med av märket Knit Pro. Sen har jag även beställt kablar som man skruvar stickorna på, för man behöver ju olika längder på rundstickorna, beroende på vad man stickar, så för att slippa ha en massa rundstickor i olika längder och tjocklekar, så har man bara en kabel av olika längd och bara ett par stickor i olika tjocklek, som man sen byter vid behov.
Knapparna är till för ifall att du stickar på en tröja med exempelvis sticka nr 3, men för att få lite variation kanske du vill sticka ett par sockor samtidigt och behöver sticka nr 3 till det, då kan du skruva av stickorna från kabeln du stickar tröjan på och sätta på en kortare kabel för strumpstickning. Och för att inte maskorna ska kunna trilla av så skruvar man dit knapparna så länge. Finfint va?
Kabeln jag har på min stickning blir 80 cm med stickorna. Den där på bild, som blir en meter, är till för till exempel sjalar och filtar o dylikt. Eller en väldigt storväxt person, för all del.
Ni ser ju vem som är minst lika intresserad av dem
…stickorna i påsen till höger är 3,5 och 4 mm som jag bara satt i påsen med 3 mm, så jag har alla i samma…
Buketterna är fina ännu, men jag fick ta bort lite från lilla storasysters bukett, det som började sloka och torka ut. Nån pion slokar också, men jag behöll dem ändå och klippte dem och bytte vatten så får vi se om de tar sej lite. De är ju så vackra!
…det är så fint med buketter i hemmet…det behövs inte så mycket mer för att göra det hemtrevligt…
Idag har vi sol och värme, så himla härligt! Katterna är ute och jag borde väl också passa på en stund när det äntligen är väder. Vi hade sol igår med, men inte alls lika varmt som nu. Det är sommarväder. Förstår om folk badar en dag som denna.
Nu tar vi fredag och varför inte slå ett litet slag för nåt så gott som glass med persikohalvor så här på sommaraftonen. Rätta mej om jag har fel, men är inte det lite underskattat, kanske till och med bortglömt? Jag vet inte, men vi köper det alldeles för sällan iallafall. Nu kommer jag väl handla det lite oftare, för detta var riktigt mumsigt, må jag säga.
Glassen är vanilj med krokant. Mycket god!
…man kan ju också ha päronhalvor eller fruktcocktail…namnam…
Pionerna jag fick av mamma blommar så fint där på bordet i köket. Stora, fina och väldoftande. Varför har inte vi en massa pioner i vår trädgård? Ofattbart!
…gud vad jag vill piffa till och göra om lite där inne…jag ska göra det på semestern…får vi se om det får vara eller om Håkan ändrar tillbaka…
Jag tycker ju att vilda blommor också är fina och borde få finnas i en trädgård. Åtminstone ute på ranchen där det är lite mer lantligt och inte så städat och fyrkantigt som i vanliga villaområden. Så om det är en klunga med smörblommor eller mjölkört, vilken blomma som helst, så tycker jag att det kan få vara kvar. Allt måste inte vara så ädelt.
Men Han Där Uppe tog mej verkligen på orden och tog sej friheten att så lite åt mej i en kruka med jord som jag har på balkongen.
Jaha…ja det var ju fint.
…fast i själva verket är det ju vi…vi satte en tuva med gräs åt Valle förra hösten…
Håkan har köpt en gungstol som vi ska slipa och måla om och skaffa nån filt till den eller nåt och en dyna så det blir mjukt att sitta på. Den ska stå i köket på den mindre trasmattan. Det blir mysigt.
När vi kom till ranchen åt vi middag. Rester av moussaka som jag gjorde i lördags. Riktigt gott! Sen gick jag ut och vattnade blommorna och satt ute i soffan och drack mitt eftermiddagskaffe. Vi hade faktiskt en riktigt varm och skön dag idag. Bara för att det ska se ut som att jag bara sitter och ljuger när jag säger att vi inte har fått nån sommar än, då kom den. Inte mej emot.
Valle och Vilma var också ute och njöt av det vackra vädret.
Imorse kom Håkan som vanligt och väckte mej, jag brukar stiga upp kvart över fem, men han var lite tidigare, sex minuter över, så jag låg kvar och drog mej lite. Han har en klocka där digitalsiffrorna lyser rött uppe i taket, eller vad man nu riktar den mot, så jag brukar titta upp dit för att se så jag inte ligger för länge, men denna morgon drog han upp persiennerna så att Vilma kunde sitta och titta ut, så det blev helt enkelt för ljust och jag såg ingenting.
Jag steg upp, gick ner och fixade till mej och åt min frukost bestående av havrefras med mjölk och en kopp kaffe. Sen gick jag upp för att klä på mej och såg då en hoper svalungar sitta på balkongräcket. Jag ropade på Håkan och han kom upp och tittade. Sen gick jag ner och hämtade mobilen för att kunna ta kort och Vilma hängde med upp så hon fick se dem och då hämtade jag Valle så han också fick se dem. Ja, som ni förstår så har vi inte haft nån brådska. Vi brukar åka runt kvart över sex.
Saken var den att jag tyckte att klockan var det redan när jag kom ner i köket, men köksklockan, som är en BMW-navkapsel med bara visare och inga siffror, är lite svår att se exakta tiden. Man måste ha ett litet hum om vad klockan är, så jag brydde mej inte om det. Den var nog kvart över fem. Håkan borde ju veta, han väcker mej ju ungefär samma tid varje morgon.
När vi skulle åka iväg och står ute på trappan ringer “Gurra”, en av Håkans plåtslagare, och vi tänker att han är nog sjuk så Håkan får jobba själv den här veckan också. Men nädå, han ville veta vad Håkan gjorde. Inget, vi är på väg till jobbet.
…ÄR KLOCKAN TJUGO ÖVER SJUUU??!
Jodå. Vi har ingen aning om vad som försiggick i Håkans huvud, men han har stigit upp 5:05 och gått och satt sej vid datorn och tänkt att han har gott om tid. Det är ju då han brukar väcka mej.
Nåja, mej gjorde det inget, jag hann färdigt till strax efter två ändå, så ingen större skillnad. Och det händer så sällan. Faktiskt typ aldrig. Vi har försovit oss lite tidigare, men alltid hunnit till jobbet i tid. Att han fick hjärnsläpp imorse är första gången och det är ju bara mänskligt. Det kan hända oss alla, förr eller senare, och jag fick ju en härlig sovmorgon. Det tackar jag för.
Så söta svalungar! Tror det är mamman som sitter längst till höger på undre bilden. ♥
…ingen ansats till flykt fastän jag kom nära fönstret med mobilen…
Alltså, detta kvällsljus. Det är så vackert. Mjukt och varmt.
Nu är det inte så länge kvar tills det börjar bli mörkt på kvällarna igen. Jag har inget emot det, tvärtom så gillar jag hösten. Men jag gillar förstås sommaren också. Det hade inte gjort nåt om det blev lite varmare bara. Den här sommaren har inte levererat riktigt ännu. Kanske väntar den på att vi ska få semester? Jag hoppas det, för än så länge har jag fått springa i tofflorna inomhus.
Fast egentligen gör det väl inte så mycket. Vid närmare eftertanke så gör det inget alls. Jag bryr mej mindre för varje år som går. Jag blir inte stressad som förr när jag inte hann vara ute och sola. Nu kan jag ju bara smörja mej med brun-utan-sol om det inte blir väder. Vem bryr sej om det är äkta eller fejk? Resultatet är ju detsamma. Man ser lite fräschare ut, helt enkelt. Så om denna sommar inte blir nån bra sommar gör det inte nåt. Vi får vara lediga och ha det skönt ändå. Det enda jag befarar är att det inte blir några bär. Det tar en evighet för jordgubbarna att växa till sej och ska de mogna och bli riktigt goda så krävs det sol och värme. Och det är så mycket kart så jag hoppas verkligen att de blir till stora, goda gubbar.
Nåja, nu ska jag inte sitta här och svamla mer om det. Tiden får utvisa om det blir nån sommar eller om våren övergår i höst direkt. Nu ska jag gå och göra kväller. Nattinatti!
Jag fick jättevackra blombuketter. Pioner är ju så fina och doftar så gott!
Jag bjöd på smörgåstårta. Rätt så god, men de vanliga med charkuterier är godare, tycker jag och så är jag mer än lovligt trött på smörgåstårta. Nu vill jag inte ha det förrän Håkan fyller år, nästa sommar.
Jag fick shorts och linnen i present.
Och en fin tempeltavla.
Och så nåt gott att smutta på. Amarula cream som är så gott.
Och så fick jag pengar. Alldeles för mycket vill jag säga. Jag fyller inte ens jämnt, bara…eh…35. *host*
Tack så himla mycket för allt! Det var för mycket. Jag behöver verkligen inte så här mycket…fast det är jättekul och jag blir jätteglad, jag är ju som ett barn…men jag behöver verkligen inte få presenter. Jag ger mej ju allt jag pekar på redan som det är.
Bortskämd är jag. Av er och mej själv. Herregud!
En sädesärla kom och satte sej på stolarna utanför fönstret och såg ut att vilja Valle något. Vad det kan ha varit har jag ingen aning om, jag talar ju inte kvitter.
Den satt ganska länge, jag hann till och med hämta mobilen för att fota och filma lite. Kanske den bara ville retas.
…det är ju så de gör, sen får de bittert ångra det, men nu var det som tur var en ruta emellan…
Mina andra favoriter är Escada Sorbetto Rosso och Escada Fiesta Carioca. Den första doftar verkligen sommar med sina fruktiga aromer.
Toppnoter: Päron, Calone
Hjärtnoter: Tiare blomma, Vattenmelon STT
Basnoter: Mysk, Amber noter, Pralin ackord
(Vattenmelon är den mest framträdande. Mycket fräscht!)
Den andra är också somrig med lite mer blommiga aromer.
Toppnoter: Brasiliansk Passionsfrukt, röda Hallon
Hjärtnoter: Passionsblomma, Apelsinblomma
Basnoter: Mysk, Cederträ
De doftar så himla gott! Ligger i prisklass ca 500 kr per 50 ml.
Le Couvent Aqua Paradisi var den som jag fick prov på i en Glossybox.
“Ett blommigt och mjukt fruktigt doftspår som frammanar bilder av den första skörden i rosenträdgården vid klostret i Minimes.”
Den doftar sååå gott. Inte den där klassiska, lite unkna rosdoften, utan som rosor verkligen doftar. Älskar, älskar, älskar! Ligger i prisklass ca 400 kr per 50 ml.
Den jag fick av Håkan…vet inte om jag vågar säga det, men…ligger i prisklass ca 700 kr per 50 ml. Och den jag fick var 100 ml…!
…kommer ha lite beslutsångest för vilken jag ska ha, men de får turas om helt enkelt…
Allt sedan jag härförleden fick ett doftprov, i ett paket från Lyko, på en parfym av Hugo Boss har jag velat ha den. Men då jag även ville ha en parfym, som jag fick en liten provflaska av i en av mina Glossyboxes, så skulle det bli lite dyrt då ingen av dem var av den billiga varianten.
Därför önskade jag den av Håkan i födelsedagspresent. Och döm om min förvåning när jag ser att jag har fått den stora flaskan, 100 ml. Ooh my God vad jag ska dofta gott länge!
“BOSS THE SCENT For Her EDT öppnar upp med sprudlande friska toppnoter av rosépeppar och grön mandarin. Det karakteristiska, blommiga hjärtat hos originaldoften finns kvar, men nu med utsökta noter av fresia och apelsinblomma. Den stimulerande doften av rostade kakaobönor i basen har en oemotståndlig dragningskraft. Elegant. Kvinnlig. Förförisk. Den ger en beroendeframkallande boost som fångar hennes uppmärksamhet.”
Jag sitter här vid datorn och är lite småhurven. Jag har linne på, fast skulle ha valt något långärmat. Men ute är det fint, solen skiner och det är rätt så varmt fastän det blåser.
Vi har ätit middag för en stund sen, rester från igår, spagetti och vegofärssås med aioli. Så himla gott! Det får vi för övrigt imorgon med. Jag gjorde ganska mycket. Håkan äter också av den maten. Annars lagar han sitt eget kött till tillbehören.
Det händer inte så mycket att berätta om, men jag kände för att blogga ändå. Vi jobbar på som vanligt, jag till runt kvart över ett, sen åker jag hem till min gata i stan där jag bor och väntar tills Håkan slutar, då åker vi till ranchen. Ja och så äter vi, tittar på tv, datoriserar lite och hupper i sänga. Mer är det inte. Jo, jag stickar lite, mellan varven, och spelar spel på mobilen. Går ut och joxar lite i trädgården, kammar katterna. Lyssnar på ljudbok, höll jag på att säga, men det är på jobbet. Men ja…man hinner inte med så mycket när man kommer hem (till ranchen) runt halv fem på eftermiddagen.
Jag brukar träna lite också, typ hiphop-aerobics eller vad jag ska kalla det, hemma. Jag hittar en massa olika på Youtube och har fastnat för en som jag är fast besluten att bemästra innan jag börjar med ett nytt. Det är ganska kul, faktiskt. Dock har jag inte tränat idag, men kvällen är ung och jag hinner än. Här på ranchen gör jag det på övervåningen. Det är en halvtimme långt så det är gott om tid. Klockan är nu 18:23 piiip. Jo, men jag gör det…jag avslutar mitt inlägg helt abrupt och beger mej upp och dansar loss lite. Ses kanske imorrn!
Så här kommer den bli. Är den inte fin? Jag tycker den ser så julig ut, men visst kan man ha den vilken tid på året man vill, det är ju som sagt inget julmotiv.
