Month: September 2015

Köttfärssåsen puttrar å makaronerna kokar på spisen. Det ska vi inte ha till middag, utan det blir lunchmat i dagarna två. Resten, som blir över, får vi ha till varma mackor. Det är gott.

Till kvällsvard blev det rostat med ost å aprikosmarmelad. Ibland kan jag bli så toksugen på det. Vi har ju fått ett mål mat redan, så det behövs inte ett till, det räcker gott att fika nån macka lite senare på kvällen. Å så korsord till det förstås. Vi löser alltid när vi äter. Aldrig annars. Det är ganska mysigt. Vi har det rätt så mysigt, jag å Håkan.

…det blir väl lite Netflix senare, men först blir det duschen… 

Vilma ligger utfläkt i sängen som vanligt.

Valle ligger på köksbordet, inte i laptopväskan utan raklång på sidan om.

Vilma blir nyfiken på vad vi gör där i köket. Hon vill väl också vara med.

Jag la mej på golvet å Vilma attackerade genast mitt hår.

“Nu ni, ska ni döden dööö!”

Valle tittar storögt på.

“Där fick ni era…eh…hårtestar! Nu är ni inte så kaxiga längre va?”
Som om de nånsin varit det ens. De har ju bara legat där, utspridda på golvet, helt oförargliga.

Men Valle tyckte det var lite roligt i alla fall. Nåt att titta på där uppe, över bordskanten.

…en alldeles vanlig måndagskväll på ranchen…nu blir det netflix…   

Ville ta en bild på månen som lyser där bakom rönnens grenar. Den blev ju inte ens i närheten så skarp som jag såg den, men rätt så läcker bild ändå.

…vi kan kalla det för konst…

Håkan har köpt en ny datorskärm. Det blir perfekt när vi ska Netflixa. Då ser jag också mycket bättre som sitter lite längre ifrån. Najs som tusan!

…klart man måste ha en 40″ skärm vid datorn…det förstår väl varenda människa… 

Molnen är som ett tak å där längre fram når man bar himmel. Där är det sol.

Håkan har ställt upp gungsängen för vinterförvaring. Nu är det färdiglegat i den. Valle satt i den en stund idag å såg ut som att han undrade när vi skulle bädda fram madrassen å alla kuddar. Lilla hjärtat. Nu får han vänta till nästa sommar. Jag längtar redan. Den är ju bara hur mysig som helst den där sängen. Å altanen. Det blev hur bra som helst. Nästa sommar blir det till att måla planket. Det ska bli rött som huset å garaget å inget annat. Det är snyggt med vitt, men nej, det ska det inte bli här, det ska vara enhetligt med de andra byggnaderna.

Jag har bäddat rent å bytt gardiner i sovrummet så det blev lite ljusare. De är ju fina, men passar inte så bra så vi måste köpa hit nya. Det som finns är i färger som man är så less eller så är det nåt 90-tals mönster som jag bara inte vill se mer. Så det måste hit nytt. Å det gamla ska ut. Hur man nu ska kunna övertyga Håkan om det. Han vill ju spara allt så länge det är helt.

När jag var däruppe å rotade efter gardiner så hittade jag mina gamla rosa/vit-rutiga längder som jag hade när vi bodde på Kallkällan. De har jag saknat, för jag hade tänkt sy pyjamas av tyget. Det är sånt där tunt å mjukt tyg som passar till just pyjamas, nattlinne eller kanske nån söt 50-tals blus. Men jag vill sy en pyjamas med knälånga ben å volang längst ner. Överdelen ska vara som ett linne med volang runt ärmhålet. Den ska nå strax nedanför rumpan, vara vid med resår under bysten. Inte så det sitter åt utan bara så att det går in lite ovanför midjan. Det hade jag tänkt göra av dessa gamla köksgardiner. Jag tror det blir jättefint 

…som att jag inte har nog med projekt, men det här gör jag när allt annat är klart…ingen brådska 

Hittar inget om Matlaget. Inte ens nån hemsida. Men de finns i Västerås i alla fall, ser man på telefonnumret.

…typix…min födelsestad…urrrk…köper aldrig mer från dem… 

Tilläggas bör väl att det inte är för att det var gammalt kött, vi har haft dem i frysen.

Tur vi hade två fläskfiléer, den ena var nämligen inte god. Den var mycket större också å inte riktigt likadan i formen, för den var mer jämntjock över hela längden. Det brukar inte filé vara. Den smalnar ju av i ena änden. Kanske var det kött som limmats? Vet nån nåt om Matlaget? Det var i alla fall det märket på den dåliga å den andra, som var normal å smakade bra, var ICAs egna. Måste nog googla lite.

Det är den stora biten på tallriken som är från Matlaget. Håkan har skurit i den för att se om den var klar.

…man ska aldrig testa nåt annat märke än det man alltid köper…man blir bara besviken… 

Idag är det ömsom mulet, ömsom soligt. Det blåser riktiga höstvindar för att alla löv å frön ska släppa taget å landa till marken. Men inte har vi åkt hem till min gata i stan där jag bor ändå för att renovera. För vädret kan ju inte bestämma sej för om det ska vara fint eller inte.

 Valle är ute korta stunder bara. Ser ni att han så sakteliga blir alltmer lik sej själv igen.

Den eländiga pelargonen som knappt har några blad blommar i alla fall så fint i farstun.

Jag skrotar omkring inomhus i mina mullvadsrandiga kortbyxor å varmt på fötterna.

Fotar de vackra Mårbackapelargonerna. Passar på att njuta av dem så länge de blommar.

Vilma är ute å busar.

Å prästkragen blommar fortfarande med en enda liten blomma, men nästa sommar blir det mer. Det är ju den som jag plockade små små skott från gräsmattan här ute, där det finns rester av rabatten som en gång stod där.

…nu ska vi ut å grilla fläskfilé…vi har ju knappt grillat nåt i sommar så jag blev så sugen…

Håkan sitter vid datorn å surfar runt lite.

Jag blir så sugen på äppelpaj. Har ju inte fått nån god fredagsfika igår, så det får bli lördagsfika istället. Vi har ju inget lördagsgodis längre.

Valle längtar helt plötsligt ut, eller så spanar han bara på inbillade sorkar å andra smådjur när löven blåser omkring därute. Nånting har han alldeles bestämt fått korn på å eftersom jag inte ser nåt specifikt så är jag helt övertygad om att han inbillar sej.

Äppelpajen är färdig å ska bara kallna lite innan vi äter.

Vilma ligger å vilar i sängen. Skönt med egen kuppe verkar hon tänka.

Å till slut så fick jag äntligen min paj med massor av vaniljsås. Gott!

…en lugn å skön lördagskväll… 

Nej, vi har inte ätit det så många gånger, men eftersom jag inte har ätit vare sej nån frukost eller lunch så fick jag slå ihop det med den här middagen. Vi åkte å köpte i Måttsund där de öppnat restaurangen igen.

Gapa stort! Vi var jättehungriga så det smakade himmelskt.

När Håkan gick iväg för att hämta nåt hoppade Valle upp på stolen å undrade om det verkligen var till honom all den där maten.

Håkan har inte heller ätit mer än lite till frukost innan han åkte iväg för att hämta vanen.

…nu mätta å belåtna… 

Så kom då Håkan hem med vanen han köpt å den var ju rätt så fin.

Fast den går väl inte riktigt bra, men det är inget som inte Håkan kan fixa.

Han ska ha den att transportera fyrhjulingen i, så då måste han ta ut alla stolarna som är där bak.

Man ryms då många i den. Sen, när den går som den ska, kan vi ju ta en tripp till IKEA hela familjen. Det vore jättekul! Lilla storasyster kan ligga där bak när smärtan i ryggen blir för svår. Mamma å jag sitter vid bordet å fikar med kaffekopparna nerstoppade i hålen så de inte välter. Håkan å svåger sitter längst fram å jiddrar. Det hade ju varit kanon!

…ja, det var verkligen inget dumt köp det där…billig var den också!… 

Jag måste ju uppdatera lite om hur det går med pelargonbäbisarna. Det går bra. Som ni ser har alla kommit upp nu å gör inget annat än växer å växer. Jag måste byta till lite större krukor, men har inga i min ägo, så jag måste iväg å köpa.

Nu börjar det ju bli mörkt ganska tidigt på kvällarna, så jag har ställt en Höganäsurna på bänken där kaffebryggaren står å sen ställer jag småpellisarna på den så de kommer närmare lysröret, som får vara tänt hela natten. Då får de mycket ljus att de klarar den här mörka perioden vi har framför oss.

…så nu vet ni att de lever å frodas… 

Åh! Nu när jag satt här vid datorn så ser jag nåt mörkt flyga upp utanför fönstret å jag tittade dit å såg att något landat där å satt å viftade med vingarna. Det var en sorgmantel.

Äntligen fick jag fota den. Har ju sett dem fladdra förbi här, varma somrar, då jag även tog en massa bilder på amiralfjärilar, men aldrig att jag hann få nån bild. Men nu satt den där länge å väl så jag hann ta flera bilder.

…så vacker!…älskar fjärilar jag!…

Idag tog jag en ordentlig sovmorgon. Jag steg inte upp förrän klockan slagit nio. Det var så skönt! Det är en av mina favvosysslor – att sova. Håkan har dragit iväg för att hämta en van som han köpte i förrgår. Mercabussen ska han väl göra sej av med. Den är så dyr i skatt å vanen blir skattebefriad snart så då blir den mycket billigare att äga.

Det är soligt å fint ute, vet inte riktigt hur varmt, men Valle är inte särskilt sugen på att gå ut.

Han ligger där på laptopväskan, som nu har blivit hans liggplats så vi kan inte ta bort den, då får vi onda ögat…eller snarare hur-kan-ni-göra-så-här-mot-mej-minen. Så även om det inte är särskilt estetiskt låter vi väskan ligga kvar.

När det kommer till Vilma så är hon mer sugen på att gå ut, men ränner in efter en liten stund bara. Jag vet inte vad det beror på, för jag kan inte tänka mej att de fryser i sina pälsar i alla fall. Inte heller tror jag att det är för att vi inte är ute med dem, för det är inte alltid vi är det på sommaren heller, men inte kommer de in då, mer än Valle när han måste få berätta nåt som händer där ute å jag, som inte fattar ett jota av hans jamande, svarar kanske nåt helt tokigt på det han säger, så han vänder å går ut igen.

 

…ja, det börjar närma sej att de hellre är inne å vi kan åka till stan å fixa mitt lilla residens…

…god morgon

Så här på höstkvällarna blir det lite kyligare ute, men även inne kan det kännas lite svalare om man inte har på luftvärmepumpar, element eller annan värmekälla. Vad som också värmer ordentligt är ju att tända en massa ljus.

Det är väl den allra mysigaste värmekällan om man bortser från öppna spisar å kaminer o dylikt. Vi har en brasa i kaminen också, men bilden blev inte så tjusig så jag hoppar att ta med den här.

Man får vara försiktig med att ha öppna ljusstakar å lyktor, för lilla Vilma har ännu inte lärt sej att sky elden så som Valle har gjort å jag har ingen lust att vakta henne så hon inte springer rätt in i ljusen, därför har vi bara lyktor som hon inte kommer åt lågan i.

…nu chilla i sängen å titta på tv å kanske slumra till en stund också…ses sen… 

En längtan börjar skava alltmer i mej. Mer å mer för varje gång jag kommer hit till mitt lilla residens. Jag vill få färdigt här så vi får flytta hem igen.

Det ligger små lik över hela det pappersbeklädda golvet. Ingen har städat här på mer än tre månader. Vi har inte bott här på så länge ju.

Nu i helgen ska vi ingenstans så vi kan ju jobba på här då, men de har lovat soligt å fint väder. Inte kan jag lämna katterna inomhus hela dagen då. Fast vi kan ju komma hit lite senare på dagen å göra det vi hinner. Å fortsätta nästa helg, för då borde det ha blivit lite kallare så katterna inte vill vara ute.

…vi måste ju bli klara här, fasen jag ska ju snart julpynta!!…

Idag bidde det raggmunkar med bacon å lingonsylt. Nej, jag har inte gjort dem själv, dessa var från Kungsörnens pannkakeri minsann. Det var rätt gott faktiskt. Så pass att vi lär köpa dem igen. Det är ju så enkelt att bara värma i ugnen.
Man ska göra det lätt för sej när man är en heltidsarbetande tvåkattsmamma. Då ska man försöka lägga så lite tid vid spisen som möjligt. Ska man lyxa till det med hemgjort får man göra det på helgerna. Om man nu inte har nåt annat för sej förstås, för då duger det med köpes då också. Alltid tänka på att lägga tiden på det man tycker är roligast först, vad det än må vara, sen tar man alla – av samhället – påhittade måsten vid överbliven tid.

…ni tycker kanske att jag är lat?…ja, kanske det å lite bekväm å alldeles nåt kolossalt rädd om mej  själv… 

I morse kom en tanke i mitt huvud. “Är du trött? Du ser trött ut”. Ja, vad svarar man om man får den frågan. “Jag är nog lite trött å kanske lite less också”.
Alldeles för en stund sen frågar en kollegas bror som jobbar här på koks:
– Är du trött?
Jag tittar på honom.
– Du ser trött ut, fortsätter han.
– Ja, jag är väl lite trött. Å lite less. Hör jag mej själv svara.

Alltså what??

Det här är vad vi äter nu när vi inte får nåt godis. Vi har inget godisuppehåll, åtminstone inget utsagt, men vi fick lite för mycket av det goda, vilket visade sej på de allt mer tilltagande hudvolangerna som framträdde runt midja å höfter. Så nu blir det godis av annat slag. Lite ölkorv, några ostskivor samt färdigskuret äpple i lämpliga bitar. Det är inte helt fel det heller, må ni tro.

…ja okej, Coca~Colan hade man kanske kunnat byta ut mot kranvatten, men hur gott är det?…

Domänägare Paula, det är jag det. Nu har jag köpt min egna sida å adressen till mej är paulastina.me

…tror nog att alla hittar hit ändå…men OM de inte gör det så är det för att webbadressen är ny…

Kostnad: 648.82 sek första året. Därefter ca 813 sek om dollarkursen håller i sej.

Uppdaterat 23 sept: Kollade nyss å de har visst dragit 661.93 sek. Vet inte varför det vart mer.

De andra sängkläderna som jag köpte på IKEA. Mycket maskulint.

…å snyggt… 

Millennium-trilogin har blivit en tetralogi. Å eftersom jag har de andra tre i bokhyllan, så måste jag ju ha den fjärde också, om än originalförfattaren inte finns med oss längre. Men jag är inte så kinkig. Jag tror nog att David Lagercrantz har försökt att skriva i samma anda som Stieg Larsson, annars skulle det väl aldrig godkännas att han skrev den fjärde delen.

Annat är det ju när de byter ut en skådis i en tv-serie. Då har man ju vant sej vid en person å helt plötsligt ska nån annan ta vid som samma individ, nä det gillas inte, men en författare ser man ju inte, så det blir nog bra det där.

…å joho ni, millennium-trilogin har jag faktiskt läst…å sett filmerna med…mycket bra må jag säga… 

Idag regnar det inte så katterna fick gå ut. Det är 16° å soligt, men mycket moln på himlen. Dock inga regnmoln.

Lite blött är det i gräset förstås, men nu har de suttit inne i två hela dagar, så ut måste man å få sej en bensträckare. Valle börjar bli sitt lurviga gamla jag igen. Det är ju bra att återfå sin vinterrock lagom till kylan anländer. Men det är ju inte så långt som det brukar ännu, så det ska ju växa lite till. Å inte en tova har han i pälsen. Så skönt!

Inte Vilma heller, för den delen, hon har kammats å en del lite besvärligare tovor har klippts bort så nu är hon också tovfri å fin i pälsen, men de lär väl återkomma nu när de är ute i blötan. Det klumpar ihop sej så fort, men jag får kamma ikväll också, så ska det reda ut sej.

Hon har gått å blitt en sån tjusig liten dam, våran lilla häxmaja.

Valle nosar å nosar in i bodan. Kanske har igelkotten varit på besök nyligen.

Vilma upptäcker honom när han smyger in för att undersöka lite närmare. Hon gör sej beredd på utfall å struntar högaktningsfullt i att han är upptagen med viktigare saker.

Hon tar ett skutt framåt…

…men stannar utanför. Kanske hörde han henne å förstörde hennes attack.

Han vänder sej om å tittar stint på henne.

Sen rusar han plötsligt ut å bort mot infarten med Vilma hack i häl. Inte blir han av med henne så lätt, ska han tro.

…vad gjorde man utan de små liven?… 

Idag har vi regn & rusk-väder. Eller…det har väl regnat i ett sen igår, rättare sagt. Det började på eftermiddagen när vi kom hem å har fortsatt skvala ända sen dess, med några kortare uppehåll bara.

Men det är rätt varmt ändå med sina 14° å det blommar fortfarande i ärtplantan.

Såg att en ensam blomma tittade fram i jordgubbsplantorna också. Nu hoppas jag på bär nästa sommar.

Rönnbären är riktigt knallröda nu. Hoppas det finns så det räcker till domherrarna, men annars så köper vi ju hampfrön, precis som förra vintern. De stannade ju jättelänge när det fanns så gott om mat.

Nyponbusken har inte tagit till sej att det är höst ännu. Den tänkte allt grönska å blomma lite till. Sommaren kom ju så sent, så den vill väl köra på tills det blir kallare.

…det får skvala hur mycket det vill…vi håller oss inomhus å myser så länge… 

Idag gjorde jag lövbiff i ädelostsås med ekologiska makaroner. Inte för att jag handlar ekologiskt, mer än ägg då, men de här var så fina, å goda kan jag förtälja nu när vi ätit, så jag ville ha just dem.

Det är så gott detta å det räckte till lunchlådor i dagarna två.

Vi har varit så duktiga å hållit oss till vår matbudget på 4000 kr. Annars brukar vi alltid överskrida den summan å det borde vi inte göra då vi bara är två. Då ska den summan räcka å bli över helst oxå. Men nu har vi inte handlat så mycket när vi varit till affären utan tänkt att vi ska äta upp det vi har i frysen först, sen fyller vi på när den börjar tömmas. Så imorron ska jag ta med kött hemifrån mitt lilla residens så vi får äta upp det som finns där också. Köttfärs, bacon, renskav, ryggbiff å räkor finns att hämta å en form med Karins lasagne. Så behöver vi bara handla mjölk, fil, bröd å annat sånt som går åt.

…det blir mycket bra…på min ära… 

Snart är jag där igen. Där jag var i somras. Att jag inte kan lägga in bilder mer i bloggen utan måste köpa mer gigabyte. Med gratisbloggen har jag haft 3 GB, men om jag köper min egna sida, nu för 79 $, så får jag 13 GB. Det är ju lite skillnad. Man får 20 $ billigare första året, sen kostar det 99 $ per år. Det är mycket pengar i en klumpsumma, men delat på ett år är det inte så dyrt.

Kanske jag ska köpa det ändå. Jag vill ju ha kvar min blogg. Känner inte för att starta en helt ny å bara lämna den här. Då får jag möjlighet att göra lite mer ändringar oxå.

Jag tänkte först att jag kanske skulle lägga ner å sluta helt, men inte kan jag det. Har ju bloggat i åtta år nu. Det är ju som min dagbok. Å det är faktiskt jättebra att ha, för det är så många gånger vi är osäkra på när nånting har hänt, då går jag bara å kollar i bloggen, för mest troligt har jag skrivit om det å oftast hittar man det rätta svaret här.

Jo, jag tror fasen att jag pröjsar de där 600-700 kronorna. Räknar man per månad så är det inte mycket. Å det blir min helt å hållet egna sida. Med plats för massor av fina foton.

…fast det är inte alltid så lätt att komma på nåt att skriva om, men då tar man bara en liten bloggpaus…man MÅSTE ju inte skriva vareviga dag…

Har beställt nya pocketböcker. De tre nedersta är en trilogi från 50-talet å framåt, de två översta också en trilogi, men den tredje fanns inte för tillfället, från senare 1700-tal å framåt. Jag hoppas å tror att de är bra. Jag gillar ju allt från förr i tiden.

När jag tar mej tid att läsa dem återstår att se. Men jag har ju dem i alla fall så det är bara att sätta igång när lusten faller på.

…jag ville ha alla på en gång, därför blev det pocketböcker som är mycket billigare… 

Jag köpte ju två set med sängkläder till Håkan när vi var på IKEA å här är det ena. Jag tycker det är så snyggt! Det andra är rutigt å går också i blått å beige så nu måste jag ju köpa den där ljusslingan med blåa, beige å grå bollar. Så snyggt till det här. Å så måste jag ju hitta matchande gardiner. Han har ju mest panellängder å jag är så trött på dem. Nej, mycket tyg ska det vara, så nu är det bara att leta nåt som passar.

…har jag ens sagt att jag ska måla i sovrummet också…vitt tak, vita dörr- å fönsterfoder, vita/ljusgråa möbler, fast jag lämnar några bitar trärena, ni vet, som är så modernt nu…men det får vänta tills vi är klar hemma på min gata i stan, där jag bor, för vi måste ju ha nånstans att sova… 

Ny mjukskölj. Doftar så gott så jag vill bada i det. Ha en sån parfym. Tvättar mina arbetskläder nu så jag får ju doften på kläderna i alla fall.

…jisses vad jag kommer att sprida väldoft på koksverket… 

Idag har vi varit på dop. Lilla Lovis fick sitt namn.

Morbror Daniel, som fått den äran att bli Lovis’ gudfar, fick hälla upp vattnet i dopfunten medan prästen bad.

Lovis tittade intresserat ner i spat.

Sen tvättades håret.

Lovis undrar nog varför i hunnan då för, hon är ju nybadad!

Det tändes ett ljus å vi sjöng ett par psalmer å sen var det klart.

Fint lås på kyrkoporten. Vill ha!

Vill ha hela dörren!

Sen bjöds det på fika. Smörgåstårta, marsipantårta å blåbärsbulla. Gott!

Så vackert namn! Lilla Lovis.

Lilla Milla var också där med storebror å mor å far. Det var kul. Nästan hela släkten samlad.

Å så lilla Lovis i bekvämare kläder än den där klänningen, som var fotsid med allra största överdrift, trött, men lycklig att det äntligen var över. Inte för att det var nån större fara, men nu vill hon att hon får håret tvättat hemma i badkaret av mamma eller pappa som i vanliga fall. Inget sånt ståhej i fortsättningen tack.

…å mamman blev glad åt alla gåvor…vädret var soligt å fint…en bra dag att minnas…

Har ju glömt berätta att jag var på ap-träff i tisdags. Det handlade mest om att vi har tappat ssab å nån annan kommer att ta vid här i januari. Vilka det är har vi inte fått veta, men får väl det ifall de vill ha kvar personalen. De brukar vilja det då det är allra enklast, mindre att tänka på för dem.

Så vi får se om jag fortsätter här eller hur det blir. Men först ska jag ju ta ut all min sparade ledighet. Å det ser jag fram emot.

Det börjar bli mörkt nu om kvällarna. Mysigt. Vi har haft ganska fint väder med så vacker himmel som avslut på dagen. Jag var ju bara tvungen att föreviga den på bild.

Lilla storasyster med make var förbi, de skulle fixa dotterns bil, så jag fick mej en pratstund. Tog en bild när vi satt ute, för de är ju rökare, annars är det kanske lite för kallt för att sitta ute. Eller kallt å kallt, tog man jacka på sej så var det egentligen inte så kallt, men i jämförelse med en ljum sommarkväll så är det ju det.

Jag sitter här med en bortdomnad högerhand. Lill- å ringfingret känns det mest i å jag googlade just för att se vad det kan vara å kom fram till att det mest liknar “inklämning av nervus ulnaris”. Nej, jag skojar inte, det finns en sådan åkomma.
Inte vet jag om det är det jag lider av, men när jag läser om det å om “Kapraltunnelsyndrom” så är Ulnarisnerven det närmaste. Hade tidigare att båda armarna domnade bort på nätterna, men nu är det alltså dagtid å jag har inte suttit på händerna eller gjort nåt annat så att det kan ha domnat bort därför, utan bara suttit precis som vanligt å helt plötsligt känner jag bara hur handen är bortdomnad å jag har ett lillfinger fullt av sockerdricka. Ringfingret snäppet mindre. Tummen å långfingret bara lite, lite å pekfingret nästan inte alls. Därav uteslöt jag Kapraltunnelsyndromet.
Vad jag också har känt, som jag aldrig haft tidigare, är att överläppen varit lite konstig. Det känns som att det rycker i den å som att den vill dra ihop sej, alltså uppåt så att tänderna syns. Jättekonstigt å obehagligt. Men, men…det är väl övergående. Hoppas jag. Å är det inte det får jag väl gå till farbror doktorn å fråga hur det står till med mej egentligen.

…nu sängen…nattinatti…sov så gott…

Det är 11° å ingen sol, men så där blåsigt som det brukar vara på hösten när träden ska fälla sina löv å blommorna ska sprida sina frön. Man är inte så där jättesugen på att vara ute.

Det är lite ojämnt med rönnbären, jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det. Kanske lagom med snö? För en del träd har massor med bär medan andra knappt har några alls. Nåja, den som lever får se.

Pelargonerna har fått flytta in. Det är lite för kallt att ha dem ute på nätterna nu. De har så många outslagna knoppar som jag inte vill ska frysa ihjäl.

…städade både farstun å hallen igår så nu är det fint å mer rymligt igen…

Idag har vi en lite mer höstlik söndag. Det hade passat bra med en riktig grötfrukost, men istället åt vi gårdagens tonfisksallad till frukost med rostat bröd. Gott det!

Valle & Vilma, som hellre är inne, busar i köket.

Valle har ju som sagt blivit helt annorlunda sen jag rakade honom i lejonfrilla. Nu busar han som den värsta ungkatt, sina åtta år till trots.

När vi sitter vid köksbordet leker han med den där gråa lilla råttan som ligger på golvet. Han slänger den å hoppar på den å springer omkring i köket. Han är så söt så mitt hjärta kunde brista för mindre.

Jag har pyntat i min nya vas, från IKEA, å tog in naturen som Ernst uppmanar oss att göra. Jodå, det är rätt fint faktiskt.

Vi vägde för övrigt de små hårbollarna idag å Valle väger 5 kg å Vilma ungefär 3,5 kg. Hon var inte lika lätt att väga då hon inte ville sitta still, men bara man vet på ett ungefär.

Idag hade ju varit en bra dag att åka hem till min gata i stan, där jag bor, å fortsatt fixa där, men jag vet inte…

…jag stannar nog hellre här å kollar på busfröna å kanske att de vill gå ut en liten stund lite senare, så man får passa på nu medan det fortfarande inte är alltför kallt, för sen är det lögn i lövhögen att få ut dem, hur soligt å fint det än är.

Å Håkan ser ju inte heller direkt beredd ut på att åka å jobba med renovering. Han ser ut att vilja chilla i sängen å titta på tv istället.

…vem har bråttom?…vi kan ju vara här så länge vi vill…om än jag längtar till det är klart, men det blir det…i sinom tid…

Skönt att sitta i en bil.

Inte sju olika sorters blommor, men sju pelargoner blev det. Eller två är på väg, men det ska nog bli nåt av dem också. Så najs!

Hoppas de blir lika fina å blommar lika mycket som moderplantorna. Tog ju frön från båda. De har blommat lika mycket hela tiden. De är så otroligt vackra. Älskar de rosa blombollarna! ♥
Nu ska dessa inte klippas ner förrän till våren. De ska få stå i fönstren, med lamporna tända dygnets alla timmar, å bli långa å rangliga, för att sen, i slutet på februari, klippas ner så de får börja om från början.
Småplantorna ska förstås toppas när de vuxit till sej lite.

…fast tanken var inte att få så många, men jag sådde alla ifall några frön inte ville gro…

Juli gick…

…å augusti gick…

…å nu har vi september. Lika varm å fin som igår så det känns inte riktigt som höst kan jag säga, men det är det likväl. Å jag längtar så till vi är färdiga i mitt lilla residens, på min gata i stan där jag bor, så jag får använda allt jag köpt å göra så mysigt å fint därhemma.
Men det är långt ifrån klart. Allt är bara kaos när man kommer dit, så jag har inte direkt hemlängtan, men nu kommer det ju bli kallare å kanske blir det en regnig helg här framöver så vi kan åka dit å göra klart. Katterna kommer inte vilja vara ute längre å då spelar det ju ingen roll var vi är. Jag tror det går fort om vi bara sätter igång. Det ska bli så himla kul å se det färdiga resultatet.

…jag har inte bott hemma på två månader å elva dagar…