Måndagsrapport

Hej hopp! Nu är jag hemma och har jobbat färdigt för idag. Jag sitter här med en kopp kaffe och tre kladdkaka ballerinakex. Så gott! Alla ignorerar mängden kakor, okej?
Innan jag satte mej har jag ringt och bokat tid hos veterinären för provtagning på Valle. Vi behöver kolla upp hans långtidssocker igen och då kan vi även kolla njurvärdena, för han låg ju på gränsen sist vi kollade i höstas så det är bra att se om det blitt bättre eller sämre. Men för att ha nåt att jämföra med fick jag även ringa Lapplands djurklinik, för det var där vi gjorde blodproven i samband med utdragning av tänder, och be dem skicka provsvaren till Djursjukhuset i Gammelstad. Nu fick de inte fram nån journal på Valle, men hon sa att det beror på deras internet, de hade haft problem hela dagen, så hon skulle skicka dem så fort hon kunde. Så då var det ordnat. Känns bra. Jag vet inte om jag inbillar mej, men jag tycker att han verkar dricka lite mer, det är därför jag vill kolla. Och de har lättare att få diabetes när de äter kortison, vilket han ju gör och ska fortsätta med livet ut.

Nu jobbar vi bara imorgon också sen har vi en kort semester, jag och Håkis, så vi är lediga onsdag, torsdag och fredag. Vi ville ta ut det vi hade kvar, den nya semesterperioden börjar ju från och med 1 april, så det var i grevens tid. Vill inte spara semester. Jag tror att jag har mer att ta ut från tidigare år. Jag kan inte komma ihåg att jag tagit ut alla dagar. Det kan hända att jag gjort det och förträngt det, för jag minns verkligen inte, så det måste jag kolla upp.

Såg att löken börjat gro. Ny lök alltså, som är inhandlad för inte så längesen, så det var ju bara att köpa ny.
Synd att de inte får snygga blommor, för då hade man ju haft nån glädje av dem iallafall.
Ja ja, det är smällar man får ta, men nog känner man sej lurad på konfekten.
Man kan ju använda lite av löken iallafall, kanske man skulle göra löksoppa?

…önskar alla en trevlig eftermiddag… 

Sticker till ranchen och stickar

Nu är vi hemma hos Håkis efter att ha handlat både på Coop Arena och Willys på morgonkvisten. Väl här åt vi av laxen som jag gjorde i veckan. Jag åt min på knäckemacka med alfalfagroddar på. Det är så fräscht och gott!

Jag tog med min stickning och har kommit en bit, men som ni ser är det mycket att hålla reda på. Inget man sitter och tittar på tv samtidigt utan måste hålla ögonen på hela tiden, förutom korta stunder då det är en radda med bara aviga eller räta.
Men denna tröja blir så snygg! Den ska delas nu så man stickar fram och bakstycke för sej och om ni frågar mej så är det bästa sättet. Det är lite jobbigt när man måste sy ihop delarna sen, men resultatet blir så mycket snyggare än när man stickar allt i ett, för det är så svårt att få det att sitta bra. Inte för att jag har stickat många tröjor på det viset, men de jag har sitter oket långt ner och ärmarna pekar neråt, så att varje gång man lyfter armarna åker tröjan upp, om ni förstår hur jag menar, och jag hatar sånt. De syr tishorna så också nuförtiden och jag köper inte när de är såna. Den bästa jag har stickat är den rosa med raglan, den med ränder, den sitter perfekt, men däremot är inte halsringningen riktigt som jag önskar, men det duger. Så alltså är det bäst att sticka delarna för sej, då får man tröjan precis som man vill. Halsringningen högre på baksidan och ärmarna rakt ut istället för neråt…ja, bättre passform helt enkelt.
Nu ska jag fortsätta med min stickning och dela på den. Sen går det nog med en rasande fart. Och ärmarna har inte samma mönster så de går ännu snabbare. Så kul!
Fast det är ju så mycket roligare att sticka nåt där det händer mycket. Man ser hur arbetet växer och det blir inte enformigt. Kanske blir en till sån här fast vit.

…sen är det ju bara axlarna som ska sys ihop, därefter stickas ärmarna på direkt, uppifrån och ner…

Efter snö kommer sol

Ovädret var som tur var inte långvarigt och nu skiner solen igen och himlen är blå, men nåt fågelkvitter vete fan om jag kan höra.
Håkis kommer väl snart och vi ska först äta lite mat och aningen senare kaffe med semla för att sedan avsluta afton med chips och dip till tävling i Alla mot alla.
Det låter väl som en toppen lördagskväll?
Jodå, det duger i krig.

…så himla skönt att våren vann denna fajt…jag var lite orolig där ett tag… 

En tröst i bedrövelsen

En tröst dock är att det börjar gro så fint i min små sålådor. Jag har några plantor kvar att så, det är blåklint, pelargon och rosenskära. De ska jag så om en vecka ungefär. Inte för att jag tror att det egentligen har nån betydelse, men det stod i mitten på mars så då gör vi så. Pelargonen har jag helt enkelt glömt, men kom på idag att vi har lite såna frön också, vet inte hur många, men jag tror vi åtminstone får en var. De finns hos Håkis så jag får komma ihåg att ta hem dem.

…de ska separeras och omplanteras när de blitt lite större och kraftigare… 

Att man kan ha det så bra

Det bidde våfflor och Håkis åkte glad och mätt hem till sitt. Tänk vad man har det bra när man kan äta nåt så gott precis när man vill. Inte klokt alltså.

Jag har precis kommit ut ur duschen och har pyjamasen på. Tänt lite ljus och ska ta en kopp kaffe och krypa upp i soffan med min stickning och titta på tv, eller kasta ett getöga lite nu och då, för denna stickning kräver min fulla uppmärksamhet så jag lyssnar mer än tittar. Det är så mycket mönster, aviga och räta hit och dit med lite flätstickning däremellan. Man kan inte släppa ögonen från den nå många sekunder. Men snyggt blir det. Så det förslår!
Garnet är Drops Lima, 65% ull och 35% alpacka.
Men när det är Wahlgrens värld släpper jag handarbetet och tittar. Då har de min fulla uppmärksamhet.

…en härlig fössta tossda i mass måste jag säga… 

Fössta tossdan i mass

Undrar hur många som har det till rubrik idag?
Men nån massipantåta blire inte här. Jag gick nästan och hoppades på att det skulle vara våffeldagen, men det är ju 25 mars på Maria bebådelsedag, eller vårfrudagen som senare blev våffeldagen för att nån hörde lite fel. Tycker det är så roligt, hahaha.

Nåja, vi får väl ta oss en liten lussebulle dagen till ära och låtsas att det är med massipan.
Jag har kommit hem för runt en timme sen och ska väl vila lite middag innan jag fortsätter dagen. Jag har fått i mej en banan och en kopp kaffe. Ska vänta till Håkis slutar och äter nåt med honom sen. Undrar om man skulle busa lite och göra våfflor ändå? Vi har flera paket med våffelmix. Ja, ni tror väl inte att jag skulle orka ställa mej och göra egen smet, med alla ingredienser som krävs, när det finns så bra mix som ger så goda våfflor. Nej min själ, jag är alldeles för bekväm. Fast vissa saker gör jag ju från grunden, men det är för att det antingen inte finns att köpa eller så är det inte lika bra som hemmagjord. Men våffelsmet har jag inte gjort på en herrans massa år, för jag behöver ju mjölken och äggen och mjölet till annat. Jag orkar väl inte hålla på och dra hem sånt i tid och otid.

Ja, så får det bli…så himla gott!

…fössta tossdan i mass…då blire våfflor i stora lass här i det Paulastinska residenset… 

Vad är det för dag?

 

…är det en vanlig dag?

Nej, det är ingen vanlig dag, för det är Vilmas födelsedag
Hurra, hurra, hurraaa!
Hon blir 7 år idag.

Efter att Valle varit ensamkatt i två år pratade vi om att han borde få en kompis. En lillasyster att leka med och ha som sällskap och efter mycket velande, om vi verkligen skulle köpa en till katt eller inte och bestämde att nej, det fick räcka med Valle, så kollade jag ändå på blocket, bara utifall att. Och där fanns hon. En rödblond liten tösabit. Så hjärtskärande söt ♥
Jag mejlade uppfödaren och sa att “om hon är kvar i mitten på juli köper vi henne”. Uppfödaren tog det som att vi tingade henne och bad att få 15% av köpesumman. Jag, som så gärna ville ha henne, nämnde inte att hon missuppfattat utan betalade glatt handpenningen och sen var det klart. Vi skulle hämta hem den lilla när vår semester började.

10273190_10203792309388155_269321262020052418_o

Lilla gumman, vad tiden har gått fort. Nu är du en medelålders tant, men du är fortfarande full i bus och har väl aldrig blivit riktigt vuxen. Nu har du en yngre kompis som du leker med för fullt, där i ditt paradis. Jag hoppas att din dag blir fin, om än du inte har nån aning om att du fyller år. Grattis till dej lilla snuttjullan 

Hade hon inte varit så kräsen hade hon fått nåt riktigt gott, men det är inte så mycket som duger till denna ståndaktiga lilla dam, så det får räcka med en liten skinkbit som pappa Håkis får ge när han kommer hem.

…finaste lilla häxmajan…ses till helgen…    

Är det vår nu?

Söndag och sista dagen i februari månad. Imorgon börjar vårmånaden. Här uppe är det ju fortfarande vårvinter, men vi känner av att det närmar sej med varmare temperaturer och solsken.
Valle har varit pigg och glad och riktigt alert nu på sistone och jag tror att det är vårkänslorna som får honom att leva upp. Han klättrar upp i klösträdet i en jäkla fart och sitter och vässar klorna en stund för att sedan återvända ner igen. Och han springer omkring och är riktigt busig emellanåt och det är så härligt att se att det än så länge är liv i gamm’-gubben. ♥

Han gillar att ligga och mysa tätt intill i soffan och verkar må riktigt bra.

Jag var till ranchen idag och träffade småtjejerna. De hade blivit så rädd härförleden då dessa dagars plusgrader orsakade att stora ismassor rasade från taket med ett fruktansvärt brak. De trodde väl att hela huset höll på att ge vika. Men när man tittar på de tjocka isflaken så förstår man att det måste ha låtit illa. Undrar just hur trallen ser ut därunder. Höll den för braket eller är det ett stort hål där igen?

Det händer en massa hemska saker därborta, tycker Alma, så hon är fortfarande rätt så skvätträdd och hoppar till för minsta lilla. Men ju längre hon är där och ju mer hon ser att  inget farligt händer så kommer hon också att lugna sej så småningom.

Vilma blir ju också rädd för såna plötsliga händelser, men hon är inte riktigt lika skvättig. Inte lika lugn som Valle heller, men han är ju gammal och erfaren så han bryr sej föga om det mesta.

Både jag och Vilma blir seniorer i år. Vilma fyller sju år den tredje mars och jag fyller femtiofem i juli och det är tydligen senioråldern. Gamla damerna.
Tänk, det är redan mars från och med imorgon. Plusgraderna fortsätter några dagar till, vad jag har förstått, och sen blir det minusgrader igen, men bara några få, så kylan är vi förhoppningsvis färdig med. Fast det kan bli rätt så kallt i några veckor till, men i april borde vi vara klara med det. Då är det bara att hänga undan dunjackan och ta fram vårplaggen istället.

Man ser att bara på dessa få dagar med plusgrader har snödjupet sjunkit rejält. Och mer lär det sjunka om vi får fler soliga dagar. Vi får hoppas på det. Och hoppas att det inte blir så mycket mer snöande nu utan hellre regn då i så fall om det nu nödvändigtvis måste vara nederbörd, så slipper vi det eländiga snöslasket som jag så innerligt hatar.
Bara tiden kan utvisa hur det blir. Det är bara att vänta och se, men hoppas kan man ju.

…och det är rejält halt nu också med smältvatten på is…måste gå försiktigt… 

Frön

Jag har ju sagt att jag har beställt en massa frön, säger en massa! För det är jättemycket för att vara jag. Vi ska fixa härliga blomsteroaser i Håkis trädgård. Både fram och bak, det räcker till det, tro mej. Och vi ska göra det ordentligt. Vi ska gräva, täta och fylla med massor av jord och gödsel och plantera ut lite vilt så där, det ska inte vara nån genomtänkt rabatt, det enda som ska vara genomtänkt är storleken på plantorna. Det är många sommarblommor och några perenner så det får vi också ha i åtanke hur vi placerar ut dem. Helst ska det som återkommer varje sommar vara i klunga, så det inte är långa avstånd emellan.
På baksidan tror jag att det bara blir ettåringar. Jag skulle vilja göra en liten kulle med blommor i alla färger och ett litet staket runt, eller mur, vi får se, men nåt fint och roligt ska vi hitta på. Man måste ju försöka piffa till det på hans gård när det ser så eländigt ut i omgivningen. Finns inte längre nåt fint att vila ögonen på så då måste man ordna det.
Det blir nog toppen!

…måste bara möblera om i köket så jag kan ha sådden intill fönstret… 

 

Vårkänslor

Idag har det varit så fint väder. Solsken, plusgrader, takdropp och snöglopp. Och det är så ljust när vi åker på morgonen nu.

På jobbet, när jag gick mellan två ställen, mellan 300-400 m sådär, hade jag inte dunjackan på utan det räckte med munkjackan, så varmt var det. Härligt! Nu börjar vårkänslorna spira en aning. Det är bara lite svårt när vi har så mycket snö ännu, men vårvinter är det allt. Och det är ju så vackert när snön är ren och vit mot den ljusblå himmelen med rosa fluffmoln.
Jag har rätt så mycket snö på balkongen, men ett par såna här dagar och det smälter bort fort och sen kan jag sitta därute när solen gassar som den gjorde idag. Den värmde riktigt gott och jag hade kunnat sitta ute om det inte vore för all snön. Inte ens Valle ville gå ut på grund av den, annars hade han nog hoppat upp i stolen och lagt sej en stund.
Men värmen får inte komma för tidigt nu, vi måste spara den till sommaren. I år vill vi ha en riktigt skön sådan. Inte för varm dock, jag har ju mina vallningar ännu, om än jag fryser mer än svettas numera, men det är en plåga när det är 30° och så en värmevallning ovanpå det. Det är ungefär som att basta, men istället för att få gå ut och svalka sej när det blir för varmt så måste du ta på dej en jacka för att riktigt stänga inne värmen. Oskönt!
Nåja, det är långt dit så vi behöver inte börja fasa oss för nåt i förväg. Kanske, mest troligt inte, men kanske har vallningarna avtagit tills dess.
Vem försöker jag lura?

… ♫ ja det är våren, ja det är våååren, som har kommit min vän…nå kanske inte riktigt än… ♫ 

Blodapelsin II

Jag brukar inte köpa blodapelsiner förrän nu. De har alltid varit så sura när jag smakat tidigare, men nu är de sååå goda. Det verkar vara efter jul som säsongen är för denna frukt. Och vad jag inte visste heller, förrän nu, är att de är nyttigare än vanliga blonda apelsiner. Det är mer C-vitaminer, antocyaniner och andra vattenlösliga antioxidanter, nästan dubbelt så mycket, så man måste ju passa på att förse sej och samtidigt boosta sin kropp med dessa nyttigheter.
Den röda färgen kommer av de svala nätterna på Siciliens bergssluttningar, där de har sina odlingar. Om de inte är röda så har det varit för varmt helt enkelt.

…jag har ingen lunch, jag har fruktstund på jobbet… 

Du Store Alpakka

Hallå hej alla! Idag är det onsdag och det fortsätter att snöa och snöa och snöööööa.
Jag blir lite trött.
Men då är det kul när man fått paket och hämtar ut det. Ja, det är så klart mera garn, jag har totalt snöat in mej på det, när man nu snackar om vädret.
De hade nämligen Du Store Alpakka tweed på kampanj. Det kostar 76 kr/nystan ordinarie pris, men nu fick jag betala 46 kr. Hur ska jag kunna låta bli ett så bra erbjudande?
Men jag beställde bara 6 nystan. Tänkte sticka en slipover som jag kan ha en vit storskjorta under och låta hänga nedanför, eller en lång tisha, det är ju på mode igen och jag tycker det är jättesnyggt. Det finns massor med fina mönster hos Drops Design, så jag ska se vilken jag ska välja. Har ju ett par projekt på gång redan, så det får bli senare. Kanske höststickning?

Men detta garn alltså…det är samma som jag stickade min gråa tröja med flätstickning i vikingastil. Det som blir så jämnt och fint även om man stickar fram och tillbaka. Det är så mjukt och gossigt och doftar sååå gott! Jag måste alltid trycka in näsan i allt garn jag köper. Det är ungefär som de som läser mycket och älskar doften av böcker. De luktar alltid på dem innan de sätter igång att läsa. Så gör jag med. På böcker och garn och jag vet inte vad mer. Det är bara nånting i dofterna som ger en sån lyckokänsla. ♥

…ljus, ljus beige med svarta och bruna prickar…så himla fint…

 

Äntligen är jag här igen

Helluuu å hej! Long time no see!
Jag har visst tagit lite bloggsemester igen, bara sådär utan vidare, men vi mår fint här uppe i norr. Ingen covid än så länge, men Håkis klagade lite på halsont här, innan han åkte hemåt, så hoppas han inte har dragit på sej nåt sånt iallafall. Kan ju bara vara en vanlig förkylning också ju.
Min syster och svåger har genomlidit denna eländiga sjukdom och klarat sej med livhanken i behåll. Jag tror det är safe att säga det nu, de har ju varit feberfria i några dagar. Antagligen överlever vi med, ifall det skulle hända att vi blir smittade, vi är ju trots allt bland en massa folk dagligen eftersom vi tvingas arbeta, men hoppas ändå att slippa.
Jag längtar till mamma får vaccinet. Hon fyller 80 år i mars, så det vore bra om hon hinner få det innan. Annars får vi ha munskydd och handskar allihop på kalaset, förutom när vi fikar, då får vi sitta en bit ifrån, men det går bra, huvudsaken man får träffas. Men jag längtar till jag får krama om henne, tänk det är över ett år sen…tror jag.
Herre min skapare! Det är ju inte klokt!

Tiden går och det blir allt ljusare. Jag passar på att elda lite ljus när det än så länge är mörkt på kvällarna. Snart är det ett minne blott och vi får vänta tills höstmörkret träder in.
Snart ska jag så en massa frön, men jag måste köpa såjord och såna där sålådor med lock. Det finns billiga på Ö0B, så vi får åka dit i helgen som kommer. Hade tänkt göra det redan förra helgen, men det blev aldrig av, så det är hög tid nu.

Vi har fått massor med nysnö. Det är vitt och fint, men inte skönt när det piskar en i ansiktet. Jag har nästan en kilometer att gå, när jag har kommit innanför grinden på jobbet, och i sånt väder kan vem som helst tappa humöret, så ohärligt är det.
Men snart är det slut på eländet. Ett par månader till, sen så…

Valle känner också av att våren är i annalkande. Han börjar längta ut. Kommer ilande när jag kliver in genom dörren och hoppas kunna smita, men så är det ju bara en tråkig gammal trappuppgång. Hur kul ä däää?
Men snart, snaaart Valle, är våren här. Det är lite drygt två månader kvar bara, sen börjar det vara varmt nog. Håll ut, tiden går fort.

…hejjeguuu de där små öronen…

Lördagsmorgon

Hello! Whårt is app diz örli morning?
Fast så tidigt är det inte. Klockan är strax tio över nio, sola skin’ och himlen jär blå och idag borde man gå en långpromenad. Jag hade tänkt gå ner lite i vikt, där innan jul, och sen har det bara barkat utför, men idag såg jag att jag lyckats lite iallafall, nu är jag återigen där jag var när jag tänkte tanken. Huuujedamej! Inte bra detta. Så det där med att promenera och röra på sej mer är inte helt fel.

Annars mår vi bara fint här. Valle chillar, jag sitter i pyjamas. Håkis kommer senare, som vanligt, och det blir tv och lördagsgodis och nån god mat…ska jag försöka fixa. Har en hel laxsida i frysen, men den hinner nog inte tina så den får jag göra imorgon. Eller annan dag. Men det är så himla gott med mycket citronpeppar och dill och så in i ugnen. Mums! Brukar ha potatisgratäng till det, men nu har vi så små potatisar och är det nåt jag inte gillar så är det att skala småpotatis. Hur jobbigt? Man får ju så ont i händerna av att hålla i dessa små kalla knölar, så det får bli kanske krossad potatis med vitlöks- och persiljesmör å sen in i ugnen. Alltså man kokar potten först och sen lägger man dem i en ugnsfast form och krossar dem så de blir platta, saltar och klickar på det kryddade smöret och in i ugnen så de får en gyllenbrun färg. Gott!

Jag har fått mer garn som jag hade beställt. Jättehärliga! De gula och tegelröda ska jag sticka ihop med det fluffiga garnet jag har i samma färg, så egentligen är det inte så mycket som det ser ut, eftersom de flesta garnerna ska stickas ihop och blir bara en tröja. Det tredje, som ser grått ut, är gråbrunt, men svårt att få till färgerna med mobilkameran. Och sist, men inte minst det lila ljungfärgade. Ska hitta nåt fluff att sticka ihop med det också, i nån annan färg kanske, tror det blir jättesnyggt ihop med ljusgrått. Vi får se hur jag gör.

Det är alla hjärtans dag på söndag. Jag sa till Håkis att jag vill ha gelehjärtan. De är sååå goda! Och när jag kom hem en dag råkade jag titta mot det gröna skåpet och vad låg väl inte där om inte gelehjärtan. Han hade “gömt” dem där, för jag hade tidigare sagt att jag inte äter godis under veckorna, vilket jag inte har gjort – därav har jag lyckats gå ner till startvikten igen – så han trodde det var safe att lägga dem där, men det betyder ju inte att jag inte tittar på skåpet. Nåja, jag blev ju överraskad iallafall, om än på fel dag.

Men jag fick tjuvstarta lite. Chefen hade skickat lite godis till mej som jag satte i mej på lunchen. Det var inte så mycket, så det gjorde inget, tyckte jag. Lite extra energi så jag orkade fortsätta mitt arbete. Det var några gelehjärtan, ett par Noblesse-hjärtan och ett par Merci chokladbitar. Gott som omväxling.
Oftast äter jag frukt och grönsaker. Jag brukar ha apelsin, äpple, tomater, sockerärter, lite russin&mandlar och morot. Inte allt på samma dag, men jag växlar mellan det. Nåt som mättar magen, men är magert. Jag äter en rejäl frukost på havregrynsgröt eller rostat bröd, så jag klarar mej på det. Sen äter jag med Håkis när han kommer hem klockan fyra.

Nu ska jag gå och starta dagen. Börjar med att slå igång en tvätt som jag redan laddat, med arbetskläder o dylikt, sen klä på mej och äta lite frukost och kanske att jag beger mej ut en sväng. Jag borde verkligen det. Nog för att jag har ett rörligt jobb och får ihop över 10 000 steg på vardagarna – brukar ligga runt 12 000 – men det är ändå bra att röra på sej även på helgen. Fast det mulnar på här, ser jag nu…vi får se hur jag gör.

Ha det bäst

…tråkigt att det blir grått igen, det som var så blått och fint när jag steg upp…

Små plättar och soffan Leone

Igår, sent på afton, satt jag och tittade på en YT-film där de stekte plättar och jag blev så sugen och ville också ha, men när jag såg att klockan började närma sej nio så tyckte jag att det var i senaste laget att ställa sej vid spisen och ännu senare äta dem, så jag sa till mej att jag får vänta till i morgon. Jag blev så klart tjurig, för jag skulle inte klara av att titta på denna video när de sitter och smaskar i sej plättar, så då fick jag en glasstrut istället. Det nöjde jag mej med så länge.
Men idag fick jag mina älskade plättar. Direkt när jag och Håkis kom hem ställde jag mej och fixade smet och stekte dem. Jag blev så glad.
…vaddå schizo?

Och glad blev jag också för en annan sak, vi har nämligen varit och tittat på en soffa till Håkis, han har tröttnat på sofföverdragen som inte vill sitta på plats, så vi åkte till MIO, som hade reaspurt, och provsatt en soffa som heter Leone. Den kostar egentligen 17990 kr, men nu var den för halva priset! Det är klart han ska passa på då.
Och det gjorde han! Så nu kommer den om ca 7-8 veckor och det ska bli sååå kul och piffa till där i tv-rummet. Och det bästa är att även jag får ligga och titta på tv. Nu kan vi somna tillsammans i varsin ände. Ingen behöver sitta och avundsjukt iaktta den andra som ligger bekvämt och snarkar. Så härligt!

…den är väldigt lik min, men så mycket skönare och så mycket bättre kvalité… 

Kickorna på ranchen

Igår var det söndag och rätt så soligt och fint. Jag älskar den här tiden med trädens snötyngda grenar och krispigt vitt snötäcke mot den blåa himlen. Det är så ljust och fint.

Det enda som skulle bekymra en är hur de stackars djuren hittar sin föda i detta snödjup. Men det har de ju gjort i alla tider, så ingenting att fundera över, de klarar det där. En del gör det kanske inte, men då blir de mat till rovdjuren och sån är naturens gång. Jag ska inte börja ängslas över det.

Vi saknar inte föda iallafall. Vi får alldeles för mycket av det goda istället. Jag tog med lite saffransbullar att fika på ranchen, för jag var dit på besök och för att få goas lite med kickorna.

Alma intog sin plats i min stickekorg. Det får hon, så länge hon inte tuggar på handtaget, som hon så gärna gör den obstinata lilla pälskrokodilen. Hon ska tugga på allt som det går att tugga på. Hon är hopplös! Men också så himla rolig, gullig, härlig och så söt att man dör en smula. Älskade lilla blåöga ♥

De var så busiga när jag var där. De går fläckvis riktigt bra ihop, men Vilma, som börjar vara en dam i medelåldern, orkar inte leka så värst länge. Alma, som bara är barnet ännu och vill leka både mycket, hårt och länge, kan bli lite av en utmaning för stackars Vilma, men så länge det inte blir några konflikter och blodigt allvar, som med Valle, går det nog bra. I sinom tid blir Alma både äldre, klokare och lugnare, så Vilma får sin välförtjänta vila. Det får hon ju nu också, men bara om hon hittar ett bra gömställe. Tur att de är många i det gamla huset.

…fina små kickorna…ser ni vad de matchar bra med färgerna…snygga inredningsdetaljer… 

Vårvinter

Nu är de här, de vackra, soliga vårvinterdagarna. Nu kan vi ta de där härliga långpromenaderna och lapa i oss ljuset som vi saknat i så många veckor.

Inte börja längta till våren, om än man känner att det spritter i kroppen, nej, stanna i nuet och åtnjuta denna kalla, friska luft samtidigt som vårvintersolen blygsamt värmer på kinden. Hör hur snön knarrar under fötterna. Fåglarna kvittrar i träden och bjuder på sin vårsymfoni. Barnens skratt på gårdstunen.
Allt detta må vara trivialt, men ack så givande och alldeles gratis.

Nu gick ju inte jag nån långpromenad direkt, jag gick bara till Hemmafrisören på Hummergatan och hämtade ett paket. Jag har beställt nånting som ska vara till mitt projekt som jag påbörjat, men inte slutfört. Det tar sin tid och det får det göra. Man måste inte få allt färdigställt nyss, om än man skulle vilja det. Och jag behöver Håkis hjälp och det finns inte så mycket tid över för det, så därav dröjsmålet.
Dock är jag inte mindre taggad på resultatet. Jag längtar tills det är klart. Oj, så jag tror det blir fint!

I afton kommer Håkis hit. Han ska sova över. Vi ska ha tv-kväll med Alla mot alla, filmtajm, chips med dip och mys med tända ljys. Ser fram emot det.
Ha en fin dag…om jag inte tittar in senare…So long! 

Mitt nyaste garn

Mitt senaste inköp. Alltså kolla!…*suck*
Sju nystan av detta mjuka, fluffiga, härliga garn av 65% alpacka, 28% polyamid och 7% ull.
Doftar helt ljuuuvligt!
Har inte bestämt mej för vad jag ska göra än. Jag har hittat ett jättefint mönster på en tröja med en massa flät- och kabelstickning, men en tröja i bara slätstickning skulle också vara så fint, för garnet i sej är så snyggt så man behöver inte krångla till det. Men så är ju slätstickning rätt så trist med bara räta runt, runt i evigheters evighet, känns det som, man ser inte hur det växer.
Nåja, jag kanske påbörjar nåt annat tills jag bestämt mej.
Men alltså…huuur härligt?
Och doften…

…vaddå mycket garn?…jag måste ju bygga på mitt förråd… 

Älskar garn

Jag har fixat lite i hyllorna i datarummet. Jag vill ju ha alla mina garner samlade i hyllan, istället för i påsar eller korgar, så nu har jag fixat plats. Hyllorna där korgarna är kommer också att fyllas med garn så småningom, det är på väg mer. Jag har beställt nämligen. Och kommer ju så klart att beställa mer med tiden. Den där tofflan nere till vänster har jag virkat för längesen, men då sulan är virkad med dubbelstolpar så känns den inte så skön att gå på, så jag måste virka nya med fasta maskor i sulan och sen dubbelstolpar…eller var det kanske stolpar?…på resterande toffla. Men de är söta, tycker jag. Det var en ryska, eller möjligtvis polska, som visade på YT hur man gör, så jag följde det och det var hur lätt som helst och gick väldigt fort då man ska ha ett tjockt garn. Synd bara på sulan, hålen känns så tydligt så de är inte bekväma att gå i. Sen kanske man skulle fodra dem eftersom tårna gärna tittar ut genom hålen. Eller virka med halvstolpar…ja, vi får se, jag kan ju prova och se om det blir lika fint.

Jag har mer garn än det här, men det är mest restgarner med nåt nystan av varje sort. Det kan man sticka en filt av eller sockor och vantar. Sen har jag så det räcker till två tröjor, eller andra större arbeten, men det är upprivna stickningar så de är i runda nystan och inte så lätt att stapla, så de får ligga i korgarna tills jag gör nåt med dem. Jag är mycket för att riva upp projekt som inte blir exakt som jag vill.

I hyllorna har jag garner som räcker till tröjor och andra större arbeten. Det ljusa, som är till vänster i tre staplar, är bomullsgarn. Det ska bli sommarlinnen. Det som är i mitten i två staplar ska bli rävtröjan jag pratat om tidigare. Ni som vet, vet. Det blåa ska bli en tröja. Och sist det gråa ska nog bli vantar eller benvärmare tillsammans med Kid Silk i samma färg.

Och här ska det ljusa, som är i två staplar, bli två sommartröjor…kanske en tisha och kofta?…ena i vitt med mönster i grått, mörklila och ljuslila och en i grått med mönster i vitt, mörklila och ljuslila. Det som är i mitten i en stapel är också till rävtröjan och ska stickas ihop med det det tunna Alpaca-garnet på hyllan ovan. Sen det tegelröda och senapsgula ska bli två tröjor var för sej, det är också väldigt tunt så det ska stickas ihop med ett garn som jag har beställt och kommer nästa vecka nån gång. Och slutligen Vilma som ska bli den snygga vikingamönstrade tröjan som jag babblade om i min lilla misslyckade video jag gjorde härförleden. Den som den gråa skulle bli, men inte vart.
Så det är ju en hel del jag har redan, men mer kommer det bli. Jag ska fylla alla de fyra hyllorna innan jag är nöjd. Jag ska ha att göra av i alla det färger. Det är så himla rogivande och kul. En terapi som inte är gratis, men som ändå inte kostar skjortan, höhö, som verkligen ger resultat. Man sitter ju med ett färdigt klädesplagg. Eller kuddfodral eller filt, vad man nu vill. Det är så givande att handarbeta. Så jäkla mysigt!

…man kan inte få för mycket garn… 

Blodapelsin

Jag har ätit ganska mycket frukt här på senaste tiden. Jag äter det till lunch. Inte för att det mättar så öronbedövande, men det stillar hungern och jag kan ju äta när jag kommer hem, vilket är ett par timmar senare, så jag klarar mej på det. Oftast har jag äpple och apelsin, eller clementin, men jag har även russin och mandlar, eller tomater. Nåt som är nyttigt och lätt att ta med.

Härförleden tog jag en nätpåse med apelsiner, de är oftast godast och man slipper stå och välja. Man behöver bara kolla att det inte finns med nån dålig frukt.
På jobbet, när jag skar upp apelsinen, såg jag att det var blodapelsin. Åh nej! De som brukar vara så sura! Jag köper aldrig blodapelsin just därav. Men oj vad jag inte kunde ha mer fel. De var sååå goda! Det kanske är den här perioden man ska köpa av dem? Efter jul.

Sen har jag köpt blonda också, efter det, och de är ju också så jäkla söta och fina nu så man skulle kunna stoppa i sej hela påsen med en gång.

Frukt är bra, ät mer frukt!

…sist jag åt blodapelsin var väl när jag var tonåring…tror jag… 

Ett inlägg sent omsider

Efter ett evigt snöande har det äntligen klarnat upp och idag hade vi en solig och krispig midvinterdag. Vackert så det förslår. Men vi har så mycket snö så det försvinner väl lagom till semestern börjar, vi har sena perioden i år. För alla skoteråkare är det ju rena drömmen. Jag tillhör inte den skaran, fast jag är ju anpassningsbar så jag klarar mej alltid. Lite tjurigare kanske, men annars ingen större fara.
Nej, nu sitter jag och målar fan på väggen. Det kanske blir en sommar med tropisk värme, man vet aldrig, det har vi ju haft förr.

Tyvärr har jag inte gjort nåt roligt som är nämnvärt här i min lilla blogg, men jag måste ju komma in och säga hej och lämna ett litet livstecken. Vi har fått vara friska. Nu är det 10 fall med corona på mitt jobb, men inte riktigt där jag håller till så vi får hoppas att det inte letar sej dit. Vi har besöksförbud, så om det inte är viktigt så får man inte komma på besök, utan hålla sej till sitt område. Det är ju bra.

Jag har stickat på mina båda projekt. Den gröna tröjan, som var färdig, men som jag inte var nöjd med, är snart färdig igen. Jag kan inte fatta att jag orkade riva upp och börja om på en gång, i andra fall brukar jag vara så less så jag börjar på nåt annat eller stickar inte alls på länge, men nu satte jag igång omgående och det beror väl på att jag gillar tröjan så mycket.
Nu blir den mycket bättre. Jag har stickat nerifrån och upp. Ingen raglan. Det var den som jag var så missnöjd med. Den var för smal, så ärmarna såg så breda ut, jag kan inte förklara riktigt, men det såg helt enkelt inte bra ut. Nu när jag provar den är jag jättenöjd
Det ska inte vara polokrage, utan den ska vikas ner och sys fast på insidan.

Den randiga har jag bara ärmarna kvar att sticka. Också stickad nerifrån och upp. Den ser lite bubblig ut, det beror på alla minskningar för axlar och halsringning, men det går till sej när man blockar den, sen när den är klar.
Jag tror att jag kommer älska dem. Den randiga kommer nog vara väldigt varm, för den blir rätt så tjock, men det är bra nu när jag har fått frysvallningar allt oftare och längre stunder, mellan värmevallningarna, och sen de var och fixade elementen har jag som varmast 20° C och vid en frysvallning känns det ungefär som 5°…man är så jäkla genomfrusen. Ungefär som när man har feberfrossa.

Igår satte jag på Kunskapskanalen åt Valle, för det var ett naturprogram från Norge, och Valle älskar naturprogram!

Framförallt om det handlar om fåglar, men det var även rävar och björnar och lite allt möjligt och han tittade så intresserat på.

Jag filmade, trots mörkret, men man ser lite iallafall. Sötaste lilla gubben ♥

…ska försöka få ett liv så jag har nåt att berätta här framöver…ses annan dag… 

 

Snö

Snö. Denna vita nederbörd som faller på vinterhalvåret i varierade mängder beroende på var i världen vi befinner oss.

Jag är ju bosatt i landets nordligaste län, vilket inbegriper en generöst tilltagen mängd av den vita massan, men det förekommer även i angränsande län att de till och med har en ännu större snömängd, vilket man kanske inte förväntar sej då det ligger längre söderut.

Det finns många olika typer av snötäcken. Exempel på dem är kramsnö, klibbsnö, firn, pulversnö, nysnö, skare och snöslask. Jag föredrar pulversnö. Kramsnö är bra om man vill göra en snölykta eller en snögubbe, men inte när man ska skotta. Den är tung och jobbig om man inte har en traktor.
Snön är som vackrast en solig senvinterdag, då den glittrar i solens strålar, men man får vara lite försiktig och ha på sej solglasögon om man befinner sej på snön en längre stund så att man inte riskerar att bli snöblind.
Snön kan vara farlig om man hamnar i ett skred, d.v.s en lavin. Dock är den inte farlig att äta om den är ren och inte gulaktig i färgen, då kan det vara nåt djur som gjort sina behov i drivan. Snön innehåller inte larver, som en del vill hävda, de skulle aldrig överleva i de temperaturer som krävs för att snö ska bildas. Däremot ska man inte äta för mycket om man har långt till närmaste värmekälla, då man kan frysa ihjäl när man blir kall både in- och utvändigt.

Vid kallare temperatur bildas små iskristaller på fönstret. De kan formas till de vackraste kreationer.

Det ser nästan ut som en snödjungel.

Vid stora mängder snö, då en tvåfoting får gå ut och skotta flera gånger på en dag och det bara fortsätter att snöa, så kan det slå hårt på psyket. Jag tillhör inte den kategorin, om än man skulle kunna tro att det slagit lite slint i mitt lilla huvud med tanke på detta menlösa inlägg, men nej, jag har inte tagit skada än så länge, jag mår bara fint… 

…det är ju underbart med snö!!…

Long time no see

Vi har redan hunnit halvvägs på januari månad. Det är söndagen den sjuttonde, ungefär -15° C och klart väder. Kalendern nedan är från Mun- och fotmålarna, jag brukar stötta dem med 150 kr ett par gånger om år, men inte varje månad, för jag har redan 400 kr som går till World animal protector 100 kr, WWF Världsnaturfonden – tigerfadder och regnskogsfadder – 200 kr och slutligen Unicef Världsförälder 100 kr varje månad, vilket jag tycker räcker med min lilla deltidslön.
Men jag tycker de gör ett så jäkla fint jobb, de som målar dessa vackra tavlor (de använder ju inte ens händerna) så lite kan jag bidra med.

Jag har hunnit med att baka lite mer piroger. Det kommer att bli ett ständigt återkommande projekt, för det är så bra att ha i frysen och ta fram när man inte vet vad man ska äta. Och om jag inte har lagat mat och det inte finns färdiga rätter, typ Findus och Dafgård, så kan Håkis äta piroger till lunch. Toppen!

Valle bor hos mej ännu, mår för närvarande finfint. Han kommer i sedvanlig ordning och lägger sej hos mej, under täcket, en stund varje kväll innan vi ska sova. Han är så go så det är inte klokt!

Snö har vi fått i mängder och jag är så glad för det, för vi fick riktigt kallt, runt -30° C, och jag ville att eken och hasseln skulle hinna täckas med ett skyddande lager snö innan, och nu hann det ju det. Så himla bra! Kanske de klarar denna vintern också.

Jag har städat bort julen. Jag var lite sen med granen och tog inte bort den förrän igår. Allt annat hade jag stuvat undan, men varje gång jag gick till granen och skulle börja plocka så var det bara nåt som drog mej därifrån. Jag kunde bara inte. Den var ju så vacker! Det gör mej så ont att ta ner den varje år…hahahhaha. Jag vet, inte klok jag.

Denna gång hängde jag gardiner på båda sidor av fönstret. Jag har ju bara haft dem på vänster sida, men det är ju snyggast med båda sidor, så det fick det bli i år.
Nån gång i framtiden ska jag ta bort den där skivan, som det står livingroom på, och installera en skena i taket som jag ska hänga gardinerna i, men det får vara så här ett tag till. Jag måste ju göra om hela taket då, p.g.a bjälkar och hörnklotsar, så det blir ett stort projekt och inget jag har lust med än så länge.

Valle äter fortfarande bra. Vi beställde två plattor – 48 burkar – med hans favvomat, för ca 1000 kr, och strax därefter började han kräkas blod, som jag berättat om, och jag tänkte att det var ju onödigt om han nu ska dö ifrån oss, för ingen annan äter denna mat. Alma har ju gjort det förut, det var som att hon ville göra allt som Valle gjorde, men nu har hon tröttnat på den så vi hade måst ge bort den då. Som tur var kryade han på sej och tömmer en dryg burk varje dag.
Nu var det inte många kvar i den ena plattan så jag tömde kartongen och ställde burkarna i hyllan istället och Valle tyckte det var en strålande idé och la sej förnöjsamt i den.

När julen är undanstökad tar tulpanerna vid här i mitt lilla residens. Det har blivit lite av en tradition det också, så känns det lite bättre för mej som inte alls vill att julen ska ta slut. Och snart blir det semmelbullebak i det Paulastinska köket, för att inte tala om frösådd. Jag beställde ju en förskräcklig massa fröer, både hit till min balkong och till ranchen, så dem måste jag komma ihåg att så i tid nu. Måste köpa såjord också. Det är en del att tänka på så här när våren nalkas, men det känns bara kul. Nu ska det bli fint till sommaren ♥

…det blev ett långt inlägg idag…long time no see… 

Har två projekt

Jag bara stickar och stickar. Jag har inte tröttnat ännu, jag som tidigare varit en periodare när det kommer till olika sysselsättningar. Jag varierade mellan handarbete och läsning och så, men nu har jag verkligen fastnat för stickningen.
Just nu har jag två projekt, om jag inte räknar med sjalen jag håller på att virka (den har jag tröttnat på lite, men får väl fortsätta sen nån gång.) Min gröna tröja, den med flätade ärmar, blev jag färdig med och maskade av och allt…och så gillade jag den inte när jag provade den. Jag blev så besviken, för jag älskade den ju på bild. Men nä, den satt inte bra. Vad göra? Repa upp och göra om. Jag stickade den nerifrån och upp utan raglan, istället för uppifrån och ner med raglan. Och nu blir den jättefin. Det är ärmarna kvar, jag är snart klar med ena.
Sen kunde jag inte låta bli att börja med garnet jag köpte häromsistens. Jag satt och funderade på vad jag skulle hitta på med det. Så kollade jag bland mina skärmdumpar, jag brukar nämligen samla på inspiration på Instagram, och där hittade jag en tröja som jag tycker är så fin och som detta garn passade utmärkt till. Och jag kunde inte vänta med att börja när jag väl hittat vad jag ska göra.

Jag hade ju inget grått garn i samma stuk, men det blågråa Alma-garnet hade jag kvar av, så det fick det bli. Det finns ingen stickbeskrivning, för det är en köpetröja, men jag stickar nerifrån och upp, som med den gröna, och istället för det där vågmönstret nertill på tröjan så ville jag ha hjärtan, så jag ritade ett eget mönster som jag följt. Garnet till det är rester från den rosa tröjan med ränder som jag stickade i våras, tror jag det var, med raglan. Den var egentligen grå med korallfärgade ränder, men det gråa fanns inte så jag valde denna rosa istället. Jag ville ha en liten rullkant längst ner så jag stickade några varv slätstickning. Jag tror den kommer bli jättefin.

Ja, det är mina projekt som jag håller på med nu. Jag har den här i datarummet, som jag stickar på när jag sitter och kollar Youtube och den gröna har jag i vardagsrummet och stickar på när jag tittar på tv. Så slipper jag hålla på och bära fram och tillbaka på mitt arbete, utan har på båda ställen. Det tycker jag var en god idé. Så himla kul med två fina projekt, som jag tror jag kommer bli så nöjd med. Ska väl göra en video där jag sitter och babblar och visar allt jag gjort sen. Hade varit så kul, men jag kommer mej aldrig för att göra det. Måste försöka komma igång med det. Men jag måste ju bli klar med mina grejor också, så jag har nåt att visa. Om jag inte visar gamla arbeten förstås…
Nu är det läggdags. Nattinatti! Ses imorrn!

Throwback Thursday

Ett gammalt inlägg jag skrev 2007…

 

MIN VAD-JAG-BORDE-GÖRA-LISTA

 

• Sluta sparka med tårna i bordsben o dylikt, för fyyy faaan vad ont det gör!!

• Komma ihåg att jobbnycklar är jobbnycklar, funkar skitbra där, men hemma är de inte till mycket nytta

• Lära mej att man inte kan vända tandborsten upp och ner när man nyss satt tandkräm utan att den faller med ett “splätt” på golvet

• Knipa ihop läpparna hårt när jag äter körsbärstomater så det inte sprutar tomatsaft överallt

• Inte trycka upp glasögonen på näsan när jag tagit av dem, för det ser så fånigt ut =)

• Kolla först att det verkligen är mej de hälsar på innan jag glatt säger “Hej” och att de inte står med mobilen tryckt till örat

• Komma ihåg att det inte går att svara i fjärrkontrollen

• Komma ihåg att inte rapa med stängd mun när jag druckit kolsyrat

• Ta på tofflor när jag skurar, för det är så obehagligt med våta strumpor

 

Trettondagen

Idag var vi till Storheden och gick in på RUSTA också, för en gångs skull, men det var inte många i butiken och som vanligt hade vi munskydd och handskar. Jag köpte…jag vet inte om jag vågar säga det…lite mer garn…frågor på det? Nä, men jag skulle kolla om de hade mer av 7 bröder, som jag har några nystan av hemma som jag eventuellt hade kunnat ha till mönster, för det räcker inte till nåt stort, fast då fanns inte det garnet, men en massa andra som jag så klart ville ha. Och då måste jag ju få det. Men det blev inte dyrt, runt 300 kr och så blev det lite hårspray och lite julservetter och sånt som de reade ut, så lite över 400 kr handlade jag för. Det är ju ingen summa att väsnas över.

Ella, ett jättemjukt halvfluffigt garn i ljus, ljus rosa och vitt som blir en tröja, mest troligt, eller en kofta. Kanske en sjal. Vi får se.

Holly, ett lent och skönt garn i vitt och beige som blir en tröja eller kofta.

Och slutligen Mella, också mjukt och halvfluffigt som Ella, vilken det tyvärr bara fanns två av, så det räcker bara till sockor eller vantar eller kanske en mössa, om jag inte har med det i tröjan/koftan av Ellagarnet. Man kan ju sticka mönster med det. Fast mest troligt blir det sockor.

Sen åkte vi till ranchen och jag fick träffa flickorna. De är så jäkla fina ♥

Vi satt och kollade efter en ny soffa till lilla tv-rummet, för den vi har där är inte så fin längre så vi har klätt den med sofföverdrag för att försöka piffa till den lite, och det är ju fint så länge man inte sitter i den, men så fort man har suttit så blir det ingen ordning på tyget och man måste klä om den efter varje gång, och det vill ju ingen, så det är lika bra att köpa en ny. Vet inte vad vi kom fram till egentligen, men tror att det vart nån på IKEA, en Vimle, divansoffa.

Valle…ja, jag vet inte om det är nån idé att säga nåt, för så fort man har gjort det så händer nåt som är helt tvärtemot det man sagt. Säger jag att nu är det färdigt, så går han och äter och busar och verkar hur pigg som helst och vice versa. Jag sa ju senast att han till synes mår bra, dagen efter kräktes han blodblandat vatten. Mer blod denna gång. Igår kräktes han ingenting, men vågade inte ge kortison då man inte ska göra det om de har invärtes blödningar. Så han kräktes idag igen, dock inget blod denna gång, men han kräktes två gånger vid två tillfällen, den andra just när jag gett honom kortison. Så jag får ge honom igen, imorron, för den hann nog inte börja verka innan den kom upp. Han fick cerenia, som är mot illamående och kortisonet är ju också det, så då får han kanske behålla den. Jag ska öka dosen så får vi se om han blir bättre. Han har aptit ändå, det är det som är så konstigt. Och tvättar sej och busar mellan varven, så man vet inte vad man ska tro. Är det slutet eller vad?
Man vill ju inte att han ska plågas, men så länge han äter…det gör man ju inte om man är dödssjuk. Och inte brukar de tvätta sej heller. Mjuk och len i pälsen är han också. Det är ju det första man ser på om de är sjuka. De får en sträv, matt och livlös päls.
Nä, vi avvaktar ett tag till. Jag vill ju inte avliva för tidigt heller. Men vi tar en dag i taget och hoppas inte på nåt, för mitt i allt står vi där för att säga farväl, just när jag har sagt att allt är bra.
Han var nyss och åt, så allt är bra för nu, men det kan vända lika fort.

…han lekte med det lilla lejonet i lördags, som ni ser på golvet i bilden ovan, och var hur pigg som helst…så ni förstår ju att vi vet varken ut eller in… 

Första söndagen i januari

Januari är krispigt kalla dagar med glittrande snövita träd, rökig andedräkt, knarrande fotsteg, det svischande ljudet av täckbyxben som gnids mot varandra när man går och röda, frostnupna kinder.

Dagarna blir ljusare och längre. Och kallare. Nu väntas snö i mängder. Solsken. Fåglar som söker föda så de klarar den kalla årstiden. Krånglande värmepumpar. Borttappade vantar och ljudet av snöslungor i fjärran.

Fortsättningsvis handlar vi tidigt. Willys hade stängt för inventering så vi provade att handla i nya Lidl, som ligger i Malmudden, för första gången.

Vi hade munskydd som vanligt, men det var inte många i butiken så vi hade kunnat vara utan.

De har karelska piroger där så vi var ju tvungen prova ifall man kan köpa där när jag inte orkar baka egna. De var faktiskt goda, men de hade inte den där karaktäristiska smaken som hembakade har, men de funkar bra ändå. Vi köpte två sorter, de som fanns bland de butiksgräddade och de i frysen.

Jag var tvungen ta en bild på dessa apelsinsäckar. Så gulligt! Och jag skulle definitivt spara säcken att förvara nåt annat i den. Mycket finare än de vanliga nätpåsarna i plast som vi är vana vid.

Och så köpte vi litchi, en kinesisk stenfrukt med en mandelstor kärna i mitten och vitt fruktkött. Söt och god. Hårt skal som man vrider så öppnas den lätt.

Till middag blev det fisksoppa. Det värmer så gott när det är kallare ute. Vi hade köpt en förpackning med färdiga grytbitar av torsk och lax, så det var bara att skära grönsakerna, potatis, morötter, palsternacka, purjolök och vitlök. Koka sju minuter i fiskbuljong och skaldjursfond, sen tillsätta fisken, direkt från frysen, som fick koka med i sju minuter till, hälla på lite grädde och sen var det bara att slurpa i sej. Kryddade med hela pepparkorn från en kvarn med svart-, vit-, rosé- och grönpeppar. Toppade med lite räkor också.
Det blev jättesmarrigt!

Valle mår till synes bra. Han har gått upp i vikt och har god aptit, mjuk och len päls, så jag tror han är relativt kry. Han får hänga med ett tag till verkar det som. Inte mej emot.

Idag har vi solsken och blå himmel, dock inte långvarigt då solen går ner så himla tidigt än så länge, men mot slutet av månaden brukar man känna en skillnad. Och sen smäller det bara till och det är dags för frösådd och vårliga bestyr.
Ja, tiden går så fort, på gott och ont. Nyss längtade jag efter julen och nu är den över. En och en halv vecka kvar, sen ska julen städas ut. Då blir det julgransplundring på alla polkagriskäpparna. Kanske man måste börja ha lite mer gotter i granen så att man har nåt att se fram emot? Tror jag måste införa det till traditionen. Man ska göra allt till en fest.
För livet är väl en fest?

Ha en fin söndag alla  ♥

…det är såna här dagar som jag vill gå på långa promenader…men jag hinner med det också… 

Nyårssupén

Nu är det alltså 2021. Ett nytt år full av händelser, erfarenheter, skratt och gråt har vi framför oss. En del väljer vi själva och andra råder vi inte över, om än vi önskar att vi kunde. Vi får se vad detta år har att bjuda på.

Vår “fina” nyårssupé bestod av lite räkor, kräftor, sallad, västerbottenspaj, vitlöksbaguette och tunnbröd med cheddarostblandning och paprika som värmts i ugnen. Som en sensommartallrik kan man säga och det var jättegott!

Men det höll på att gå åt pipsvängen. Vi var ju så sugna på kräftor, men det fanns inga så vi fick köpa skalade och fick massor i jämförelse för just under hundringen. Det var bara det att de smakade ingenting! De var bara kokta, utan salt och kryddor. Vilken besvikelse!
Men en finurlig kvinna reder sej själv, som di säger over där, eller kanske inte, men jag marinerade dem helt enkelt i skaldjursfond, som jag kryddade lite extra med dill, medan pajen och brödet gräddades i ugnen. Och det blev bra!

Man kan säga att det blev succé!
Vi blev mätta och belåtna och det var jättegott. Sen satt vi och tittade på tv och väntade in klockslaget. Jag bäddade åt Håkis, för jag har ju inte haft sängkläder i hans säng för att slippa byta rena när det bara är jag som sover där. Sen skålade vi i läsk och must och tittade på fyrverkerier som de sköt på gården…ja, de gjorde det och de var riktigt fina, men jag undrar hur många små vovvar som var livrädda då. Valle satt bara i soffan och tittade storögt mot fönstret, de flög inte högre än att vi såg dem där vi satt. Sen var vi bara uppe en liten stund till innan vi gjorde kväller och tassade i säng.

♥ God fortsättning nu, på det nya året, och snart får vi krama våra nära och kära igen. ♥

…det var riktigt mysigt att somna med Håkis vid sin sida igen… 

Nyårsafton eftermiddagen

Sista dagen på 2020. Vi har varit och handlat i vanlig ordning och därefter till kyrkogården och tänt ljus till farsorna. Sen hem till mitt lilla residens där vi åt frukost, risgrynsgröt med limpmackor, och chillade i soffan. Jag stickade lite och utemellanåt somnade vi och slumrade en stund. Håkis fixade lunchen, varma mackor med tonfisk. Jag har börjat tycka om det på äldre dar. Det är bra då jag inte äter kött. Ska prova det på pizza också vid tillfälle.
Klockan tre åkte vi till ranchen och fortsatte våran lugna nyårsafton. Det är ju inget ovanligt för oss, vi har ju slutat festa för längesen och inte har vi åkt nånstans heller på flera år, inte ens för att titta på fyrverkerierna inne i stan. Det har man ju sett så många gånger och vi har blivit så bekväma att vi håller oss hemma bara och tar det lugnt. Jag har inte ens sminkat mej, jag som gör det nästan jämt nuförtiden. Men idag orkade jag inte.

Nu ska vi vara här ett tag till, men vi åker hem till stan igen om ett par timmar och fortsätter dagen där. Håkis ska stanna över natten. Det blir så sent att åka hem efter tolvslaget och flickorna har ju varandra. Så det ska bli kul.

Hoppas alla får en fin afton ♥

…älskar dessa snögubbar, de är ett bevis på att inte alla barn sitter inne med näsan i paddan…

Mera snö

Söndagsmorgon. Jag ligger i sängen och hör mobilen signalera att jag får två sms-meddelanden. De är från Håkis. Han vet att jag är en riktig sömntuta och vill väl på det viset försöka väcka mej lite diskret. Jag hör hur vinden viner därute och när jag stiger upp ser jag att det snöar också. Det är såna här gånger jag är så tacksam över att jag har tak över huvudet och en varm boning att kura i och att jag slipper åka nånstans.

Fast jag är ju anpassningsbar, så hade jag behövt he mej ut i ovädret så hade jag, med rätt beklädnad, tyckt att det är rätt mysigt ändå. Förtydligar med rätt beklädnad. Det vill säga en varm jacka med djup kapuschong, så att ansiktet liksom begravs i den och ingen snöyra når in dit. Och så klart varma byxor och skor. Och inte alltför djup snö att tjava i.

Det är tur vi har plogbilar. Och nu är tiden inne att åka ut med dem, dock tycker jag de kan vara lite väl ivriga när de är ute och plogar ca två centimeter djup snö. Det finns inget behov då! Men de vill ju tjäna pengar. Jag hoppas verkligen att de inte får betalt per gång, för varför ska de själva få bestämma när det ska ske i så fall? Klart man åker ut vid minsta snöflinga om man tjänar på det.

Men nu, som sagt, finns behovet och det kommer att behövas fler gånger, för det har inte slutat snöa.

Själv sitter jag kvar här, inne i värmen, med min kopp kaffe och pepparkaka.

…god morgon… 

Annandagsafton

Hemma igen och vi har ätit och chillat i soffan och nu har Håkis åkt hem till sitt.

Idag var vi som sagt på ranchen ett tag. Alma kom nerför trappan och mötte mej efter jag ropat på flickorna. Vilma låg kvar i soffan däruppe, men jag gick upp och hälsade på henne, sen kom hon förstås ner när vi varit en stund. Vi tände en brasa och chillade i soffan. Tittade på tv och fikade kaffe och lussebullar och åt massor med godis.

Alma och Vilma var båda uppe i soffan när vi kom in i tv-rummet. De var i varsin ände, men efter en stund vågade sej Vilma lite närmare. Så himla gulligt, och vad glad Alma måste ha varit.

Så låg de och myste en stund…

…och efter ytterligare ett tag ville Vilma ligga ännu närmare. Så himla skönt det känns att de kommer så bra överens. Att inte Vilma tycker att Alma är en pain in the ass hela tiden. Alma blir ju lugnare för var dag så vi har ju förstått att detta kommer att gå bra, men mellan varven är hon så burdus att Vilma måste fräsa ifrån och slå till lite för att visa att hon menar allvar. Det är iallafall inte långvarigt utan Alma får igång Vilma till lite bus och de jagar varandra och jag tror att när Vilma ser att det inte blir några konflikter vid lek, som det blev när Valle var med, så är hon mindre nervös och kan slappna av i leken. Då gillar hon nog Alma mer och mer. Härligt! Alma är ju en så go liten tös ♥

…tycker det funkar bra så här som vi har ordnat det…vi vet ju att det bara är för en kortare tid…

Annandag Jul

Annandagen fortsatte det att snöa och det har blivit kallare, -9° C närmare bestämt, men det har inte kommit några mängder, utan bara ett lätt puder som gör allting vitt och vackert och ändå lättframkomligt.
Juldagen tillbringades här i mitt lilla residens. Jag satt och stickade och hade Arne & Carlos som sällskap. Nej, oroa er inte, de var inte här, det är ett par som arbetar med att designa stickmönster och de gör YT-videor där de sitter och babblar om allt möjligt, inte bara stickning, och ibland visar de olika tekniker, ibland har de knitalong, alltså att man stickar nåt mönster de har gjort, tillsammans över nätet…ja allt möjligt har de där och de är hur gulliga som helst, så jag har inte haft folk här, med tanke på Corona, utan betat av några av deras videor som jag inte har sett.
Håkis kom på eftermiddagen och jag lagade Janssons frestelse, som blev god, men lite blöt, hade velat ha den aningen torrare, eller kompaktare kanske man ska säga, men Håkis var så nöjd. Det ska han få till middag idag och jag har kvar av lutfisken så jag äter upp den.
Såå himla gott!
Sen blev det bara en massa soffhäng och tv-tittande. Det var sprutt i Valle, han får sina bus-il fortfarande, om än kortvariga.
Jag skrotade runt i min tomtepyjamas långt in på dagen och när jag till slut gick för att byta om hoppade Valle glatt upp i sängen, som han brukar göra när vi ska gå och lägga oss, och jag skrattade och sa att vi inte ska sova, att jag bara skulle klä på mej, att det fortfarande var dag, men jag förstod piken.

Idag åker jag till ranchen igen. Vi ska käka lurre här, piroger, och sen åker vi iväg.
Återkommer senare!

…ja, vaddå?…det är klart jag pratar med min katt…jag är ju en crazy cat lady… 

Julaftonen

På julaftonsmorgonen, låter alltid lika motsägelsefullt, vaknade vi till ett vinterland. Inte någon djupsnö, men det täcker gräset iallafall.

Vi åt piroger med kokt ägg, jättegott, och sen duschade jag medan Håkis pratade i telefon med en massa God Jul-önskande människor.

Sen åkte vi iväg mot kyrkogården för att tända hos farsorna innan vi styrde färden mot ranchen.

Vi satte ett hjärta åt pappa Jerker vid en gran, för det fanns inga andra ljus där. Jag tycker det är så gulligt. Jag tror inte han känner sej ensam där. Han är ju inte ens där, det är ju bara resterna av hans kropp som ligger där, han själv är ju i Nangijala.

Vi tog vägen genom byn.

Älskar de gamla husen.

Granen reste sej ståtligt i torget med stjärnan på topp.

Det såg nästan ut som att solen ville titta fram där ovanför taket. Den har man ju inte sett på flera veckor, så det är dags snart, tycker jag.

Vi åt kallmaten hemma hos Håkis, sill och lax och sallader. Sen tände vi ljus och en brasa och tittade på tv, vilade lite och datoriserade lite. Vid sjutiden på afton åkte vi tillbaka till mitt lilla residens. Jag tände ljus och vi började med middagen. Lite sent, men vad gör det på julafton?

Valle fick också av sin mat och han åt med god aptit. Han låg i sin skål och myste medan vi stod vid spisen och tyckte det var riktigt skönt att vi var hemma igen.

Jag fick äntligen min lutfisk. Alltså sååå gott! Och jag har som vanligt kvar till imorgon också. Tänkte ha det till lunch och så äter vi Janssons till middag, som jag tänker laga imorgon.

Sen spelade vi Vem vet mest. Eller vi ställde bara frågorna, vi orkade inte börja med spelplanen och tärningarna och det, vi var så proppmätta och trötta. Men vi ville prova och det är som det var på tv, en del jättelätta frågor och en del svåra om allt möjligt. Vi älskar ju sånt, jag och Håkis.

Vid halv tolv-snåret åkte Håkis hem till sitt igen. Och jag satte mej vid datorn för att skriva detta inlägg. Men nu ska jag göra mej klar för sängen. God natt och sov gott alla!
Ses imorrn.

…glömde tyvärr ta några bilder hos Håkis…får göra det en annan dag… 

Färdiga julstjärnor

Nu har jag bakat och så här ser de ut. Rivet äpple med kanel under ett täcke av vaniljkräm omfamnat av smördeg. Hur poetiskt?
Och hur gott?
Vet inte, har inte smakat än, de måste kallna först. Men kan det gå fel med dessa ingredienser? Jag tror inte det…

vaniljkräm kanske inte är så juligt, men äpple och kanel är… 

Da’n före doppareda’n

Imorgon är det julafton. Vi har jobbat färdigt för den här veckan. Känns riktigt bra. Det enda som är lite märkligt, för oss här uppe, är att vi knappt har nån snö. Det som kom smälte snabbt bort, men det började snöa idag vid lunchtid, men det är sån där blötsnö, för än så länge har vi inte så kallt. Det ska dock bli kallare i helgen och snöa så vi får nog vinter vad det lider, men jag vet inte om det hinner bli en vit jul. Möjligtvis om det blir kallare och fortsätter att snöa.

Julafton har vi planerat som så att Håkis kommer hit på förmiddagen. Vi äter piroger till frukost istället för gröt, för jag vet inte om vi orkar annars, risgrynsgröt kan vi äta till juldagsfrukost. Sen åker vi till ranchen och tillbringar dagen där och äter lunch av den kalla sorten där. På eftermiddagen åker vi hem till mitt lilla residens och äter varma maten här. Jag äter lutfisk och Håkis prinskorv och köttbullar och allt vad det nu är.
Till kvällskaffet blir det julstjärnor fast med rivet äpple i kanel och vaniljkräm istället för katrinplommonpuré. Håkis gillar inte de julstjärnorna så det är därför jag ändrar på receptet lite, pudrat med florsocker. Hoppas det blir gott, jag har inte provbakat dem ännu, men ska göra det om en stund.

Jag har suttit här och betat av alla julkalendrar, jag har inte sett dem sen avsnitt 8, så de är ganska många att gå igenom. Men jag tycker faktiskt den är rätt så bra. Är det bara jag som skrattade åt Ernst när han blev Lady? Ja, jag kanske har dålig humor, men jag tyckte det var kul. Tog mej ett glas julmust och en saffransvaniljbulle. MUMS vad de är goda! Tur jag har många i frysen.

Jag beställde min julklapp idag också, hittade dessa snygga knivar med trähandtag. Jag gillar ju trä och naturmaterial i övrigt, så även om jag har knivar så kunde jag inte låta bli att välja dessa. Dessutom tycker jag inte man kan få för många, det är ju så skönt att ha flera riktigt bra knivar. Längtar till de kommer så jag får hålla i och se dem på riktigt. De ser så himla fina ut.

…nu fortsätta titta på julkalendern…sen baka…det blir uppesittarkväll ikväll…mysigt… 

Ett par klappar till

Idag kom Håkis hem med ett par klappar till att lägga under granen. Det är förstås bara godis det med, men iallafall, ser lite roligare ut än när det är helt tomt. Så tråkigt att vi inte har några julklappar till varann. Funderade nästan på att slå in några fejk-klappar, bara för att det ska se ut som vanligt, men då blir man ju nästan deprimerad när man vet att det inte är nåt i dem, att vi inte har nåt att öppna ändå. Nä, nu har vi iallafall tre små paket, med choklad. Herre min skapare! Hur vi nu ska få i oss dem. Vi får väl skänka bort en del.

Jag mår bra idag. Det blev inte mer än att jag fick gå på toa ett par gånger. Sen lugnade det ner sej och jag kunde jobba idag. Så himla skönt! Nu återstår bara två dagar till, sen är vi lediga. Som jag ser fram emot det. Då ska jag nog ta och baka mer piroger. Jag nästan längtar, så goda var de. Vi har ju kvar ännu, men de tar fort slut, så jag måste baka mer. Och sen har jag mitt “hemliga” projekt. Och så ska jag bara chilla och njuta.
Det tråkiga med det hela är ju att sen är julen slut och det snart blir dags att städa bort allt igen. Lika deprimerande varenda gång. Men, men…det är ju övergående och man får försöka piffa till det med annat fint. Jag ska försöka få till en tavelvägg i vardagsrummet. Det kan jag ägna mej åt nästa ledighet, efter mellandagarna. Men det är ju det här röda och granen och alla elljusstakar och stjärnor…det är ju det jag saknar. Det ser så tomt och färglöst ut när man städat bort det.

Nåja, nog tjatat om det. Jag är likadan varenda jul…gnäller och tjurar över att jag inte får ha kvar julen året runt. *fniss*
Vi går ju mot ljusare tider med start från idag, så det är ju nåt att se fram emot iallafall.

Nu hyfsar jag till mej och går och gör kväller, så jag orkar med morgondagen. Vi ses väl då om jag har nåt att förtälja. Sov så gott och nattikramar till alla ♥

…och polkagrisarna i granen har vi också…men de är ju så goda så de vill vi ha… 

Julskinkan klar

Hej hopp! Nu är jag hemma igen, efter ett besök på ranchen. Håkis hängde med upp ett tag, för han ville göra sin skinka redan idag. Han köper alltid färdigkokt så det är bara griljeringen kvar. Det går ju fort. Ströbrödet är mald veteknäcke, för jag har aldrig ströbröd hemma. Jag använder det inte och det går ju så fort att göra eget.

Han ville ha skinkan varm från början så vi satte ugnen på 175° så den skulle hinna bli det utan att bränna vid den. Men vi tyckte den var lite för ljus efter en halvtimme i ugnen så Håkis sa att vi skulle dra på värmen och sätta på grillen i ugnen. Sagt och gjort. Sen small det bara till så var den nästan svart

Jag blir så sugen på att smaka, men vill ju inte det samtidigt så jag låter bli. Men kanske en dag…

Håkis sa att den var jättegod. Vad som mer var gott är mina piroger. Oj, vad de var fina i konsistensen också, inte alls så där sega som de kan bli, utan förvånansvärt mjuka och sååå goda! Alltså, hemmagjort är alltid bäst. Nu har vi visserligen inte köpt på många år, men jag minns ju hur de smakade och det är inget mot sina egna bakade, så nu ska det bakas mer. Jag sa till Håkis att piroger, det är sånt man alltid måste ha i frysen. Och de tjugo som jag bakade igår tog drygt en timme att göra, så det är ju bara att göra så många åt gången. Alldeles tillräckligt med jobb och de räcker ett tag. Så himla bra!

Jag känner mej inte helt ok, jag fick lite ont i magen. Inte så jag mår illa, men tarmarna är i olag. Hoppas det inte fortskrider till nån magsjuka. Jag har inte ätit nåt mer, vi fikade muffins hos Håkis och åt lite choklad, men sen har jag inte ätit annat än druckit lite blåbärssoppa och nu dricker jag svartvinbärste. Jag törs inte stoppa i mej nåt annat. Jag vill vara frisk och kunna jobba, så jag tar det lugnt med intag och ska lägga mej tidigare än vanligt så jag får vila bort detta…om det går. Jag hoppas det.
Ha en fortsatt fin söndag och fjärde advent alla. Måste ju tända fjärde ljuset nu också.
Ses imorrn!

alltså det ser så gott ut och jag minns ju hur det smakar, men jag vill ju inte äta det… 

Dyr i drift

Gomorron!
Söndag och fjärde advent. Idag ska jag åka till ranchen och träffa flickorna. Jag saknar dem så mycket, så det ska bli jättekul.
Valle blir ensam några timmar, men det går bra, han sover mest hela dagarna, när han inte äter. Vilket han gör jättebra.
Numera, sen han fick det här FORL, äter han mest blötmat, för den behöver han ju inte tugga. Och han äter bara den mat han började få förra julen, när han sondmatades. Det är kyckling, vilket han egentligen inte äter, inte av nån annan kattmat med kyckling iallafall. Bara äkta, grillad kycklingbröst åt han tidigare, men det smakade han av mest, för det var inga mängder, det rymdes på en tesked, det som han åt.
Men denna energirika mat äter han glupskt, ungefär en burk om dagen. Det är ju jättebra, bara det att den är dyr. Den kostar 29 kr styck. Man får 10% rabatt när man köper en hel platta. Nu fanns inte det när vi handlade sist – på djursjukhuset köper man det – men då fick jag rabatten iallafall, så lite billigare blev det, fast det är dyrt ändå om man jämför med annan kattmat. Men vi är så illa tvungen att köpa det, då vi inte kan tvinga i honom annat och kan inte riskera att han matvägrar igen.

Dock blir jag så glad när jag ser att han tömmer fatet varje gång. Och ätit lite av torrfodret, för det gör han också, men inte tillräckligt, så det är bara att fortsätta köpa detta dyra foder tills han slutar sina dagar.

…och vi är ju två som betalar så det går bra…han måste ju få det han kan äta… 

Bakning på kvällstid

Här sitter jag, inte riktigt mitt i natten, men snart. Det är fyrtiofem minuter till spöktimmen, så jag måste skynda mej att göra mej klar för sängen innan det börjar spöka här. Jag måste också städa undan lite i köket. Jag har nämligen bakat.

Japp, pirogerna är klara, men det blev inte så många den här svängen, bara tjugo stycken. Det räcker en stund åt oss, men jag har mjöl kvar så det blir några till. Nu när jag kommit igång med bakning så känns det inte jobbigt ens. Mest bara kul. Och i vanlig ordning så blir det oftast gjort när jag har bestämt en dag. Gör jag inte det är det lätt att jag struntar i det. Visst kan jag strunta i det ändå, men inte utan dåligt samvete. Har jag ingen dag bestämt kan jag ju inte ha dåligt samvete, för då har jag ju inte brutit nåt löfte. Ja, ni förstår…
Nu städa undan, packa pirogerna i påsar och sätta i frysen och sen fixa sej i säng.
Tack för idag och sov gott.

…åh, jag längtar så tills jag får smaka…ska inte göra det ikväll, utan imorrn med Håkis… 

Lördagsaftonsrapport

Idag är det lördag. Håkis har varit och farit. Vi åkte, som vanligt numera, och handlade på morgonkvisten, tände ljus hos farsorna och sen hem till mitt lilla residens där vi åt frukost och sen chillade vi i soffan och tittade på tv. Lite senare åt vi glass och tävlade i första avsnittet av Alla mot alla, men mer blir det inte då vi bara kan se gratisavsnitten på D-play.
Därefter lagade jag middag, vegofärs med purjotäcke i ädelostsås. Lät inte det poetiskt?
Gott var det iallafall.

Nu har vi köpt all julmaten färdigt så det enda som behövs är att fylla på med mer mjölk, ifall det inte räcker det som vi köpte nu. Jag glömde köpa min middagskorv, men det vete fasen om jag ens behöver den, det blir nog så mycket mat för att inte tala om bullar, kakor och godis, så det räcker nog. Jag har ju lutfisk, Janssons, gravad lax, sill och alla tillbehör. Inte behöver jag nån korv. Håkis syrra har bakat en massa mjukkakor åt oss och flera påsar med anisbröd. Vem kommer sakna korven?
Fast lite gott hade det förstås varit med senap och alla sallader…OM vi behöver mer mjölk så får den följa med då.
Men jag fick äntligen mina Ferrero Rocher. De är sååå goda! Och en till Aladdinask. Det är bara mörka kvar i den gamla och de är Håkis och jag ville ha mer så jag fick det. Och så har vi en present under granen som Håkis fick av en kund, så där har vi också gotter. Som om det behövdes. 

Valle har bättrat på sej lite. Jag ökade dosen med kortison till en halv tablett varje dag, istället för varannan, och det har antagligen hjälpt, för nu är han mycket piggare, har god aptit och är som vanligt igen. Jag blir alltid så nervös när han börjar kräkas och ser ut att vara dålig. Jag tänker alltid att nu är slutet nära, men han blir alltid bättre…peppar, peppar…så det är ingen fara med honom, än så länge. Skönt!

Nu jobbar vi bara tre dagar nästa vecka, sen är vi lediga i fyra dagar. Sen jobba tre dagar till för att sen gå på ytterligare fyra dagars ledighet. Det är alltid något. Det är ju det man ser mest fram emot. Då ska jag försöka göra klart ett projekt som är påbörjat, men inte avslutat. Jag ska visa sen när det är klart. OM det blir klart, men jag hoppas det, för jag vill verkligen det. Det är bara att sätta igång…tror jag. Jag hoppas att det går här i mitt lilla residens. Ska försöka.

Tänk att det här året snart är slut. Ett skitår på ett sätt, men ändå rätt så hyfsat. Jag har pendlat mellan oro och ett enormt välmående. Ni vet, jag har ju bott själv sen i somras och Håkis har bott hos sej, för att katterna inte kommer överens. Och det är ju så att, om än man vill ha alla hos sej, så är det nyttigt att vara själv, för man “lär känna” sej på ett helt annat sätt. Man får tid till eftertanke, som man inte får om man bara är ensam några timmar varje dag. Och det har stärkt mej, och jag vet inte…jag mår bara så jäkla bra…fast med en jäkla oro mellan varven, både för mamma och för Valle och för detta med pandemin. Så det har ju inte bara varit härligt hela tiden.
Men sånt är ju livet. Och har vi inget att oroa oss över så skaffar vi det, på ett eller annat sätt. För att det är mänskligt helt enkelt. Vi kan inte vara superlyckliga hela tiden. Och tur är väl det, för då lär vi oss att uppskatta skillnaden.

Ha nu en fin lördagsafton alla ♥

får passa på att motionera också, under ledigheten, så mycket gotter som vi har… 

Torsdagseftermiddag

Torsdag idag. Julefrid råder i mitt lilla residens. Jag har hunnit vila i soffan och tittat på tv. The Big Bang Theory. Vi gillar den serien. Det gjorde jag inte till en början, men sen har vi börjat titta lite smått och den växer för en. Åtminstone för oss. Man lär sej älska de där fåniga nördarna. Det är ju därifrån jag fick idéen om att köpa en klädvikare till Håkis en jul. Han blev jätteglad och använder den faktiskt. Kläderna blir väldigt fint vikta i små prydliga “paket”.

Just nu sitter jag och väntar på honom, vi ska äta panerad fisk med klyftpotatis och ärter, majs och paprika serverat med en klutt Mills remouladsås. Maten är i ugnen och jag har satt in den så att den ska bli klar när Håkis kliver in genom dörren. Det gör han alldeles strax.

Igår när jag kom till jobbet så hade de lämnat en julklapp till mej i mitt städförråd. Ett supékort som jag fått ett par gånger tidigare, där man själv får sitta och välja vad man vill ha. Det var ju roligt!

Nu kom han så nu ska jag gå och äta…ses sen!

…då fick jag en julklapp iallafall…tjohhooo!!…   

Onsdagsrapport

Idag var jag till tandläkaren och sanerade bort all amalgam som jag hade, så nu har jag inget kvar alls och det känns ju bra. Nu blir jag kallad igen i juni 2022. Skönt!
Det var fint och pyntat i stan, man är ju så sällan där när man inte jobbar där längre. Jag handlar ju allt på Storheden eller online, så man missar allt som händer inne i stan. Butiker kan komma och gå eller flyttas på och jag har noll koll. Undrar om det ens kommer finnas om tio år. Det hade ju varit tråkigt om allting lades ner, om än jag inte åker in så ofta, men det måste ju finnas där ifall jag får lust.
Jag låter som en bortskämd unge, jag vet.

Valle mår inte bra idag. Han satt och drack vatten och sen hoppade han upp på bordet, för att helt plötsligt hoppa ner igen och nästan skrek “aauuu, aauuu”…sen började han kräkas. Vatten blandat med lite blod. Så brukar det ju vara när han kräkts mycket redan, när strupen blir uppriven, men han har inte kräkts idag vad Håkan vet. Hoppas det bara var nåt tillfälligt. Jag vill inte att han ska dö än.
Usch, det är inte alls kul detta. Men hur det än är så ska han inte lida. Nu ligger han och vilar, ibland spinner han här bredvid mej. Han tvättade sej alldeles nyss, det brukar de inte göra om de är jättesjuka, så kanske, kanske är det bara nåt tillfälligt. Håll tummarna!

…älskade lillskrutt…du får inte lämna oss än…

♫ Jag ser det snöar ♫ och tipselipset

Jo, nu är det både roligt och mysigt att det snöar. Och det har snöat en hel del faktiskt. Nu täcker det till och med gräsmattan. Det är vitt, vitt, vitt överallt och jag gillar’t!

Jag börjar ju vara en gammal dam, eller gammal och gammal, men i sommar fyller jag 55 år och det är ju i övre medelåldern. Jag har bara fem år kvar till 60 för tusan. Ja, iallafall, med åldern kommer ju krämporna. Mina leder och allt börjar ta så mycket stryk nu så snart är det bara operation som hjälper, tyvärr, tyvärr, för det är nåt jag absolut vill undvika i möjligaste mån, men detta går inte att träna bort så jag har inget val. Jag har blivit så svag i tummarna, eller svag, det gör så jäkla ont så jag klarar inte av att ta i längre. Och det strålar ut i handleden så det blir att jag tappar taget helt enkelt. Jag känner det alltför ofta på jobbet när jag vrider ur trasor och när jag håller moppskaftet och tar i på nåt speciellt sätt, det bara hugger till.
Nu skulle jag öppna en flaska julmust. Det gick inte alls. Men med en polygrip gick det jättebra, så det är mitt tips idag till alla med samma problem, sök i verktygslådan vettja!

…skål och glad måndag…