Imorgon är det första december. På söndag är det första advent.
Å som ni vet står granen redan färdig i vardagsrummet. Så himla skönt! Å så himla mysigt!
Tänk vad fort tiden har gått. Det small bara till å plötsligt ska det julpyntas.
Å jag, som tänkt att jag har så mycket tid kvar, hinner knappt med nu.
Jag har redan slagit in å lagt några paket under granen. Sen var tanken att jag skulle ta fram alla elljusstakar å stjärnor redan idag, för jag ska på middag hos mamma imorgon så jag vet inte om jag ids börja före det, å när jag kommer hem lär jag inte orka, men jag hann inte, för jag har varit busy med annat, så det får bli på söndag då. Jag som ville att allt skulle vara färdigt till på söndag…
Jag kom nämligen på att det ju är första december imorgon å då ska man ju börja med adventskalendern. Ni som följer mej vet att jag brukar göra små godisstrutar som vi får öppna varje dag å dem hade jag inte gjort färdigt så jag var tvungen sätta igång med det.
Iväg å köpa godis, sen hem å tillverka strutar, fylla å försluta dem. Det tog tre timmar!
Å i år hann jag få upp dem på adventsplankan. Förra året fick de ligga i en korg eftersom jag tänkte fel å trodde jag hade mer tid än jag hade.
Får se hur länge de får hänga där för katterna. Valle har redan varit där å dragit i snörstumparna som sticker ut å strutarna faller ner vid minsta beröring, så jag har fått gå å hänga upp igen. Hoppas de lämnar dem ifred, för som ni ser så är det inte lätt att få upp dem utan att det faller ner några fler. Jag fick nämligen knyta snöre runt “magen” istället för att tejpa på en ögla som jag ville, för tejpen jag har är helt värdelös å lossnar hela tiden, så när de är lite framtung faller de lätt ur sina “livremmar”.
…nåja, det blir nog bra…får de inte hänga ifred så får de hamna i korgen igen helt enkelt…å till nästa år får jag köpa en bättre tejp…
Här är vegokorven. Den har jag haft när vi gjorde tunnbrödrulle. Håkan hade vanlig korv å jag min veggo. Den smakade faktiskt lite korvaktigt, men är ju lite torrare eftersom det inte finns nåt animaliskt fett i den. Då kan man gärna ha i lite extra fett när man lagar å äter. Men i tunnbrödrullen har jag ju mos å räksallad å ketchup å senap så det blev ju tillräckligt saftigt å fett ändå. Jag blev glatt överraskad av denna korv. Ska ha den när jag gör stroganoff, tror det funkar alldeles utmärkt.
…det är så klart godare med äkta vara, men för mej duger det med det näst bästa, jag kan som inte förmå mej att äta söta kor å grisar…å det är facebooks fel, som visat alla gulliga filmer…nu har jag inte facebook mer, så vi får se om jag kan äta kött senare i livet, men just nu är det otänkbart…om än jag saknar alla goda grytor å kötträtter, grillat å kebab…
Vårt bananträd på gården. Det är ju egentligen en gran, men sen de var å kapade grenarna längst ner så ser man hur böjd den är, som en banan ju. Tokigt!
Så här hade vi i väntan på nya soffan. Ganska mysigt på sätt å vis. Nästa soffa tror jag att jag ska försöka bygga själv. Jag å Håkan förstås. Det är ju mest han som bygger, men ändå, det blir nog skitbra.
Halloween kom i en rasande fart. Semestern hann precis bara ta slut så var det halloween. Typ. Känns det som iallafall.
Å så kom soffan äntligen! Men huuujedamej, inte klarar jag det där själv, tänkte jag. Så jobbigt när man ska ha av plasten å lyfta soffan själv å det, ni vet, det är ju sånt som man har en Håkan till. Men så kunde jag inte vänta. Å det gick faktiskt, om än jag vart lite svettig av att springa runt, å hit å dit, som en hispig höna, när jag knappt visste vad som var bak eller fram, men det gick! Å Håkan blev så glad, för han tänkte att nu hade han det framför sej när han kom hem å inte bara slänga sej i soffan. Fast då slapp han ju det ändå. High five för mej!
Valle accepterade soffan på en gång. Vilma var inte lika förtjust, men nu ligger hon i den å har inte klöst sönder den, om än hon gärna hänger i den med frambenen å tvättar sej. Jag vet inte varför hon vill göra så, men hon får väl det då, så länge hon inte förstör nåt.
Här är ett par lampor som jag tyckte var så snygga, men jag törs inte ens gå in å kolla vad de kostar, för de är säkert svindyra. Har tänkt att “såna kan man tillverka själv”, det är typ mitt motto, å har kollat efter såna där lejonhuvuden på nätet att beställa. Ringarna kan man oxå söka på annat ställe å lampfoten är ju lätt att göra, så det är bara att sätta ihop å måla i passande färg. Hur svårt kan det va’?
En bild på mej med mitt vackraste leende………….
När första isen låg på vattnet. Den smälte raskt undan, men nu är det is igen…tror jag. Om det inte hunnit smälta igen så är det det.
Veggobullar. Faktiskt mycket goda. Samma märke som färsen jag brukar köpa, Anamma. Inte dumma alls. Då slipper jag stå å rulla egna nu till jul.
Ni kanske undrar vad tusan jag ska äta till jul förresten, när jag inte äter skinka å köttbullar å prinskorv å allt sånt, men det går ingen nöd på mej, jag har ju Janssons frestelse, sill å ägg, veggobullar å rödbetssallad, italiensk sallad, gravad eller rökt lax å till å med veggokorv å veggobratwurst. Det sista har jag inte hunnit smaka än, men det funkar säkert. Med alla tillbehör smakar det nog bra. Å om det tryter så får jag väl göra mej en julräkmacka…
Här är en asful grej som hänger på väggen hos NLL i gula trähuset, Bergströmska gården. Man blir ju rädd…
Ännu en bild på mej, som jag tycker är så olik mej. Jag vet inte…jag ser ut att heta Eva…?
Tog en bild på min vackra outfit när vi skulle åka å tända ljus hos farsorna i graven. Jag skämdes inte ens.
En morgon, när vi åkte till jobbet, stod granen i full belysning. Undrar om de bara kollade om den funkade, för sen har den varit släckt.
I måndags var det en massa ljus tända i fontänen, i stadsparken, å jag trodde att det hade hänt nåt hemskt där, men så såg jag att det stod nåt skrivet…gulligt.
Å där ligger isbrytarna redo. Nu är det ju snart dags att stå till tjänst. Lilla minstingen Ale är så söt där längst fram. Jag vet inte varför jag är så förtjust i dem. Kanske för att de är så ståtliga?
Här är de igen, de där veggobullarna. De ser ut som köttbullar å smaken är snarlik. Funkar för mej. Saltar å pepprar när jag steker dem.
De senaste dagarna har vi haft några minusgrader å frost i gräset, men ingen snö, tyvärr.
Å sist, men inte minst, julfilmen med Kurt Russel. Den var riktigt bra faktiskt. En sån där feelgood film. Lite spännande oxå förstås.
…ja, det var en hel drös med bilder…måste nog blogga oftare…
Idag har jag bakat mjuk pepparkaka igen. Det går lixom bara inte att vara utan. När den tar slut känner jag mej exposed å naken…nä, jag känner mej bara utan nåt gott till kaffet så jag måste bara ha en ny, så det är tur att det är så lätt å fort gjort att baka en.
Satte på julmusik å tände lite ljus så jag fick det lite cozy.
Vi såg en film på Netflix igår. En julfilm med Kurt Russel som en riktigt cool tomte. Efter den tassade vi ner å hämtade granen å alla pumlor å julgranssaker. Sen klädde jag den å nu står den där, i all sin prakt, å inväntar alla de andra julsakerna.
Om jag har ångest? Inte alls! Inte när det kommer till granen, konstigt nog, det är ju den som alla andra förfasar sej över att jag tar fram så tidigt när jag klär den till första advent. Nu sätter de nog eftermiddagskaffet i halsen när jag tar fram den en vecka tidigare. Kanske är det just därför jag inte får nån ångest alls. *fniss*
Men alltså, kakan blev så god. Å ser ni vad hög å fin den är. Det är för att jag gör en å en halv sats kaksmet. Den är så hög, kakformen, så man får inte med det översta mönstret om man gör en normal sats. (Det som är längst ner på kakan alltså.) Det är ju perfekt, om ni frågar mej, då får man rejäla bitar till kaffet. Gott, gott, gott!
…växten i högra hörnet, i vardagsrummet, ska kapas å rotas å flytta hem till Håkan, så vi ids inte bry oss om att den växt sej för hög så den kroknar uppe vid taket…
Redan i början av oktober fick jag veta att det skulle komma en ny juldricka med smak av skumtomte. Den måste ju bara testas å den skulle börja säljas den 20 oktober, men jag har inte sett till den alls…förrän igår när vi var å handlade på ICA-Maxi. Å idag, alldeles nyss, fick jag smaka av denna rosa, bubbliga dryck.
Och…? Ja, vad ska jag säga. Smaken var verkligen skum. Riktigt sliskig å samtidigt gräddfluffig. Svårt att beskriva. Jag kan ju inte säga att den smakar illa, men som dryck…njäääeeh…kanske till barnen då. Själv återgår jag med glädje till julmusten å håller mej till den, fast naturligtvis måste man ju prova när det kommer nåt nytt, helt klart, för nu fick jag ju konstaterat att skumtomtar vill jag tugga på, inte ha i flytande form.
Är ni som jag att ni älskar sånt som doftar gott? Även om det bara är diskmedel? Då ska ni köpa YES Granatäpple. Den doftar helt ljuvligt å handdisken blir en fröjd.
Å när vi nu ändå är inne på granatäpple så har vi köpt den äkta varan oxå, för första gången i mitt liv ska jag nu äta det. Har aldrig smakat tidigare, inte vad jag vet iallafall, så det ska bli kul. Eller gott…jag hoppas de är goda. Vet bara inte hur jag ska äta dem. Ska jag äta dem bara som frukt eller ska jag skaka ut i en sallad? Man kan ju provsmaka å är de inte goda nog att äta som de är kan man ju använda dem i salladen istället.
…man skulle välja de som var så jämn i färgen som möjligt…tyckte jag lyckades rätt bra…
Det närmar sej jul. Belysningen är uppe i träden i stadsparken. Så fint å mysigt att gå där på morgonkvisten när det fortfarande är mörkt.
Vi har haft så regnigt å mulet i flera dagar här å jag gillar ju inte när det är så där blött å svart så man knappt ser nåt, vill ju ha snö så det lyser upp lite, men inne i stan där det lyser överallt är det riktigt mysigt.
Men idag tittade solen fram igen. Det var riktigt fint väder. Lite kallare oxå, bara nån enstaka plusgrad.
Jag har fortfarande inte ätit kött. Inte sen första augusti å vi har testat lite olika surrogat å nåt som jag tyckte var riktigt gott är vegonuggets av Hälsans Kök. Man behöver bara salta lite, tycker jag, så blir det ännu godare. Håkan är så duktig å äter min vegomat han med. Fast han äter ju kött oxå, det är inget han tänker sluta med, men han äter det jag bjuder på å tycker faktiskt att det funkar bra. Dock så är en del som vi har testat inte gott alls å kommer aldrig att finnas i mitt kylskåp igen å det är till exempel det som heter Pease å är gjort på ärter. Huuujedamej så äckligt!! Visserligen har vi bara testat Pulled Pease, men den avskräckte oss från att prova de andra sorterna, som är strimlor å färs.
Jag är ju en gottegris av rang å älskar kakor å bullar å allt sånt gott så jag bakade en tigerkaka härförleden som vi mumsade i oss å genast när den var slut bakade jag en mjuk pepparkaka. Så himla gott!
Jag har en hög sockerkaksform å för att fylla den gör jag en å en halv sats smet, då blir det lite större bitar. Å så “bröar” jag med socker istället för ströbröd. MUMS!
På tal om socker…har ni sett nåt så sött? Lilla Vilma som sover. ♥ ♥ ♥
Förra julen fick jag biobiljetter i julklapp på ett av mina ställen å det har jag fått förut, men inte nyttjat, så nu sa jag till Håkan att vi måste använda dessa innan de går ut. Men då ska det ju gå nåt bra som man vill se oxå. Det gjorde det nu. A star is born med Lady Gaga å Bradley Cooper. Så sorglig…snyft. Det gick inte att stoppa tårarna.
Å gud vad han är snygg å jääävlar vad hon sjunger bra.
*Suck*
Nu väntar vi på nästa film som är värd att gå på bio för, ty Håkan fick oxå biokort i julklapp, men den filmen får han välja.
…ja, det var allt från mej för den här gången…ses snart igen…
Har köpt en ny ögonskugga. Jag tänkte ju inte det först, men saknade nåt blått i min sminkväska, så jag klickade hem en liten minipalett från Max Factor å testade den idag.
Den är jättepigmenterad, jag doppade borsten en liten dutt bara å resultatet blev så här. Den var väldigt blå, så jag målade på lite av den bruna oxå för att tona ner det lite.
Fyra färger. Blå, beige, grå å brun. Alla skimriga, men det gillar jag. Jag har ju brunt å beige i matt skugga oxå, så jag kan ju byta ut till det om jag vill. Men nu har jag iallafall lite blått äntligen, så nu är jag nöjd. Å den lär räcka länge, så lite produkt som man behöver för att få ett bra resultat.
Vår lille Valleman har varit dålig igen. Han har haft magkatarr å mått väldigt illa. Det är som tur var inte så ofta, några dagar per år, men inte kul när det händer. Han kräks å kräks massor så han går ner i vikt å man känner kotorna i ryggraden hur tydligt som helst.
Vilma kräks aldrig. Har aldrig sett det iallafall. Inte ens en endaste hårkorv har jag sett från henne, men det är klart att det kan ha varit hennes nån gång när man inte sett vem som kräkts upp den.
Valle kräks upp hårkorvar ungefär ett par gånger i månaden, i vanliga fall, men när han får magkatarr kräks han upp allt han får i sej, så ofta att det ibland sliter upp nåt blodkärl å ibland är lite blodblandat vatten typ. Det är inget farligt så länge de inte kräks mycket blod. Nästa gång han kräks är det inget blodblandat så man vet att det inte blöder i magen iallafall. Däremot så sväljer han blod när blodkärlet brister å då får han svart bajs oxå.
De har annars väldigt lika korvar så man ser ingen skillnad på dem längre. Förut var ju Vilmas så små, men inte nu längre.
Men nu är han äntligen frisk igen å börjar gå upp i vikt å busar som vanligt, fast han är ganska trött, men han är ju inte purung längre så det är helt i sin ordning. Han är ju pensionär. 67 kattår!
Det är så skönt att han mår bättre. Man lider verkligen med honom när han mår så illa. Han har medicin som han vägrar ta. Men jag förstår det, vem vill ha en fjärdedels tablett (typ som en alvedon) utan att svälja ner det med något. Vassa kanter som fastnar i halsen. Usch! Varför inte bara göra runda små, dragerade tabletter som lätt slinker ner?
Vilma är oxå en liten tröttmössa. Hon kan ligga å sova under mitt nattduksbord sju timmar i sträck. Men hon börjar oxå bli lite äldre, hon är fyra år å åtta månader. I kattår blir det runt 43 år nånting, så hon är en hårig, medelålders liten tant.
Det är den femte november. En mulen måndag. Halloweenfirandet är över. Nu väntar tacksägelsedagen. Inte för att det är nåt vi firar i Sverige, men man kanske borde börja. Det är en fin dag, tycker jag, fast man känner ju tacksamhet varje dag ändå. Iallafall jag gör det. Jag behöver inte mycket för att känna mej tacksam.
Idag känner jag mej till exempel tacksam för att jag hann med allt på jobbet. Allt gick som en dans. (Jag har nämligen fått tillbaka ett ställe som jag sa bort för ett par år sen, för att det är så lite tid å tar sååå lång tid på vintern. De saltar utanför butikerna, för att snön ska smälta, å detta salt drar kunderna in med snön som sen smälter från deras skor å torkar på golvet, som är ett svart golv (typ gympasal) å det är jättesvårt att få bort. Man får gnugga å gnugga varenda fläck med moppen å gå två varv med skurmaskin. Det finns det inte tid till. Det är en stor övervåning å en mindre nedervåning. Man ska torka kassadiskarna, tömma sopor, dammsuga mattor, torka speglar, moppa golv (där inte skurmaskinen kommer åt) köra skurmaskin, gärna torka rulltrapporna då å då, städa fikarum, omklädningsrum dam, omklädningsrum herr, två toaletter, två små kontor, ett “vanligt rum”, rengöra skurmaskinen…allt det på 1,5 timme. Man hinner så klart inte det, så man får prioritera å städa “med ögonen”. Svårt dock med saltfläckarna. Då hinner man lixom aldrig ta nåt annat än golvet. Det sa jag till om när de sa att jag ska dit igen å de lovade att jag får hjälp då. När det är superkallt å snön ligger hårt packad å ingen lös snö följer med in, då blir det ju inga saltfläckar, så jag hoppas ju på en kall, snöfri vinter. Eller inte snöfri så klart, men lagom mängd.)
Världens längsta parentes.
Det har börjat julpyntas i stan. Det känns härligt, på sätt å vis, men har absolut inga julkänslor när det är så snöfritt.
Isen har smält. Det finns kvar lite mot stranden, men annars är det öppet vatten. Sjöfåglarna har dock stuckit till varmare trakter. Dock såg jag två måsar som blitt kvar lite längre.
Å så en kråka, som faktiskt ville vara med på bild. Jag stod å skulle fota isen å då kom den flygande å satte sej på stenen där nere till höger. Synd jag inte hade kameran så jag kunde zooma in den lite. Men den syns ju ganska bra ändå.
…så klart inte bara en kråka, det finns massor med kråkor, men bara en på bild…
Jag har beställt en sminkväska till mitt smink. Vem trodde väl ändå att jag skulle säga det? Men jag har fått ett sånt intresse av smink så jag sitter tillåmed å tittar på såna där “Jag testar smink”-videos. Älskar där de testar billiga vs dyra. Det är så ofta som det billiga är helt ok i jämförelse, för priset kan skilja stort. Det kan röra sej om flera hundralappar å jag betalar ju hellre lite för ett ok smink än flera hundra för ett något bättre. Visst, en del billiga är helt värdelösa, men det är därför det är så bra med dessa test-videos, för då får man ju se hur pigmenterat å hur lätt-“blendade” de är.
Jag vill inte lägga nå mycket pengar på smink, men jag har varit nöjd med det jag har. Billigt ja, men resultatet blir som förväntat. Jag är ju ingen modell så min sminkning är ganska “försiktig”. Jag vill inte att det ska synas för mycket, så min ögonskuggspalett, W7’s In The Nude, är verkligen som gjord för mej. Så naturligt å fint, man anar bara lite skimriga mörkare, eller ljusare, toner. Mycket fint, tycker jag. Min highlighter av Revolution är jättebra. Den är alla som testar mycket nöjd med. Rouget, Viva la Diva, är oxå bra, en varmare peach-ton å en kallare rosa. Mascaran, från Technic, köper jag på Dollar$tore för 50 kronor, den är jag supernöjd med (har visat den i ett inlägg tidigare, en rosa tub). Ögonbrynspennan från NYX är jag oxå supernöjd med. Har en concealer, oxå från NYX, som är bra. Alla produkter kostar under hundralappen styck.
Ja, så mitt smink har inte kostat mej nån förmögenhet utan det är billiga, bra produkter.
Men man ska ju ha bra redskap oxå, som dock inte heller får kosta skjortan, så jag beställde ett litet borstset av märket Shelas, som kom i ett gulligt fodral.
Stora borsten i mitten hade jag redan till mitt puder, som för övrigt inte är billigt alls utan av märket Kanébo. Borsten är oxå Shelas å så mjuk å skön i ansiktet, så jag ville ha till ögonen å separata borstar till rouge å highlighter. Det var så lent å gosigt när jag sminkade mej idag. Jag var ju tvungen prova dem.
Den mittersta av de mindre borstarna är en ögonbrynsborste å den ska jag ha till…
…min nya ögonbrynspalett. Om man nu kan kalla det palett. Även den av märket NYX. Hoppas bli nöjd med den, har inte testat ännu. Det följde ju med borste i den, men de ska vara tunna å det var inte den, så jag använder den i setet istället. Får vi se hur det ska gå. Jag är inte van att måla brynen med borste. Får träna nån helg så jag kan det när jag ska till jobbet å inte har tid att göra om å rätt.
…tänk att jag blitt så intresserad av smink igen…trodde jag aldrig…
