En överlycklig Valle

Alma fick som hon ville, hon fick bli innekatt ett tag till. En överlycklig Valle fick komma till ranchen istället. Jag får åka och ge meduxinen så länge han är där.

20200527_135831

På söndag kommer han hem och Alma får åka dit i stället några dagar. Och så får vi hålla på tills vi kommer på nån annan strålande idé. Kanske Håkan får bygga en stuga till mej och Alma, eller kanske en husbil…eller en sån där Tiny house? Why not lixom? Då kan vi alla vara på ranchen bara det att någon får vara på baksidan. Och jag kan springa fram och tillbaka och vara med alla mina små pälsklingar. Och är det så att Valle vill sova med “mamma” så får Alma sova i stora huset.
Det vore väl något!
Och ni som tänker att jag och Håkan inte får sova tillsammans…det har vi inte gjort sen vi kom till min gata i stan, där jag bor. Någon av oss har sovit med Alma hela tiden. Förutom när hon gjorde hål i luftmadrassen.
Men vet ni…jag kan ju glampa! Alltså glamour-campa. Tänk så mysigt det skulle vara. Fast kallt, jag skulle få ha en kamin därinne. Om det nu inte blir en riktigt varm sommar förstås, som di säger att det ska bli, di som vet.

glamping7

Nåja, vi får filura på nån bra lösning. Det går nog att ordna på nåt sätt, vi har bara inte kommit på det än.
(Och visst, JAG vill vara hemma i stan, för jag känner att det finns mer att hitta på här härliga sommardagar, men jag vill ju vara på ranchen också, och vara med mina håriga små barn. Jag får klona mej eller nåt.)

…skulle älska att glampa i en sån där…  QueenHappy

Bild lånad av www.slitestrandby.se

Coolt att vara innekatt

Idag var vi ut en liten kortis bara, Alma tyckte inte det var så roligt som jag trodde, hon ville hellre stanna inne. Men kanske hon blir van hemma på ranchen, det blir så att hon får åka först med Vilma, för Valle ska ju ha sitt kortison och jag kom på att Håkan ju aldrig har gett det och eftersom Valle är en lurifax så måste man kolla ordentligt att han verkligen har svalt pillret och det känns som att jag är lite bättre på sånt, men om han åker dit under helgen så går det ju bra. Han ska ha en halv tablett var tredje dag, men nu när han har kräkts har jag gett varannan dag igen. Jag tycker det är bättre med lite högt blodsockervärde än att han ska kräkas tarmarna ur sej. Och har han bara en liten stund kvar här på jorden så hinner han väl inte ens utveckla diabetes. Sen har jag mejlat veterinären och bett att få utskrivet Cerenia som är mot illamående, och är det så att han får det så vill jag vara den som ger det.
Så alltså är Alma först ut att åka till ranchen och prova på utelivet lite. Det är ju lugnare där så då är det nog lite roligare. Och så är ju Vilma med och visar hur det går till. Hon får lära Alma allt hon kan. ♥

20200525_165049

…huuujedamej…det är så mycket ljud och det rör sej överallt…det är coolt att vara innekatt… sly

En skön dag

Idag har varit en riktigt skön dag. Det har varit varmt, dock lite blåsigt, men ändå behagligt. Jag har varit ute med Alma för första gången. Hon har vant sej vid selen och så tänkte jag lära henne att gå i koppel, men det behövdes inte, hon brydde sej inte alls i att hon var kopplad. Men hon gick inte heller så mycket, jag bar henne dit vi skulle och hon gick bara korta sträckor och nosade och tittade nyfiket omkring sej. Hon var lite obekväm, men inte livrädd, så det kommer nog gå bra sen när hon varit ute lite mer. Tyvärr tog jag inte mobilen med mej så jag kunde inte föreviga det hela. Dumt av mej!
Valle verkar må lite bättre, men det är knappt man vågar säga det, men han har inte kräkts mer sen runt halv två och han har ätit flera gånger. Hoppas det håller i sej nu då.

När Håkan kom hem, vid tvåtiden, gick vi på promenad. Ut till Mjölkuddsberget och strövade lite i skogen där och vidare genom Kallkällan.

20200524_143007

Fortsatte färden mot Korvgubben. Där stannade vi och intog middagen. Håkan bjöd.

20200524_144728

Fast han kom billigt undan. Jag beställde bara en cheese fries med jalapenisar, lök och dressing. Mycket gott på min ära.

20200524_145331

Sen har vi inte gjort så mycket mer än att chilla och jag har börjat virka på en sjal med mosaikvirkning. Det blir så himla snyggt. Jag tycker det är lättare med sjalar, när man får en vallning, så slipper man ta av sej koftan eller munkjackan, utan man bara slänger av sej sjalen lite snabbt och så på igen när vallningen avtar. Så det lär bli fler och det är bra, för då kommer ju alla restgarner till användning.
(Det gick inte att vända på bilden, det stod att den kunde vara skrivskyddad. Jag fattar ingenting.)

20200524_214857[1]

…nu läggdags…nattinatti…  186698d1374462672-club-q-q107-loyalty-club-southern-only-v4-smiley-sleepy-bedtime-good-night

Är det slutet

Nu är det dåligt med Valle igen. Han kräks och kräks. Och det finns inget vi kan göra. Jag har fått minska dosen med kortison, för han var lite hög i långtidssockret, så antingen blir han dålig p.g.a det, eller så är det som Håkan säger, för att han har ätit av Vilmas mat några gånger. Fast jag tycker ju att det borde gå över, för nu har han inte ätit det på flera dagar, men det blir bara värre. Jag befarar att slutet närmar sej.
Fan…jag som trodde att han hade länge kvar. Åtminstone en sommar. Nu kanske han inte ens hinner med att vara ute och njuta.
Vem sa att livet var rättvist?

20200524_062423

…älskade lilla vän…jag vill inte förlora dej…  ledsen

Besvärliga lilla kryp

Idag höll Alma på att driva mej till vansinne. Hon gillar att tugga på – och svälja – plast. Det är inte särskilt nyttigt för en liten kattamage. Alltså har jag eliminerat allt av plastpåsar som är genomförbart.
Det gillades inte av Alma. Hon blev sur och började istället tugga alltmer på kablar. Hon har ju försökt tidigare också, men inte i lika stor omfattning. Idag bara fortsatte hon, spelar ingen roll vad jag gjorde så skulle hon bara tillbaka och tugga på dem.
Då tog vi henne i en transportbur och åkte iväg till Arken zoo. Där hittade vi ett bitterspray som gör att det smakar superilla i flera timmar efter man har ätit av det. Hoppas att det funkar.

Vidare köpte vi koppel, både till att använda här i stan så jag kan gå ut med henne och ett till ranchen där hon får gå på löplina. Håkan ska dra en vajer, eller liknande, över gården som vi ska hänga handtaget till kopplet i och sen får hon springa fem meter åt varje håll. Det blir perfekt…tror jag. Hon trasslar väl in sej överallt så man får gå och frigöra henne i tid och otid. Det slutar väl med att hon får bli en stadskatt.

20200523_142309

Håkan har visserligen satt skärmar hela vägen där vi hade näthägn tidigare, men vi litar inte på att hon stannar på gården. Hon är inte som Valle och Vilma som håller sej på marken, så hon skulle säkert klättra i träden och hoppa ut, över skärmarna.

20200523_142614[1]

Och så köpte vi en väst-sele som hon har på sej nu, så hon vänjer sej. Och vet ni…hon har varit så lugn och fin och inte ställt till med mer ofog sen vi kom hem.

20200523_143311[1]

Vi köpte även en boll som man kan fylla med godis, som faller ut när bollen rullar. Den gillar nog även Vilma. Kan ju vara kul att ha nåt till henne med.

20200523_142243[1]

Eftersom Alma tuggar på allt hon kommer åt köpte vi sånt som är till för att tugga på och som samtidigt rengör tänderna. Om hon gillade dem? Eehh…jo…

20200523_142208[1]

Det tog väl fem minuter innan den ena låg i spillror. Den såg ut som en kvast fast med borst åt båda håll. Nu är det bara…nåt oidentifierbart kvar, meneeeh…det var ju kul…att hon gillade den så mycket.
Sen har hon bara vilat och jag har haft det så lugnt och skönt här. Och när denna sele inte hjälper längre, då köper jag en tvångströja!

20200523_143410[1]

…fast jag älskar henne ändå, hur konstigt det än låter…besvärliga lilla kryp…b8107991855dc095788d35b493f0402f_thumb

Rensa och sånt och washitejp

Jag har en massa tomma förvaringslådor i bokhyllan här i datarummet och nu ska jag fylla dem med allehanda småprylar som tar en massa onödig plats. Dock är de inte så fina, blå lådor med blå-vit-rutiga lock, sen har jag sparat en massa skorkartonger och gamla havrefras-förpackningar som jag ska göra pappersförvaring av m.m.
Jag har svart och antracitgrå sprayfärg som jag tänkt använda och så har jag beställt washitejp att dekorera med så de blir snygga att ha i hyllan.
I samma veva ska jag rensa ännu en gång. Det blev inte till belåtenhet förra gången så nu ska jag skärpa mej och verkligen slänga sånt som jag inte kommer att använda i närmaste framtiden. Nu är det färdighaft med samlandet, nu ska det minimaliseras…eller jah…snarare midimaliseras.

Köpte med en sån söt gubbe att förvara washitejpen på. Då får de stå framme, för det är ju bara fint. Jag ska bara ha fina saker i bokhyllan nu.

20200510_111716[1]

…hur söt?…  le

Valle på återbesök numero II

Idag var vi till veterinären med Valle. Han väger 4760 g där, så vågen vi har hemma är inte riktigt tillförlitlig. Det ser ju bra ut med tanke på att han vägde 3,5 kg när vi kom in med honom där strax före jul och jag nästan skrek “JAG VILL INTE ATT HAN SKA DÖÖÖ!!”
Iallafall så tog de ett blodprov bara för att jag vill se hur det är med blodsockret. När de äter kortison är det lätt att de får diabetes, men eftersom han mår så bra var det egentligen inte nödvändigt, det är bara jag som vill se var han ligger nu i värdet så att man vet på ett ungefär när det började, OM han får diabetes. Än så länge dricker han inte för mycket. Han äter inte för mycket heller, men han äter ofta. Lite och ofta.
Och så skrev hon ut mer kortison så det bara är att hämta. Jag ska prova gå ner lite i dosen. Nu får han en halv tablett varannan dag, men jag kan testa att ge en kvarts tablett varannan gång, så han får en halv tablett säg måndag och en kvarts på onsdag och en halv igen på fredag osv. Sen, om det funkar, kan jag testa att ge en kvarts tablett varje gång.
Så det var det enda vi gjorde den här gången. Hon skrev ut kortison för ett helt år. Händer det något är det bara att höra av sej, men annars är det bara att fortsätta som vi hittills gjort. Toppen!
Här är en bild på alla mina hjärtegryn. ♥♥♥

20200508_060512

…kortison för ett år…tänk om han har så länge kvar…  kc3a4r1

Uppdaterat senare: Fick provsvaret på mail. Han har lätt förhöjda värden så jag ska ge en kvarts tablett varannan dag och sen ta ett nytt blodprov om ca en månad för att se om det har hjälpt.

Vad jag har pysslat med

Vad har jag hittat på idag då? Jo, förstår ni, det ska jag berätta, jag har kokat saft…eller det gjorde jag igår, men jag tappade upp det på flaskor idag.

20200510_173034[1]

Sen har jag tvättat kläder, våra arbetskläder, och så har jag bakat frallor.

20200510_172809[1]

Jättegoda frallor så det finns i frysen när man blir sugen. Vi har köpebröd också, som limpa och hönökaka, men det är ju alltid gott med frallor och så måste man ju göra nåt av jästen innan den går ut. Jag har två kvar för söta degar så det blir bullbak härnäst.

20200510_172842[1]

Det är så gott när de är lite varma och smöret smälter. MUMS! Det fick bli min middag idag. Orkar inte laga nån mat. Blir man hungrig senare är det ju bara att steka ett par ägg, så har man fått i sej lite proteiner också. Men jag kunde inte låta bli att fika av dessa när de var nybakade.
Ja, det är väl vad jag har gjort en dag som denna. Jo, förresten, jag klippte håret lite till, har klippt det för tredje gången nu, men det är bara kanske 5-6 cm kortare så det är ingen som ser det. Jag har ju så himla långt så det når fortfarande till midjan.
Nu har snön smält bort och solen skiner. Kanske Sverige får väder imorgon. Vi får hoppas på det. Ha en fortsatt fin söndagsafton, alla ni som haft det, och ni som inte har det, hoppas att det vänder snart och att allt blir bättre igen. See you soon!

20200510_173003[1]

…alltså nybakt…finns det nåt bättre?…  yummy

Apporterande katt

Alma är helt galen i mina hårsnoddar så jag ger henne dem vartefter jag byter till en ny. Hon älskar att bita i och leka med dem och nu har hon även börjat apportera när jag sprättar iväg den. Hon är så duktig och hittar den varenda gång. Ibland, om den hamnar på nåt tokigt ställe som är omöjligt för henne att hitta, så visar jag, men sen får hon hitta den själv om den hamnar där nån fler gång. Och det gör hon.
Här är en film som visar hur hon tänker. Snodden har fastnat i den mittersta handduken och hon har inte sett den.
(Ursäkta röran, jag har inte hunnit gå ut med täcke och kudde ännu. Sover ju i datarummet.)

…hon är så himla fin…  QueenHappy

Söndagsfunderingar

Här sitter jag med min kaffekopp och tittar ut genom fönstret och det är ingen härlig syn, om ni nu skulle tro det. Det snöar. Den 10 maj! Nu när det ska bli soliga, fina dagar som är lite varmare, inte sommarvärme, men så man kan gå utan jacka i långärmat åtminstone. Inte så att man måste hämta upp termobrallan igen och dra ner pälsmössan över öronen.

20200510_071624[1]

Inte för att jag brukar bära ner vinterkläder i förrådet. Jag har allt i lägenheten. Kanske därför jag har så dåligt med plats, inte alls att jag har för mycket kläder. innocent
Men jag kan ju inte börja bära ner det nu när jag snart inte orkar bära upp det igen. Jag måste göra mej av med lite istället. Eller åtminstone inte köpa nytt. Vilket jag ju för övrigt inte har gjort heller på länge, men jag har ju stickat en massa nya tröjor och har flera som ska stickas. Åh herre min skapare! Hur ska jag rymma dem??
Jag får helt enkelt köpa en ny byrå att ställa på den befintliga byrån.

Godmorgon! mornincoffee

Valle 13 år

Ja, våran lille Valleman överlevde och fick se sin 13-årsdag. Och han verkar må så bra så han får nog uppleva denna sommar också…om inte ännu längre. Vi ska till veterinären på måndag den 11:e och se hur det ser ut, men han är precis som han var innan han insjuknade. Glad och busig mellan varven, har väldigt god aptit och numera väger han runt 4,6 kg. Sover mycket, men det gör ju katter så det är inget konstigt med det. Han verkar frisk, så vad det månde vara som såg vitt ut i gallan på ultraljudsundersökningen ser inte ut att påverka honom iallafall. Det var ju inte heller konstaterat lymfom, de sa bara att det kan vara det, alltså kan det ju även vara nåt annat som kanske är borta nu.
Men han får ju fortsatt kortison, en halv tablett varannan dag, och det kanske han får fortsätta med resten av sitt liv, om det nu är kvar, det som han hade, och det går ju bra, det är inget krävande åtagande att ge honom det. Huvudsaken han mår bra och än så länge gör han det.

20200410_155556[1]

…STORT GRATTIS älskade lilla pojken… party

Odlingstider och sånt

Idag är det första maj. Det blev ingen majbrasa i år…heller. För oss är det ju ingen skillnad, vi har ju slutat gå på såna event. Vi är alldeles för bekväma för att idas åka iväg och stå och titta på en brasa, höra lite vårsång – som i och för sej hade varit enda anledningen till att jag for – och frysa bredvid en hoper främlingar. Det ger som inget längre. Been there, done that.
Fast kanske att jag är mer för såna saker än Håkan. Han hatar sånt, så då blir det att jag inte heller tycker det är så kul. Jag är ambivert. Jag vill inte umgås så mycket, men har inget emot att vara bland folk på olika tillställningar o dylikt. Jag hatar inte människor, jag vill bara inte ha dem nära inpå. Om ni förstår.

Det är odlingstider. Håkan har sått frön från pysslingkrage och grusnejlika, som jag tog från blommorna i höstas, och de har börjat titta upp nu. Jag tog frön från millionbells också, borde nog så såna med. Jag har dem här, på min gata i stan där jag bor, så jag kan ju så dem i krukor här. Då slipper han hämta från Jokkmokk. Det är ju rätt så kul. Annars är jag ingen trädgårdsfantast, som ni säkert räknat ut redan.

Alma fick sova ensam här en natt, för första gången. Från kvart över tre på natten. Jag låg på min luftmadrass, ni vet såna där tjocka som är så behagliga och sköna, och plötsligt vaknar jag till av att det liksom smackar till i den och sen hörs ett evigt
pfffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh.
Jag skyndade mej upp, innan det blev så lite luft så man ligger där och kravlar som en skalbagge på rygg, rafsade åt mej täcke och kuddar och tassade ut till sovrummet. Alma satt kvar och tittade förundrat på stället där det pysande ljudet kom – det var ju förstås hon som åstadkommit hålet – men efter en stund satt hon vid nätdörren och jamade ut sin klagosång. “Varför lämnade du meeeej?” Fast det varade inte så länge. Hon brukar acceptera situationen rätt så snabbt så det dröjde inte så länge innan hon tystnade och somnade hon med.

Idag är det strålande sol, men även lite disigt, och verkar vindstilla, så vi ska gå en promenix när Håkan kommer. Han har åkt hem en sväng, men blir inte kvar så länge. Jag ska gå och äta frukost och fixa mej i ordning för denna dag. Skönt med ledig fredag.

20200501_081925[1]20200501_081855[1]

…undrar om jag har kvar nån blomjord…vill ju ha millionbells ju…  hm2

Ny stickning med Alma

Nu har jag börjat en ny stickning med garnet Alma. Jag hittade ett så snyggt mönster så jag var bara tvungen att sätta igång. Jag har visserligen rivit upp ett par gånger, för jag började sticka i storlek S, för det är så tjockt garn och tjocka stickor så jag tänkte att det blir nog lagom, men så tänkte jag att det nog är bättre att sticka i storlek M, så jag rev upp och började om, men då stämde inte beskrivningen alls. Jag fattar inte varför de inte ändrar för de olika storlekarna. Så jag rev upp igen och stickar i S fast väldigt löst. I S stämmer mönstret perfekt.
Varje mönsterrapport är 16 maskor + 2 kantmaskor på varje sida, och vid M ökar man maskantalet med 8 maskor så man avslutar alltså alla räta varv mitt i en rapport, vilket ju inte är så snyggt så då måste man själv räkna ut var i rapporten man ska börja istället, så att båda sidorna ser likadan ut och att man får mitten i mitten. Enligt beskrivningen ska man börja på samma som vid S, men det är helt fel. Lite irriterande sånt där, kan jag tycka. Men jag tror att S blir lagom ändå så ingen fara. Att öka med 8 till, så att man fick fem hela rapporter i varje stycke, hade blivit alldeles för stort. Det hade jag kunnat om jag hade haft ett tunnare garn.
Den här ska jag göra midjekort och ha ett långt linne eller skjorta under. Det tror jag blir snyggt just p.g.a den flikiga mudden. Den är rolig att sticka och garnet är så mjukt och lent. Superhärligt!

20200428_164519[1]

…den här blir nog klar på nolltid, det går så fort med grövre garn och stickor…  bigsmile

Fixa hålig raglanstickning

När man stickar raglan blir det lätt stora hål vid ökningarna, men det åtgärdar man lätt genom att virka i maskorna, ungefär som när man har tappat maskor och virkar upp dem igen till det varv man är på. Man börjar nerifrån där hålen börjar synas.

20200426_151747[1]

Resultatet blir en snygg och jämn raglan.

20200426_151755[1]

…hur najs?…  m1

Söndagseftermiddag i april

Hello hi evribody! Wart is wrong whittyoo? Whitt me it is fine.
Jag bakade här om dagen. Faktiskt igår, om man nu ska vara nogräknad. Det blev mer av  de goda påskkakorna, fast som nu blev stora, säger STORA, hjärtan istället. Det kändes lite futtigt med de där små, vanliga kakorna, om än påskformarna är nånting där emellan. Men titta på de små stjärnorna. Det är alltså sizen på de vanliga pepparkaksformarna. Sååå smååå!
Och eftersom jag nu tydligen bara vill ha stora kakor så gjorde jag jätteschackrutor också. De små är i normalstorlek, fast inte rutor, utan ränder med choklad på två sidor. Gott! En ruta i de stora är väl ungefär som de vanliga kakorna brukar vara. De är humungus. Man tar inte fler än en kan jag säga.

kakor

Tanken med påskkakorna, som nu är vanliga hederliga mördegskakor med kanel och socker på, var att jag skulle skära i runda skivor, men de blev ju för tjocka så jag försökte platta ut dem med fingrarna så de blev så tunna som de ska vara. De blev urfula, så de förpassades till egen burk. Varför jag valde en i glas, så man kan skönja de anskrämliga kakorna, vet jag inte. Eller jag har inte så många burkar att välja på så det fick bli den. Nåja, de är godare än de ser ut iallafall. Om än det känns som att jag har förätit mej på kakor här för ett tag fram över, men det är bara bra, då räcker de lite längre.

kak

Sen så har jag stickat en hel del. Mer än jag borde på grund av den förjordade värken, men jag vill ju bli klar nån gång. Och så är det så mysigt och rogivande att sitta med ett handarbete. Jag har ju massor med garn som jag vill lägga upp på stickor och sätta igång med ett nytt projekt. Jag har funderat över det blågrå garnet och har nu sett nåt jag vill göra med det. Fast det kommer bli mitt eget, jag tänker bara sno maskantal och hur mycket och när jag ska öka till oket o dylikt. Mönstret har jag på ett ungefär, måste bara räkna så det passar in i mitt maskantal. Det ska ju inte bli några synliga fogar, utan löpa runt jämnt och fint.
Mitt nuvarande projekt har bara några varv kvar på mudden, sen ska den blockas och därefter är den klar att använda. Det här garnet är superwash, så det kan man tvätta i  maskin, men jag ska köpa ett ulltvättmedel, för jag har ju mina andra som inte är det och de behöver egentligen också blockas. Jag har använt dem, och de är bra i storlek och ser fina ut i mönstren, men ska blocka ändå. Det är aldrig försent för det.

tröja

Vidare, så är Håkan hemma hos sej, katterna sover, Valle i sovrummet, Alma i köket och Vilma vet jag inte riktigt var hon är. Hon var här i köket med oss först, men gick ut, sen ville hon in igen, men jag släppte inte in henne, för hon håller på så där hela tiden och ränner ut och in. Hon får ta och bestämma sej för var hon vill tillbringa sin tid egentligen. Åtminstone stanna en stund på varje ställe, inte bara nån minut och sen ut och så in igen.

Vädret suger, det började precis snöa. Såna där små ispiggar som sticker i ansiktet som tusen nålar, om man går i motvind. Skönt att man slipper gå ut. Fast egentligen borde jag ut och motionera, oavsett väder. Men just nu, i den här fasen i livet, har jag inte den motivationen som krävs. Jag var mycket bättre på sånt förut. Hade mer disciplin. Nu får jag som jag vill, varenda gång. Jag har blitt så släpphänt på äldre dar. Jag vet inte hur det ska sluta. Jag kommer att bli en spoiled brat innan jag går i graven. Sanna mina ord.

Och det kan för övrigt ske tidigare än väntat med tanke på denna hemska virus som sprids ohämmat på grund av människans nonchalans. Men jag försöker att skydda mej så gott det går. Jag måste ju åka till jobbet. Som städerska är det svårt att jobba hemifrån, men det hade varit toppen om jag fick. Tänk så rent här skulle vara om jag städade sex timmar om dagen. Men, som sagt, det går ju inte, så jag måste ju exponera mej för eventuell smitta. Det är några på mitt jobb som har eller har haft Covid -19 så helt riskfritt är det ju inte. Men jag bär handskar så mycket jag kan. Jag tvättar händerna ändå mellan varven och spritar dem då och då. Sen är det bara att hoppas på det bästa och när nästa omgång kommer, för det kommer att komma igen, då ska jag vaccinera mej.

Nä, nu ska jag avsluta denna blogg, men kommer jag på nåt mer att förtälja så återkommer jag och delger er om vad det vara månde.

Hoppas ni håller er friska och krya nu…ge er inte ut om ni inte absolut måste…håll er hemma och ta hand om varandra.

…kom ihåg att det är bättre att ha tråkigt inomhus en tid än att inte ha alls…massor med kramar…  QueenHappy

Ultraljudsundersökning

Jag var till sjukhuset igår. Kollade hjärtat. Jag fick en kanyl i höger armveck och först kollade han hjärtat i vila med ultraljud. Sedan sprutade han i lite kontrastvätska och jag fick en stressboll att klämma på under hela undersökningen. Jag fick förstås vila emellanåt ifall det blev jobbigt för handen, men jag klarade av att klämma hela tiden. Det varade i sex minuter från det han gav mej droppet som satte igång hjärtat i arbete.
Det var inte alls som man berättat åt mej. Det kan ju bero på att det kanske inte alls är nåt fel på mitt hjärta, eller att jag har bra kondition, jag vet inte, men jag blev inte ens andfådd. Det kändes ungefär som att andas medan man spänner magmusklerna mycket. Aningen ansträngt, men inte alls andfått. Jag kunde andas genom näsan. Inte heller kände jag hjärtat slå, ni vet som när man har sprungit, men jag kände pulsen i halsen.
Det gick jättebra och det verkar inte vara nåt fel, inte vad han såg, eller åtminstone sa. Men det är ju hjärtspecialisten som ska analysera bilderna och jag får veta resultatet brevledes senare.
Skönt att ha det bortgjort. Det är ju inget man längtar till iallafall. Och tur det var gratis.

ekg

…det är nog säkert hormonerna som spökar så hjärtat är lite i olag…ingen fara med mej… chilling

Födelsedagsfrett

Alma berättar…

Idag är det nog min födelsedag eller nåt, för jag har hört att man får presenter då och jag fick två stycken! En påse med massor med tuggben, såna som de säger att hundar tuggar på, så jag är antagligen en hund. Det är för att jag gillar att bita på saker och “mamma” är visst rädd om sina möbler så jag ska försöka att hålla mej till de där benen. Fast jag tycker inte de ser ut som ben. Det ser bara ut som pinnar ju.
Sen fick jag en jättefin vit och lurvig sak som piper när man biter den i baken och huvudet. De sa att det är en frett. Jag gillar frett!

DSC_0121

Den är så mjuk och len.

DSC_0123

Jag älskar att trycka nosen in i den vita pälsen.

DSC_0126

Och sen kan jag bita allt vad jag kan. Det kan jag inte på mamma och pappa. Inte på Vilma heller. Därför är frett jättebra, för frett ligger kvar och springer inte iväg som Vilma gör.

DSC_0130

Det var en riktigt kul födelsedagsfrett jag fick. Jag vet inte hur mycket jag fyller, men tror att jag är lika gammal som Vilma nu, för vi är lika stora. Fast Vilma fick ingen frett. Hon kanske får en i morgon.
Nu ska jag leka med frett. Hejdå och tack.

DSC_0141

…nej, Alma fyller inte år idag, men man kan ju få presenter ändå…hon älskar sin frett…  kc3a4r1

Återställning

Om det är någon som saknar några inlägg här så är det för att jag har gjort en återställning i hopp om att få min blogg som den var. Jag har nämligen råkat välja ett nytt editeringsprogram, som jag inte gillar alls, men som jag antagligen måste vänja mej vid, då det ju är det nya. Men jag har chattat med supporters och de har visat hur jag kan göra för att det ska se ut som innan, dock hann jag göra återställningen, som för övrigt inte gjorde nån nytta, men jag får gå en annan väg, så ser det ut som förut.
Därför är vi tillbaka till den 10 april.

Så då vet ni…

Igloo. En riktig besvikelse

Vi har ju saknat igloo, glassen, sen den försvann och fattar inte hur GB kan vara så förjordat korkad att de tar bort den från början. Den som var så god. Nu har de gjort en comeback med den. Eller jah…kanske inte riktigt den.

20200409_170008

Den här är sur och inte alls som originalet. Inte god alls om ni frågar mej. Jag kommer inte köpa den igen. Så ni som jublar och känner samma glädje som vi när den återlanserades, ni kan gott komma ner på jorden igen och återgå till de glassar ni ätit hittills som ersättning, för det är som sagt en helt ny glass som smakar surt av citron.

20200409_170127

…inte snällt att luras så där…gör om, gör rätt, döp den till nåt annat, för det är inte samma glass…  tongue2

Gubbröra och provbak

Gubbröran blev riktigt god. Jag åt den på en knäckemacka, jag var så sugen på det. Det är det enda jag ätit i matväg, förutom rostat bröd till frukost imorse.

20200410_162833[1]

Sen gjorde jag kakdegen, men det blev för mycket mjöl så den var torr och konstig. Jag prövade tillsätta ett ägg och lite smörolja och då blev den lite bättre, men var svår att kavla ut så jag satte in degen i kylen igen och gräddade de jag hade stansat ut, så får vi se om det går lättare imorgon när den är ordentligt kall. Annars är den nog fortfarande för torr så då får jag helt enkelt tillsätta lite smör, alltså riktigt smör, och prova igen, för kakor ska jag ha!
De var goda iallafall, om än inte riktigt som de brukar vara.

20200410_203228[1]

…gillar kameran i nya mobilen…den är riktigt bra…  le

Långfredag

Nu har jag påskpyntat klart här med min lilla höna, som för övrigt är all påskpynt jag har. Fjädrar i påskris är inte att tänka på och att hänga ägg nånstans kan vi också vänta med i några år tills Alma har blitt gammal och förståndig.
Valle mår betydligt bättre, så det var nog bara nåt tillfälligt. Jag ska klippa pälsen ändå, för det är bättre för honom att inte få i sej så mycket som triggar kräkningarna. Men skönt att se honom piggare igen. Inte så han springer omkring och så, men han är mjukare i pälsen och klarare i blicken. Ser allmänt gladare ut. Dock är han rätt skruttig i kroppen, stackarn, men det är ju väntat i och med spondylosen.
Håkan har gjort en påskskinka alldeles själv, därav blev ströbrödet inblandat med griljeringssmeten, så den är nog godare än den ser ut. Nåja, man lär sej av sina misstag. Får se till jul om han lärt sej. Kanske inte, med tanke på att vi gjort julskinka i alla år och han fortfarande inte vet hur man går till väga.
Jag håller på att koka potatis, äggen är klara, sen ska jag skära till lite purjolök, ansjovis och dill. Tärna potatisen och äggen, blanda i lite majonnäs och creme fraiche, salta, peppra och vips så har vi en god liten gubbröra. Jag ska göra Janssons frestelse imorgon. Påskdagen blir det räkmackor och sen får vi äta rester tills de tar slut. Annars har vi lax och citronsås också ifall vi vill ha lite variation på kosten.
Vidare ska jag baka påskkakor, det vill säga de som jag hade som “vita pepparkakor” förr. De med kanel och socker, som är det godaste som finns att doppa i en kopp rykande, nybryggt kaffe. Vi får se om jag gör klart allt idag eller om jag gör degen och bakar ut imorgon. Det är bara latmasken som avgör det.
Jag har städat här en smula och ska nu gå och slå på en maskin tvätt. Vädret är ganska fint med sol bakom disiga moln och några plusgrader, Kanske blir det en liten promenix senare. Det är ju egentligen ett måste för oss båda numera.

20200410_152343[1]

…ha en skön långfredag alla…  glapåsk1

Hur det är med odjuren?

Tackar som frågar. Ja, det är ingen ändring när det kommer till Valle och Alma. Nätdörren är kvar och vi måste hålla dem isär.
Vilma finns det inget nytt att skriva om. Hon är samma goa, snälla, lilla själ som tidigare. Gör inte så mycket väsen av sej.
Alma däremot är värsta dampkatten. Hon far fram som ett jehu, hoppar upp i klösträdet i en jäkla fart, klättrar på sänghimlen upp på bokhyllan som står intill och klöser i taklisten…liksom hänger i den…och, ja, ni fattar. Hon springer som en galning i lägenheten, typ studsar mellan möblerna, slänger sej raklång i soffan eller sängen och ligger och flåsar som en hund och sen iväg igen. Hon snor en mopp, en sån där bred lurvig sak, och leker med den, bär på den in i vardagsrummet, sen in i sovrummet igen, kan inte bestämma sej för var hon vill vara, eller så gillar hon bara att bära omkring på den. Ser riktigt roligt ut när hon kommer med den i munnen och går bredbent för att inte snava på den. Hon har bitit sönder armstöden på min kontorsstol (det gör hon på morgontimmarna när hon vill att jag ska vakna, för hon vet att det kan jag inte ignorera). Och de säger ju att den här rasen ska vara så hundlik och ja, där kan jag inte säga emot. Annars nej. Vill ni ha en lugn och fin katt som håller sej på golvet och gör som du säger, köp ingen Neva Masquerade! Köp en perser, men se till att den har lång nos med öppna, fina näsborrar. Inte som mina, även om de är det sötaste som finns, för man vill ju att de ska kunna andas bra.
Alma är lugn och fin mellan varven, så hon är inte bara till besvär, gudskelov. Hon är ju enormt charmig också och väldigt, säger väldigt (!) rolig. Hon bjuder på så många skratt och är lite av familjens pajas. Älskar den lilla häxmajan ♥

20200222_123635

Valle…ja, det är nog färdigt med den lilla skrutten. Han har kräkts igen. Inte idag, faktiskt, men tidigare några gånger per dag i typ tre dagar. Dock har han aptit och äter bra ändå. Kan vara leverpastejen han fick smaka lite av, så det ska vi inte ge mer…nånsin! Kan vara att han börjar bli långhårig igen. Men jag har ökat på kortisonet och ger en hel varje dag i tio dagar, så som vi gjorde från början, sen en halv per dag i tio dagar och sen fortsätter vi med en halv varannan dag. Så det kanske hjälper mot vad det nu var han fick. Men han är skruttig i kroppen också. Ibland orkar han inte hoppa upp till fönstret även om han har möbler att hoppa upp på först. Det kan vara spondylosen, det kan vara att han är orkeslös av lymfomet, vi vet inte. Men jag hoppas han får uppleva en sommar till iallafall. Att han hinner få vara ute på ranchen och mysa lite till innan han får somna in. Han är inte jättesjuk, eftersom han äter och dricker som han ska, men han är inte sej själv längre. Om det bara är tillfälligt återstår att se. Tror faktiskt det, för det kom så plötsligt, i samma veva som han fick pastejen. Han kanske blir bättre av kortisonbehandlingen. Jag hoppas verkligen det. Om inte så fick vi iallafall tretton lyckliga år tillsammans och det är jag tacksam och glad för.

20200315_094656

…nu ska man ju inte måla fan på väggen, det kan ju vara tillfälligt…hoppas verkligen…  be2

Äntligen ett mobilskal

Jag har väntat på att Ideal of Sweden skulle få hem lite fler mobilskal att välja på till min Samsung Galaxy S20, men det är bara samma fem varianter som jag inte vill ha. Så jag har suttit och letat på nätet och hittade till slut massor med fina på Fyndiq. Billiga dessutom. Jag ville ha en med ring som man trär över fingret så man inte tappar mobilen om man råkar släppa lite på greppet. Ideal of Sweden har ju såna som är magnetiska, men dem köper man för sej och är dyra, sammanlagt med skal blir det 548 spänn medan mitt skal kostade 99 kronor och frakten 9 = 108 kronor. Det är ett överkomligt pris.
Det känns riktigt stabilt och är i silikon, så det går inte sönder lika fort som de dyra Ideal of Swedens som är av hårdplast. Dyra och ohållbara är vad de är och inte värt pengarna om ni frågar mej. Kommer nog inte att köpa nåt mer där…det ska vara ett jäkligt snyggt skal i så fall.

IMGP0001

Sen bytte jag tema på mobilen också när jag ändå höll på. Hittade ett så snyggt. Det är nog Alice i Underlandet, tror ni inte? Kommer inte ihåg om det stod det. Jag är iallafall jättenöjd med alltihop.

IMGP0005

…det här skalet behöver nog inte bytas ut förrän jag byter mobil igen…hållbart och bra…  le

Ändrade mej

Jag skojade bara…ja i där förra inlägget alltså, jag har rivit upp det och stickar nu på en sjal istället med det garnet. Jag beställde nämligen rätt garn till tröjan, det som upphovsmannen har använt, fast i annan färg. Den gråbeiga fanns tyvärr inte, så det fick bli en fin rosa då. Lite gråaktig den med.

20200409_152526

Det är sååå mjukt. Verkligen supersoft som det står på etiketten och det är inte tvinnat, som annat garn, utan flätat. Jag bara älskar det! Jag hade sån tur att det var på rea. Hela tröjan kostar under 400 kronor!

20200409_152558

Det blir med ränder i lite mörkare färg. Toppenfint!

20200409_152822

…ja herregud vad jag har att sticka nu…hur ska jag rymma alla nya tröjor…måste nog införskaffa en till byrå… hm2

Högt kolesterol

Idag fick jag brev från sjukhuset. Angående kolesteroltestet. Jag försökte ju tolka det själv härförleden, eller har jag ens nämnt det här i bloggen?, genom att googla resultaten och kom iallafall fram till att jag har rätt så bra värden. Både det onda och det goda kolesterolet.
Nu visar det sej att så var inte fallet. Jag ligger för högt. Inte så det är nån fara, men måste få ner det lite. Men att jag ska motionera minst 30 minuter per dag…det gör jag ju redan. Eller menar de att jag måste börja springa? För det kommer aldrig hända.
Nä, det måste bli maten som jag får ändra på. Vad jag ska ändra vet jag inte riktigt, det står att man ska minska på charkuterier så som kött, korv, bacon m.m…alltså…jag äter ju inte det längre överhuvudtaget. Sen var det ost och cremefraiche och dylikt…men inte äter jag några mängder av det. Jag äter inte ens varje dag. Jag äter ost ett par – tre gånger i veckan. Creme fraiche kanske en gång per månad. Däremot äter jag mycket mackor så det kanske är smöret jag måste minska på. Jag får väl ha mandelsmör istället då, jag vet inte. Jag tycker det låter märkligt ändå. Men jag ska börja äta mer grönsaker och bara ha oljedressingar. Det får bli min lott i livet. Och steka maten i olivolja. Det roliga var att det stod att soyaprodukter var så himla bra att äta…jasså?!….det är ju liksom det jag äter sen 1 år och åtta månader tillbaka. *Suck*
Nä, jag vet inte…det är väl alla ostbågar och chips och skit som jag måste sluta med. Jag vet inte annars vad det kan vara, för jag äter ju redan sånt som de rekommenderar.

20200330_141431[1]

Och så får jag väl motionera mera helt enkelt. *SUUUUCK*

20200330_141403[1]

…och Håkan som äter allt det där man inte ska, motionerar knappt alls, har bra värden…hur rättvist?…  nä2

Nya projektet

Nu har jag kommit så här långt på tröjan jag stickar på. Jag ville ha nåt enklare att sticka och vila ifrån allt vad mönster- och flätstickning heter. Så det blir en vanlig tröja i varannan rät och varannan mosstickning. Den ska egentligen ha tegelröda ränder, men jag har inget sånt och inte har jag nåt jag skulle kunna ersätta med heller, åtminstone inte så det räcker, så min får bli utan. Kanske kan man sticka dem i räta maskor istället? Jag vet inte. Den blir ju fin utan också.
Jag har ju visserligen det gråa jag köpte till vikingatröjan från början, men det är inte lika mjukt. Vi får se hur jag gör.

20200329_084539

Garnet är sånt där superwash ull som man kan tvätta i maskin. Annars ska ull tvättas för hand i särskilt tvättmedel. Detta är i 80% ull och 20% nylon. Det gråa, som jag skulle kunna ha som ränder, är i 50% merinoull och 50% shetlandsull. Alltså inte bästa kombon.

20200329_084555

Här ser man färgskillnaden på Vilma och Frøya. Snygga färger.

20200329_075449

Och så här blir tröjan när den är klar. Gratis mönster från Drops.

20200324_172310[1]

…men nog är det snyggt med de där ränderna…hmmm… hm2

Ännu mer garn

Jag är snart färdig med vikingatröjan, det är bara lite kvar på halsen, men garnet tog slut och jag var tvungen beställa ett nystan till. Nu har det kommit och det är bara att sticka klart. Av nån anledning kom jag på att kolla hur tröjan ser ut på bilden, jag har inte haft boken hemma utan den blev kvar på ranchen, så jag har stickat helt efter eget huvud, det enda jag har tagit från boken är flätmönstret och antal maskor på bålen, resten fick bli som det blev. Så när jag såg bilden blev det liksom en AHA-upplevelse, det var ju SÅ DÄR den såg ut. Ingenting alls som min, fast min är också fin med flätmönstret på axlarna och på halsens sidor, det är det inte på originalet, dock är ärmarna snyggare på den, och det var ju det jag ville ha så nu måste jag ju sticka den också. Håkan har tagit hem boken så nu kan jag följa stickmönstret ordentligt.

20200321_160143

När jag beställde nystanet till tröjan ovan passade jag på att beställa garn till en ny då. Dock inte av samma sort, Du store alpakka tweed, det är så dyrt, det kostar runt 60 kr nystanet och det är bara 80 m per rulle, så det har gått 15 nystan till tröjan ovan och det är bara att räkna ut hur dyr den vart. Huujedamej, det är en sak att köpa en dyr handstickad tröja, men att dessutom behöva göra jobbet själv också, inte kul att det kostar då!
Detta garn kostade 29 kr nystanet, på extrapris, och innehåller 120 m så det blev mycket billigare. Det är från Danmark och heter Vilma. Ni fattar ju att jag genast måste köpa det bara därför. 11 nystan räcker gott och väl till originaltröjan.

20200326_141806

Garnet är tweed och sååå fint med gula och gröna små prickar i. Inte alls så mjukt som alpakkan, men det måste det inte vara. Jag tror det blir jättesnyggt med den här färgen. Nästan så jag längtar, men jag har lite annat att sticka först. Jag har ju Alma-garnet och så har jag börjat på en annan tröja i lite ljusare beige som jag ska visa senare när jag kommit en bit på väg. Det garnet är norskt och heter Frøya. Det är mjukt och gosigt.

20200326_142859

…ja jisses vad jag stickar och stickar, men det är så mysigt… le

Våffeldagen

Idag är det våffeldagen och här sitter jag, proppmätt med dubbla hängpattar, och har just ätit en andra omgång. Vi blev bjuden på jobbet, de gör alltid det såna här dagar. På fettisdagen får vi semlor, kanelbulledagen får vi kanelbullar i stora lass och våffeldagen får vi äta oss mätta på det. MUMS!

20200325_142036

Men Håkan hade inte fått några så jag gräddade en omgång hemma också. Klart han måste få han med! Jag brukar i och för sej alltid laga det som “dagen” firar, fast i år på sockerkakans dag blev det inget, för det glömde jag helt och hållet bort, så det får vi ta igen en annan dag.

20200325_185820

…uj uj, så himla gott det var…  burp

Full fart mot helgen

Det är fredag! Tjohhooo!! Och Håkan slutade samtidigt som jag och vi har varit och handlat en massa förnödenheter, bunkrat upp lite ifall det insjuknar nån i corona, för då får vi inte åka till jobbet och inte nån annanstans heller, typ affärer o dylikt. Då ska man försöka hålla sej inomhus i karantän och därför behöver man bunkra upp lite. Jag tror vi kom just innan det var för sent. Det är länsat i butikerna. Jag ville köpa torrjäst, så man kan baka sitt bröd själv om man nu blir instängd i veckor, men det fanns inte. Det fanns inte ris, makaronerna är slut – fast som tur var har vi köpt massor när det var ett superbra extrapris härförleden – alltså, det var så tomt i vissa hyllor. Nu får vi ju hoppas att det var i onödan, men det är kanske att vara naiv, jag vet inte. Jag vet bara att corona har hittat till Norrbotten och att fler och fler insjuknar i denna hemska sjukdom. Jag tror inte det är nån större fara för mej, men det kan ju vara om jag verkligen har kärlkramp. Håkan är i riskzon. Min svåger där neröver är i riskzon. Mamma är i riskzon. Det är många andra som man får oroa sej över. Och det har vi alla resenärer att tacka så mycket för detta. Tack som fan!

Nåväl…nya Samsung Galaxy S20 släpps idag. Själv har jag haft min i dagarna två. Jag förbeställde den och fick den i onsdags, så nu måste jag lära känna den ordentligt. Alltid kul med en ny mobil. Det är mycket bättre batteri i denna. Jag brukar lyssna på radio och ljudbok på jobbet och efter lunch, klockan elva, fick jag slå av för jag hade bara lite drygt 30% kvar av ström i batteriet på gamla mobilen. Nu har jag lyssnat hela dagen och har vid skrivande stund 70% kvar, vilket är riktigt bra. Jag tror jag kommer vara mycket nöjd med denna. Måste bara köpa nytt skal till den. Jag har kollat på Ideal of Sweden, men de har inget jag vill ha. Det finns inte så mycket att välja på så här i början, när mobilen är alldeles ny, men snart kommer det finnas alla möjliga mönster och färger så jag får ha lite tålamod och vänta lite till. Tror jag vill ha nåt svart, snyggt eftersom jag har ett svart tema. Klicka på bilden om ni vill se lite bättre.


…de första som insjuknat i Norrbotten är föräldrar till en jobbarkompis åt Håkan…  ops

Bytt gardiner

Idag fick jag äntligen upp gardinerna jag beställde för längesen, jag skulle ju hänga upp dem förra våren, efter jul, men då åkte vi ju till ranchen i januari och blev kvar ända till oktober, så inte var det ju nån idé att byta gardiner här då när ingen ändå var här. Jag var ju förstås ett par timmar efter jobbet medan jag väntade på att Håkan skulle sluta, men ingen anledning ändå till gardinbyte. Men nu kom de äntligen upp, efter tre år!

20200301_200243

Jag älskar dem! Sååå fina nu till sommaren, med det skira tyget som släpper in massor med ljus. Mönstret är så vackert. Jag kunde inte vara mer nöjd.

20200301_200307

…fast jag har inte putsat fönstren…det får jag göra när det blir varmare ute… m1

(Krukorna på golvet är torkat kattgräs, i lilla, och nysått gräs i zink-krukan som jag ställt i den stora för att det ska få vara ifred tills det har vuxit upp ordentligt. Ska förstås slänga det torra gräset, när andan faller på.)  ja3

Fint i fönstret

Rosbuketten från alla hjärtans dag är sen länge död, men brudslöjan sparade jag, för jag tycker den blir fin torkad också, så jag tryckte ner den tillsammans med min fejk-eukalyptus, också från RUSTA, som jag har i vasen på fönsterbrädan.

20200229_090320

Och idag köpte jag en ny liten fejkblomma som jag satte i en tygkruka som matchar färgerna i köket. Det bidde ju gulligt.

20200229_152455

…varför jag har fejkblommor och tygkruka kan ni fråga lilla Alma…är förvånad att vasen är hel ännu… hm

Nytt garn

Idag var vi på RUSTA, egentligen ville jag handla på MIO och utnyttja kupongen “handla för minst 600 kr och få 300 kr i rabatt”, men jag hittade ingenting jag behövde där, så vi for till RUSTA då istället. Jag ville ha mer av ett garn jag köpt där tidigare och skulle se om det fanns kvar, men det gjorde det förstås inte, fast jag hittade ett annat som var så fint. Ett blågrått, jättemjukt garn. 90% akryl och 10% alpacka. Jag ska sticka en helt vanlig tröja i slätstickning. Inget mönster…tror jag. Möjligtvis nåt enkelt, kanske ett som jag stickade för längesen i ett brunt garn, som min stora storasyster tyckte var så snygg. Det mönstret är både fint och lättstickat, så kanske det blir en sån igen då, fast i den här färgen.

20200229_115326

Ganska tjockt så arbetet växer nog fort. Och vet ni…inte förrän jag kom hem och packade upp nystanen såg jag vad garnet hette.

20200229_115433

…så fint…nu måste jag sticka färdigt min gråa vikingatröja så jag får börja på den här…  sticka1

Hemma igen

Äntligen hemma! Fast nu har jag varit ganska länge, typ sex timmar, och jag har duschat och sovit och ätit. Jag sov inte så mycket på sjukhuset, för dum som man är – eller kanske bara ovan? – så tror man ju alltid att allt ska gå mycket fortare, till exempel när de sa, vid ettiden i natt, att jag skulle läggas in och få komma in i nån sal, så tänkte jag att det inte är nån idé att försöka somna då, om jag ändå ska flyttas. Inte för att jag ändå skulle kunna sova på den hårda båren, men iallafall…det tog ju en evighet innan de kom och tog mej till avdelningen. Så där låg väl jag, klarvaken, och väntade på blodtrycksmätarens surr, när den sätter igång automatiskt var trettonde minut.
När jag väl kom in i salen fick jag mina mackor med ost och gurka, för jag äter ju inte kött, och skogsbärste med mjölk och socker. Gott var det, då jag varken ätit eller druckit på mer än 12 timmar, bortsett från Omeprazol och Bamyl som de kom med helt oförhappandes. Håkan förklarade sen att Bamylen var för att tunna ut blodet och omeprazolen för att ifall man fick ont i magen av acetylsalisylsyran i Bamylen. Ok.

Så vad har de gjort då? De tog blodprov två gånger och sen fick jag en kanyl i armvecket, ultraljud på hjärtat och två EKG, ett just när jag kom och ett efter några timmars vilande. Sen tog de ett tredje blodprov just innan jag skulle åka hem, det var kolesterolet, vilket jag varit väldigt nyfiken på att få veta hur det ligger till med. Får svar på det senare.
Klockan åtta imorse fick jag göra ett arbetstest och cykla med bar överkropp och en massa slangar som mäter puls, blodtryck, EKG och syresättning tror jag det var också. Det gick bra, jag har god kondition och bra tryck och puls. Allt ser fint ut. Det var bara EKG:et som skulle analyseras av läkaren. Där tog de bort de “lappar” jag hade innan som man fäster sladdarna i till blodtrycksmätaren, för de jag hade vid testet sögs fast och då var lapparna i vägen.

20200228_103506

Jag ville ju bara hem. Och när läkaren kom och sa att hon skulle kolla EKG:et och om det såg bra ut skulle jag få åka hem, blev jag så glad. Där låg jag och trodde än en gång att det skulle ta typ en kvart-tjugo minuter, dum som man är…….prova en kvart fjorton dar!
Iallafall, när jag ligger där och väntar så kommer två sjuksköterskor in och säger att de ska fixa med kopplingen till blodtrycksapparaten. Jag sa glatt att de tagit bort allt redan. – Jaha, tog de bort dem där? säger en av sköterskorna. Sen kom hon med nya “lappar”. Jag undrade vad hon skulle med dem till. – Vi ska koppla upp dej igen i apparaten. svarade sköterskan. – Men…nääää, jag ska ju hem! utbrast jag besviket. – Nej, det var en sköterska som sa att vi måste koppla upp dej igen.
MILDA MAKTER! VAD HAR DE NU SETT PÅ EKG:et?
– Fast läkaren var ju nyss in här och sa att hon ska analysera och om allt ser bra ut får jag åka hem, sa jag oförstående. – Jahaa, men då avvaktar vi, sa sköterskan.
PJUUHH!
Sen kom läkaren och sa att det ÄR avvikelser på EKG:et, men att det behöver inte betyda något, för det kan vara lite missvisande på medelålders kvinnor, så jag ska få komma tillbaka och göra ett annat test, ett ultraljud, vilket jag redan gjort på hjärtat, men nu skulle man ge en tablett som påfrestar så de får se hur det ser ut då. Och inför det ska jag käka trombyl – fast jag fick en annan, billigare variant som är liknande det – för att förebygga blodpropp. Det testet kommer jag bli kallad till, så det är bara att vänta och se när det blir av.

20200228_103520

När jag kom hem ringde jag chefen. Hon berättade att de hade blivit så oroliga i mekverkstan när det återigen inte var jag som dök upp på fredagsmorgonen. De som visste om varför jag var hemma i onsdags alltså. Och chefen lugnade dem och sa att “men nu är hon på rätt ställe så det ska nog bli bra det här”. Herregud så fina de är! ♥

…inte konstigt att jag trivs så bra där…  le

Inlagd

Idag, fast igår 27/2, åkte jag till akuten på vårdguidens inrådan. Gjorde EKG och tog puls och blodtryck samt blodprov två gånger. Första EKG:t såg man avvikelser på, men andra var normalt när jag legat några timmar. Blodtrycket var på 150/86, men sjönk sen och lägst låg det på 113/71. Högre än jag brukar ha hemma. Jag blev inlagd, för jag ska få göra ett belastningstest imorgon och se om jag kanske har kärlkramp. Så jag ska cykla och om jag får känningar av det får jag prova med nitroglycerin under tungan.

Ja men det blir ju spännande! Nu ska jag fika…miss i nassen!

20200228_010933

…jag fick inte ens gå till avdelningen…de skjutsade mej i rullstol…  fniss

Jobbar imorgon

Onsdag och jag har varit hemma idag. Jag har haft lite illamående till och från, men inget nämnvärt. Jag hostar lite med blodsmak i munnen, men det har inte övergått i nåt värre. Alltså ska jag jobba imorgon. Jag tror inte det är nån större fara. Om än det jag led av liknar tyst infarkt säger min magkänsla att det nog inte var det ändå. Vad det kan ha varit har jag svårt att tänka ut. Jag har till och med tänkt på panikångestattack, fast varför skulle det vara det, de brukar väl utlösas om man är nånstans där man känner sej utsatt och inte riktigt vill vara egentligen, men nåt sånt känner ju inte jag på jobbet. Och dessutom brukar de väl vara rädda för att dö, de som drabbas av detta och nåt sånt kände jag inte heller. Jag ville bara hem och sova. Och jag ville inte kräkas på jobbet, så jag ville hinna hem innan det började. Nu kräktes jag ju inte alls. Jag mådde rätt hyfsat en stund efter att jag vilat, men det återkom ju efter nån timme, så nåt blodsockerfall kan det inte ha varit fråga om heller eftersom jag hade ätit innan. Håkan kollade för säkerhets skull och jag hade 6,2 och det är ju normalt.
Nej, vad jag led av får jag väl aldrig veta. Det är märkligt sånt där. Jag får väl fortsätta googla och se om jag hittar nåt som passar in på de symtomen, men jobba kan jag nog. Och kan jag inte så är det ju bara att åka hem igen.

Våran lilla Valle älskar små skålar och kartonger o dylikt att sitta eller ligga i/på. Nu har han en äggkartong, som vi slängt på golvet för att trampa den platt innan vi kastar i soporna, som han har lagt beslag på. Vi låter den ligga kvar eftersom han gillar den. Han sitter eller ligger på den jättemycket. Älskade lilla tönt ♥

20200226_220431

…varför måste det smaka blod när man hostar…blääärk så äckligt…  tongue2

Mår inte bra alltså

Idag började jag må så konstigt så jag var tvungen åka hem tidigare. Jag gick där och pratade med mamma i telefon och kände ett svagt illamående skölja över mej, men bara ett par gånger och det gick fort över. Jag hade redan huvudvärk och hade tänkt ta piller, men det fanns inga plastmuggar, så jag tänkte att jag fick vänta med det till lunchen. Så när jag äntligen skulle äta blev jag så dålig, typ som ett blodsockerfall, men ändå inte på nåt sätt, jag vet inte vad det var, jag kände bara att jag måste hem. När jag gick till grinden, nästan en km, fick jag andnöd. Jag kunde bra dra korta puffar och bh:n och byxorna satt åt så förjordat. Sen skulle ju bilbältet på också. Jag huffade och puffade och ajade mej och kunde inte komma hem nog fort.
Slängde av mej kläderna när jag äntligen kom in i lägenheten och gick och la mej i Håkans säng. Där sov jag till två ungefär och mådde bättre när jag steg upp, men känner nu, en dryg timme senare att jag inte är riktigt hundra ändå.
Läste på tyst infarkt…kan det vara nåt sånt. Jag har ju inga smärtor i bröstet och den där andnöden, illamåendet…
Kollade blodtrycket flera gånger och den pendlar mellan 97/58 och 104/62 med en puls på 68 slag/minut.
Jag vet inte. Nåt konstigt är det.

När jag kom in i köket såg jag att Alma hade fixat med tulpanbuketten lite. Hon tycker den är fin, men kände väl att det måste vara nåt neråt också.

20200225_140750

…jag som skulle få en semla på mekaniska idag…typix!…men jag mår inte bra alltså…  ledsen

Ännu ett lökigt inlägg

Nu har vi fyllt på med mera lök. Nu har vi gul lök, rödlök, vitlök och silverlök. Det blev ingen schalottenlök, för den är ju nästan som gul och det räcker bra med den. Men det är både fint och praktiskt. Lök ska man ju ha i de allra flesta maträtter. Det är ju den godaste kryddan. Oftast när jag har lagat nåt nytt och tycker att det saknas nåt så är det löken jag glömt addera. Silverlök är en mild och fin lök som passar bra att ha i sallader o dylikt. Rödlök likaså.
Jag har lärt mej att lök ger ett bra skydd mot cancer. Det är aminosyrorna i löken som ger detta skydd och det är det som enzymer reagerar med när de stöter på något fuktigt, som ögat till exempel, det är därför vi gråter när vi skär lök. Och ju mer vi gråter, desto mer aminosyror, därav bättre skydd mot cancer. Alltså ska vi äta mera lök.

20200224_200546

…jag ska måla korgen sen så den blir lite vitare, den är ju som gråaktig nu…  images2 

Dags för kastrering

Nu är det hög tid att boka tid för kastrering på Alma. Hon är en äkta marskatt, några dagar för tidigt bara, men nästan rätt. Hon är inte ens åtta månader. Är inte det tidigt?
Jag vet inte…


…som hon friar till Valle…stackarn…märkligt ändå att hon känner att han är en hane…  hm2

En sommar i stan

Som jag längtar till sommaren och varmare väder. Fastän jag tror att jag blir kvar i stan i år, med nån av katterna, så är det ändå härligt och jag kommer nog att njuta av att kunna gå ner till vattnet om jag vill, gå till stan om jag vill, ta långa promenader och se lite annat än det jag ser ute på vischan – det finns inte så många vägar att välja på där så det blir lite enformigt – gå till Kvantum och köpa mjukglass om jag vill, etc…
Med nån av katterna menas att Vilma kommer vara på ranchen hela sommaren och Valle och Alma får turas om en vecka var. Om Håkan vill åka uppåt så får alla katter komma hit så länge.
Men det blir en god lösning, så får Alma också komma ut lite. Då ska hon vara kastrerad och förhoppningsvis lite lugnare, om än kastrerade katter brukar bli som kattungar igen, men att hon bara är mer lekfull och inte så retfull som hon kan vara idag.
Och tänk så mysigt att kunna gå och handla när jag vill, inte vara så fast vid ett hus på landet en hel sommar, med fyra kilometer till närmaste affär. Jag är inte ledsen, kan jag säga.
Sola är inte nödvändigt för mej längre, jag har ju B.U.S om jag vill vara brun. Och korta stunder går det att sitta på balkongen. Blir denna sommar som den förra så blir det bara skönt att sitta där, då vi inte hade nån direkt värme ens soliga dagar och blåste kallt gjorde det. Blir det riktigt varmt har jag stranden bara ett par – tre hundra meter bort. Och som sagt mjukglass inte så långt härifrån. Det kommer bli superbra!

DSC04397

…Håkan får komma hit med min cykel så jag kan ta en tur med den när lusten faller på…  bf-bikesmileyshe

Hemgjord granola

Håkan har haft en sån där blodtrycksmätare i 24 timmar igen, för att kolla hur det ser ut i hans vardag. Det gör de med jämna mellanrum så de vet om han ska öka eller minska sitt medicinintag. Nu såg det inte så bra ut så han har fått strikta order om att äta nyttig frukost, inga mer frost flakes för honom, utan nu får han äta müsli och finskt rågbröd och andra fullkornsbröd. Jag vet att han aldrig skulle få i sej vanlig müsli, så vi köpte Paulúns Granola och det tyckte han var rätt ok.
Nu är ju den ganska dyr och man kan göra egen godare för inte så mycket dyrare eftersom alla ingredienser räcker till flera omgångar, så jag gjorde en ikväll med havregryn, strimlad mandel, hackade valnötter, pinjenötter, gojibär, russin och riven mörk choklad med hallon som jag ringlade lite smörolja och flytande honung över och rörde om innan jag skjutsade in det i ugnen.
Det blev faktiskt riktigt bra, trots att det blev lite för lång tid i ugnen. Jag kollade ett recept på ICAs matsida och där stod det 15-20 minuter. Jag hade i 16, men nästa gång provar jag mellan 14 och 15 minuter så vet man att det blir perfekt. Nu smakar det inte bränt, men jag tyckte den blev lite mörk. Fast det kan i och för sej bero på den rivna chokladen, jag vet inte.
Håkan tyckte också den var bra. Till och med godare än Paulúns och det är ju huvudsaken, det är ju för hans skull som vi äter det nu. Men det ÄR nyttigt och bra och man står sej länge på det, så varför inte liksom?

20200215_214635

…det är bra att Håkan lyder läkarens restriktioner…han behöver få ner blodtryck och blodsockret…han ska ju leva länge än…förhoppningsvis…  8a67615f4297c068f954d1b6890f4a95

Fejkplantor och elegant elefant

Idag var vi till Blomsterlandet och köpte lite fejkplantor till mitt vardagsrum. Jag hade ett par Sliderankor, men Alma ville inte låta dem vara så de var inte så fina efter ett tag, därför fick det bli oäkta vara. Men fina var de och passar utmärkt ihop med den jag har i urnan på golvet. Limegrönt är skönt!

20200215_122901

Sen kunde jag inte motstå en så snygg byst på fot, en elegant elefant i aningen grön ton. Passar mycket bra här hemma hos mej där jag har lite grönt i fåtölj, soffkuddar och indiska skåpet. Den fick sin plats i fönstret, bredvid lyktan jag fick av stora storasyster.

20200215_115535

…mycket tjusigt på min ära…  le

Egen formfranska

Vi fick slut på rostfralla så vi hade tänkt handla det, men så kom jag på att jag har två blåa torrjäst som måste användas innan de blir för gammal, så jag bakade helt enkelt egen formfranska. Jättegott! Jag måste bara sätta aningen mer salt nästa gång, det stod knappt en matsked, men jag sätter nog en hel, för det blir mer smak på brödet då. Annars var det mycket gott och kul att baka då det var så lätt. Inget mellanknådande eller nåt, men tar degen direkt ur bunken ner i formarna och där får de jäsa innan de åker in i ugnen för gräddning. Enkelt och bra ska det va!

20200215_114338

…man måste alltid skära till brödet efter Håkan, han skär inte så rakt…  fniss

Alla hjärtans dag

Klockan är 16.15 och vi sitter här mätta och belåtna. Vi har gjort bort handlingen och nu är det full fart mot helgen.
Det är alla hjärtans dag idag och jag fick en fin bukett av Håkan. Med lite påtryckning av mej, men jag behövde inte tjata, jag frågade bara vilken av buketterna jag skulle få och han sa “vilken du vill” och då valde jag denna. Den doftar ljuvligt!
Nu tar vi helg va? Ha det så skönt alla ♥

20200214_160101

…fick en liten påse med gelehjärtan och ett tunt chokladhjärta av chefen…gott gott…  yum

I kärlekens tecken

Så här lagom till Alla hjärtans dag kom månadens Glossybox fylld med kärlek. Så fint lock med ordet i olika språk.

20200211_140009

Och som vanligt vackert inslaget med rosa silkespapper – under magasinet och brevet – knutet med ett rosa band som det står Love Crosses Borders på.

20200211_140034

Denna månad ska vi ge huden och läpparna lite kärlek. Eller så är det för att vi ska vara mjuka och lena att smeka och kyssa och dofta gott. Fast jag måste ju säga att parfymen inte föll mej i smaken. Den är alldeles för kryddig och söt i aromen med cederträ som bas, så den känns tung och ger mej aningen huvudvärk.
Läppglansen var starkt färgad, lite väl rosa för min smak, men jag blandar ofta med mina läppstift där den ena är för ljus och den andra för mörk och lite brunaktig, så jag tror det blir perfekt att blanda med dem. Det blir nog en ljusare nude då, skulle jag tro.
Läppmask har jag aldrig provat, men skulle behövt för längesen, jag med mina torra läppar. Fast det är sånt jag aldrig skulle lägga pengar på, så därför är det så kul med denna box, att få hem en massa produkter som man annars aldrig skulle komma att prova.
Sen var det en dagkräm och en återfuktande elixir som ger en naturlig lyster och spänst åt huden, samt innehåller vårdande ingredienser som hyaluronsyra och vitamin A, C och E. Låter ju hur bra som helst!
Nu måste jag B.U.S.a mitt ansikte och smörja mej med detta varje morgon så jag känner mej fräsch och fin denna vårvintertid. Härligt!

20200211_140455

…jag blev nöjd även denna gång…en riktigt bra box måste jag säga…  le

That’s my girl

Vilma har “sturskat” upp sej en aning sen vi fick hem Alma. Hon gick ju helst undan om Valle ville ligga där hon låg – förutom när hon var liten och alltid försökte hinna före honom om hon såg att han var på väg nånstans – men det har hon slutat med nu. Ligger hon på väskan (vi har ställt dit den på en tjock träskiva så de ska nå att titta ut även när de ligger ner) på mitt skrivbord och Valle kommer, så ligger hon kvar, fast besluten att inte ge upp sin sköna fönsterplats. Valle får till och med tvätta henne lite på huvudet och hon bara blundar och ligger kvar. Då får Valle nöja sej med att lägga sej ytterst och inte ens då ger hon en min av att vilja flytta på sej.
That’s my girl!

20200208_090252

…han ska inte tro att han kan komma där och komma…  fniss

En liten lördagstripp

Igår åkte vi till Skellefteå för att hälsa på stora storasystern med svåger, hon fyllde år den tredje så vi ville ha kalas, samt att Håkan skulle hämta en bil som han köpt för att laga och kränga. Det var så vackert väder på vägen dit så jag kunde ju inte låta bli att fota.

20200208_114049

Vi fick ju snö till slut, men det såg länge ut som att vi skulle slippa. Fast det är klart att allt ska ner, det spelar ingen roll hur sent det kommer, det blir ändå alltid lika mycket som alla andra vintrar. Det som inte kommit i januari kommer metervis i februari, för ner ska det!

20200208_114538

Men det är vackert, inte att förneka, och nu när solen börjar skina allt starkare och längre på dagarna så blir det så ljust och fint, och det behöver vi norrlänningar efter denna eviga mörker som rått.

20200208_114546

Det låg lite dimma här och där som gav ett trolskt intryck. Tänk att älvorna dansar även på vintern.

20200208_114553

På vägen passerade en Citroën 2 cv, vi hade ju ett bilsläp bakom oss så vi fick inte köra snabbare än 80, men nog hade den tungt att ta sej förbi. *fniss*

20200208_122315

Och bakom oss kom en till. De vinkade för övrigt när de passerade. De hann nog se att jag fotade. Älskar dessa bilar! ♥

20200208_122343

Jag gav en lykta och två ljus till syster i present. Vad tror ni jag kom hem med? En annan lykta som hon gav mej då, i gengäld. Inte för att hon känner sej tvungen för att hon får, hon bara är sån. Delar med sej av än det ena och än det andra. Men hon tycker att den passar bättre hos mej som har lite marockanskt redan så hon ville ha den i mitt vardagsrum. Klart hon får!

20200209_075558

Och så fick jag en…eeh…lökgömma kan man ju inte kalla den, för man ser ju allt som är där i, men en…sån där fin! Det är ju till vad som helst, det var bara jag som tyckte den skulle vara fin att ha typ lök i, för jag förvarar inte det i kylen. Klart jag fick den också då, eftersom jag gillade den. Och så får ju hon en anledning att köpa nåt nytt då, väste hon mellan tänderna när jag först protesterade, så det var ju bara att tacka och ta emot.

20200209_075655

När vi kom hem hördes Elvis i mina högtalare i datarummet. Det var Alma som slagit på Spotify alldeles själv. Hon tyckte nog att det var lite tyst och tråkigt, eftersom vi glömde att slå på radion. laugh_thumb

20200207_191830

…riktigt trevligt hade vi…och nu vet jag vart jag ska åka när jag vill ha nåt mer fint… blink4

Skagenröra

Onsdag. Arbetsdagen är avklarad och jag har alldeles nyss ätit. På Håkans inrådan. Han gav mej några uppdrag att göra när jag kom hem och bland annat skulle jag ta ett par rostade mackor med skagenröra och kokt ägg på, som fanns i kylen, och lydig som jag är gjorde jag ju det genast när jag kom upp. Efter att ha hälsat på alla pälsbarnen förstås. Men vet ni sååå gott det var!

20200205_140820

Det är ICAs skagenröra och den är så god! Så vill ni ha en snabb lunch, eller middag för all del, så kan jag rekommendera detta. Jag hade gärna haft lite grönsallad också, hade inte det hemma nu, men ett tips till alla er. Jättemumsigt! Verkligen!

20200205_141046

…sen var det bara att kolla vad vi skulle handla och på vilken affär, ICA eller Willys…det är den förstnämndas tur…vi ses… hej3

Premiär med pinnar

Studenter äter nudlar av ekonomiska skäl, jag för att jag tycker det är gott. Jag premiäranvände ätpinnarna idag och det gick faktiskt hur bra som helst, om än jag misstänker att jag inte gjorde helt efter konstens alla regler.

20200202_155535

Men huvudsaken är ju att jag fick i mej maten och blev mätt och belåten. Gott var det, som sagt, med smak av räkor och curry. MUMS!

20200202_160349

…så himla fina pinnar…och roligt att äta med… le

Går i kras när den är betald

Det är den första februari, min mobil är färdigbetald nästa månad och vad tror ni händer? Såklart tappar jag den i golvet med skärmsidan neråt, pang! Och skärmen går sönder, men den funkar i övrigt, fast jag ska ändå beställa en ny, en S11. Det ska vara bättre batteri i den, vilket jag uppskattar då jag lyssnar på ljudböcker på jobbet och gärna vill göra det lite längre än jag kan idag, för ljudboken drar nåt fruktansvärt med ström, mycket mer än radion, så då är det välkommet med en förbättrad version.
Längtar ju nu.

DSC_0109

…det var likadant med Sony Xperian, den for i golvet när den var betald…am I cursed?…  bigops

Återbesök och slutnota

Idag var vi på återbesök med Valle och gjorde en sista ultraljudsundersökning. Idag kostade det egentligen 2120 kr, men då vi fick betala helgtaxa dagen före julafton, som var en vanlig måndag, drog hon av 700 kr (som egentligen skulle vara 410 kr då vanlig vårdavgift är 2155 och helger 2565)  plus att jag lämnade tillbaka en påse med hypoallergenic mat av märket Royal Canin, de har smakgaranti, så det blev bara 921 kr att betala. Jag blev sååå glad! Hon tyckte att jag skulle få lite ränta eftersom jag fått vänta så länge på pengarna. Så himla snällt!
Valle väger idag 4100 g och mår bra. Allt är fint i magen förutom gallan. Det kan bero på Lymfom, som är en cancer. Det kan man kolla med biopsi, men då han mår bra av kortison och den mat han äter idag så tyckte hon inte att vi skulle göra det då behandlingen kan bli väldigt dyr, biopsin kostar 15 000 kr och behandlingen ca 40 000 kr på bara några månader. Vi har ju redan lagt ut nästan 40 000 kr, så det skulle bli närmare 100 000 kr och det skulle väl ingen betala ens på en ung katt och nu är ju Valle en gammal katt på snart 13 år. Men han mår ju bra och svarar bra på kortisonet som sagt, så vi fortsätter på det spåret och ska på återbesök igen i maj. Mår han bra även då ska vi sänka dosen på kortisonet till en kvarts tablett varannan dag, istället för en halv som han får nu.

Här är nästan alla kvitton, dagens kvitto saknas eftersom det blev avdrag så hon skulle fixa nånting med det och mejla kvittot sen. Och så är det lite över 1000 kr apotekskostnader som jag inte har med här. Det är på kortison, antibiotika, milbemax, plasthandskar, sårtvätt, handsprit, kompresser, allt som jag behövde till Valles sondmatning. Så slutnotan ligger på strax under 40 000 kr. Skönt att det är över! Ingen biopsi, jag sparar mina pengar jag har kvar och får börja spara ihop det som jag lagt ut igen.


…nu tycker jag att det är tur att Vilma och Alma är försäkrade!…  puh2

Ätpinnar

Kommer vi äta sushi nån mer gång? Svar: ja! Det var ju som gott, men kanske inte med gravad lax då, jag vill nog hellre ha med bara räkor och försöker variera smaken lite med tillbehören. Varför ändra på ett fungerande koncept liksom? Vi har till och med skaffat ätpinnar. Det ska ju vara på riktigt ju. Alltså, titta så fina!

DSC_0093

Nu måste man ju inte ha dem just till sushi, vi äter ganska ofta nudlar också så man kan ju prova med pinnarna till det med. Jag kommer nog röra till det helt och hållet till en början och inte få in en matbit i munnen utan att allt ligger på bordet istället, men övning ger färdighet så jag ska träna och träna tills jag behärskar dessa pinnar till fulländning. Ser fram emot det.

DSC_0094

…om inte annat så är de ett väldigt bra bantningshjälpmedel… laugh_thumb

Semlor, Sävast & sushi

Idag var vi hem till kära mor och bjöd på mina semlor. Det var trevligt som vanligt att få en liten pratstund. Hon må fylla 79 i år och rätt så sliten i kroppen, men huvudet har hon fortfarande på skaft. Känns så härligt!
Lilla storasyster och svåger var där när vi kom. De hade gjort veckohandlingen till mamma och packade upp alla varor och så planterade syrran om en ny växt i en annan kruka, sen måste de åka hem, men vi hälsade på dem också en sväng innan vi med fortsatte hem till mej, i stan där jag bor.

20200125_154109

Där gjorde jag lite sushi. Jo, det är sant. Jag har ätit det en gång till nu, i mitt liv. Jag lovade ju dyrt och heligt att det aldrig skulle hända igen, men när jag gjort dem själv gick det ner. Det var till och med rätt så gott. Jag handlade på Matsmart, beställde hem alltså, ett par kit med sushiris, risvinäger och nori-ark.

DSC_0088

Till det hade jag räkor och gravad lax, finstrimlad purjolök, gul och röd paprika samt sweet chilisås som doppades i soya med en klutt wasabi i. Det smakade helt ok. Kan tänka mej att äta igen, men inte så jag längtar direkt.

DSC_0089

Godast var de med räkor. De var inte dumma alls faktiskt. Är det nåt jag kommer att bli sugen på så är det dem.

DSC_0090

Vi har ett kit till – det var två för ett billigt pris – så det lär bli en gång till iallafall. Sen får vi se om det blir fler gånger, för som sagt, det finns ju det som är godare. Dock var det kul, både att göra och att smaka.

DSC_0091

…den fina skärbrädan är en av alla fina julklappar jag fick… le

Bulldeg och vallningar

Nu är bulldegen på jäsning och jag hoppas verkligen att den jäser nu, för jag råkade hälla i lite för varm mjölk, men det är torrjäst och den ska ju tåla lite varmare temperatur än färsk, så hoppas det funkar. Annars får jag göra en ny deg på jäst för osötade degar. Den blå. Vet inte hur det funkar, men förut fanns det ju ingen annan, så har de inte ändrat på den så ska det gå.

20200124_190004

Men asså hörrni! Vad är det för knas? Jag har ju lidit av frekventa värmevallningar och har för andra omgången ätit Klimadynon. Det har funkat ett tag, men när jag påbörjat andra förpackningen så avtar effekten. Jag bestämde mej för att sluta med dem, för de är ju inte direkt nyttiga heller, så om de inte verkar finns det ju ingen anledning att fortsätta. Jag åt upp de jag hade och har inte beställt fler efter det.
Men vallningar är ju nåt av det mest störiga som finns så jag satte mej att leta nåt annat, typ kylbalsam eller nåt, som kunde ge lite svalka. Och jag hittade faktiskt nåt som heter Rapid Cooling Mist och beställde hem den. Fick den idag och glad i hågen såg jag fram emot att äntligen få prova. Det är ju jättebra om den funkar när den är för utvärtes bruk och man slipper få i sej en massa riskabla ämnen.
Jaha…vad tror ni händer? Mina vallningar uteblir förstås! Hur ska jag nu veta om den funkar? 159 kr kostade flaskan dessutom! Har jag lagt ut det helt i onödan nu då?
Nåja, jag får väl användning för den nån gång, antar jag. Jag ska ju inte klaga över att vallningarna är borta. De behöver inte komma tillbaka heller. Jag saknar dem inte!

20200124_180347

…tänk om jag är färdig med dem?…med klimakteriet…vilken lycka det skulle vara!…  puh2

Semlor

Vi fick semlor idag på jobbet. Mums vad gott! Ska baka egna semmelbullar strax, för vi ska åka till kära mor och hälsa på imorgon och ta med så hon också får smaka, för vi hinner inte på söndag. Det är ju för övrigt våran “ickeätardag” så då får vi ju inte äta nåt onyttigt.

20200124_105931

…det är väl bara att gå iväg och snöra ihop en deg då…  baka1

Valle då & nu

Valle äter och frodas. Dock hade han ett litet bakslag i onsdags och igår när han fick diarré och kräktes några gånger, men nu är han återställd och har inte bajsat än, sen igår kväll, så han börjar väl bli bra i magen. Jag satt i natt och sprutade in vatten i munnen på honom, för jag är så nojig att han ska bli så där uttorkad igen. Gick och la mej kvart i ett efter att nästan ha dränkt honom, han satte i fel strupe så jag tänkte att han lär väl dö av det snarare än uttorkning, stackarn. Idag mår han så mycket bättre. Skönt!
Vi kommer få egen kuppe här också från och med söndag. Då kommer svåger upp och ska jobba här i Luleå en vecka, och då får de bo på ranchen och Håkan tar med sej Vilma och Alma. Då får vi hoppas att Valle kryar på sej ännu mer till återbesöket nästa fredag. Vill inte att det ska synas nåt på skärmen som inte hör dit, så de föreslår nån biopsi eller annat elände. Nej, nu får det räcka. Valle måste bli helt återställd!


…har för övrigt beställt och fått hem laxolja som är bra för hans spondylos…  ja3

Boktips

Jag lyssnar mycket på ljudböcker, både på jobbet, men även här hemma, och för 169 kr/mån kan jag välja och vraka bland ett otal böcker. Just nu är det Torey Haydens böcker som jag betar av, den ena efter den andra.

En av böckerna, Spökungen, handlar om lilla Jadie. En inåtvänd liten flicka som vägrar att prata och hon har en märklig kroppshållning med väldigt krökt rygg, nästan som att hon är vanskapt. Efter en tid lyckas hennes lärare med att få henne att prata iallafall. Hon är livrädd för spindlar, för de ser henne och allt hon gör.
En dag tar läraren med sej en filmkamera, för hon ska filma barnen i deras arbete. Jadie säger att hon vet hur en sån fungerar. De har en sån, the Ewings, som heter som alla i tv-serien Dallas. De kommer på natten när hennes föräldrar ligger och sover och gör hemska saker. Jadie undrar vem som ska se på det som spelas in. Det ska jag göra, svarar läraren. Bara du? undrar Jadie. Ja, bara jag, säger läraren.
Någon dag senare tittar läraren på filmen och när hon tror att den är slut börjar något nytt. Det är klassrummet som nu är tomt. Ett ylande hörs: Ooooohh, ooooohh…så dyker en figur upp. Ooooohhh hjälp…hjälp……hjääälp! säger figuren. Och läraren känner igen figuren. Det är Jadie. Varför ber hon om hjälp? Och en sak till kom läraren på lite senare. Hon var inte vanskapt, hon stod rakt upp!

Visst låter det som en riktigt spännande thriller? Det är det inte. Jo, spännande, men ingen thriller. Det är en sann historia. Torey Hayden är läraren som specialiserat sej på selektiv mutism och har erfarenhet av att jobba med barn med speciella behov och psykiskt handikappade. Hon har skrivit flera böcker som handlar om barn som kommer från olika familjeförhållanden, den ena dysfunktionellare än den andra. Och de är så bra! Så välj Torey Haydens böcker om ni inte vet vad ni vill läsa härnäst. Jag rekommenderar å det varmaste.

läs1

…ja, kanske inte känsliga föräldrar…det kan bli lite väl magstarkt…

Nu är rara julen slut, slut, slut…

Julen är över, allt är bortstädat och kvar är bara ljusslingan, för varken jag eller Håkan gillar när det blir så mörkt och trist efter att stjärnorna och elljusstaken tagits bort. Jag tände ljusen i lyktorna också, som vanligt, för att försöka få lite mysigt sken. Det får lov att funka.
Den här julen har ju inte varit som andra jular, så egentligen vet jag inte riktigt vad jag ska känna. Jag är samtidigt likgiltig över att städa bort allt, som jag är ledsen över att jag aldrig hann få några julkänslor. Jag älskar ju julen i vanliga fall. Nu måste jag vänta ett helt år på nästa jul, som förhoppningsvis blir bättre.
Jag måste försöka få in lite mer rött, eller vinrött, för det här färglösa är inte riktigt jag. Jag kan tycka att det är snyggt, men det är inte mysigt och hemtrevligt. Lite mer färg i mitt hem får bli årets projekt. Inte väggar och möbler, men inredningsdetaljer som kuddar och prydnader. Vi får se vad jag hittar på.
Annars har jag inga nyårslöften eller nåt. Bara köra på som jag gjort hittills. Det tycker jag har varit ett fungerande koncept. Har ni några löften? Och lyckas ni hålla dem eller har ni redan brutit dem? En kille på jobbet bröt sitt redan 17.30 på nyårsdagen. Bra jobbat! hahhaha…

20200114_174112

…eller så bara låter jag allt vara och slutar fixa och joxa i hemmet så mycket…  untitled

Bara en katt

Jag vet. Jag är livsfarlig. Folk sätter frukostfrallan i halsen, får ett kortare hjärtstopp, börjar transpirera och andtrutet utbrister: -PÅ EN KATT!!? när jag råkar nämna vad det kostat att få honom frisk.
Men för mej är han inte bara en katt. För mej är han ett liv. En individ. Jag känner honom väl. Vet att han älskar att vara på ranchen. Jag vet vilka hans favvoleksaker är. Jag känner till hans ställen han gillar att ligga på. Att han föredrar skuggan om somrarna, men ändå håller sej inomhus om det är mulet. Vilken mat han gillar och vad han tycker om att smaka av det vi äter. Att han älskar att plaska i vattnet när vi vattnar blommorna ute på gården. Att han gillar nosgnugg. Att han är en av världens snällaste katter. Och jag värderar honom högt. Pengar kommer igen. Det gör inte en förlorad Valle. Och jag vet att han älskar mej minst lika mycket och kunde han skulle han nog göra allt för mej med.


…vi var på återbesök idag och tog nya blodprover…de var helt normala…  QueenHappy

Snart allt som vanligt igen

Valles hål på halsen har redan gått ihop. Han fick ha på sej nätkragen för att inte klösa upp såret när det kliar, men idag tyckte jag att den kunde åka av. Nu ska bara pälsen växa fram och han ska gå upp lite till, sen är allt som vanligt igen.
Han verkar mer chill med Alma också. Kanske det går vägen när vi släpper ihop dem sen. Vi satt här i datarummet hela bunten, förutom Alma som satt och jamade utanför, så jag gick och hämtade henne och hade henne i famnen medan Valle låg på skrivbordet. Hon var stel som en pinne först, Valle tittade storögt på henne, men efter en stund blundade han och vände sej för att lägga sej och vila. Alma slappnade av i mitt knä. Jag kliade båda två som blev ännu mer avslappnade. Och så satt/låg vi en lång stund, som om det var den mest naturliga saken i världen. Han var lika cool som i början, innan han blev så tok-aggressiv emot henne. Det kan ju tänkas vara för att han var sjuk helt enkelt. Vi får verkligen hoppas det.

20200104_113854

…tänk vad skönt det skulle vara om man slapp öppna och stänga den där nätdörren…  mm2

Sonden är ett minne blott

Nu äntligen fick han slippa sonden. Vi fick en akuttid klockan ett och halv två var vi redan färdiga och kunde ringa Håkan efter skjuts hem igen. Valle var så duktig. De tog ut sonden utan lugnande. Först tog hon bort fyra suturhäftklammer som höll slangen på plats, sen drog hon ut den och Valle sa inte ett knyst. Han låg helt still och det var nästan så han började spinna. Han är en exemplarisk patient, tyckte veterinären och sköterskan. Och han är verkligen det. Han är sååå lugn och sååå snäll.
Men nu är han iallafall slang- och trattfri. Hur skönt?
Vi ska tillbaka den åttonde för en ny ultraljudsundersökning och kanske blodprov, för att se att han inte har nånting kvar av inflammationen. Köpte mer av den energirika maten så kanske han närmar sej de fem kilon hon vill att han ska väga, men gav även av torrfodret när vi kom hem, för nu behöver jag ju inte noja om att de ska fastna i strupen när slangen är borta. Har inte vägt honom idag, men ska göra det så fort han lägger sej i skålen. Det är som lättast då, man lyfter bara skålen med katt på vågen och läser av resultatet. Tror nog han väger lite mer idag. Men huvudsaken är att han mår bra och blir sej mer lik för varje dag. Snart är han busiga Valle igen.

20200102_131459

…behövde inte betala nåt idag…kändes gött…  ja3

Valle lägger på sej

Det börjar synas att Valle lägger på sej mer och mer varje dag. Däremot syns det inte mycket på vågen, så jag vet inte om han tappar muskler eller vad det beror på. Han rör sej inte så mycket, sover och äter mest och det lilla han motionerar är när han går från datarummet till köket och hoppar upp på möbler. Ibland en liten runda i övriga lägenheten, men han föredrar köket och datarummet nu. Han har inte tagit nåt race (sprungit från rum till rum) i lägenheten på evigheter, känns det som. Inte sen i november. Eller kanske oktober.
Men strunt i det. Veterinären hade som mål att han ska gå upp till fem kilo. Han har aldrig vägt fem kilo. Fyra och ett halvt är hans normalvikt, så kommer han upp till det så är jag nöjd. Har inte gett honom aptithöjande då jag tycker att han äter bra som det är. Han ska äta 200 g per dag och det gör han med råge.

Imorgon ska jag ringa och fråga om de kan dra ut sonden. Den är mest i vägen nu och han är ju så trött på tratten. Jag brukar ta av honom den, men då måste jag följa efter honom så fort han går nånstans för att kolla att han inte klöser ut sonden. Det är ju också lite frustrerande. Han måste ju undra varför jag jagar honom så. Alma är ju inte i närheten. (Jag gjorde ju likadant när vi hade dem lösa tillsammans.)
Skönt iallafall att den här pärsen är över. Låt mej aldrig mer behöva uppleva nåt liknande.

20200101_202254

…låt honom få bli av med sonden till helgen…han är nog också så less nu…  be2

Lilla Alma har blitt lite stor

Lilla Alma är inte så jätteliten längre. Hon har snart vuxit ur skålen. Börjar ligga likadant som Valle när han är normalviktig. Får se hur stor hon blir.

DSC_0077

Kanske inte så himla mycket större, men lite till tror jag allt att hon växer.

DSC_0078

En vacker liten tös. Men hon vet inte hur en katt visar att man tycker om och inte vill en illa. Det kan ju vara lite det också som spelar in med Valles irritation på henne. Han har ju suttit och blinkat och kisat mot henne medan hon bara ligger och stirrar tillbaka med sina isblå ögon. Vi försöker lära henne det och kisar och blinkar samtidigt som vi är go med henne, men hon hajar som inte grejen. Hon tycker nog bara att vi ser konstiga ut. Undra väl vad fasen vi sysslar med.

DSC_0079

Nåja, vi ska iallafall släppa dem tillsammans sen när Valle är helt återställd. Då klipper vi klorna på dem och ser vad som händer. Och försöker att inte ingripa. Det kommer inte bli lätt, men vi måste få det ut ur Valles system. Annars blir de aldrig kompisar. Mår han bra kanske han är lite snällare. Sjuka katter har ju en tendens att bli aggressiva.

DSC_0075

…tror att det går bra, faktiskt…varför skulle det inte lixom?…hon är ju så fin och gillar Valle, trots allt…  kc3a4r1

Bye bye 10-talet

fullfartmot2020

Nu säger vi adjö till tiotalet och hej till tjugotalet. Ännu ett decennium har passerat. Herre min skapare vad tiden går fort!

Det här årtiondet har jag bland annat köpt moppe och tagit AM-körkort. Jag hann med att säga upp mej och börja på annat jobb, som jag också slutade och började på ännu ett nytt, som jag också slutade för att börja på där jag är nu. Det har renoverats och donats. Och vi har varit på bröllop, dop och begravning. Och vi har gjort om möbler och vi har snickrat.  Och vi förlorade en fyrfota vän och adopterade två nya. Vi reste till London. Jag bröt foten. Jag klippte håret och lät det växa ut igen. Och så slutade jag äta kött.

Ungefär så har mitt årtionde sett ut. Om jag har utelämnat något så är det för att jag inte orkar sitta och gå igenom alla år. Och själv kommer jag inte ihåg mycket. Såna gånger är ju bloggen väldigt bra att ha. Men det är nog inget viktigt ändå. Vad jag vet. Hoppas jag.
*Blir nervös att jag glömmer nåt stort*

Nu blickar vi framåt mot 20-talet. Undrar vad det har att erbjuda. Säkert både glädje och sorg som alla andra tider. Det kan ju aldrig bara vara bra. Men vi får hoppas på att det är väldigt bra mellan varven. Jag är taggad, är du taggad?

12-2-clock-png

avdelare_thumb6b

Avslutad antibiotikakur

Idag firar vi att Valle har avslutat sin antibiotikakur. Han fick alldeles nyss det sista och slipper ta mer nu. Det är bara kortisonet kvar och om det behövs aptithöjande. Han ska avmaskas imorgon och sen ska han bara gå upp i vikt till vårt återbesök på djursjukhuset. De ska väl göra en ny ultraljudsundersökning och kanske ett nytt blodprov för att se att allt gått tillbaka till det normala. Det kostar ju ännu lite till, men jag har fått en slant av mamma, för hon tycker så mycket om Valle och ville hjälpa till med hans vårdkostnad. Hon är så himla snäll. ♥

20191230_223832

…Valle får nog uppleva en sommar till…kanske fler…härligt!…  QueenHappy

Valle myser

“Skönt att slippa tratten en stund om dagen så man får tvätta sej efter man har ätit. Jag känner mej inte så ren och fin som jag brukar.” tycker Valle.

20191228_194048

Jag ska tvätta av honom med en fuktig torkduk sen. Det är så lätt med pälsvården när han är korthårig. Måste bara jämna till det lite. Det blir så där, för trimmern jag har blir varm så fort, så man kan inte klippa länge. Så istället för att lägga ner tid på att få det jämnt klipper jag allt så fort som möjligt och så får man jämna till det vid annat tillfälle. Huvudsaken han inte får i sej så mycket lång päls som han behöver kräkas upp.

20191228_194144

…lill-ponken…nu är skålen alldeles lagom stor…  sad2

[Idag är första gången jag kan slappna av riktigt ordentligt. Jag har till och med fått lite julkänslor och går och sjunger “It’s beginning to look alot like Christmas”, bara så där en fyra dagar för sent. Ja, ja…*suck*]

Vilma & Alma

Vilma är så snäll och go. Hon blir attackerad av Alma som hoppar på hennes rygg, klänger sej fast där med ett ben på varje sida och biter henne i kinderna, men hon säger ingenting. Står där en stund och om Alma inte hoppar av springer hon iväg så att Alma glider av och hoppar upp nånstans där det är svårare för Alma att komma åt henne. Ofta får hon gömma sej för Alma och när hon vill vila ifrån henne en stund kommer hon in till Valle och är med honom. Han är ju lugnet själv så hon är inte van vid såna där burdusa lekar.

DSC_0070 (2)

Alma i sin tur förstår inte varför alla är så tråkiga. “Kom igen nu, lek med mej!” ser hon ut att säga. Nog hade Vilma lekt med dej, Alma, om du bara var lite lugnare och inte hoppade på sådär. När du blir större och förhoppningsvis slutar med det kommer Vilma att vilja leka. Jag ser ju att hon egentligen tycker om och är väldigt nyfiken på att lära känna denna “kattastrof” till lillasyster hon har fått, men hon är för mycket bulldozer än så länge. När Alma ligger i soffan och vilar kan Vilma sitta och titta på henne länge. Som att hon försöker komma underfund med vem denna vackra, lilla, skitjobbiga tös är. Och hur sjutton hamnade hon hos oss. Och varför just hon var tvungen att råka ut för denna prövning.
Men det är samtidigt bra, för jag tycker att Vilma tuffar till sej lite. Hon är egentligen ingen mes, för hon har ett jäkla temperament, så när hon har fått nog, då är det Alma som kommer rännande med Vilma efter sej. Det är härligt att se. Vilma kan också morra och slå till vid behov, så inte lider hon av denna kattastrof, det är bara det att hon är för snäll.
Jag önskar att Valle också kunde vara det. Men när Alma är stor nog och Valle är frisk ska jag klippa klorna på dem alla och sen släpper vi dem tillsammans och ser vad som händer. Blir det gurgel så kan de iallafall inte klösa ihjäl varann med sina trubbiga klor. Men Alma måste hyfsa till sej. Vi kan inte ha henne ridande på Valle, han skulle bli tokig. Däremot gillar hon närhet, vilket Valle också gör, så de skulle nog älska att ligga tätt och tvätta varann och mysa på. Det är ju Vilma väldigt dålig på, hon som är så rädd för närhet. Dock får vi pussa på henne nu. Det är nästan så hon börjar gilla det mer och mer. Kanske är det för att hon ser att vi pussar och goar så mycket med Alma så hon känner att hon också vill bli pussad på. Det är bra det, för hon är så jäkla fin så det är svårt att låta bli.

DSC_0074

…älskade pälsklingar…knäppgökar…småhäxor…pälspirayor…ni är det finaste vi har…  kc3a4r1

Älskar alla lika mycket

Jag har faktiskt tid över för de andra två också. Det är inte så att jag helt glömt dem, om än jag är mest med Valle nu, men det är för att han kräver min uppmärksamhet just nu och då får alla andra acceptera det. Och det gör de ju. Varken Alma eller Vilma klagar. De är så glada och tar tacksamt emot när jag lägger ner tid på dem. Det kan vara att jag sätter mej ner med dem och leker lite, kelar lite och kammar och ja…bara är med dem lite. Det passar jag på och gör när Valle sover. Och det gör han ju väldigt mycket nu.

20191222_114751

Men då man inte skriver om det så är det ju lätt att tro att det inte görs. Och kanske saknar ni lite Alma och Vilma bilder så här kommer en på dem tillsammans. Och lite rörliga bilder kan jag bjuda på med.


…de är så fina…alla mina små håriga barn…älskar alla lika mycket…  kc3a4r1

Valleblogg

Det har blivit en riktig kattblogg det här, eller Valleblogg kanske man ska kalla den, men det är ju mycket Valle nu i vår vardag. Det blir ju så, när nån är sjuk så kretsar allt runt den. Men han är iallafall på bättringsvägen och det är ju sååå skönt. Fortfarande väldigt mager, men nu är han inte lika kantig utan man känner lite, lite mjukhet runt hans beniga lekamen och magen känns rundare av all mat han sätter i sej.

20191226_230713

Jag hade en tratt sen tidigare som vi klippte av så att han ska komma åt mat och vatten lättare, men inte kunna klösa på halsen där sonden kommer ut. Han är ju hur söt som helst i den.

Han är sej mer lik. Ligger aningen bekvämare och ser inte ut att må illa. Idag är förresten första dagen han inte fått nåt mot illamående och han har inte kräkts nåt. Jag är ju så nervös att han ska göra det och kräkas ut sonden. Det får bara inte hända!

20191227_130016

Det är så skönt att han äter själv. Att man bara behöver ge medicinen i sonden. Det gör jag tre gånger om dagen istället för nästan varje timme när jag matade honom tidigare. Allra helst nu när vi jobbar också, då hade det blivit lite jobbigt när han ska ha mat så ofta och man är hemifrån sju timmar. Det hade ju inte gått. Då hade man ju fått mata så mycket de andra gångerna för att han ska hinna få i sej det han ska ha. Så det är så himla bra att han äter själv. Fast jag fick ge honom Mirtazapinen ändå. Det tog så lång tid innan han gick och åt, och med tanke på hur mycket han ska äta per dag och hur mycket han ska gå upp i vikt tyckte jag att det var bäst att ge aptithöjande, och det tog ju bara en liten stund innan den verkade. Och han äter så bra. Trots att det är kyckling och allt. Det äter han ju inte annars, mer än när han får lite av bröstet från en grillad kyckling. Ingen kattmat med kyckling har dugt tidigare.
Iallafall…såret tvättar jag varje dag med sårtvätt och kompresser. Det köpte jag också på appo. Och handskar och handsprit. Det är viktigt att vara riktigt ren. Och det ser bara fint ut. Ingen svullnad eller rodnad, bara lite, lite gegga och blod, men det är så det brukar se ut i ett öppet sår.
Just nu ligger han bredvid mej, här på skrivbordet, och sover utan tratt runt huvudet. Han är så pass frisk att han till och med har börjat tvätta sej – sjuka katter slutar ju med det – men det är inte så lätt när man har den där eländiga tratten i vägen. Nu kan han göra det under min bevakning. Jag är livrädd att han ska klia sej och dra ut sonden i samma veva. Det får bara inte heller hända!
Nu ska han äta antibiotika ikväll och tre dagar till. Efter det skulle man kunna ta bort sonden, men vi får se hur det blir med det. De kanske inte gör det förrän det är dags för återbesök. Det blir nån gång efter trettondagen. Ååh vad det skulle vara kul att komma med en femkilos dunderklump och säga… – Det skulle till en kvinnlig veterinär innan nånting hände! Fast…gubbarna gjorde väl så gott de kunde. De kanske inte förstod hur illa däran han var. De ville ju att han skulle bli bättre så de kunde göra en biopsi och se exakt vad det var för inflammation han hade. Men han blev ju inte bättre, man måste ju få bort inflammationen för att det skulle ske. Så tokigt det kan bli.
Nu drömmer han att han äter. Det är en väldigt effektiv meduxin, den där Mirtazapinen.

20191227_141403

…jag längtar så tills det här är över…tills man kan se tillbaka på det här som ett minne blott…  bf-wave-new

Han vaknade och gick iväg och åt innan jag hann publicera detta inlägg. tombup_thumb

Inte så lätt som det låter

Det finns en kattmalt som man ger katter för att pälsen de får i sej lättare ska passera genom tarmen och ut istället för att de ska kräkas upp det, eller ännu värre, fastna i magen.
“Om man inte får i dem det oralt kan man smeta det på tassen. Katter är så renliga så de tvättar genast bort det och på så sätt får de i sej malten”, står det att läsa.
Så igår strök jag glatt på smeten på Vilmas tass, för jag är lite orolig att hon inte får ut pälsen hon sväljer eftersom vi aldrig sett henne kräkas upp nån hårboll.
Idag har hon fortfarande kvar den bruna smeten på tassen.
“Pffff”, säger hon, “det där får DU tvätta bort”.

20191226_085022

…jahapp…så renlig var hon…  laugh