Category: Okategoriserade

Jo, den där julmarknaden…den gick fort att besöka. Vi blev inte långvariga alls. Jag vet faktiskt inte om vi var längre än en kvart. Tror inte det. Det var så jäkla kallt. Eller egentligen inte, det var väl en -3° si sådär, men det blåste isbjörnar. Som bet kinderna av en.
Men stora storasyster köpte i alla fall en julklapp, sen drog vi mot Dollar$tore och där köpte jag lite julgranspynt, julklappsrosetter och adresslappar, en kastrull och två nya matskålar till Vilma och Alma. Lite godis också.
Därefter åkte vi och käkade lite mat innan vi skildes igen och drog hemåt åt varsitt håll.

Alldeles innan vi lämnade julmarknaden kom vi på att vi inte tagit en enda bild heller så vi skyndade oss att plåta lite. Det blev en på kyrkan…

…och en på en gata i stugbyn. Så mysiga gamla hus. ♥

Och i ett av dem satt en söt liten hund i fönstret och tittade ut. Den tänkte nog också att idag var det riktigt fint väder för att vara inomhus.

…nåja, det var kul att träffa syster och svåger i alla fall…alltid något… 

Gomorron alla!
Idag är det lördag i slutet på november. Det är lönehelg så det blir väl fullt upp i butikerna när alla passar på att shoppa som bäst. Själv ska vi på julmarknad i Öjeby Kyrkby, där vi ska dejta stora storasyster och svåger. Det ska bli kul, på min ära. Inte är det så kallt heller, men jag ska klä mej ordentligt ändå så man inte går där och huttrar sen, när man är utomhus en längre stund utan att röra på sej så mycket.
Får se om man hittar nåt som får följa med hem.

Jag har kommit en bit på tröjan. Oket är klart så nu är det bara slätstickning runt, runt på ärmar och bål kvar. Lätt och man kan titta på tv samtidigt, dock måste jag ändå hålla ett öga på stickningen när jag stickar med dubbel tråd, för det är så ofta jag bara får med ena om jag tittar bort för länge. Det är inget jag känner förrän jag kommit en bit, så då får jag sticka tillbaka och börja om.
Det gick inte åt mycket av det lila, så jag har plenty kvar till nåt mer. Kanske sockor? Kanske vantar? Kanske en sjal? Vi får se. Jag har mer också i olika nyanser, så det kanske blir några randiga sockor. Eller en sjal i svart och lila som passar mina vinterkläder?
Ja, ni ser ju hur jag velar. Jag hinner ändra mej tusen gånger efter att jag bestämt mej för en sak. Det har ni ju sett tidigare, ni som följer min blogg. Bestämmer mej för att göra en sak, ändrar mej en tre-fyra gånger, för att slutligen göra nåt helt annat.
Och ändå är jag inte alltid nöjd. Hopplös!
Hur som…det blir mer sticka av när jag kommer hem på eftermiddagen, men först julmarknad och därefter handla på Storis och sen hem och chilla.
Har för övrigt inte fått upp nåt julpynt ännu, så det vill jag också sätta igång med, men det får bli imorron. Ja, där har ni ett exempel på min velighet. Jag sa ju tidigare att nu skulle allt upp tidigare än vanligt…jorå, så att…

…återkommer senare idag så ni får se bilder från julmarknaden…

Jag bestämde mej för att det får bli den gråa tröjan och det blir de här garnen jag ska ha. Nu söka mönster…eller ska jag bara sticka nåt eget? Vi får se, men nu dammsuga…
Hej hopp!

…det ska vara vitt också…ser att jag glömde den… 

Nu är min, kanske finaste tröja, färdig. Inte blockad dock, för jag har precis fått av den från rundstickan. Behöver inte väva in några trådstumpar då jag gjorde det så fort jag var färdig med oket, så det var bara den sista lilla stumpen som behövde vävas in efter avmaskning. Så skönt!

Och som jag lovade så kommer en bild på originalet, som jag fått inspiration ifrån till min variant. Hon heter Tiina, som har gjort den, och är en finsk stickdesigner och heter neulova_kettu på instagram. Finns så mycket snygga tröjor där som gör att jag bara vill sticka flerfärgsstickning nu. Den här har jag stickat uppifrån och ner och i och med att jag valde bort mönstret på ärmarna så blev jag inte less, så jag kan börja på en ny med detsamma om jag vill. Annars brukar jag ju vilja göra nåt annat emellan, för att jag tröttnar på flerfärgsstickning. Den här har också fyra färger samtidigt ibland och det är ju i regel min mardröm, men av nån anledning gick det så bra nu, så jag har inte blivit avskräckt. Den här var riktigt kul att sticka, så det blir snart en till. Och fler ska det bli. Jag planerar en grå med vitt, svart och lila i två olika nyanser. Och sen en ljusgrön med vitt, svart, koppar och mörkgrönt. Och sen en svart med vitt, grått, brunt och koppar i mönstret.
Om det sen blir samma mönster eller nåt nytt återstår att se, men jag är taggad på att börja med nästa. Frågan är bara vilken av dem jag ska välja…?

…så kul att äntligen få börja använda den… 

Håkis är på väg upp till J-mokk och skickade en så fin bild.
Så vitt och fint det är på vintern. Och med den där blå himlen och solsken…det är så vackert.
Jag äääälskar’t! ♥

…hur kan folk klaga på detta?…jag fattar inte… 

Ni som läser min blogg vet ju att jag brukar få ett gåvokort i julklapp av jobbet. Då går man in på web-adressen som är angiven och väljer bland en massa olika produkter, det är allt från kläder till köksredskap till accessoarer och till och med olika delikatesser.
Jag har valt köksknivar, dessertskålar, förra året valde jag en stor korgbricka, men året där före tog jag ett par tofflor. Jättesköna och fin kvalitet, för att vara ett gåvobrev tänkte jag.
Nu här för leden, såg jag en annons från Newport att de sålde likadana på kampanj för 399 kr.
WHAT?? Trehund….vad kostar de egentligen då? tänkte jag och kollade. De kostar 799 kr ordinarie pris!
Jag var ju tvungen titta på mina tofflor…är det verkligen…?
Och jo då…det är Newport.
Ingen dålig julklapp, på min ära.

… inte konstigt att jag tyckte kvalitén var fin… 

Jag håller på att sticka på en tröja som jag undrar om det inte är det finaste jag gjort hittills…? Jag har stulit mönstret från en stickdesigner på instagram, men jag har ändrat lite på det, som vanligt. Jag kommer att visa sen, när tröjan är färdig, hur originalet ser ut och hur min ser ut. Färgkombinationen är också hennes som jag försökt efterlikna med det garn jag hade hemma. Vi har inte samma garn så det går inte att få exakt. Jag har lite olika, det vita är Drops Baby Merino, det beigegula och grågrön är Drops Flora, det svarta och kopparfärgade är Drops Alpaca och alla de är stickade ihop med Drops Brushed Alpaca och Drops Kid Silk så det blir så där fluffigt och fint. Ser nästan ut som att man använt Lettlopi eller nåt liknande.
Oket är snart klart och sen ska det vara mönster nere på ärmarna och längst ner vid mudden, men jag tror jag skippar det. Jag tycker nog att det räcker med mönster vid oket.
Det blir en härlig vintertröja som kommer hålla axlarna ordentligt varma i och med flerfärgsstickningen.
Så nu är det en bit kvar av oket och sen är det bara slätstickning i vitt och det går ju fort. Och är det en sån här tröja, som jag gillar och vill ha färdig, så stickar jag så ofta jag bara kan, för jag vill ju börja använda den. Den kommer värma så gott nu vid riktigt kalla vinterdagar. Jag har ju bara 20° nu i lägenheten och när det blir kallare runt 19° och då kommer denna tröjan väl till pass.

…känns den inte lite grönländsk på nåt vis?… 

Ett år har gått sen du fick somna in, vår tappre lille Valleman. Ibland sköljs man över av saknad när man blir påmind av dej. När vi kom tillbaka till stan nu på hösten och jag satte in nånting i skafferiet och såg dina matburkar längst ner, då högg det till i hjärtat.
SOM vi vill ha tillbaka dej. Men det går ju inte. Vi får vänta tills vi ses i Nangijala. Det dröjer ett tag här i jordelivet, men för dej kommer det kännas som nån månad bara…har jag hört.
Jag hoppas att du är med Nalle och Hampus och att ni har det riktigt gott. Utan krämpor. Bara härliga sommardagar där ni kan springa på ängarna och jaga sork och insekter. Och slumra under nån buske.
Eller är ni kanske kvar här hos oss?
Nyss, när jag tvättade mej inför läggdags så kände jag nåt mot benen och jag tittade ner och trodde det var Alma, som alltid stryker sej emot en, men det var ingen där….om det inte var du? Eller Nalle. Eller Hampus. När man ligger i sängen så känner man ibland att madrassen tyngs ner, som att nån av katterna kommer och går där, men när man tittar så är ingen där….om det inte är nån av er. Vi vill gärna tro det, så vi brukar säga att det är så. Att ni besöker oss lite nu och då. Jag hoppas att det är så, men också att ni är i Nangijala och har det så härligt som bara en liten katt kan ha. Och att ni väntar på oss där.
Kram från oss alla älskade lilla vännen. Vi älskar dej. Och Nalle. Och Hampus. Vi ses snart.

Go’morron i höstmörkret!
Eller ska man kalla det vintermörkret? Vi har ju snö och väntar mer i helgen så det är ju full vinter här redan. Det har inte hunnit smälta undan som i vanliga fall, då det som kommer före Lucia smälter bort och sen faller igen strax före jul och stannar till maj. Men det händer att vi får snö som stannar redan i november, dock har jag svårt att komma ihåg att det har kommit för att stanna redan i oktober, som nu.
Det här med en ny istid kanske inte är så fel ändå. Kall sommar…lång vinter.
Huuujedamej!

Jag beställde ju tapeter och de har kommit, det är ju längesen nu, så nu trodde ni kanske att jag längtar tills jag får sätta igång, men det vore ju att ta i. Jag längtar tills det är klart, gör jag, men herre min skapare vad mycket jobb som måste göras innan. Bara att tömma bokhyllorna så man kan flytta på dem är ett heltidsjobb. Och vad ska jag göra av allt så länge???
Sa inte jag att det var sista gången när jag renoverade senast? Varför höll jag inte det löftet?
Fast…i och för sej…det måste ändå städas därinne så lika bra att få det gjort.
*Suck*
Jag måste hata mej.

Idag ska vi i alla fall få klart i badrummet. Det ska ju in nytt handfat med kommod och grejor och detta var också i grevens tid, för nu läcker min kran så det står härliga till. När man har den i ett visst läge så rinner det underifrån, om ni förstår, inte från själva kranen, så det var ju väldigt förutseende av mej att beställa hem grejorna så det bara är att byta ut när saker pajar här. Det behöver bara köpas nippel till vattenrören då den nya inte passar.
Ja, då vet ni vad vi gör så här en lördagsafton. Vad gör ni själva? Har ni kul? Gör ni nåt som jag hellre skulle göra?
Ja, ja, det blir fint i alla fall. När det nu är klart, allting. Sen…ska jag banne mej inte göra nånting mer…eller är det nån vits att ens lova nåt?

…vad kan man ta för att få mycket energi och arbetsvilja?… 

God lördagsförmiddag!
Här sitter jag i pyjamas, relativt nyvaken, och klockan är strax nio.
Idag ska vi åka till kära mor och hälsa på och sen blir det att åka och tända ljus till farsorna, samt den sedvanliga handlingen.
Hade väl velat göra klart i badrummet också, Håkis har byggt ihop kommoden, men det stannade därvid. Eftersom den inte ryms nånstans så står kommod, och lådorna till den, uppradade i hallen och tar plats, men det är inte bara att bära in den, för det gamla handfatet måste ju ut och kommoden måste få ben, och eftersom den egentligen inte har några så måste vi borra hål så vi kan skruva fast de ben jag köpte till den.
Ja, ni ser…det är mycket nu.
Men kanske att vi gör ett ryck ikväll. Hoppas!

Här går livet sin gilla gång. Vi har fått lite mer snö som ljusar upp tillvaron. Det är så fint med vita vägar och träd istället för det svarta, mörka och trista. Det är nog mörkt som det är.
Men jag måste ju tillstå att jag gillar den här tiden. Snart får vi julpynta och det är det bästa jag vet. Kanske inte själva pyntandet, men när det är klart. Jag ÄÄÄLSKAR’T!
Och bara för att få njuta av det ännu lite längre…och, måste jag erkänna, för att reta de som går i taket p.g.a det….så ska jag börja lite tidigare i år. Nu ska jag inte ta in granen lagom till första advent, utan nu ska gran och lite annat upp redan i november, så jag sätter igång om ett par-tre veckor. Så det så!
Men stjärnorna i fönstren och elljusstakarna kommer upp till advent. Man vill ju inte provocera alltför mycket. Man vill ju liksom inte riskera någons liv genom att påskynda deras hjärtinfarkt.
Nåväl…nu ska jag göra mej i ordning för dagen och kanske kommer det upp mer inlägg med badrumsbilder…förhoppningsvis…hade ju varit kul…vi håller tummarna för det.

Ni ser att rönnarna och andra buskar inte har släppt alla löv ännu. Panelaspen har också kvar alla löv, det är bara björkarna som tappat alla, de flesta, några har kvar sina gula löv. Det är som snyggt…ger mej inspiration att sticka en grå tröja med vitt, svart och gult mönster…hmmmm…

…önskar alla en trevlig helg… 

Om det är nån som trodde att jag inte skulle lägga upp ett nytt projekt när jag kom hem så var de helt fel ute. Så klart ville jag ha en homecoming-stickning att jobba på och jag har valt ett garn i orange av Drops Air. Det som är så mjukt och gosigt. Mönstret är också ett av Drops alla gratismönster, fast jag stickar ju som jag vill, det är bara spetsmönstret som jag har snott och det sitter bara på ärmarna. Kroppen är i slätstickning. Det gillar jag. Det behöver inte vara mönster på hela tröjan, om än det också kan vara snyggt, men det är egentligen snyggast när det är enkelt med bara nån liten detalj, som här på ärmarna.
Me likes a lot.
Ska snart dela upp och sticka ärmarna först och sen resten av bålen med garnet som blir över. Då vet man hur långt garnet räcker.

…att jag har börjat gilla orange så mycket…men jag tycker det är så snyggt… 

Hallå hej och long time no see!
Vi har hunnit vara en vecka hemma i stan, på min gata där jag bor, och idag tog vi det sista från ranchen i matväg. Det tar ett tag att få hem allt när man är borta så länge. Man har ju halva bohaget med sej…nästan…känns det som i alla fall, men nu är vi ordentligt boade här i mitt lilla residens. Idag har vi varit till tippen och tömt släpet på skräp och efter det handlade vi mat och andra förnödenheter, som vanligt på lördagar.
Vi har även varit till graven med lyktorna, för det är ju snart dags att tända ljus igen till farsorna, så de får lite läslampa i höstmörkret. Lilla storasyster har som vanligt fixat fint med höstblommor.

Igår var jag på mammutgrafi. Det gick bra och hoppas att resultatet blir bra också.
Jag gick hem därifrån, för det är inte särskilt långt från Stadsviken, VC här på Mjölkplejset är ju flyttat dit, och passerade en massa sidensvansar som mumsade på rönnbären. Dock var det bara en som ville vara med på bild.

Den första snön fick vi vara med om också här i början av oktober. Det är ingen vanlig syn direkt, men det händer. Det har till och med snöat i september nåt år, men det är ännu mer sällsynt och det har ju smält bort så fort det har landat. Nu stannade snön ett par dagar och bjöd på riktigt slaskföre, nåt som jag avskyr, men det har smält bort och nu regnar det istället för fullt därute. Inte heller nån favvo, då har jag faktiskt hellre snö. Fast kanske inte riktigt så här tidigt då vi får mängder av det sen i december och försvinner inte förrän i maj, så det är alldeles tillräckligt länge, om ni frågar mej.
Igår var det åtminstone sol och fint väder, men blött och slaskigt som sagt.

…det var en liten uppdatering, ses mer senare… 

Jag var och släppte ut katterna nyss och kollade till jordgubbslandet lite. Det blommar lite här och där och nu börjar det komma jordgubbar också. Är detta nåt som alltid sker? Som jag, för att jag inte varit här på länge, inte sett tidigare eller tänkt på, eller är det speciellt för i år? Varför kommer det nytt nu? Det är ju inte som att solen har skinit spektakulärt mycket, den har ju faktiskt mest lyst med sin frånvaro. Det kanske har med värmen att göra? Inte för att det är sååå mycket varmare än det brukar, men det kanske kom jordgubbar då också utan att vi upptäckte det, för att vi var i stan då. Det har jag aldrig sett tidigare, den första oktober.
Nåja, den lär ju inte mogna, då det inte finns nån sol och det blir mörkare för varje dag.
Asså, jag fattar inte…VAD är det som gör att det kommer jordgubbar nu? När det är mulet och mörknar mer och mer för varje dag. Ska det inte vara ljust och solsken för det?
Nånting är inte som det ska!
Snälla!?

…jag får släppa det bara…det är väl nya plantor som inte har gett nån frukt ännu som vill hinna med det…jag vet inte… 

Nu är det gjort! Nu har jag beställt tapeter till datarummet hemma på min gata i stan, så det blir lite renovering i höst. Det är verkligen på tiden. Det är inte gjort nånting där sen 90-talet, skulle jag tro, kanske 80-talet till och med, så det är inte en dag för tidigt.
Jag beställde en tapet som matchar mina möbler, för jag kan inte köpa nytt dit, däremot tänker jag piffa till dem lite, så det blev en tapet som går ihop med både skrivbord, bokhyllor och matta. Jag ska inte byta golv, det är ju en gammal plastmatta där som ser ut som kork och den ska jag måla i rutor eller randigt, i svart och rostbrunt, för sen ska ju den stora mattan på, så det är inte mycket av golvet som syns. Ingen idé att lägga nytt då, tycker jag.

Sen beställde jag även tapeter hit till ranchen. Jag vill ju få lite mer sekelskiftesstil här och då menar jag inte det senaste sekelskiftet utan tidigt 1900-tal. Så till hallen beställde jag tapeten med rött och till tv-rummet den i grått och beige. Och det ska målas tak och dörr- och fönsterfoder, vedlåren m.m. Allt som är i trä. Det ska målas vitt och ljusgrått. Vi får se om det blir i höst eller när vi orkar med det, men så länge man har grejorna så är det bara att sätta igång när lusten faller på, så jag passade på att beställa redan nu och för att det var billigare på ett ställe som heter tapethandeln.se. De är rätt så dyra i vanliga fall. Den övre 899 kr/rullen och nu 566 kr. De undre 799 kr/rullen och nu 479 kr, så det är klart man vill passa på.
Så nu längtar jag förstås tills allt är klart, det är ju inte kul att göra jobbet, men tänk när det är färdigt, så fint det kommer bli! Och så ljust och fint det kommer vara i tv-rummet. Oj oj, som jag längtar. Kan hända att det ändå måste göras före jul, men vi får se. Om elen blir lika dyr som förra vintern så vill ju inte Håkan vara här så mycket så det hänger på det.

 

…men vi börjar hemma hos mej, sen kanske man inte vill se åt en tapet på ett tag… 

Jag har blitt en sån som är sjuk. Jag är förkyld. Jag brukar känna i näsa och svalg att det är nåt på G, fast sen går det över och jag är frisk som en nötkärna, men i torsdags kände jag att det var “på riktigt”, att denna gång skulle det nog inte gå över, vilket det inte gjorde utan igår, fredag, stannade jag hemma från jobbet och tog hand om mej istället.
Vi skulle egentligen till kära mor idag, lördag, men det går ju inte nu då, typix!, men vi får ta det nästa helg, om nu inte Håkis blir sjuk också. Förhoppningsvis inom snar framtid i så fall.
Jag tror inte det är nån sorts Covid i alla fall, utan det känns som en vanlig förkylning. I och för sej så har den ju övergått till nåt liknande och inte alls så farligt som innan, vad jag har hört, så man vet ju aldrig. Det jag lider av är nästäppa, rinnande snor, huvudvärk och hosta. Igår hade jag även värk i knävecken en stund, men det kan ju ha varit lite febervärk. I morse, klockan 4, fick jag gå upp då jag inte kunde ligga p.g.a huvudvärk, så jag gick ner och tog ett par treo, satte mej i soffan tills de gav verkan och somnade sen för att vakna igen vid halv niotiden. Har ringt mamma och sagt att vi inte kommer.
Håkis är ute och fixar på gården, jag och katterna är inne. Jag öppnade åt dem igår så de fick gå ut, men de kom in stup i kvarten. Inte ens Alma, som smiter hur lätt som helst, ville vara ute. Vi vet nu, för övrigt, hur hon bär sej åt. Hon står på komposthögen, det som är kvar av den, och hoppar helt sonika över rullisten, så att hon hamnar på den överliggande plankan på planket.
Vi får ta bort hela komposthögen nu när alla löv trillat av träden, då kanske man ser vad man gör, det var inte så lätt i somras när det grönskade för fullt. Undrar bara om man kan köra på gräsmattan med traktorn nu när det är så blött, eller om man efterlämnar djupa spår…? Det går i alla fall inte att gräva för hand då det är massor med rötter i kompostjorden.
Nåja, imorgon åker vi till stan, så det kanske blir nästa års bekymmer.
Ha det så fint nu alla och hoppas ni håller er friska och krya.
Ses annan dag  ♥

…själv ska jag göra vad jag kan för att tillfriskna här… 

Måndag och arbetsdagen är slut sen några timmar. Jag har vilat hemma på soffan tills Håkis slutade och sen åkte vi till Biltema, för Håkis skulle köpa mera såna där lampor som han ska hänga upp på plank och garageväggar.
När vi kom hem stekte jag lite pyttipanna och ägg som vi intog med rödbetor. Himla gott var det. Sen satte vi oss vid varsin dator med en kopp kaffe och mer har vi inte hunnit. Håkis gick precis och slängde sej i soffan medan jag sitter kvar och tänkte försöka få ihop nåt till en liten blogg.
Vi vaknade upp till solsken och på dagen fick vi 14° och riktigt skönt väder. Det varade ända tills jag kom hem till mitt lilla residens, men när det var dags att åka tillbaka till ranchen hade det börjat regna, så flickorna fick inte gå ut idag, som jag hade hoppats.
Imorgon lovar de dock fint väder, så vi får ju hoppas att det blir så. Då ska vi få sol och 17° så det blir nästan lite sommarkänsla igen. Det får gärna vara lite mer såna dagar även i oktober, för jag måste putsa fönstren hemma, så gärna lite varmare då så jag inte fryser ihjäl. Sen ska jag byta gardiner och kuddfodral i soffan och fixa lite höstfint. Skulle vilja göra olika pumpor i tyg och naturtråd, så det ska jag också försöka få till. Stickningen får vänta. Jag har inte lagt upp nåt nytt efter att jag blev klar med den blå-vitrandiga. Jag tänkte vänta tills jag kommer hem och ha en homecoming-stickning att lägga upp.
Men det får bli efter allt hemmafix, för det är ju mycket viktigare än mina eviga stickningar. Det är ju inte som att jag lider brist på stickade tröjor.
Ja, nä men…det var väl allt från mej för nu. Jag har tyvärr inget mer intressantare att berätta än så här, det kan ju vara både bra och dåligt. Bra för att jag lever ett tryggt och ordnat liv, men dåligt för att det är rätt så innehållslöst.
Nåja, det kommer väl en tid då det händer lite mer som är värt att dela med sej av.

…ha det gott nu alla och ses annan dag… 

Söndagsförmiddag. Det är en solig dag. Bra för flickorna så de får vara ute in i det sista. Dock har vi ändrat planerna på att åka till stan denna helg, vi tar det nästa istället. Det var för att Håkis åkte och handlade själv och tog ju med sej allt hit och jag tyckte att det skulle bli så jobbigt att släpa med sej all mat och alla kläder och grejor som man tagit med sej hit. Bättre att istället åka och handla nästa lördag, lämpa av all mat hemma hos mej, förutom det vi ska ha just då som lite godis och sånt. Då slipper vi bära med så mycket härifrån.
Sen, om det blir fler såna här fina dagar så får flickorna vara ute lite till, innan de blir innekatter för vintern.

Håkis håller på och fixar ute. Han ska byta ut de dåliga solcellslamporna, som lyser svagare än en eldfluga. Helt värdelösa, måsta jag säga.
Vi har inte slängt blommorna ännu, men det står på agendan.

Och Alma syntes inte till nånstans på gården och Håkis säger att hon nog har smitit igen, och just som han sagt färdigt meningen så ser han henne sitta på planket.

Undrar om det är genom håligheten där under henne som hon smiter. Håkis har täppt för där, men det har ramlat av. Kan det vara hon som river bort det för att kunna ta sej igenom? Den lilla rackarungen!
Där sitter hon och fundilerar.
“Tänk sicken ett liv jag fick ändå. Vandra runt här på mina ägor. Skrämma iväg inkräktare. Jaga sork. En och annan ödla med i och för sej. Gå in när jag blir frussen om tassarna. Äta mej mätt. Gosa med ma och pa. Jävlas med syrran.
Jaa…he kunde inte blitt bättre……..uh-oooh…busted!”

…ja, de har ett rätt så gott kattliv ändå, di små pälsbarnen… 

Hallå hej på er!
Jag har hållit på och städat här i huset inför vårt återvändande till stan, så slipper vi göra det, det första vi gör när vi kommer tillbaka. Jag blir ju varm bara av själva arbetet och det är varmt i huset och varmt ute, 17°, och så kommer en värmevallning ovanpå det så jag håller på att krevera. Till slut var jag tvungen gå ut för att få lite svalka och när jag går där får jag syn på något. Något litet i jordgubbslandet.
Alltså vänta….va??!

Det blommar!

Och inte bara på ett ställe utan två! Och inte bara en blomma, utan flera knoppar också!
WTF?!

…kära hjärtanes ändå…inte kommer det hinna bli några bär av de där… 

Om det är nån som tror att Alma höll sej inne på gården så har ni alldeles fel. Där satt väl jag vid datorn och när jag tittar ut genom fönstret ser jag nåt röra sej på andra sidan planket. Grannkatten, var min första tanke…ända tills jag såg ansiktet på den…ALMA!! För helv…
Hon har alltså ett annat ställe där hon smiter ut och vi har ingen aning om var det är, för nu har vi täppt till alla håligheter, satt en till rullist på delen som ingen hade, för det var så mycket grenar och kvistar så vi trodde inte det behövdes, och ändå tar hon sej ut på nåt obegripligt sätt. Eller har hon bara kommit på att hon kan klättra i träd?
Nåja, hon kom in i alla fall sedermera och är ju så söt så man kan ju inte vara förgrymmad på henne.

…asså, den katten är så älskad och hon är så medveten om det… 

Hur mycket regn finns det egentligen?
Det kanske inte går att svara på. Det kanske är som den där frågan “hur långt är ett snöre?”
Jag vet inte, men nog känns det som att vi har fått all världens nederbörd över vårt avlånga land. Det tar som aldrig slut! Det har väl regnat 129 dagar av 150 möjliga. Det börjar lukta rekord.
Ja, ja, nog tjatat om det. Jag vet, jag gör det i varenda blogg, men alltså, jag är så trött…

Idag ska vi äta köttbullar med hasselbackspotatis, som blev över från igår, och vitlökssmöret och fempepparsås. Men vi var lite wild ‘n’ crazy och åt wienerbröden före, så dem har vi avnjutit alldeles nyss med en kopp kaffe.

Vi hade planerat att gå ut med alla dynor, till utemöblerna, i lilla garaget, men regnet står som spön i backen så det får vi vänta med tills det är uppehåll.
Det kan ju hända att vi får vänta ända till helgen.
Men de är inte direkt i vägen, de ligger ju i farstun och där vistas vi inte särskilt mycket, det är bara katterna som ligger där och de ligger på dynorna så de är ju bara glada om vi väntar med att ta bort dem.
De ville för övrigt inte ut, när vi kom hem, som de alltid annars gör och står och trycker mot ytterdörren när vi låser upp. Idag såg jag inte skymten av dem förrän jag öppnade nästa dörr. Det är som att de vet att det regnar och ingen idé att gå ut.
Håkis har fixat planket ännu en gång, på ett ställe där han tror att Alma smitit ut, så vi får väl se i helgen, om det är fint väder, ifall hon håller sej på gården eller om vi kommer att finna henne på utsidan nåt mer. Vi trodde ju att vi åtgärdat felet förra gången, tills Håkis såg henne komma spatserande på baksidan. Hittar hon ut igen så har vi ingen aning om var hon smiter nånstans och då kan vi ju inte åtgärda, om vi inte tar henne på bar gärning förstås.
Men om det här eviga regnet kommer att fortgå över helgen hinner vi inte se det, för vi åker till stan på söndag. Då är det färdighaft med utelivet för di små.

…men hur är det möjligt med så mycket regn?…och kommer det vara så nu i framtiden?… 

Nu är det hjort, sa älgen när han tvättade sej ren.
Och det är just vad vi har ätit här i dagarna två, nämligen renytterfilé…med hasselbackspotatis. Till den ska man ju ha nån viltsås och jag googlade för att se om jag hittade nåt recept, men det skulle vara svartvinbärsgelé i och det hade ju inte jag så jag tog ett par skedar lingonsylt i vanlig brunsås och kryddade lite extra med salt, vit-och svartpeppar, vitlökspulver och så en skvätt grädde. Vet ni hur gott det blev?
Det blev maaagiskt gott! som Håkis sa.
Och så gjorde jag vitlöks- och persiljesmör som vi satte både på potten och köttet. MUMS!!
Inte så tokigt ändå, det där att fylla 60, för det här fick han i present och det finns nog en till, nåt mer är det i alla fall, men vi har inte kollat om det är just filé.
Det räckte till idag också så det har vi ätit alldeles nyssens. Lyx, lyx, lyx!

Nu blir det väl att sitta med stickningen en stund, jag håller på med en randig tröja för tillfället, och sen får vi wienerbröd till efterrätt, men kände att jag måste vänta en stund, så man inte blir alltför mätt i magen.
Katterna får vara ute, men de kommer in hela tiden. Det är lite för kallt när det bara är 11° ute, men ändå vill Alma ut en stund, för att sen komma inrusande och upp på Håkans mage, där han sitter vid datorn. Hon är för go den lilla tjäjen! ♥

…ja jisses, att man kan ha det så bra…strålande tider, härliga tider… 

Idag, söndag, har varit kall och blåsig, som en vanlig höstdag kan man väl säga. Löven ska blåsa av träden och fröna ska komma en bit bort från moderplantorna och jag kan meddela att alla blommor i krukorna har dött. De enda som är ganska motståndskraftiga är, till min stora förvåning, petuniorna. Själva blommorna är vissna, men plantan i sej är grön fortfarande. Resten är grått, dött och utan hopp. Vi har inte tagit bort dem ännu, det har varit så kallt och med de vindarna var det inte kul ens för lilla Alma, som annars älskar att vara ute, men hon kom in stup i ett, på grund av kylan.

Flyttfåglarna har börjat samlas också redan, fast de har inte börjat sin resa ännu, men planerar väl flykten från den kalla årstiden som väntar oss andra som blir kvar. Det var ett jäkla liv från tranor, gäss och änder. Vet inte om det var nån svan med också, men kan ha varit.
Tänk att de samlas tillsammans så där, alla olika arter.
Får se om de sticker tidigare än i vanligt i år, de brukar ju stanna långt in i oktober. Inte för att det är ovanligt kallt, det är nog rätt så normala temperaturer nu, men de samlas kanske i god tid, för att äta upp sej och få ordentligt med energi, så de orkar med den långa färden.

Nu känner man samma bitterljuva känsla som varje höst. Att säga farväl till alla vackra sommarblommor, den lummiga växtligheten, fågelsången och ljuset, men det övergår snabbt till ett glatt välkomnande åt mysiga hemmakvällar, svalare luft, tända ljus, tjocktröjor och raggsockor, varm choklad och mörka nätter. Allt har sin charm och allt känns lika trist att behöva skiljas ifrån, oavsett årstid, så det är ju tur att allt kommer tillbaka igen.
Så hejdå för nu och på återseende, kära sommar ♥

…ja, jag har sagt samma sak varje år, men det är ju så jag känner… 

Äntligen fredag!
Fredagar brukar ju alltid vara favoritdagen för att vi går mot ledig helg, men för mej är det även för att det är Håkis tur att bjuda på käk. Då får han välja om han vill laga det själv eller beställa med foodora eller att vi själva åker och köper på nån restaurang, men nu, de senaste fredagarna, har det slutat med att jag lagar i alla fall.
Så idag, på vägen hem, frågade han vad jag vill ha och jag svarade förstås “nånting gott”. “Som till exempel….?” ville han veta. “Nånting jättegott!”. Då föreslår han att vi åker på grillen, men jag kände inte för det så det blev minestronesoppa med rostat bröd när vi kom hem. I det här ruggvädret som vi har nu passar det faktiskt utmärkt med nåt varmt i magen.
Nu sitter vi mätta vid varsin dator och jag har återigen sparat en peng åt honom.

I morse när vi skulle åka till jobbet var det frostigt och dimman svepte fram längs marken, så det var riktigt kallt, bara 1°. Snart blir det överdragsbyxera på, för jag har nästan en kilometer att gå efter att jag passerat genom grinden och det är lite väl kallt med bara ett par tunna arbetsbyxor när det börjar närma sej nollan.
Blommorna har väl fryst ihjäl i kylan så vi får se hur de ser ut imorron. Det blir väl att slänga dem allihop nu då. Såg att den fina rosa, som jag visade tidigare, slokade visset så det är nog ingen idé att spara. Just nu, när klockan är halv sju, är det bara 8°. Så märkligt med tanke på att det var sommarvärme förra helgen. Ur led är tiden!
Det verkar då inte bli nåt trädgårdsarbete imorron, för de har lovat regn, så det blir inomhussysslor hela dagen.

Önskar alla en fin fredagsafton ♥

…fast här behöver man inte säga “lovat regn” – “hotar med regn” passar bättre… 

Idag är det torsdag och vi närmar oss slutet på veckan. De går så fort, veckorna. Inte mej emot.
Vi har den här och nästa vecka kvar här på ranchen, så det är en del att ta itu med och göra höst här. En del blommor får nog vara kvar, som de i stora byttorna, de är fortfarande fina och vi ska ändå inte tömma dem, bara plocka bort döda blommor och sen till nästa sommar tar vi bara bort översta lagret, ca 10 cm, och sen på med ny jord när vi planterar. Resten ska slängas. Var vet jag dock inte eftersom Håkis ska ta bort komposten, men det får väl han säga till om sen.

Vi, eller mest jag, planerar även lite renovering här. Det ska målas och tapetseras och göras riktigt fint i sekelskiftesstil. Huset är ju från tidiga 1900-tal. Har sett ut tapeter redan som är så ljusa och fina. Det ska bytas golv också, det har jag också valt ut och Håkis godkänt. Det blir nog i november som vi börjar med det. Ska bli så kul sen när det är klart, att julpynta i “nya” huset.

Nu ska vi äta. Det blir köttbullar med klyftpotatis och fempepparsås och till det tunt skivad rå lök, gurka och små plommontomater. Det ska bli gott på min ära. Sen ska jag duscha och efter det chilla i soffan med stickningen. Måste nog repa upp ena ärmen och sticka den lite längre efter att jag stickat klart den andra, tyckte den var så kort när jag provade, jag gillar långa ärmar, så det ska jag syssla med ikväll.
Pussikramen alla, ses annan dag!

…bilden är tagen för fyra dagar sen och blomman är lika fin än… 

Hallå hej alla! Long time no see!
Vi bockar av ännu en vecka i almanackan, ännu en arbetsvecka avklarad och vi har ledig helg. Det är lördag och vi fick ett litet återbesök av sommaren. Det har varit så fint väder med sol och värme och i skrivande stund, klockan är snart 19.00, så är det fortfarande 18° ute. Det var en glad överraskning, på min ära.

Här har det mätts och sågats och provats och limmats och skruvats. Vi har kommit ännu lite längre med bygget. Känns så bra!

Sen ska det spacklas och målas och det är där jag kommer in, då är det jag som står för fiolerna, så jag kommer att plugga in hörisarna i öronen, slå på en podd och måla så färgen skvätter. Eller jah, jag får väl vara lite försiktig så det inte stänker på väggar och möblemang, men ni fattar…
(Golvet spelar ingen roll, för det ska ju på ett laminatgolv sen.)

Har klippt gräset på framsidan också och det är så mycket mossa och svamp nu, efter den blöta sommaren, så nästa år måste vi köra vertikalskäraren, som luftar gräsmattan, så den blir lite finare, men jag måste ju tillstå att det är ytterst bekvämt att gå på, så egentligen hade jag ju velat ha det så. Fast jag vet inte om det lämpar sej, man måste väl vara lite vuxen och göra såna däringa tråkiga saker bara för att det förväntas av en.

Vi har gjort veckans matinköp och jag hittade såna godbitar med moccakräm i, av Delicato, så himla mumsigt till en kopp kaffe. Nu gör vi inget mer ikväll, vi fortsätter imorgon och hoppas på fint väder då med. Nu chillar vi i soffan istället, jag med stickningen och Håkis ska väl dra lite timmerstockar i vanlig ordning.
Är det nåt bra på tv? Jag har ju Youtube om inte annat.
Ses annan dag och kram på er alla som tittar in här, ni är varmt välkomna ♥

…så nöjd med dagen…den har varit produktiv…på min ära… 

Känslan när man sitter vid datorn och en Alma kommer och spatserar förbi på planket.

…asså, den jäntan… 

Efter regn kommer sol.
Vi har alldeles för en stund sen intagit en sen lunch. Jag åt bara fil och rostat bröd med ost och gurka i doften av samma ruttna fisk som igår. Jodå, eftersom de bara var två igår så blev det över som de får äta idag då. Nåja, doften övertogs snart av en osande ugn, som det drällts i botten på och ingen av oss kommit ihåg att rengöra, så nu när jag lagade middagen färdigt brändes det in ännu lite mer och rykte ordentligt när jag öppnade ugnsluckan. Så ingen mer rutten fisk lukt utan stanken av inbränt fett här i huset nu.
Suck…

Håkis är lite ilsken, för han har haft sin pickis och Rover ställda intill återvinningen för att en bärgare skulle komma och plocka upp dem och föra dem till J-mokk. Det har ju inte skett och bilarna har stått säkert en månad, men nu kommer de tillbaka på gården, för de är vandaliserade. Flera rutor är krossade på dem och det var en av grannarna som sett det och smsade Håkis, så nu har han hämtat dem tillbaka hit.
Kanske har han tappat lusten till att göra nåt mer idag, jag vet inte.
Det är ändå fan att ungdomarna kommer och gör sånt när det är så nära husen.
Hoppas nån har sett dem eller vet vilka de är så patrasket åker dit.
Och att föräldrarna får veta vad det är för ormar de närt vid sin barm.

…det är nu man blir så där barnslig och vill demolera nåt de äger, bara för att de ska få känna på känslan… 

Nä, det blev inte sol. Det bare skvaler. Alma inte nöjd.
Jag gick ut för att fortsätta jobba, men Håkis såg jag inte röken till, så jag gick in igen.
Nu ligger Alma i soffan och tvättar sej och Vilma gick ut i farstun, men blev kvar där då det som sagt bare skvaler ner. De gillar inte att vara ute i regnet.
Vet inte var Håkis tog vägen. Det var stängt till husbilen och lilla garaget. Stora var öppet, men inte en kotte var där inne.
Jag får väl ta mej en kaffetår och ett par finska pinnar och chilla lite då.

…så typiskt…när man kan jobba med husbilen, så kan man inte det… 

Så här långt har vi kommit hittills. Vi har lagt fram diskho, spis, sängribbor och så fick vi hålla i kranen för att kunna visa på ett ungefär hur det blir. Diskho och spis ska sänkas ner i bänken ca fem centimeter och kranen ska ju givetvis ner i ett hål närmare hon. Det ska upp plywood på väggstumpen som inte har skiva på ännu och på det sätter vi fuskkaklet samt en bit på skjutdörren så det ser fint ut när den är stängd. Kylen är utburen för tillfället, men den ska ju stå där, under diskhon, ända från golvet och upp till bänken så den är rätt så stor. Det behövs de gånger vi fri-campar nånstans off grid. Kranen är utdragbar och svänger 380 grader så man kan spola av sej, eller nåt annat, utanför bilen.
Jag vet inte riktigt vad Håkis tänkt att vi ska göra idag, men jag går ut nu så vi kan fortsätta.
Uppdaterar sen med mer bilder.

…den blir så fin…jag kommer nog bosätta mej där på heltid… 

Idag är det söndag, en mulen sådan. Fortfarande ingen sol. Jag begriper det inte. Hur är det ens möjligt? Var kommer alla moln ifrån? Fast jag kom på att jag ska nog inte klaga, för jag läste att Svartån har svämmat över i min födelsestad och det är många stugor som ligger risigt till, de kan till och med flyta iväg. Sånt är vi ju faktiskt förskonade från, så jag ska nog bara vara glad att det inte regnar SÅ mycket här.

Det gick då bra med surströmmingen igår och de två njöto för fulla muggar. Det var bara mamma och Håkis den här gången. Min mat var också god och då hade jag ändå varken sås eller sylt. Jag glömde nämligen laga till maten här innan det var dags att åka iväg, så jag fick bara ta med några köttbullar och steka dem där. Men det var gott med potatis och lök och doften vänjer man sej vid.
Mamma gjorde sin sedvanliga klämma och Håkis åt på tallriken med alla tillbehör.

Nu hoppas jag på lite bättre väder och jag kan faktiskt skymta lite solsken bakom husknuten hos grannen, härifrån där jag sitter, för om än vi är inne i husbilen när vi bygger så är det ändå en massa rantande fram och tillbaka till snickerboa eller nåt av garagen och såga större grejor kan vi bara göra ute, vilket inte går om det regnar, så låt det bli uppehåll idag så vi får något gjort. Efter jobbet är ingen av oss särskilt taggad på att göra nåt så det är ju helgerna vi har på oss. Och ju mer det börjar likna nåt desto mer taggad blir man, för nu vill man se slutresultatet. Det ser ju ut att bli så bra.
Återkommer senare med ny bild.

…undrar om det är mer regn där nere för att det rinner dit här uppifrån?… 

Det är andra september. Nu är det höst på riktigt. Träden gulnar alltmer, det blir mörkare och mörkare allt tidigare på kvällen, vinden för med sej en doft av höstgödsling, regn- och ruskvädret fortsätter och snart hörs den hårda höstvinden vina i knutarna. Varmare kläder åker på, vi eldar värmeljus i var mans hus, löven kommer trilla och allt som var återfött blir åter dött.

Vi är kvar ute på landet och åker inte in till stan förrän i slutet på månaden, för de håller på och ska fixa med termostaterna på elementen och då vill jag inte att katterna ska vara hemma ifall de går in medan vi är på jobbet. De blir så rädda när de hör nyckeln i dörren och istället för att nån av oss kommer in så är det främmande gubbar. Vilma har ju varit lite traumatiserad ganska länge efter såna händelser, allra helst när de gjort nåt som lever om, så jag vill bespara dem det i fortsättningen.

Idag ska vi till kära mor, för det är den årliga surströmmingen som ska intagas. Själv ska jag äta fiskköttbullar med potatis och sås. Kanske att jag tar med en klutt lingonsylt också.
Får se hur det smakar i stanken av den ruttna fisken.
Eller låter det finare om jag säger “den fermenterade fisken”?
Hur som, sällskapet blir då trevligt. Det ska bli kul att hälsa på lilla mamma. Så glad att jag har henne i livet ännu. Något glömsk, men i övrigt pigg i knoppen och humorn bevarad, så det går att föra ett normalt samtal med henne ♥

…det är ju som mysigt med hösten ändå, den höstlika sommarn till trots… 

Idag fick flickorna gå utanför grinden. Eller egentligen var det Alma som smet, vilket hon inte har gjort på flera veckor, men så idag kunde hon tydligen inte låta bli.
När jag gick och ropade på henne och hon kom så lydigt fram till mej kunde jag inte ta fast henne för att stänga in henne igen, utan lät henne vara och frågade Håkis om jag inte fick släppa ut Vilma också. Jo, det tyckte han att det vore mest rättvist, så Vilma fick också äntligen komma på andra sidan grinden.
Efter en stund tog vi fast dem och låste in dem, för vi skulle in till stan för att handla, men när vi kom tillbaka släppte vi ut dem igen.

Alma träffade på den vackra grannkatten och jagade hem henne ett par gånger. Hon är ju så stor och lurvig och lite skräckinjagande för de andra små katterna.
Vilma höll sej förstås på gården. Hon är ju så lättsam. Hon är inte längre häxmajan i huset, det är Alma som tagit över det epitetet och Vilma är numera prinsessan.

Det är ju så mycket mer spännande på den här sidan grinden.

Och Vilma, som alltid låg och strök sej mot stenplattorna på infarten, fick äntligen göra det igen efter alla dessa år.

…nån gång får de gå ut så här, men det får inte bli nån vana… 

Så blev det fredag igen och ledig helg stundar i stugan.
Vädret är för närvarande sol, men det har regnat under dagen. Inte är det många soltimmar vi fått. Luleå låg på 11 plats i solligan och det har väl aldrig hänt tidigare vad jag vet. Vi har alltid legat på toppen och tävlat om första platsen, oftast hamnat på tredje plats, men ibland första och andra, så ni förstår ju att man är besviken.

Vi har alldeles för en stund sen inmundigat middagen, vilken bestod av köttbullar med klyftpotatis, sallad, tomater och rå tunt skivad gullök. Till sås hade vi bara hamburger- och orientdressing och det var så gott. Jag åt mina fiskköttbullar i vanlig ordning, men de smakar väldigt likt vanliga, prova ni som vill äta nåt lite snällare för magen än kött.

Medan jag lagade maten var Håkis ut och satte upp den sista lilla biten av väggpanelen. Nu är det taket kvar och sedan ska vi börja snickra på skåpväggar, lådor, luckor, hyllplan och lådfronter. Och sätta panel på undersidan av överskåpen. Såga upp och installera fönster på skjutdörren. Sen lägga golvet, samma som jag har i kök och hall, jag fick över lite som vi tror ska räcka.
Så det tar sej, som han mordbrännar’n sa. Får se hur långt vi hinner med den i år. Man ska int streeeessa, vi ska ju ingenstans med den förrän nästa sommar, för då ska den väl ändå vara färdig.

…så kul när den är klar…längtar… 

Näst sista söndagen i denna augustimånad. Sommaren går mot sitt slut, men har visat sej från sin allra bästa sida denna helg. Vi har haft sol och varmt väder så vi har jobbat med husbilen så mycket vi har kunnat, mest Håkis förstås, men det är så mycket väntetider. Väntan på att lim ska torka till exempel.

En som är lite nyfiken på vad det är vi gör är grannens söta katt. Den kommer ofta förbi och kikar lite försynt, fortfarande väldigt reserverad, vilket är bra, de ska inte bli för bekväma med främlingar.
Vet inte om det är en Neva eller en Ragdoll. Eller kanske rentav en blandras. Himla fin i alla fall och både jag och Håkis vill ha henne/honom.

Rönnen är full med bär. Betyder det att vi får lite snö nu då, eller?

Vi hämtade skåpet till tv-rummet igår, men har inte fått upp det än. Vi gör allt i den takt vi orkar med. Det blir för mycket med husbilsbygge och allt annat. För Håkis alltså, jag är ju mest bara en allt-i-allo och springpojke. En långhårig en med hängbuk och dubbla hängpattar.

…men oj vad jag tror det blir bra… 

Hallå hej!
Nu märks det att jag har börjat jobba, jag bloggar inte så mycket då, men jag kan ju i alla fall uppdatera er lite med vad vi hittills hunnit i husbilen.
Ja, det är ju inte så mycket, men åtminstone har överskåpen byggts på plats så nu är det panelen kvar att sätta under och på sidorna, måla och snickra skåpluckorna. Igår fick vi dit en panelskiva på väggen, så det går ju framåt lite i sänder. Nu i helgen lovar de fint väder så vi ska bygga så mycket som möjligt, så den blir färdig nån gång. Svägerskan med make har köpt en ny husbil som de vill ut och bo i och tycker att vi ska bli färdiga med vår så vi kan hänga med.
Det vita på golvet är vattentanken. Riktigt stor på 100 liter, men vi fyller väl bara mellan 50-75 l när vi åker på tur.

Vi har haft fortsatt regn, den värsta sommaren ever, har aldrig varit med om dess like i mitt 57 åriga liv. Blommorna ser inte så fina ut längre, men en som trivs som fisken i regnvattnet är margeriten. Den är hur fin som helst.
Kan det vara därför jag gillar den så mycket?
Jag har plockat fröer från grusnejlika och lobelia som jag ska så i mars nån gång och ska kolla om jag inte får från denna också sen. Jag vill ha massor av dem! Så fin och enkel, man behöver inte gå och plocka när den blommat över eller göra nåt annat än se till att den får vatten. That’s it! Och det är helt i min smak.
Ingen mer petunia för mej, för jag får inte göra annat än plocka och plocka. Jag kan ha stått där och plockat så att det inte finns nån mer överblommad, sen gått iväg och hämtat en kopp kaffe, och när jag sen passerar blomman igen så ser jag fler hopskrumpna blomknoppsjävlar. Hur tröttsamt?

Nu när jag har börjat jobba så känner jag att hösten kan komma. Den är så välkommen. Frisk, sval luft och mys med tända ljus på kvällarna med stickningen i famnen.
Jag får sån lust att göra höstfint och bara därför…vet ni vad vi har gjort? Jo, vi har beställt ett skåp till tv-rummet nere, som ska stå under tv:n. Vedlåren ska stå bredvid kaminen och flaskställen ska stå…vi vet inte riktigt var de ryms, men det får vi klura på sen, kanske får vi bära upp dem, eller åtminstone den ena.
Sen ska vi flytta på hyllan ovanför soffan lite och göra fint på den med..
Jag vill fixa lite höstliga färger på kuddarna, så det ska jag också pyssla med hemma, nästa vecka, medan jag väntar på Håkis. Vi ska ju ändå vara här en bra bit in i september och kanske åka hit på helgerna också under höstvintern.
Jag ska måla allt som är i furu vitt och det ska målas väggar och tapetseras. Hade velat göra det i höst, men tänker att det är nog bättre på sommaren när man vet att katterna är ute, så jag väntar nog med det till nästa sommar. Vill allra helst byta golv också, får se om jag kan övertala Håkis. Har kollat ut ett jättesnyggt laminatgolv som var till överkomligt pris, så jag tror att han går med på det.
Visar förstås allt sen.

…nu ut och bygga husbil… ses sen… 

Kräftpremiären i år började den 7 augusti, så vi var ut och la ut några tinor i Alån, sent på natten till den 8:e, i bara nattsärken. Och till vår glädje fick vi en hel del.
Eller också köpte vi det på Willys, men hur kul är det att läsa då?
Idag slog vi på stort och kalasade på dem och räkor, kokt ägg, västerbottenspaj, baguette och sallad.

Alltså, det var så gott! Och imorgon blir det räk-och kräftmackor av det som blev över. Vi köpte en sån där med extra kräftstjärtar så det räcker gott.
Det är nästan så jag längtar redan, min mätta mage till trots.

Alma, som för övrigt knappt varit ute nåt idag, hoppade upp på diskbänken och hade väl kanske känt doften av skaldjuren, men blev genast på sin vakt.
Vad är det där för röda figurer med långa spröt och klor till tassar?

…det var nog inget för henne, men tre räkor åt hon iallafall och ville ha mer också… 

Nu är tröjan klar och jag är nöjd med den. Jag kommer bland annat att ha den ovanpå den brungröna klänningen med knappar som jag haft tidigare i bloggen, så kan man ha den även på vintern när det är lite kallare i lägenheten. Och här för övrigt.
Muddarna är stickade med vriden rätmaska vartannat varv. Och nej, jag gör inte nån Italian bind off, det är alldeles för mycket jobb för nåt som inte syns om man inte visar det. Det är minst lika snyggt med vanlig elastisk avmaskning och den gör jag genom att jag stickar två maskor först, lägger tillbaka dem och stickar ihop dem, men bara varannan gång, annars blir den alltför sladdrig för mej.
Så jag stickar alltså två maskor, lägger tillbaka och stickar dem ihop, sen lägger jag den maskan tillbaka och stickar den ihop med nästa maska, sen stickar jag nästa, lägger tillbaka, stickar dem ihop och lägger tillbaka den maskan och stickar ihop med nästa maska etc. etc. Jag stickar alltså bara varannan maska innan jag avmaskar, om ni förstår.
Då får man en riktigt elastisk avmaskning, som ni ser.

   

…den gick riktigt fort att göra, jag har bara inte stickat varje dag… 

Lunchen blev lite tacorester. Hade slut tacosås så det blev sweetchili istället och ingen paprika i grönsaksblandningen, men det var så gott ändå.
Så klart har jag vegofärs, men jag häller i lite köttbuljong när jag steker det, vilket gör att det smakar mer som riktig köttfärs.
Det vita är enkel aioli, alltså en klutt majonnäs, creme fraiche och pressad vitlök. Smarrigt!

…nu ut med en kopp kaffe och stickning…

Hallå hej alla!
En liten uppdatering kanske är på sin plats.
Håkis har börjat jobba denna veckan och jag poar på här i min ensamhet med kisseflickorna. Jag har den här veckan kvar av semestern och ser faktiskt fram emot att börja jobba igen. Jag är så färdig med ledigheten. Beror ju en hel del på att Håkis inte är ledig längre. Och att vädret inte har varit det bästa.

Vi har haft fint väder igår, men det kom lite regn på kvällskvisten, dock ingen åska som det stod att det skulle bli och som vi förväntade då det var kvalmigt och 27°.
Idag ser också ut att bli fin, men inte lika varmt och det är jag tacksam för. Då kan jag sitta och sticka med arbetet i knäet utan att dö av värmeslag. Nu på morgonkvisten fick jag även ha på mej min färdiga tröja, i garnet Drops Air som är så mjukt och härligt, för det blåste lite kallt. Precis my kind of weather. Sol, men inte för varmt.

Jag är snart färdig med mitt pågående projekt. En vanlig raglan, uppifrån och ner. Håller på med nedre mudden nu som är delad och jag är snart klar med baksidan. En rätt så croppad modell i ett 100% akrylgarn som jag hittade på RUSTA. Det heter Alice och är i 100 grams nystan. Ganska tjockt, jag stickar med 4:or i muddarna och 6:or resten av arbetet. Jättemjukt och skönt garn.

Det är lite spräckligt i olika bruna nyanser med små färgkluttar i det, så himla snyggt.
Jag stickade ärmarna först och sen kroppen, för jag hade bara fem nystan och visste inte om det skulle räcka, men det kommer bli över nästan ett helt nystan då jag ville ha den lite croppad. Den går till strax under midjan fram och lite längre baktill. Visar sen.
Jag skulle tro att det är en size M, ifall nån annan vill köpa och inte vet hur många, så kommer man långt med fem.

…nu ska jag äta lunch, sen ut igen och fortsätta sticka… 

Idag har varit en riktigt härlig dag. Sommaren återvände till oss. Det har ju som liknat höst mer, med det eviga regnandet och mörka kvällar så vi har kunnat tända ljus och haft lite myspys, som vi brukar på hösten.
Idag sken solen och det var varmt, men ändå rätt svala vindar så vi inte dog av värmeslag.
Och det var inte bara vi som gladdes åt väderskiftningen utan även de små kräldjuren kom fram för att sola.

Alma behöver man inte be två gånger att gå ut, man behöver bara öppna dörren så är hon där som en blixt och rusar ut, medan Vilma tar det lite piano och ligger lika gärna inomhus, under soffan där det är lite svalare, men ropar vi så kommer hon lunkande och är ute en stund hon med.

Det är inte bara sork de jagar, utan idag blev även en liten ödla offer för deras rovdjurslek. Inte samma som låg och solade dock. Jag räddade den undan Almas sylvassa klor och hoppas den inte var alltför skadad. Den hade iallafall fått släppa svansen, men det växer ju strax ut en ny, lite tjockare variant.

Blommorna mår gott när de har vattnats med regnvatten och solen skiner därefter, vilket gör att de växer så det knakar och blommar som aldrig förr.

En sommar som denna blev det inte mycket badande i stora poolen, trots att jag så kaxigt deklarerade att jag skulle bada oavsett väder. Nej, det är inte skönt att bada i kallvatten när det regnar, så därför tömmer vi stora poolen och fyller den lilla spa-poolen istället. Den kan man temperera hur man vill så då blir det mer badande när inte solen måste värma vattnet.

Grannkatten hade vägarna förbi och Vilma och Alma kikade nyfiket på den genom grinden. Den var in i garaget fram och tillbaka och kollade läget lite, innan den fortsatte sin dagliga promenad.

Vi spelade lite ringspel och Vilma håller koll på poängen.

…härligt att det blev lite sommar igen… 

När stora storasyster var här frågade hon om Alma också var sån som fick vinterpälsen på sommaren, för det får hennes biologiska far, katten Samson.
Nä, svarade jag, hon brukar ha större krage på vintern.

Men när jag ser dessa bilder så vet jag inte. Kanske har hon fått vinterpälsen nu iallafall…?
Eller blir hon verkligen större på vintern?
Jag vet inte, men ståtlig är hon våran Alma, det ska gudarna veta.

…men kommer hon fälla den till hösten då?…och vad var det hon fällde i våras?…sommarpälsen?…
…ur led är tiden… 

Nu äntligen kan grinden stängas ordentligt. Det har vi kunnat ett par dar redan. Den är tillverkad av en sån där pinne man har längst ner i gardinfållen som tyngd. Den har Håkan böjt till så den ska gå att använda som en slags klyka.

En enkel, men ändamålsenlig lösning. Lätt att öppna och stänga och smälter så bra in, så man skulle kunna tro att det är originalet.
Så bra att slippa köpa en massa när man kan tillverka själv.

…men inte har jag då fått nån grindslant än fastän jag öppnat och stängt flera gånger… 

Jag var ut nyss för att mata fågelungarna. När jag kom på baksidan flög det tre skator därifrån och jag tänkte att de kanske har ätit upp dem. Mycket riktigt var boet tomt och trasigt när jag kom upp på stegen.
Det är som att vi serverat dem på silverfat till skatorna.

…nåja, då behöver vi inte köpa mjölmask då…sov i ro små dunbollar… 

Nu har jag varit och matat svalungarna. Jag googlade och det stod att de brukar ge uppblött hundmat, så jag tänkte att det borde ju funka med kattmat med. Och nu har de fått litegrann. Jag ska ge en gång till om en halvtimme, för sen får de sova. Jag läste att de inte behöver äta på natten. Och sen räcker det nog att ge en sex gånger under dagen. Imorgon åker vi och köper mjölmask som de får sen i fortsättningen. Och de flugor jag klarar av att fånga.
Så får vi se om de klarar sej. Jag hoppas föräldrarna tar över snart. När de lämnar boet blir det ju ännu svårare för mej att nå dem. Förhoppningsvis hördes de när jag matade dem, för de lät lite då.

…en gammal bild på svalungar som satt på balkongräcket för några år sen…

Nu har vi fått hem kranen vi ska ha i husbilen. Jättefin med utdragbar dusch, inte så lång slang dock, men så man kan skölja runt i diskhon och sånt. Beställd på Amazon.

Håkan har fått in kylskåpet och håller nu på att mäta och såga till stommen till diskbänken. Rätt stor kyl ändå, det rymmer en hel del så vi kan nog klara oss en vecka off grid.

Och idag hämtade vi det självhäftande kaklet som kommer se hyfsat riktigt ut. Nu är det skyddsplast på så det ser lite bubbligt ut, men utan är det jämnt och fint. Vi kan inte ha riktigt kakel, för det ska väga så lite som möjligt allting, då vi inte får ha nån hög lastvikt. Därför bygger vi sängstomme och diskbänk först och därefter lägger vi golv och väggar, så sparar vi in på vikten där med. Det är ju inte så noga hur det ser ut under skåp och säng, det blir bara målat. Där katterna ska hålla till lägger vi förstås golv.
Det finns en lastbilsvåg på E4an inte långt härifrån så vi ska åka och väga husbilen lite då och då så vi inte får övervikt.

…det kanske blir svarta skåpsluckor med rotting i mitten, men inget bestämt ännu… 

Grannen hade ett svalbo i sin carport och de sket ner hela plejset så han tog en spade och skar ner boet och tänkte ge ungarna till råttorna eller nån katt som har vägarna förbi.
Well, not on my watch…nej nej nej. Jag tog helt sonika bort boet från spaden och tänker ge dem en chans.

Håkan spikade upp en liten hylla under taket i vår carport så får vi hoppas att svalföräldrarna hittar dem där. Jag ska försöka fånga några flugor och mata ifall de inte hittar, men jag tror det blir svårt att rädda deras liv om de inte hittas. Det enda jag kan göra nu är att hålla tummarna.

Han hade skurit så nära botten att ett ägg föll ut ur ett hål.

…svalföräldrarna flyger runt här så kanske att de hittar till slut…jag satte ägget i närheten så de kan se det och kanske leder det till boet… 

Hallå hej alla! Hur har ni det i sommarkvällens svala fläkt? Med oss är det bara fint.
Jag har inte haft tid att blogga på ett tag här nu, för vi fick återigen besök av stora storasyster med make där nerifrån och denna gång stannade de två nätter. Vi hade riktigt roligt i vanlig ordning och de hade med sej så god rökt röding från Jävre.
De ville inte vara med på bild så jag lånade en annan.

  Igår, på lördagen, vaknade jag med en konstig huvudvärk, eller hela överkroppen-värk, men när inga värktabletter hjälpte och jag började få lite stickningar, typ sockerdricka, i ansiktet googlade syrran om det och vi kom fram till att det kanske var migrän ändå, fastän det inte alls kändes som det. Jag tog en Zomigspray i näsan och la mej en stund och efter det började jag så sakteliga att känna mej bättre, så vi kunde åka till Happis för att shoppa lite på IKEA.
Jag behövde en kommod till mitt handfat, som jag köpt för längesen och inte installerat ännu, vilket börjar vara lite av en tradition hemma i det Paulastinska residenset, jag handlar lååångt innan jag behöver, men någon kommod inhandlades inte då och jag hade sån tur nu, för den som jag ville ha kommer att utgå och jag tog den sista de hade…iallafall den i vitt.
Istället för att hänga upp den på väggen så köpte jag vita, svarvade ben. Det känns bättre på nåt sätt, jag vill inte hålla på och skruva för mycket i väggarna.
Sen blev det lite till husbilsbygget, ribbottnar till sängen och små plastblommor som jag tyckte var så söta och kommer pryda husbilen så fint. Jag vill inte ha riktiga blommor, för allt jord, ifall de skulle åka i golvet när vi kör.

Vi passade på att åka i det dåliga vädret, för är det sol vill jag inte gå i nån affär, men det var faktiskt ganska fint däruppe.
När vi kom hem såg himlen ut så här…

…älskar’t!

Och idag blev det soligt på eftermiddagen. Kanske får vi sol imorron, men annars har det varit till största delen regnigt eller mulet. De soliga dagarna kan jag räkna på min ena stortå. Dock har jag två veckor kvar så jag håller hoppet uppe än.
Fast nu skiter jag i om jag får bada eller inte, jag vill bara inte att allt ska ruttna bort i regn. Ni vet ju att jag tröttnar på allt som håller i sej en längre tid, rain or shine, jag måste få variation, så nu vill jag ha lite sol som omväxling. Inte för varmt dock, men sol och fint väder. Är det för mycket begärt? Jag börjar nästan tro det.

…dock är det ju så vackert med molnen…alltid en tröst i skitvädret… 

Måndag och början på andra veckan av semestern, som visat sej från sin allra sämsta sida med regn och rusk så gott som varje dag, men vad kan en flicka göra? Inte är det nån idé att flytta, för det ser likadant ut överallt. Kollade för säkerhetsskull Danmark och Frankrike också och det ser inte bättre ut där. Italien, Spanien och Kroatien har över 30°C så dit vill vi inte heller på några som helst villkor. Då sitter jag hellre i ett regnigt Sverige, så vi flytt int då.

Vi har nyss ätit jordgubbar med blåbär och gräddmjölk och det tröstar oss lite, men i det här vädret och för att det är så mycket plantor i landet – eftersom jag inte varit här tidigare somrar och dragit av revorna – så går många bär till spillo p.g.a att de ruttnar i det fuktiga klimatet när ingen sol torkar upp mellan varven.
Min sista vecka ska jag göra om landet. Lilla storasyster sa att det är bäst när plantorna slutat ge bär, så då blir det att ta upp dem, lägga ny mur, i fyrkant denna gång, och lägga ny marktäckväv, ny jord och sen plantera ut plantorna lite luftigare. Blanda några gamla med de nya så vi garanterat får bär nästa sommar. Kanske gör jag ett till land nånstans – man kan inte få för mycket jordgubbar – om det blir många plantor över.
Blåbären får jag allt fortsätta köpa. Jag har för mej de är besvärliga att odla och jag saknar intresse för allt som har med trädgårdsarbete att göra. Jag gör bara sånt jag absolut måste. Gräsklippning kan visserligen vara ett bra sätt att få motion, om inte annat, men resten…not my cup of tea. Fast det är kul med en fin trädgård, så blommor och sånt blir ett nödvändigt ont.
Och så jordgubbslandet förstås. Det är ett absolut måste som jag tar itu med, med glädje faktiskt.

…alltså, att få äta sånt här nästan varje kväll några veckor varje sommar är mödan värd… 

Jag har gjort en revolutionerande upptäckt, åtminstone för mej, i nåt så traditionellt som köttbullar, bara det att det inte är vilka köttbullar som helst utan fiskköttbullar, som är lika goda som vanliga köttbullar. Jag kunde känna aningen fisksmak, men på ett bra sätt, inte mycket dock. Jag saltade lite och kryddade med vit- och svart peppar. De är så goda!

Nu får jag äntligen äta nåt som verkligen påminner om riktiga köttbullar. Som är nyttigare dessutom och så mycket bättre än vegovarianten som inte alls är lika bra som dessa, inte ens i närheten. Håkan gillar dem också, men eftersom han äter kött så får han hålla sej till sina riktiga, så får jag ha mina i fred.
Nu får jag också köttbullar till julbordet. Och tänk, bara med potatis, brunsås och lingonsylt…sååå gott!
Min lycka är gjord!

…till alla er som vill äta köttbullar, men som också vill äta vitt kött, rekommenderar jag dessa å det varmaste…

Alltså inte isolering i nån liten fängelsehåla, om än det inte är så väldigt stort utrymme i den blivande husbilen. Nej vi håller på att isolera och göra den så väl vinterbonad som sommarbonad. Vi måste ju kunna stänga ute både värme och kyla. När vi har katterna med oss måste vi kunna lämna dem i bilen när vi är ute och strosar, så länge vi inte tar med dem, utan att de dör av värmeslag på kuppen. Och även för vår skull så vi kan sova på nätterna i varmare klimat.
Så här såg den ut innan…

…och så här under pågående isolering. Vi är färdig med taket och nu är det bara väggarna kvar, de bakre vita delarna ni ser. Sen ska det isoleras i alla småskrymslen och stålbjälkarna innan vi kan börja med stommar till säng och diskbänk. När det är klart är det vägg- och takpanelskivor som ska upp. Sen snickra ihop lådor och skåp. Det är det roligaste med allt. Det blir nog sittbänk på ena sidan och diskbänk på andra. En smal byrå vill jag ha mellan säng och sittbänk, där vi kan ha underkläder och strumpor och små bra-att-ha-grejor.

Så det blir nåt liknande det här nedan, fast inte så lång sittbänk utan med en liten byrå närmast sängen, typ B: 40, D: 40, H: 100 cm, som även kan fungera som nattduksbord.
Det blir nog bra.
Och så toan under sittbänken, ett litet kryp-in för katterna under sängen där de har sin sandlåda, kylskåpet under spisen och gråvattentanken under diskhon, som kommer vara närmast skjutdörren så den blir lätt att tömma. Perfekt ju!
Fast våran blir ljusare, för det mesta är i vitt. Vit takpanel, vit marmordiskbänk i laminat… så kanske att jag målar väggarna i ljusgrått, vi får se, men man har ju allt piff i andra färger så det räcker nog. Man vill ju ha så ljust som möjligt i så litet utrymme, för det känns mycket större då.

Bild lånad från treehugger.com

…det kommer bli så fint… 

Det här med väder, det är ju rätt så viktigt för humöret. Jag känner mej lyckligare när det är sol och vackert väder med fågelkvitter och glada barn som är ute och leker. Men…det måste inte alltid vara så. Jag kan lika gärna känna såna myskänslor när man sitter i en bil t.ex. och det regnar kraftigt. Eller när jag är ute och går och har på mej regnkläder, så jag slipper bli våt. Även OM jag blir våt. Det beror ju helt på omständigheterna.
Har det regnat flera dagar i rad så blir jag så less på det. Lika less kan jag bli om det är sol och varmt en vecka i rad, så allting torkar och man får vattna och vattna vareviga kväll, dock vattnar vi inte gräset så det gulnar och blir fult.
Jag blir också less om det blåser kalla vindar flera dagar i rad. Jag blir less på allt om det inte är nån variation.

Så att det ser ut så här just nu gör absolut ingenting. Än så länge. Även om det är början på min semester och jag inte får bada, för jag hoppas ju att jag hinner det ändå.
Solar gör jag ju inte längre. Vill jag vara brun så smetar jag på brun-utan-sol, det är så mycket bättre för huden, men lite måste man ju vara ute så man får D-vitaminer.

Det har ju inte regnat hela tiden, solen har tittat fram ett tag under dagen, och gör den det så gör regnet ingenting. Dock visar min väder-app att det ska regna ända till nästa fredag på tiodagarsprognosen och visst, är det sol också så säger jag inget, men det visar inte det. Jag vet att man inte ska lita på så långa prognoser, men lite panik får man ju ändå. Ska halva min semester börja med att regna bort?
Nä, hoppas de har fel. Hoppas golfströmmen blir stark så den kommer och blåser bort detta regnväder och för hit lite sol och värme istället. Regn två veckor i rad är för mycket för min mentala hälsa. Det är då jag sitter och kollar efter bostäder söderut på Hemnet. Nånstans där det inte regnar så j***a mycket.

…nog är det ju fint med maffiga moln och regnbågar, men nån måtta får det väl ändå vara… 

Igår kom stora storasyster med make och hälsade på med en lite försenad födelsedagspresent. De kunde ju inte komma förra helgen, för hon var tvungen sitta barnvakt till sina barnbarn, men bättre sent än aldrig.
Vi hade så trevligt och var till Hägnan i Gammelstad en sväng, vilket jag och Håkis gör årligen, det har som blivit tradition, men syrran inte har besökt på flera år.
Vi har svamlat, pratat gamla minnen och skrattat gott. Och de stannade över natten.
Who would have thought?
De hade stannat lite längre på eftermiddagen om det inte vore för att jag och Håkis bokat tid för att göra nya pass och dessutom åka hem till mor för att kolla till henne så hon har det bra och göra den utlovade tonfisksalladen med rostat bröd till. Och yngsta dotterdottern har varit med lagad mat så hon klarar sej och det blev över sallad så hon har ett par portioner till och vi fick med oss hem så vi kan äta till kvällsmat eller lunch imorgon.

Det har iallafall varit en bra dag, min första semesterdag. Inte så varm, men rätt solig och inget regn, men det ska komma i veckan.
Bara det inte regnar i tio dagar som min väder-app visar, för då måste jag emigrera. Jag pallar inte så mycket bajsväder! Ett par-tre dagar går bra, sen måste jag få variation.
Och den utlovade varma sommaren, som skulle vara som den 2018…var tog den vägen? Inte för att jag vill ha så himla varmt, men det hade ju inte gjort nåt om vi får bada i poolen lite mer.
Fast det var ju varmt i början av veckan, det kanske var sommaren det?
Nä, skämt åsido, vi har haft varmt och fint…ända tills nu. Kanske kommer det en brittsommar i augusti, eller vad di kallar’t.
Nåja, det är skönt att vara ledig!

…så himla roligt det var…tack igen för present och goda skratt…det gör vi mer av… 

Lördagsförmiddag och nu ska vi åka till kära mor. Lilla storasyster, som annars är den som bor nära och tar hand om mamma, är på semester så då får vi åka och laga lite mat och hålla henne sällskap. Nog för att hon kan steka lite korv och koka makaroner själv, men hon har så jobbigt med ryggen så hon blir helt skakis om hon ska stå en längre stund.
Det är sol idag och ganska varmt, 21°C, men jag är ju ingen sån som vill visa mycket blek hud, så jag har en liten kofta på. Det är bomull och inte särskilt varm så det ska nog gå. Lite jobbigt med vallningarna bara, men de är som tur var inte långvariga.

…och försök ignorera mina vita fötter, de har inte varit i solen så mycket ännu… 

Nu är det kväller, så nu ska vi sova. Jag måste bara ta mina piller först, msm och c-vitamin och omega3 och sånt. Sen avsminka sej och ta på pyjamas. Därefter äntra trappan, styra stegen mot sovgemaket, dyka in under bolstret och sluta mina blå.
Det ska bli så skönt, jag är så trött! Jag gick och la mej 23.30 igår och har inte tagit nån tuppis idag.
Nattinatti alla!

…ja ja, bolster och bolster…det är väl ett vanligt, tunt fibertäcke…men ändå…ni fattar…

Nu har jag plockat jordgubbar, vattnat blommor, klippt en hel del fula grenar på syrenen – dock finns det massor kvar så projektet är inte färdigställt – och sen har vi tagit oss ett kvällsdopp. Jag tyckte det kändes så skönt i vattnet när jag kände efter tidigare idag, men det var inte varmare än 20°. Absolut badbar temperatur, så vi ballade inte ur utan doppade oss och jag hann ju skvalpa omkring där lite längre än Håkis, i vanlig ordning, jag vill ju aldrig upp när jag väl har doppat mej, men jag var lydig och följde Håkis efter en stund.
Det var så skönt!

Fick ändå ihop en rätt stor portion jordgubbar som vi ska smaska i oss ikväll.

Blommorna börjar bli lite finare nu i alla krukor och byttor.

Jag har nya badkläder. Jag beställde badlinne med shorts som man kan ha på sej även när man inte badar. Riktigt skönt varma dagar om man doppar sej och låter dem torka på, då håller man sej sval mycket längre, men jag har en ny baddräkt också. En färgglad en som jag får visa senare.
De där badlakanen är gamla. Dem köpte vi på 90-talet när vi hade lillbåten, en orange Örnvik 550, som var så stadig i sjön och alldeles lagom stor att åka på dagsturer med.
Älskade den båten, men den är borta sen länge och det är bara badlakanen kvar som vi numera använder när vi badar i poolen.

…nu börjar jag bli hungrig så det är bäst att fixa nåt ätbart…ses sen… 

Nu är nedräkningen avslutad, nu är det SEMESTER!! Ja, fast den börjar ju på måndag då, först ska jag åtnjuta en ledig helg och sen, på måndagsmorgon, stänger jag av väckarn och somnar om, utan att slå på snooza.
Ja men jisses så skönt! Fyra härliga veckor. Vad gör väl det om de startar med regn, vi kan jobba inomhus med nåt då. Eller så bygger vi på husbilen ändå. Bara att få vara ledig är så jäkla mycket värt.
Soliga dagar ska jag bada. Tror jag. Jag har ju sagt det. Kan andra vinterbada så kan jag sommarbada i lite kallare vatten. Jag får inte vara så wimpig helt enkelt.

…vi firade med en mjukglass på hemvägen och nu ska jag ut och plocka jordgubbar… 

Det här är det jag har kvar av garnet Alma. Inte så mycket, men tror det är mer än ett halvt nystan. Vill du ha det, Helena, så kan du mejla mej på paula@communique.nu så vi kan klura ut hur vi ska få det till dej. Du behöver inte betala för garnet, möjligtvis frakten.

…hoppas hon inte har mycket kvar på vad det nu är hon gör… 

♫ Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag, för det är Almas födelsedag, hurra, hurra, hurraaaaa!! ♫

…Grattis på 4 årsdagen finaste pälsklingen vår… 

Igår var Håkis sista arbetsdag inför semestern och jag har en vecka kvar att jobba.
Den som väntar på nåt gott får fan inte ha brått.

Idag har vi haft lite kalas igen eftersom jag fyllde år igår. Hela trettiotjugosju år!
Det var meningen att stora storasyster med make också skulle komma, men hon fick förhinder. Tror hon fick sitta barnvakt åt sina sondöttrar, men de hinner ju komma en annan dag.

Det har varit en riktigt härlig dag idag. Lagom temperatur med lagom fläktande vind. Det är skönt eftersom det blir så varmt mot planket. Då kan man gå och sätta sej i stolarna mitt på gräsmattan, för där fläktar det ordentligt.
Nästa år blir det att köpa nya utemöbler, för våra har börjat gjort sitt. Om vi inte snickrar ihop nåt själv. Det är ju egentligen roligast.

Alma och Vilma njuter för fulla muggar. Alma har fångat flera småsorkar, som jag har fått döda så de slipper gå en lång plågsam död till mötes, för Alma gör inte slut på dem som hon borde.

När kalaset var slut planterade jag om lite blommor och gjorde färdigt allt, så imorron blir en chillardag för mej. Skönt!

Får se om det blir nåt dopp för oss då, det kan hända, jag har nämligen bestämt att jag ska bada oavsett väder i sommar, för när man tänker på vinterbadarna så är ju ett dopp nu en bagatell i jämförelse, trots att det bara är 17° för tillfället. Vi har fått fylla på mer då det har läckt ut en del.
Man ska ju tydligen bli som en ny människa när man vinterbadar, så då kanske jag blir aningen annorlunda om jag badar i kallt sommarvatten, tänkte jag.
Hur jag blir annorlunda vet jag förstås inte, men man kan ju alltid hoppas på det bättre.

Snart är denna dagen över, klockan är 20.45, och det är väl bara att huppe i pyjamasen och eventuellt sätta sej med stickningen i soffan, om jag inte bara sitter kvar här och kollar YT eller nåt.
Ha en fin kväll nu alla ♥

…bara en vecka kvar sen är jag med ledig…i fyra hela veckor… 

Här kommer en massa bilder från gårdagen, kanske inte det mest intressanta för andra, men jag lägger ut ifall det är så att nån av deltagarna vill spara för eget bruk så är det bara att göra det.
Alla blev tyvärr inte lika skarpa, men jag har gjort vad jag kunnat för att bättra på lite.

Här kommer det härliga gänget.

Håkan fick ett album med gamla bilder och många gamla minnen och anekdoter drogs upp.

Grillmästaren som försvann. Ni som vet, ni vet.

Efter mat och kaffe blev det spel med olika grenar där vi tävlade två och två. Jag tänker inte avslöja vilka som vann, men jag kan ju säga att jag och en viss brorson var rätt så nöjda den kvällen.

Denna gren var inte så lätt. Det var bara en som lyckades få in en.

Hur det sen gick med boulen, som jag inte har nån bild alls på, behöver vi ju inte älta, dock kan jag väl nämna att där paren utmanade varann slutade rätt så tillfredsställande, eller vad säger du Håkan?

Därefter drog vi till stan och där blev det bowling, vilket jag inte deltog i alls då jag inte vill riskera nån sjukskrivning så här innan semestern, eller nån räkning på lagning av tak, eventuellt förödmjukelsen av att flyga iväg med klotet, ja anledningarna är många, men de som deltog klarade sej undan allt sånt. Eller ja, jag vet ju inte hur de har det i armarna idag, kan ju hända de känner av någon icke tidigare använd muskel som värker.
Det blev en hel del strikar och det kunde se ut nånting sånt här…

Jag tänker inte säga vem som vann, men det rimmar på krasse.

Sen blev det mat på Bistron i Norra hamn.

Huvudrätten och efterrätten var bra, jag åt röding och tiramisu, men förrätten, Lobster roll, var håll-käften-god!

Tack hela härliga gänget för en supertrevlig dag och kväll. Det var riktigt kul!

…ni är så gulliga allihop… 

Nu gör vi snart kväller. Jag har tränat, ett 30 minuters aerobics pass, och blaskat av mej i duschen. Tvättar håret gör jag imorron.
Alma smet ut igen. Vi ropade och ropade, men ingen Alma. Vi gick över på grannarnas sida, på andra sidan planket, och kollade om hon fanns där nånstans, för vi hörde henne jama, men visste inte varifrån det kom. Ingen Alma där heller. När vi kom tillbaka på våran infart såg vi en fluffig svans försvinna bakom transiten och när vi kom fram till andra sidan om den låg Alma där och tryckte. Ungefär som att hon skulle skrämma oss

Nu är det bara att gå och göra sej iordning för sängen. Jag har pyjamasen på redan och är tvättad och ren, så jag har bara tandborstningen kvar. Hoppas det inte är alltför varmt däruppe. Vi har fönstren öppna med myggnäten i, golvfläkten står på hela natten och det är 20°C ute. Det kan nog bli en sval och skön natt.
Jag längtar sååå tills mina värmevallningar upphör. De är sååå jobbiga nu.
Nattinatti alla, dröm vackra drömmar och tänk fina tankar om er innan ni somnar. Det förtjänar ni! ♥

…och så längtar jag till semestern…vill ha det NUUU!… 

Idag kom det ett litet åskväder. Jag låg hemma i soffan, i väntan på att Håkis skulle sluta, och innan jag slumrade till så tyckte jag mej höra lite muller i fjärran. Jag tänkte att “nä det kan inte stämma” och kollade väderappen som visade en stor sol och 25°C så det måste ju ha varit nåt annat som levde om därute. En liten stund senare vaknade jag av att det smattrade som tusan ute på balkongen. Regnet stod som spön i backen.
På vägen mot ranchen var det ett så coolt hål i himlen.

Det blev klarare ju längre från stan vi kom.

Men en sak är iallafall bra med skyfall och det är att det rengör bilrutan från märken efter döda insekter.

Väl framme i byn var det aningen klarare, men det hade regnat och började igen när jag satte mej för att skriva detta inlägg.

Det gillas inte av Alma och Vilma, men det är ju tyvärr inget vi kan göra nåt åt. Det mullrar lite fortfarande, men har slutat regna, så det kanske bara var nåt kortvarigt. Väderappen visar inte på nåt åskväder alls, men det stod att det var 30% risk för regn lite längre ner.

…mej gör det då inget, vi har haft så äckligt varmt idag så lite uppfriskande regn är bara välkommet… ♫ I’m siiinging in the rain ♫ …

Idag har det varit sol och varmt och det höll i sej en liten stund efter vi kom hem, men strax blev det övervägande molnigt, men rätt varmt ändå med sina 20°C.
Och äntligen fick flickorna storma ut när vi öppnade dörren, de väntar ju hela dagen medan vi är på jobbet, för de vill ju ut så fort vi stiger upp, men det får de ju inte.

Det här är livet för stackars Alma som fått gå ut nån timme per dag, i koppel, inne i stan tidigare. Inte för att hon klagade direkt, hon tyckte det var rätt kul det med, men att få springa lös, om än på mycket mindre yta, slår ju det mesta.
Vilma är ju van, det har hon fått göra i nio långa somrar nu. Detta är Almas andra.

Jag såg en hel makaonfjäril idag. Hoppas på att även få se amiralfjäril, sorgmantel och allra helst påfågelöga också i sommar.

Vilma förstår inte grejen riktigt. De är ju till för att fångas och kanske äta upp. Vaddå fota liksom?

Äta fjärilar? säger Alma. Jag föredrar gräs. Det kittlar i kaggen så bra och man får rensat lite.
Det behöver verkligen klippas, men Håkis sa att vi går inte ut i myggskogen nåt mer idag. Och han har så rätt, när solen går i moln kommer en hel svärm och suger blodet ur en så man blir anemisk innan man vet ordet av.

…kanske jag överdrev lite, men bara lite… 

Nu börjar det bli kväller och jag är nästan färdig med planteringen. Det är två stora byttor kvar att fylla, men jag tar det imorron, eller annan dag, för jag är helt slut nu och orkar inget mer idag.

Såg en trasig makaonfjäril. Hoppas det inte är nån av våra flickor som nästan fått tag på den.

Vilma inspekterar resultatet och jag ska visa här också sen hur det blev när det är klart och när det börjar se ut för nåt i världen. Just när det är nyplanterat är det ju inget att visa upp precis. Det måste få bre ut sej och fylla sin plats i alla krukor. Och komma igång med blomningen.

På kvällskvisten halstrade vi sill, sån där steksill, och kokte färskpotatis.

Mycket smör ska det vara, lök och dill och inte att förglömma en mugg med fil.
Alltså det var så gott! 
Nu är sommaren invigd. Nu har vi ätit jordgubbar med gräddmjölk, hemlagad rabarberkräm, halstrad steksill…och då, gott folk, är det sommar på riktigt.
Hur härligt?

…nu ska det bli skönt med en dusch och sen chilla resten av kvällen… 

Ingen midsommar utan jordgubbar. Det var bara det att vi var en dag sen.

Syrenen blommar nu här uppe. Satte några i en vas på bordet också.

Vi är så tacksamma för alla insekter som verkställer att vi får jordgubbar. Utan dem – inga bär.

Jag har påbörjat planteringen, men är inte färdig än och klockan är 16.35 just nu.

Alma har inte smitit nåt än och nu har jag kommit på att det inte var en väg ut hon sökte där vid rönnen, det är ekorrarna hon vill åt, som springer uppe på plankets överliggande bräda. Där far de fram och tillbaka flera gånger om dagen. Vi tror att det är mor och antingen son eller dotter. Den lille fick Håkis rädda från strypning i lilla garaget. Den hade fastnat med huvudet mellan en hylla och väggen och sprattlade som tusan, så Håkis skruvade lös den och frigjorde den lilla krabaten. Sen tog det en stund innan den tog sej ut, men nu springer den alltså med sin mor här på vårt plank, eller är det kanske far, jag vet inte.
Jag ser dem från min plats vid skrivbordet. Det är alldeles här utanför fönstret.

Fjärilarna suger i sej nektar från blommorna. Jag måste köpa echinacea, den gillar de, humlorna, bina och fjärilarna. Lilla storasyster hade också en del som de gillar, till exempel lammöra som är så söta och mjuka att ta på.

Lite mer perenner ska vi ha så småningom. Kanske vi ordnar med det nästa sommar.

I värmen orkar vi inte med varm mat så det blev kräm med mjölk och knäckemacka till. Senare ska vi halstra sill och äta i tunnbröd med kokt färskpotatis, lök och dill. Gott som tusan!

Poolen är fylld, men inte rengjord. Vi har en sån som åker och “dammsuger” botten och själva får vi fånga in löv och skräp med håven. Den är inte riktigt till brädden full längre, för det har läckt ut lite, men det är åtgärdat nu och vi låter det vara för det kommer väl fyllas på när det regnar nästa gång. Ca 18° så jag tror inte jag vill doppa mej ännu, men vi har varmt idag så det hade ju inte varit helt fel.

…nu fortsätta ute…slit å slep… 

Idag var vi och kikade in hos kära mor och såg att hon mår hyfsat bra, bortsett från nån envis värk hon får på nätterna och morgontimmarna, men det har väl med myelomen att göra. Inte kul det där.
Vi satt och surrade en stund innan vi fortsatte till lilla storasyster och fikade och hämtade hem en hel drös med sommarblommor. Alltså, vi har aldrig fått så mycket plantor! Det var med nöd och näppe vi fick plats med allt i bilen.
Hade vi vetat att det var så mycket hade vi tagit Peugeoten.

Det är lobelia, både vit och ceriselila (lite blått såg jag också i det vita), dockkrage i lila och möjligen kommer det lite vitt och rosa också, lila stjärnlobelia, rosa och vit grusnejlika, tagetes, luktärt – både låg och hög och så var det zinnia, två limefärgade och resten får vi se vad det blir, men de är så snygga! Jo, en sorts petunia som blir jättestor och är lite tåligare än vanlig, som mest troligt får ceriselila blommor.
Alltså kan ni fatta!? 
Detta är värt en halv förmögenhet!

Mest nyfiken är jag på zinnian, att få se vad det blir för färger. Syrran hade en sååå snygg som var cerise längst in på kronbladen, som sen gick över till orange, för att sen bli gul längst ut på toppen, om jag inte minns helt fel. Snyggt var det iallafall. Jag älskar! Hoppas det blir några såna på mina. Jag ska toppa dem, vad det lider, så de blir lite buskigare. Nu är det bara en stam.

…förstår ni hur färgglatt det kommer vara här i sommar!… 

Så hur går det med utbrytardrottningen?
Ja, hon har ju hittat ett ställe som vi inte upptäckt ännu, för här en kväll, när jag skulle ropa in henne, stod jag på bron och visslade och ropade om vartannat och det tog en stund innan hon kom lunkande…på utsidan av grinden. Från grannens håll. Eller om hon bara varit på vår infart, jag vet inte, men hon kommer och går utmed stora garaget.
Jag blir ju lite fnissig, för även om man blir orolig när hon smiter, så är hon ju lite cool också. Jag är inte orolig för att hon ska försvinna, men för att hon ska antingen gå upp på vägen eller att grannhunden ska komma och att hon kanske flyr nånstans långt bort eftersom hon inte lätt kan ta sej in på gården igen och in i huset.
Hon har ju smitit tidigare en gång, sen vi åtgärdade förra smithålet, då när hon låg intill grinden, och vi undrar om det inte är där nånstans som hon smiter ut. Hon gör det inte varje dag och inte när vi är ute så jag vet inte hur vi ska ta henne på bar gärning.
Nåja, på nåt sätt ska vi väl få reda på var hon tar sej ut så vi kan åtgärda det. Hittills har vi haft tur iallafall, att inget har hänt när hon varit på utsidan.
Kan tänkas också att grannarna inte lämnar hunden lös ute när de går in, för de nya grannarna, som bor i röda tegelhuset vid brevlådorna, har också en katt som brukar vara med när de är ute, så de kanske har sagt ifrån. Hunden brukade ju även gå och göra sina behov på deras tomt, så säkert har de sagt till om det.

…måste kolla vad övervakningskamerorna har fångat upp, om vi kan se var hon kommer ut…

Vid lunchdags åkte vi och handlade lite förnödenheter och vattnade blommorna hemma hos mej, på min gata i stan, ty jag glömde ju det igår när jag var hemma tills Håkis slutade.
Vi skulle köpa plantjord också, för de hade billigt på Byggmax, men tror ni det fanns kvar nån endaste liten säck? Nix pickedix! Vi får köpa på ICA-Maxi nästa gång då.
Vi ska få en massa blommor av lilla storasyster som vi ska plantera i krukor och så ska vi göra om i jordgubbslandet, så vi behöver väl en åtta säckar minst.
Håkis hade ett par säckar också som vi kan ha på botten ihop med den gamla jorden.

När vi kom tillbaka ösregnade det och flickorna har inte fått vara ute alls idag. Det är väl det enda som är trist, för egentligen är det mest bara mysigt med lite ruskväder. Och som sagt så välbehövligt.
Vi åt tonfisksallad, men jag blandade aldrig in tonfiskriset, utan hade det på sidan om. Går ju lika bra det. Det är tonfisk i olja, majonnäs, liten skvätt vitvinsvinäger och vitpeppar, som man blandar till en sluring och jag brukar röra ihop det sen med det kokta riset. Det ska vara en liten klutt senap också, men det glömde jag den här gången. Lika gott ändå, så inte helt nödvändigt. Sen är det bara grönsakerna som tillexempel isbergssallad, gurka, tomater. Man kan ha paprika och lite finstrimlad silverlök också om man vill, men det räcker gott med det förstnämnda.
Enkel och supergod sallad!

…jag skulle kunna blanda i lite vitt vin också i sluringen, då blir det nog ännu godare… 

Vi har haft vackert väder och sommarvärme varenda dag i veckan, fram tills igårkväll – lagom till midsommarafton. Är det inte typix?
Det åskade också. Vet inte om det är sommarens första, men tror det. Det kom inte närmare än 2 km, för jag hann räkna till 6 sekunder och det var det närmaste, men blixtarna var tydliga och smällarna efteråt dånade explosionsartat vid tillfället. Kortvarigt, men mysigt.

Jag hade båda tjejerna på mitt lilla skrivbord så det var lite trångt, men hellre det än att ha dem bakom mej i stolen, för man sitter så obekvämt. Ändå gör man ju det om de vill komma, så klart.
De är för övrigt inte rädd för åskan nån av dem. Det är skönt.

På natten, runt 01.20, när vi gått upp och lagt oss och skulle sova, så hör vi ett jäkla brak, som att nån fäller ett stort kastrullock i golvet eller nåt. Trodde det var Alma som gjorde nåt nere i köket, men Håkis sa att det kom utifrån. Han ställer sej upp och ser någon vid hans postlåda som ruskar på den och vi förstår att han kört på den och försöker räta till den, men misslyckas och kör iväg. Som tur är hann Håkis få det på bild och idag var han dit för att kolla hur det ser ut.
Det var från Svensk hemleverans. Man ser det om man förstorar bilden. Inte på mina som är förminskade och croppade, men på originalbilden ser man, så Håkis har skickat ett mejl till dem att han vill ha postlådan återställd.

   

…så spännande är det här i landsbygden… 

Glad midsommar

…man skulle ju önska att vädret vore som på bilden, men vi får ha sol i sinne istället… 

Sommarvärmen fortsätter, vi har 25°C i skrivande stund, klockan är snart fyra på eftermiddagen.
Vi har inte köpt några plantor ännu så ingen plantering av blommor, men vi får väl ta det nästa helg. Kanske rent på midsommarafton, vi ska ju ingenstans och ingen ska hit så vi kan ju göra vad vi vill, för vi är ju lediga. Men några perenner dyker upp så sakteliga, som akleja och prästkrage. Mina favoriter.

Och Alma, den lilla spjuvern, vi trodde ju att hon slutat leta efter hål att smita ut genom. Ja, jag vet inte om hon hittat nåt nytt, men vi satt iallafall ute på gården och åt glass och så skulle jag gå och kolla nånting vid bodan och när jag skulle gå tillbaka hörde vi nåt som lät som en jamande Alma. Och märkligt nog tyckte jag att det kom utifrån, alltså från andra sidan grinden. Och mycket riktigt, när jag går dit och kollar så ligger hon ju där och jamar så ynkligt. Hur har hon kommit ut? Vi har letat överallt och hittar inga rymningshål. Enda möjligheten är att hon tar sej ut under stora planket på nåt sätt, men vi vet inte. Nu har hon inte smitit mer idag, än så länge, men vi får se hur länge det tar innan vi får hämta henne igen.

Rosentryn blommar också så fint, men ni ser ju på löven att det är nåt som inte är riktigt friskt. Kanske larver som lägger ägg så där eller nåt…?

Nu har snart rönnarna blommat färdigt och de skräpar nåt så kopiöst. Syrenen kommer nog att blomma lagom till midsommar, som vanligt. De är så fina! Jag vill ha bondsyrener i alla färger. Lila, ljusblå och rosa.

Vilma är så söt…jag la mej i gräset i skuggan, för det var så jäkla varmt så jag håll å dog, då kom hon och la sej intill och låg och rullade på rygg och riktigt ålade ner sej i det svala gräset, ni vet så där så hon dunkar ner huvudet i gräset först och sen rullar över, och man riktigt såg hur hon tyckte det var mysigt. Älskade lilla hjärtat

Ena buketten från förra fredagen står än och är så fin. Visste man inte bättre skulle man kunna tro att de var av plast.

Och idag började vi fylla poolen. Jag längtar så tills den är full och ca 21°C så att vi får bada. Det är så längesen. Visst doppade jag mej förra sommaren nere på stranden där jag bor, men det blev bara en enda gång.
De säger ju att denna sommar kommer bli som den 2018, så nu är vi förberedda. Härligt!

...återstår fyra dagars arbete, sen ledig igen…hoppas det är badväder då… 

I början, när Alma fick vara lös ute här på ranchen de första gångerna, var hon så upptagen med att upptäcka allt därute så hon hade aldrig tid att komma och hälsa eller överhuvudtaget ens ge oss nån som helst uppmärksamhet.
Nu, när hon varit ute ganska mycket, kommer hon precis som Valle och Vilma och vill bli klappad och hälsar så fint när vi kommer hem från jobbet. Allra först springer hon förstås ut mitt på gården, men kommer tillbaka och välkomnar oss innan hon fortsätter iväg mot nåt hörn av gården. Hon har för övrigt slutat leta efter hål att smita genom, hon har nog insett att vi vill att hon ska bli kvar här och inget annat.
Hon gillar att chilla, men hon är också mest i skuggan. De gillar inte värme särskilt mycket våra katter.

…mamma var så glad när Alma kom och strök sej mot hennes ben och ville bli klappad… 

Hallå hej alla! Tyar ni i värmen? Hittills gör vi ju det, men det är varmt. Icke klagar jag dock, när sommaren äntligen satt fart, jag njuter för fulla muggar. Lite jobbigt är det ju på jobbet, jag med mina vallningar som aldrig vill gå över. Jag har ju det problemet också att jag, förutom att bli alldeles het invändigt, blir knallröd i ansikte och dekolletage, men nu har jag beställt Lumenes CC cream som kommer att dölja det fint. Jag har provat på ett litet område i ansiktet som jag vet blir rött och det täcker riktigt bra. Annars är jag inte direkt förtjust i flytande foundations, jag använder oftast bara lite bronzer och blush, men vad ska en flicka göra?

Nu är vi iallafall hemma på ranchen och nu börjar som sagt helgen. Så himla skönt!
Och vad händer i helgen då?
Jo, förstår ni, det ska jag berätta…det blir lite gräsklippning, kanske plantera lite blommor, förhoppningsvis poolfyllning, jobba med husbilen, handling förstås och bara njuta av vackert väder. Vilket jag hoppas att det blir, om än det behövs lite regn också emellanåt, jag vill inte ha nån torka med skogsbränder och masslakt på kor som påföljd.

Så hur går det med husbilsbygget då?
Ja, vi har ju inte hunnit så långt, men väl tagit bort all isolering så nu är plåten framme. Håkis har målat ett varv på golvet och ska lägga på ett till, sen är det klart. Jag målade golvskivorna, som ska ligga under laminatgolvet, och jag ska fortsätta med väggskivorna som ska vara i “garaget”. Den delen längst bak som ska vara under sängen, vid hjulhusen.
Sen börjar bygget, men först upp på taket och lägga solcellspanelen och dra ner kablar dit vi ska ha eluttagen. Och så ska vi såga hål för takfläkten och fönstren på dörrarna. Därefter blir det bygga stommar och panela och lägga laminatgolvet och sen tillverka skåpluckor och knoppar och sen börjar det roliga…piffningen!
Men det roligaste av allt blir ju vår första resa.
Och nu tänker väl alla “men du har ju sagt att du inte gillar att resa?” Jo, men då menar jag charterresor. Jag tycker väl inte det är så kul att bo på hotell, om än det kan vara mysigt att gå ner och ha frukosten serverad, men jag lagar den gärna själv i vår egen husbil med våra egna grejor och så det att veta att om vi inte gillar utsikten så byter vi bara ut den.
Det enda som kommer bli lite jobbigt är duschningen och toabesöken, men man vänjer sej nog med det också. Och är det så att man verkligen behöver få sej en lång dusch, då kan man ju ta in på nåt hotell för en natt. Eller en camping. Eller besöka nåt badhus.
Fast det är ju lite tidigt att börja grubbla på det nu redan, när det ligger ett år bort. Och kanske inte ens det, kanske blir det två år eftersom jag och Håkis inte kommer att ha hela semestern samtidigt. I år går han en vecka innan mej och året därpå två veckor efter, så vi får tre och två veckor ihop och när vi bara har två hinner vi ingenstans…jo, kanske Danmark, vilket jag i och för sej gärna åker till. Jag tycker Köpenhamn ser ut som min drömstad. Kanske jag aldrig vill komma hem sen.
Nåja, det får vi se nästa sommar och sommaren därefter blir det nog Frankrike och kanske Italien. Alltså…vi kommer att leva livets liv!

…men först måste vi få husbilen färdig…    

Hallå hej i sommarkvällen!
Nu har vi kalasat färdigt för den här månaden, men vi har en sak kvar att göra och det är, tror jag iallafall, att gå på restaurang med Håkis syrra och brorsa med familjer, det är deras present till honom. Fast de ska förstås skrämmas och säga att det ska bli aktiviteter så vi måste ha oömma kläder.
Jo, jag tackar jag, tänk bara när vi kommer in där på fina restaurangen iförd vindtäta byxor, nån rutig flanellskjorta och vandrarkängor.
Eventuellt nån ful keps också. Det hade ju sett bra ut…
De kom på fredagen och igår kom mamma, lilla stora syster med make och en jobbarkompis med sambo. Efter det har det varit lugnt och skönt. Håkis visar inte när han fyller år på FB så det är inte så många som minns.
Idag har vi jobbat lite med husbilen och jag har förstås suttit i gungsoffan och stickat också i solen. Så härligt!

Vilma undrar när det blir nån smörgåstårta.

Alma, som fått vara ute hur mycket hon vill nu när vädret har varit så bra och vi har varit lediga, går lika förbajjat in titt som tätt och lägger sej i klösträdet i farstun. Hon uppskattar nog inte värmen så värst. Då blir det inte roligt senare i sommar.

Håkis fick så vackra buketter.

Och bland annat en fin, 21-årig, Skotsk whisky av sina chefer.

Alma kollar hela tiden om det inte finns nånstans där hon kan hitta en väg ut över planket. Vilma tänker att hon nog är lite korkad, hon är ju katt och kan mycket väl klättra i trädet, men okej, sitt där och glutta bara…

 

Nu gör vi snart kväller här på ranchen. Jag har redan gjort bort duschningen så det är bara resten sen. Jag känner mej riktigt trött efter att ha varit ute hela dagen så det blir nog tidigt i säng. Imorgon börjar en ny arbetsvecka igen. Det är några kvar till semestern.

…nattinatti, sov så gott och dröm vackra drömmar… 

 

Hallå hej i aftonbrisen! Hur mår ni alla mina goa läsare?
Här mår vi alldeles utmärkt! Vi har hunnit vara hemma ett tag här och ätit och fixat lite. Och flickorna har fått gå ut, fast Vilma kom alldeles nyss och la sej på mitt skrivbord. Hon har blivit riktigt mammig. Hon kommer säkert bli som Valle, mammas pojke. Fast mammas kicka då.

Vi har inte fått nån sommarvärme direkt, men det är grönt och fint och häggen blommar överallt, och snart kommer väl värmen också. Än så länge får det faktiskt vara lite svalare, men det hade varit kul om det inte blåste isbjörnar, för då hade vi kunnat vara ute efter jobbet och börja med husbilen. Eller fixa altanerna. Alla plankorna är lösa på baksidan så de behöver skruvas fast. Inte för att vi kommer att sitta där så mycket då katterna inte får vara där eftersom det inte finns nåt stängsel runt gården. Jag vill ju fixa det så vi alla kan vara därute, men det är ganska mycket jobb så det får eventuellt bli nästa sommar.

Imorgon är Håkis ledig, men det är inte jag. Han fyller nämligen 60 år. Hoppas det blir fint väder. Enligt min app blir det molnigt och ca 13°C. Ungefär som det har varit hittills. Ingen sommar än alltså. Nååjaa…vad är väl en sommar? Den kan ju vara tråkig och…urtrist och…långtråkig och alldeles…alldeles underbar!
Tålamod är lyckans moder. Tids nog får vi det underbart här med.
Håkis har tagit fram poolen, så den kommer upp i år. Så härligt att få bada igen! Fast jag vill ha en ny baddräkt. Nån färgglad som ser somrig ut. Jag vill ha i rosa och orange och gult och rött. Mera färg!
Jag börjar längta till semestern nu känner jag, men i år har jag den sena perioden och får snällt vänta till den 17 juli. Över en månad kvar. Och Håkis börjar sin en vecka före, så vi har bara tre veckor tillsammans, men då får katterna vara ute lite mer så för dem är det ju bra.
Men i helgen blir det som sagt kalas och det blir smörgåstårta och vanlig tårta och det kunde ha blivit bullar också, som jag bakat, om det inte vore för att köksmaskinen började röra på sej och föll ner i golvet, fortfarande knådandes degen, så den snurrade ju runt och slog ner i mattan och blev alldeles full med katthår, så den var ju bara att slänga. Bunken sprack och därmed ingen mer bakning. Inga hembakta bullar alltså. Men vem orkar väl egentligen med det efter både smörgåstårta och vanlig tårta? Och småkakor till kaffet.
Tror det blir en gräddtårta med jordgubbar, men är inte säker. Det var mitt önskemål iallafall så jag hoppas på det.

Nu känner jag att jag bara pladdrar på om helt ointressanta saker så jag ska inte uppta er dyrbara tid mer nu utan gå och hoppa i duschen så det bara är att göra kväller sen.
Ha det fint nu alla och kom ihåg att du är viktig i det här pusslet som kallas Livet.
Utan dej skulle det inte bli färdiglagt. ♥

…bilderna har inget med inlägget att göra, ville bara ha med nåt och inte bara tråkig text… 

Gomorron…eller ska vi säga god förmiddag? Jag är inte helt och hållet nyuppstigen, klockan 9:14, jag har varit vaken i snart en timme.
Vi är lediga. Det är Sveriges nationaldag… 
Inget vi firar så, men skönt med en ledig dag iallafall.

Alma, den nya utbrytarkungen, eller är det kanske drottningen?, smet igen. Hon var dock inte lika illa till den här gången utan stod i komposten på andra sidan planket, så det var lättare för Håkis att gå och hämta.
Han fixade ju dit en rullist, men satte inte riktigt över hela då det var några grenar i vägen och vi trodde väl inte att hon skulle hoppa dit. Det gjorde hon inte heller. Hon satte sej nära planket, så att hon hamnade precis under en glipa i grenverket, och klättrade sakta, som upp för en stege, och sen satte hon sej högst upp på den överliggande brädan. Sen var det ju bara att välja var hon ville hoppa ner.
Nu är trädet några grenar fattigare och en till bit rullist är påskruvad.
Alma fortsätter att gå utmed planket och plirar uppåt efter nåt mer hål där hon kan slinka ut.
Vilma är en liten ängel. Aldrig till besvär.

Och nu undrar ni förstås hur det går med husbilen? Ja, vi har väl hunnit med att flytta på den ett par gånger, det är väl ungefär det. Det är så kallt och blåsigt så man har ingen lust att gå ut ens, än mindre hålla på och jobba. Men vi ska börja snart, bara det blir lite bättre väder. Och vi har ingen brådska, för vi kommer ändå inte hinna åka nånstans i sommar, så vi har ett helt år på oss.

Och hur är det med mej själv då? Jorå, tackar som frågar, jag mår alldeles utmärkt! Lite ryggvärk och nageltrång, aningen känningar i höfterna, lite mer gråhårig (har slutat färga det blont och färgat in lite gråa slingor i det blonda) men annars är det bara finemang.
God morgon! ♥ Nu, börja dagen!

…ja men jag fyller ju 57 i sommar, då får man vara gråhårig… 

Hallå hej alla! Har ni sommar än?
Här är det aningen sämre sparkföre och lite grönare träd, men det är allt.
Eller jah, idag är det 11° C och lite varmt i solen, där det läar vill säga, men det kommer väl mulna på och regna snart vad det lider. Blåser gör det också mest varje dag. Friska nordostliga vindar som biter hårdare än man förtjänar i kind, märg och ben.

Vi skulle så stort gräva bort komposthögen i hörnet av tomten, för Alma, den lilla rackaren, smet över till grannen igår och de har staket runt hela huset, med stängda grindar, så det kändes som fel att bara öppna och traska in som den naturligaste sak i världen, men som tur var nådde Håkis henne över staketet. Hon satt där och jamade så ynkligt när jag var ute och ropade på henne, men medan jag hade gått runt hela vår tomt och över de andra grannarnas, för att komma dit, hade de släppt ut hundarna så Alma låg och gömde sej och vågade inte komma fram till mej, och eftersom jag aldrig hade nått henne ändå så fick Håkis gå.