Month: May 2019

Idag är det måndag och en ny arbetsvecka har börjat, för de flesta, dock är jag sjuk än. Jag trodde jag var på bättringsvägen i lördags. Vi gjorde oss i ordning och skulle åka och fira stora lillasyster på födelsedagen, men det visade sej att hon inte skulle vara hemma så vi åkte till Storheden istället och handlade lite, sen hem till mej och vattna blommor och sånt som jag inte hunnit göra eftersom jag varit hemma sen i onsdags. På söndagen började jag känna mej dålig igen. Näsan började täppas till och jag kände mej helt mosig i ansiktet. Ingen halsont, den hade jag avverkat tidigare i veckan. Hade väl lite feber vid läggdags för jag frös och låg under täcket och Håkan kunde inte somna för det var för varmt i rummet. Vi har haft sol i flera dagar och det blir riktigt varmt på övervåningen om man inte har öppna fönster med myggnät.
Så jag fick helt enkelt fortsätta sjukskrivningen. Jag har så ont i ryggen och rumpan av att sitta hela dagarna. Är så less!

Men jag stannar bara hemma imorgon också, för jag ids inte åka till läkaren för sjukintyg. Man måste ju ha det andra veckan. Inte för att jag kanske behöver det, jag vet inte, det hörs ju långa vägar att jag är förkyld, men jag tror att jag är piggare då. Inte fri snuvan, men piggare i huvudet och även om jag brukar ha sämre kondis när jag är snuvig så går det nog ändå, jag får helt enkelt ta det lugnt och bara göra det jag pallar med.

Vi har nyss ätit middag här. Det blev äggnudlar med wokgrönsaker och stekt tofu till mej, friterade kycklingnuggets till Håkan, med sweetchilisås. Det bjöd stora storasyster på när vi var och hälsade på, förutom tofu och nuggets, och det var så himla gott så det rekommenderas varmt. Tofu smakar lite likt ägg, om nån undrar, så det är ett gott surrogat för kött. Proteinrikt och bra!

…och nässprayen, som ska verka i minst fyra timmar, släpper redan efter två…*muttel muttel*…  

Håkan har satt ett stängsel runt framsidan på gården, inte för att katterna går nånstans, men ena grannen har sålt huset till ett par som har en stor vit schäfer, som de inte har riktigt samma pli på som de förra ägarna. Eller det kanske de har när de är ute, men när de går in springer hunden över till alla andras gårdar och den kan ju vara hur snäll som helst mot katter, det vet jag ingenting om, men katterna blir ju livrädda, så för att de ska slippa konfronteras med denna vita jätte fick det bli ett stängsel. Det har jag för övrigt velat ha för längesen, så att man kan vara säker på att katterna inte kommer bort. Detta är ett provisorium, för det var bråttom, om katterna ska få vara ute alls nu i sommar, men så småningom kommer det upp nåt snyggare, vi måste bara komma på vad.

Mot garaget ser det ut så här. Överliggande bräda ska bort, det tyckte jag förfulade ännu mer, men det ska dit rostigt armeringsjärn för att staga upp nätet. Och den lilla pallbiten får vara grind så länge.

Nu ville de vara ute, det är varmare och blåser knappt alls. Jätteskönt!

Vilma, som sprang in när jag gick ut, kom ut alldeles själv genom kattluckan strax därpå.

Brudspirean börjar bli grön.

Påskliljorna har inte slagit ut än, men bara om nån dag till så…

Lyckliga små hårbollar ♥

Han smälter så bra in i omgivningen.

Vilma kollar hela tiden om jag är kvar. Hon har en släng av separationsångest och vill att jag ska vara ute med dem, lilla snuttungen. Snart har hon vant sej. Och vill hon in så är det bara att komma genom kattluckan. Det är bra om hon tränar på det så slipper vi gå och öppna för henne. Det är aningen för kallt att ha båda dörrarna öppna, än så länge.

…men snart är sommaren här…livet leker… 

Jaha, så var det min tur. Nu blev jag också sjuk. Vi har haft så många borta på jobbet. De har varit sjuka själva eller vabbat och Håkan var hemma torsdag-fredag förra veckan och har legat och hostat på mej, så det var ju bara väntat.
Det är en sån där konstig förkylning som börjar med en torr och svidig känsla lite längre ner i halsen, inte vid svalget som man brukar ha i vanliga fall – eller åtminstone jag brukar ha – och en faslig hosta. Hostan kommer ju oftast i slutet på förkylningen, men här är den i början. Huvudvärk hade jag också en början till, men tog ibbu i tid så den har släppt. Skönt!

Och sola skin’ så hade det inte varit så kallt hade jag kunnat sitta ute med min stickning. 16° i solen, halv åtta på morgonen, är en bra början iallafall, så jag lär väl gå ut senare när det är varmare.
Jag håller på med en tröja som är hopsydd så jag har bara muddar kvar att sticka. Jag har tittat på en video-podcast, Kammebornia, från första avsnittet och blev så inspirerad, så nu har jag tagit hit alla mina garner, för nu ska här stickas!

…visar tröjan när den är klar…tror den blir fin…det är mitt eget recept… 

Jag tittar mycket på Youtube och följer en massa influencers, bl.a Matgeek. En dag provsmakade han vego-kebab och sa att mycket närmare äkta vara var nog svårt att komma. Jag, som sen jag slutade äta kött saknat kebaben nästan mest av allt, blev ju överlycklig och tänkte att det måste jag testa. Har sen dess kollat om det finns i butikerna, men inte hittat. Tills nu, sist vi var på ICA-Maxi. Håkan frågade efter tofu, som jag också velat köpa, men inte vetat var jag skulle leta, och fick till svar att de var i vego-kylen. Inte frysen som jag kollat i. Och där, där låg väl även denna förpackning och strålade emot mej så mina ögon drogs till det och hjärtat hoppade över ett slag. Märket skulle vara Schysst käk och det var just vad det stod, så vackert printat på kartongen.
Idag var dagen då jag äntligen fick smaka denna underbart, ljuvliga produkt. Det kan jag säga nu med facit i hand. Den smakar verkligen riktig kebab! Tunna, fina skivor som går så snabbt att värma i stekpannan, härligt tuggmotstånd och…ja, men…ni förstår ju min lycka! Nu kan jag göra egen kebabpizza, kebab med pommes, kebab i pitabröd…alltså…hur bra!?? Den smakar på riktigt riktig kebab!
Tack, finaste Amir, Sveriges mästerkock, tack av hela mitt hjärta för att du tagit fram detta så att jag får fortsätta njuta av det som jag tyckt är bland det godaste som finns. Tack!

…ja, jag vet, gratis reklam, men det är det fanimej värt… 

Det är tur att vi inte har slutat mata fåglarna iallafall. Bergfink och grönfink mumsar i sej.

Gulsparv och bofink letar frön på marken, under snön. Usch, de undrar nog också vad som hände med våren.

…fuck Norrbotten, no good…

 

Kan man gå från vår och barmark till midvinter på mindre än ett halvt dygn? undrar ni. Jorå svarar jag. Jag hade aldrig trott det om det inte vore för att jag just vaknade till det.
Alltså…vad är det här?

Det är ju inte bara nån centimeter som försvinner på en kvart i vårsolen. Det är ju ett par decimeter!!

…näää, nu emigrerar jag… 

Gjorde en fläta i halva tofsen. Eller heter det kanske hästsvans när håret är längre…? Nåväl, det var bekvämare så här iallafall, när man inte flätar ända från snodden.

Lite mer löst och ledigt, så där, if you know what I mean. Lite coolt också. En…ombrefläta, skulle man kunna kalla det. Why not lixom?

…är så dålig på att fixa till håret…det måste vi ändra på… 

Nu har Håkan varit duktig och fått toadörren på plats. Det är bara handtaget som fattas, så han sitter och kollar efter ett kammarlås. Det ska vara ju gammaldags och fint.

Så klart ska allt som inte är vitt målas också och ett par lister på sidorna ska dit så man inte kan kika in genom gliporna som blir.

Är för övrigt fortfarande lika förtjust i toarullshållaren. Tycker den är så anspråkslös och fin.

…det går framåt… 

Första maj. Vädret har varit helt fantastiskt. Solen har gassat och vi har inte mycket snö alls. Bara där det har varit stora högar ligger det kvar. April har varit sparsam med snöfall. Känns riktigt bra!
Nu har de flesta flyttfåglarna anlänt. En del ska väl fortsätta uppåt, andra har äntligen kommit hem.

Vi har varit och välkomnat några stycken.

Majbrasan låg alldeles intill oss så vi behövde inte gå långt, det räckte att bara gå upp på övervåningen så fick man fin översikt på spektaklet. Jag har inget intresse av att gå och se en stor brasa brinna, men däremot hade jag velat höra lite skönsång. Den fick vi stå för själva, här på ranchen.

I morse åkte vi till grannbyn för att välkomna svanarna som pausat där. Det var naturligtvis flera andra arter också.

Trots att det var sångsvanar så bjöds det inte på nån skönsång denna morgon heller.

De tittade lite misstänkt på oss där vi kom i bilen och körde så sakta, för att sen stanna intill dem, höjandes nåt svart föremål som vi riktade mot dem. Skulle de höra “pang” snart?

Nej då, bara “klick, klick” för varje bild vi tog. Och de poserade så fint, så vi tackade för bilderna och åkte tillbaka hemåt igen.

Jag har kammat Vilma, här på skrivbordet, och hon blev så fin. Sen har hon varit ute och hon har lärt sej att gå i luckan nu, så vi slipper springa och öppna till henne i tid och otid. Så duktig så.

Valle har också sprungit ut och in som en skottspole, precis som han alltid gör bara för att han kan, och varit så busig och glad. Älskar att se honom sån.

Sen var det lunchdags och det bidde spagetti med vegofärssås. Det var så gott!

…nu ska jag gå och dammsuga lite…sen fortsätta chilla denna lediga dag…vi ses!…