Idag var vi till farsorna och tände varsitt adventsljus åt dem, innan vi fortsatte till ranchen.
Jag ville ta vägen förbi kyrkan, för den låga solen gav så härligt sken på kyrktaket, men vi skulle bara tända ljusen först. När vi äntligen var klara med det var det redan för sent. Det går så jäkla fort nu som solen går ner. Man kan inte göra nånting först om man ska hinna med. Men det rosa skenet fick jag iallafall.
En himla vacker gammal kyrka i Gammelstad.
Sen åkte vi iväg och jag skulle få träffa Valle och Vilma, som jag inte sett sen i onsdags. Det känns ju som en evighet när man är en crazy kattmamma.
Håkan bjöd på goda, varma mackor. Jag var hungrig som en varg. Jag hade inte ätit annat än mjuk pepparkaka och lite godis och klockan närmade sej tre på eftermiddagen.
Sen tävlade vi som vanligt med Alla mot alla, vi tar ju det på helgerna så vi får göra det tillsammans, och runt sex-snåret åkte vi hemåt stan igen. Jag har tänt första ljuset i adventsstaken. En skön söndag och första advent, önskar jag er alla ♥
…tiden går lite för fort nu…snart är det jul och jag hinner inte med…
Nu har vi jul här i mitt lilla residens. Inte så mycket som vi brukar ha, men så där lagom. Och jag ville ha granen i år. Jag orkar inte vänta ett år till. Hade ju tänkt göra ny julgransdekoration, men det orkade jag inte heller.
Alma har varit med och tycker allt är otroligt spännande. Hon är så glad, som ett barn på julafton.
Men det är inte utan att hon undrar vad tusan det har tagit åt oss egentligen.
Eftersom jag inte visste hur hon skulle reagera på granen klädde jag den inte helt utan satte bara några olika grejor i olika höjder för att se ifall hon kanske skulle klättra efter dem och låta den vara så över natten. Om jag skulle hitta den liggandes på golvet var det ju bara att ta isär den igen och bära ner den. Då var det ingen idé att ha nån.
Jag bakade mjuk pepparkaka i väntan på det stora pepparkaksbaket och tog en liten rast för att smaka. Jo, nog var smaken bra, men lite väl mycket mjöl denna gång. Jag brukar ju få dem så himla mjuka och fluffiga, men den här är lite mer kompakt. Inte jättestörigt, men så att jag inte är supernöjd. Det måste man ju inte alltid vara.
Vi har köpt ett nytt klösträd åt pälsbarnen och Håkis byggde upp den medan jag höll på att pynta.
Alma kunde inte vänta till den var färdig. Hon ville prova den NU! Tjohhooo vad roligt! Är den verkligen till mej?
Men att det blev fint med den nya. Nu måste man inte ens gömma den där bakom skynket.
Och eftersom Alma är en snäll liten tös så hade hon inte rört granen och nu står den där, så grön och grann och vackert pyntad. Så himla kul! Nu blir det en god jul!
Tjohhoooo!
Idag slutade Håkan samtidigt som jag och vi åkte hem till mitt lilla residens och vilade, åt middag och sen till Bergvikens kioskbutik för att hämta paket till mej. En liten julklapp, för vi har bestämt att inte köpa till varandra i år. Eller kanske mest jag som bestämt, för det är ju nästan som att byta pengar, fast jag får det jag vill ha, för jag gör ju min önskelista som han väljer ur, men det gör inte han till mej, så jag måste hitta på nåt varje år, vilket inte är det lättaste, så jag avsade mej den mödan och tycker att vi kan köpa nåt åt oss själva istället. Trist att inte ha klappar under julgranen, jo, men det är en världslig sak.
Oftast får jag paketen till lilla Coopbutiken som är på mitt område där jag bor, men vissa paket går till Bergviken, som ligger i posthuset vid Kallkällan, där vi bodde förut och där jag växte upp och blev som jag blev.
Julklappen är förstås garn. Jag har blitt helt crazy, jag vet. Kan inte sluta sticka.
Alma älskar det lika mycket som jag. Inte att sticka, men garnet, hon är helt crazy i garnet.
Eftersom jag har fotat med mobilen så blir inte färgerna med verkligheten överensstämmande, så jag har gjort vad jag kunnat för att få de så lika som möjligt. Marinblått, senapsgult och tegelrött. Det ska bli tre tröjor. Om jag inte hinner ändra mej förstås.
Sen har jag tidigare beställt garn till en tröja som ska bli grå med rävar på. Det får bli ett hopplock av olika mönster, för denna tröja finns inte, men rävarna finns på ett par fingerlösa vantar som Sofia Kammeborn har designat.
Det är de som är här nedan. De är så himla fina, men jag vill ha rävarna på en tröja så jag får helt enkelt hitta på ett eget mönster till det. Det kommer nog gå alldeles utmärkt.
…ha en fin fredagskväll nu alla…nu blir det julpyntning för hele slanten…
Idag åkte vi med Valle till Håkis på ranchen och Alma fick följa med mej hem till min gata på stan, där vi bor. Vi trodde att Vilma skulle bli så glad, för Alma har varit så “på” den här tiden och Vilma gick visserligen fram till transportburen, där Valle satt, och verkade känna igen honom, men sen kände hon nog Almas rädsla, när hon nervöst började springa omkring för att söka ett gömställe. Det ligger djupt inrotat hur han har behandlat henne. Hon är väldigt rädd för honom numera. Och det smittade över på Vilma. Hon höll sej undan medan han gick och kollade att allt är som det ska vara överallt.
Här hemma är Alma inte alls rädd. Hon har gått runt och kollat att allt är som det ska och nosat länge och väl på ställen där Valle har legat. Sen hoppade hon upp i klösträdet och sov en stund. När hon vaknade åt hon lite, jag har kammat henne och därefter har vi tittat på tv medan jag stickade på min tröja.
Se så fint hon ligger med tassarna i kors. Hon ligger ofta så, så hon måste ju tycka att det är bekvämt. Kanske som för oss när vi sitter med benen i kors.
Ja, nu är hon alltså hemma och ska vara ett par veckor innan vi byter igen. Det var ju…kul.
…fast hon gjorde inget ofog…jag drog skynket åt sidan så hon lätt skulle kunna hoppa över till klösträdet och det gjorde hon nästan direkt efter det…
Idag, lördag, steg jag upp klockan sju och gjorde mej genast i ordning, som jag brukar då jag ska jobba, för idag skulle vi åka till Storis tidigt och handla. Vi vill helst inte göra det då det är som flest folk i farten p.g.a det horribla viruset, covid-19.
Håkis kom och hämtade mej strax före halv nio. Valle satt alldeles intill mej när jag tog på mej skorna och tittade storögt på mej, som att han undrade varför jag redan skulle gå ut, “pappa” hade ju inte kommit än. Han äter ju alltid frukost med mej på vardagarna.
Himlen var sagolikt vacker denna morgon och jag tänkte att vi kanske får en solig dag.
Det fick vi inte, kan jag säga nu med facit i hand. Det är grått och blåsigt. Och nu börjar det snöa också.
Vi handlade lite förnödenheter och en massa gotter. Det är det som är så bra med att vara vuxen, man får köpa vad man vill. De hade tre paket Fazer konfekt för 89 kr, så vi köpte likörkonfekt – som ska räcka ett bra tag nu, jag har strängeligen sagt ifrån – och en Wienernougat. En påse juleskumgranar fick också hänga med. Så himla gott!
När vi kom hem åt vi frukost och nu sitter Håkis och masserar sin stackars rygg med massagemaskinen – ville inte skriva “apparat” av förklarliga skäl, det kan så lätt missuppfattas – han har så förjordat ont nu igen. Jag tycker att han ska åka till farbror doktorn och bli sjukskriven, så han får vila och bli bra snart, istället för att kämpa på och bli sämre med långtidssjukskrivning som följd. Det förlorar han mycket på, men han gör ju som han vill. Ingen kan tvinga honom.
Nu ska jag krypa upp i mitt soffhörn igen och hålla honom sällskap och så kanske jag återkommer lite senare idag. Hej hopp och ha en skön lördag alla!
…fast jag är lika dålig på att gå till doktorn, så jag kan inte klandra honom…
Efter evigheter av mulet väder med ihärdigt regnande så fick vi äntligen se solen. Alltid välkommet så här i mörkaste november. Nu blir det bara mörkare och mörkare. Dagsljuset räcker bara till strax efter två, sen börjar det skymma. Och det ska hålla på att mörkna ytterligare i en månad till för att därefter vända.
Så här såg det ut när jag kom hem vid halv två. Solen har redan påbörjat nedgången och når inte längre över takåsarna. Om en månad kommer de inte ens upp dit innan den börjar gå ned igen.
Som ni ser har vi fått lite mer snö. Denna gången i lagom mängd så ni förstår ju att jag är nöjd nu. Det täcker så det är vitt överallt, inte mer än så. Hade jag fått bestämma skulle det inte snöa så mycket mer, endast nån centimeter nysnö, när det gamla har blivit smutsigt, så det håller sej vitt och fint hela vintern med -5° och -10° kyla, det hade varit toppen!
Jag har börjat få in lite rött i väntan på resten av julpyntningen. Och jag tänder ljus varje kväll. Det är så mysigt! Dock inte i precis alla lyktor, för jag har inte så mycket värmeljus, men jag ska köpa mer så klart och då ska det eldas så det står härliga till.
Längtar till det är dags att baka pepparkakor. Ska baka de vita också, fast bara med de stora hjärtformarna. De vanliga pepparkakorna få sina vanliga former. Och så lussebullar förstås. Samma, goda som förra året. Det är så mysigt, och julmusiken strömmande ur högtalarna. Och doften som sprids i hela mitt lilla residens. Mmmm…
Funderar på om jag inte ska ha julgranen ändå. Tänkte om jag ska tillverka lite mindre ömtåliga saker att hänga upp så det inte gör nåt om Alma är där och härjar. Man kan ju virka några snöflingor. Göra garntomtar kanske. Köpa figurer av halmstrå. Det finns ju egentligen massor med fint man kan hänga upp, det måste ju inte vara pumlor. Eller julkulor, som di säger där söderöver. Vi får se, men jag har sån lust. Den är ju så fin, min gran.
Nä, nu tar vi helg, jag och Valle, och en påtår av kaffet. Krypa upp i soffhörnet med min stickning och bara njuta av att få ledigt ett par dagar. Sååå skönt!
Hoppas ni får en mysig fredagskväll ♥
Till middag blev det heta räkor med jasminris. Ja, det är ju det enda riset vi äter här i mitt lilla residens, förutom risgrynsgröt. Tänk så längesen man åt Uncle Bens. Minns knappt hur det smakar, men jag minns att jag gjorde det med stekt korv och amerikansk grönsaksblandning, alltså ärter, majs och paprika. Och så lök förstås. Det tyckte jag om. Jag lärde mej det av nån lärare när vi var i Ammarnäs, alldeles när vi började sexan, och vi bodde i stugor och fick laga maten själva. De kallade det för risotto. Känns lite fel med tanke på hur risotto lagas i alla matprogram på tv, men det kanske är nåt Norrbottniskt, jag vet inte.
Heta räkor är iallafall inget Norrbottniskt, men likväl så ini bömben gott. Tur jag äter fisk och skaldjur, annars vore det alltför många goda rätter som jag skulle gå miste om. Och tänk till jul, om jag inte hade fått min lutfisk och Janssons. Oj oj, det vore tragiskt! Och sill och ägg och gravad lax. Nä, helt vegetarian hade jag aldrig stått ut med att vara.
Ibland är Valle som en liten kattunge, i ungefär en minut, sen orkar han inget mer, eller så kommer han på sej att han faktiskt är gammal och vuxen sen länge så han måste hyfsa till sej och bete sej som en sån. Men han är så jäkla söt när han busar och för mej är det alldeles tillräckligt med en minut, känns himla bra att han går och lägger sej nöjd och belåten och jag får fortsätta med min stickning, eller vad jag nu sysslar med.
Igår, när jag kom hem från ranchen och in i trappen, kom jag på att jag skulle kolla om jag hade fått nån post, Håkis slutade nämligen klockan tolv i fredags och hade väl kollat postlådan då, men ibland kommer de lite senare, så jag öppnade och kikade in och där låg mycket riktigt ett paket från Glossybox. Gissa om jag blev glad. Det är som lilla julafton varje gång. Att jag har betalt dem själv är inget jag tänker på eftersom jag gör det en gång i en klumpsumma.
I månadens box låg bland annat en ögonskuggspalett. Jag har provat den idag och jag älskar den. Den är pigmenterad och lätt att blenda.
Snygga, naturliga färger. Nu återstår bara att kolla hur de håller. En del försvinner ju inom åtta timmar. Jag har en ELF palett som jag gillar annars, men de håller inte länge alls. Den är billig, kostar under 200 kr och det är tio skuggor. Den heter Mad for matte. Sen har jag min Dior, åtta skuggor och en primer, kostade 625 kr, håller inte länge den heller. Sen har jag isadora, också en budget, men lite dyrare än ELF, den håller hela dagen. Så det är så olika och priset har inget med saken att göra. Det ska bli spännande att se hur den här är. Den kostar 280 kr.
Vidare fick vi en ögonbrynsgel från LUNA by LUNA, en ansiktsspray från Grace & Stella, en handkräm från Body Shop samt ett C-vitamin serum från Ole Henriksen…som för övrigt är ett jättebra, svindyrt märke. En flaska som innehåller 30 ml kostar 825 kr. Denna innehåller 7 ml, så det är ett prov, men det är helt fantastiskt att få prova en massa produkter som jag aldrig skulle köpa annars, just för att det skulle bli så dyrt och om man inte gillar dem så har man ju kastat pengarna i sjön, men för 125 kr/mån är det väl värt det. Och man får ofta fullsizes så jag är oftast jättenöjd. Och det är inte bara smink och hudvårdskrämer utan även tvål och duschkrämer, ibland parfymprover, ansiktsmasker, ja en massa roliga grejor att få testa. Jag älskar glossybox!
…det här är inget samarbete utan gratisreklam från mej för att jag gillar det verkligen…
Hej hopp alla. Nu har jag haft alldeles för lång bloggsemester och jag vill ju för allt i världen inte att stora storasyster blir förbannad så det är bäst jag skriver ett inlägg med en gång.
Jag har varit hemma på ranchen och träffat flickorna och käkat lite Janssons och tävlat i Alla mot alla.
De har det så bra därborta. Vilma kan bli lite trött på Alma, men hon vet ju att det bara är lek så det är ingen större fara. Alma blir nog lugnare med tiden, hon är ju bara barnet ännu och när hon blir tre så ska hon vara vuxen. Det är bara två år dit…
Valle mår hyfsat bra. Ibland är han riktigt lekfull, men han sover mest hela dagarna, när han inte äter, vilket han gör ganska bra nu.
Snön har försvunnit, det är kvar småhögar där det varit stora drivor som plogbilen lämnat efter sej, men det mesta har smält bort. Det var ju också väntat. Vi brukar aldrig ha snön kvar som kommer så tidigt.
Jag har börjat sticka på den gröna tröjan och Valle verkar gilla den. Han vill så gärna ligga på den och försöker knöla ihop sej så han ska rymmas hela han på den lilla stickningen. Men den blir ju större och större för varje varv.
Jag tror detta blir en favorit. Jag älskar färgen! ♥
Idag sydde jag nya kuddar till soffan, den rödvita bakre, och tog fram julkuddarna så nu har jag fått in lite rött i inredningen. Jag ska byta gardiner också, kanske imorgon, sen blir det lite röda ljus och röd duk i väntan på resten av julpyntet.
Men det blir ingen gran i år heller. Jag ska nämligen inte ha bara Valle här, för då hade det ju gått, men vi ska turas om att ha Alma och Valle, typ varannan vecka eller så, och jag tror att hon kommer att dra ner pumlorna hela tiden och till och med klättra i den och jag kommer att bli så frustrerad, så då är det bättre att inte ha nån alls än att gå och skälla på lillstumpan i tid och otid. Jag får pynta som förra julen och kanske ha nån grangirlang på tv:n eller nåt. Vi får se vad jag hittar på. Det var ju rätt så mysigt förra julen ändå så egentligen behövs det inte mer.
Och hur går det med mina vallningar? Jodå, de håller i sej än, men jag håller på att testa ett, för mej, nytt kosttillskott som man kan ta hur länge som helst, och jag har ätit dem i en månad nu. De börjar verka efter ett par månader och gör de inte det så är det pengarna-tillbaka-garanti, vilket låter lovande. De kostar runt 350 kr för 120 tabletter och man äter två stycken per dag de första två månaderna och därefter tar man en om dagen och då är det ju billigt, tycker jag. Balans Plus heter de och innehåller pollenextrakt, rödklöver, vitaminerna B2, B6 och B12, så de gör ju annan nytta också, för slemhinnorna och dylikt.
…ja, det var det…hoppas det räcker för nu, jag återkommer imorgon med ett nytt inlägg…
En sån här fingertuta använder jag för att rengöra tänderna på Valle. De är bra för man har lite bättre kontroll på var man kommer åt och en borste skulle jag aldrig få i munnen på nån av våra katter. Jag ska köpa till Alma och Vilma också och börja rengöra deras tänder så de inte får problem med dem.
Nu använder jag också nåt som heter Hexagel. Det ska jag bara använda ett par veckor, sen bara vatten. Men det finns tandkräm för katter och hundar som är smaksatt med nåt som de ska gilla, så får se om vi köper nåt sånt. Fast det räcker ju med bara den där tutan, den rengör alldeles tillräckligt.
…hoppas han slipper mer tandsten…FORL:en slipper han inte, tyvärr…
Jag måste nog sticka varsin filt till katterna. De gillar att ligga på mina stickningar så jag tror de skulle uppskatta det.
Jag har ju en massa restgarner som jag kan använda. Kanske jag stickar rutor med olika mönster i. Jag får klura på det. De ska få likadana, men med lite olika färgkombinationer. Så himla roligt.
…måste ju sticka till mina små barn också och inte bara till mej själv…
Idag gjorde jag kåldolmar för första gången i mitt liv. Jag har inte tyckt om det tidigare, eller varm kål överhuvudtaget, men i vuxen ålder ändras ju smaklökarna, så med tiden har jag börjat gilla det mer och mer, och för några dagar sen pratade jag och Håkis om det och faktiskt blev jag riktigt sugen, så jag var tvungen prova idag. Inte med riktig köttfärs dock utan jag hade vegofärs, riven halloumi, kokt jasminris, två ägg, en köttbuljong och salt och vitpeppar.
Och nu tänker alla, varför har hon köttbuljong om hon inte äter kött? Jo, förstår, jag läste till min glädje att det knappt är nåt kött i tillverkningen av dessa buljongtärningar. De har fått kritik för det. Det är mest bara smakförstärkelser vilket passar mej utmärkt. Men visst, det är lite avkok från kött, ca 2%, men jag är ju inte vegetarian så jag har börjat använda buljong för den goda smakens skull.
De var jättegoda! Jag fick klart godkänt av Håkis också, vilket gjorde mej så glad. Lite fick vi salta extra, men vi har ju flingsaltet just för det ändamålet, så det gjorde ingenting. Jag fick till och med uppmaningen att göra dem igen, precis som de var gjorda idag. Och det ska jag. Så goda var de. Och Håkis har till lunch imorgon också. Så himla bra!
…jag har i halloumi för att få bort lite av soyasmaken i vegofärsen…det blir godare då…
