Ny istid om 10 år

Jag tar tillbaka allt jag sagt om att den här sommaren levererar. Den gjorde det under vår semester, tack och lov, men efter det har det varit regn och rusk mest hela tiden. Visst har vi haft sol några timmar per dag, men inget som hinner värma upp vattnet så att semesterfirarna kan bada eller nåt, så jag förstår dem som åker utomlands nu. Man måste ju få uppleva lite sommar ändå.

Nu har vi en låååång höst framför oss, en ännu längre vinter, en kort, kort vår och en månad sommar att se fram emot. Suck…
Detta med att det är en ny mini-istid på väg är nåt jag helhjärtat tror på. Så här kallt ska vi inte ha i juli/augusti. Det liknar mer som vi brukar ha i september. Inte kul alls, om än jag med mina vallningar är lite tacksam för det, åtminstone när jag jobbar, men om jag inte bara tänker på mej själv och att jag ska ju själv ha sen semester jag med vartannat år. Man får ju inte välja utan måste turas om att ha tidiga eller sena perioden.

Fast det är då man blir tacksam för husbilen, som vi ska bygga, för då kan vi bara åka iväg och söka solen vid varje ledig stund.
Det ska bli så kul!
Vi ska åka och titta på en buss idag och se om det är nåt vi vill ha. Den har åkt omkring i Kiruna, så den är nog inte så rostig, hoppas vi.
Håkis kommer strax och hämtar så jag får göra mej klar för avfärd. So long!

…det är ju tur jag inte har kvar mina frysvallningar iallafall… 

Vanlife

Vet ni vad vi har börjat kolla efter? Jo, förstår ni, det ska jag berätta…vi letar efter en minibuss, storlek 6 meter, för vi vill bygga oss ett hem på hjul. Nu vill vi ut och resa. Och vad är väl bättre än att ha med sej hemmet när man åker iväg.
Så nu hoppas vi på att hitta nån till nästa vår så vi kan sätta igång med bygget och året därpå kan vi starta färden mot vårt första resmål. Till en början blir det nog att upptäcka Sverige, vårt avlånga land, och senare, om vi tycker det är kul, ska vi åka ut i Europa. Måste bara kolla upp hur det är att ta med sej katter utomlands.
Så ni kan ju förstå att vi sitter och sträckkollar på videor där det byggs husbilar för att få tips och idéer, och så väljer vi det bästa från alla olika byggen, så får vi allt perfekt från början och slipper lära oss av egen erfarenhet.
Det gäller att vara klurig med alla skrymslen och vrår så man får bästa förvaringsytorna. Och jag vill ha både toa och dusch, så att man kan tvätta sej när man vill. Katternas toa och liggplats får vi ha under sängen, på inre halvan och den yttre får vi ha som “garage”. Vi har redan diskbänk, diskho och kran. Skåpen får vi antingen snickra ihop själva eller köpa på IKEA, det får vi se hur vi gör, men luckorna ska vi iallafall snickra, för vi har redan bestämt hur det ska se ut.
Åååh, det är så kul att sitta och planera. Jag längtar så himla mycket tills vi har bussen och kan sätta igång. Fy fasen vad roligt!!
Då kan vi hälsa på stora storasyster lite längre, för då är ju katterna med.
Oj, så jag längtar!

…bilden är bara på ett ungefär, inte riktigt som vi ska bygga…lånad från Storage Space på http://www.CubeSmart.com

Sängkläderna

När vi var till IKEA köpte jag, bland lite annat, nya sängkläder. Det blev inte så mycket handlat denna gång, men det är ju alltid värmeljus och lite småpynt och bara resan dit är ju så kul, tycker vi. Och sen vill man ju se allt nytt som kommit in, utifall det är nåt man vill ha. Fast vi blir aldrig så långvariga där, det är helt annat när vi åker med lilla storasyster med make, då är vi där hela dagen. När jag och Håkis åker själva har vi lite mer av dagen kvar när vi kommer hem.

De här sängkläderna tyckte jag var så fina. Det syns inte på bild, men de ser lite urtvättade ut och de känns så också. De är så där sköna som gamla urtvättade tyger är. Ni vet, de är som allra bäst när det är dags att slänga dem.
Men dessa ska inte slängas. De är ju nya. Och så fina. Och så är det tryckknappar nere vid fotändan. Bästa!

... känns nästan som gammalt linnetyg, som är så urtvättat så det är tunt… 

Första arbetsveckan avklarad

Det är fredag och full fart mot helgen! Nåt som vi har längtat efter som vanligt. Efter en veckas arbete känns det knappt att man ens varit ledig, också i vanlig ordning. Det är ju alltid så, man kommer så fort in i allt igen, de fyra lediga veckorna till trots.

Blommorna på balkongen blommar så fint. Jag älskar grusnejlika och alla småblommiga växter. Det är bara sååå fint. Dessa har min lilla storasyster fött upp. Hon är så duktig på sånt. Hennes blommor är mycket finare än de i blomsterbutikerna.

Lobelia tillhör också favoriterna och här är en som är ganska ovanlig i färgen, tror jag iallafall, har då aldrig sett nåt liknande. Det är den vita med lila i mitten. Hur fin?

Det är rosa och vit grusnejlika blandat och bättre kombo går väl knappt att få.

Så klart måste en himmelsbild komma med också. Det här utspelade sej för en timme sen ungefär. Det ser ut som att något detonerat där bakom huset. Sååå läckert!

Håller jag på att sticka nåt då? undrar ni säkert, eller så inte, men låt mej låtsas det. Jodå, jag stickar på min kofta som jag pratat om tidigare. Har kommit en bit på väg, men det tar sin lilla tid. Det är bara rätstickning och den kommer att få en hoodie. Har jag alldeles bestämt redan nämnt.

Kanten får en annan färg än resten av koftan och sen ska jag sy på fyra knappar, två på var sida, men det blir inga knapphål i själva koftan utan ett snöre ska få utgöra själva knäppningsanordningen, om ni förstår hur jag menar. Om inte så får ni se när det är klart. Älskar färgkombinationen.

Hur det är med Valle? Jodå tack, han har varit sämre och tappat massor i vikt efter att ha tillbringat en tid på ranchen. Vi vet inte vad det är, för han har ju ätit, men kanske inte så mycket som han behöver. Det kan bero på att jag inte är där. Han är nämligen mammas pojke, den här lilla farbrorn, sin aktningsvärda ålder till trots. 
Men nu börjar han repa sej, äter bättre och har lagt på hullet lite, efter tvångsmatning med spruta, så vi får se om han slipper möta sankte Per än på ett tag, eller vad han nu heter uppe i katthimlen. Vi var rädda för att det kanske var dags nu, men kanske inte ändå.

Det var allt för nu, vi ses annan dag. Kram till alla ♥

…han upphör aldrig att förvåna den här lille herren… 

Sladdlös städning

Är ni såna som får ett utbrott när dammsugaren jämt och ständigt fastnar i dörrposten eller nåt som står i vägen på golvet? Som hatar att man måste dra med sej dammsugaren hela tiden och hålla reda på slangen? Och suckar otåligt när sladden inte räcker till och man måste avbryta allt för att gå och byta eluttag?

Sån är jag. Precis på pricken. Därför började jag titta på sladdlösa dammsugare. Och det finns ju flera att välja på, men Dyson var ju en som jag trodde på, den som tar håren efter pälsdjur.
Jag provade köra en när vi var på Elgiganten en gång och jag vet inte, jag tyckte den kändes tung att hålla med bara en hand. Jag får ju ont av att bära en kasse med en tändsticksask i om jag ska gå långt, så det funkar ju absolut inte om det är tungt. Synd att köpa en så dyr om man inte använder den sen.
Håkis, som också börjar tröttna på de gamla hederliga dammsugarna, började också kolla, men på billigare varianter och nån som inte väger så mycket, men som ändå har bra sugförmåga.
Han hittade en jättebillig på Mediamarkt, en Princess som var nedsatt till 1000 kr. Tanken var att prova en längre tid för att se om det är nåt man kommer att använda eller om det bara blir ett “nyhetens behag”. Om det blir för jobbigt att ständigt ta ut borsten och rengöra m.m.
Han blev glatt överraskad när han provade och såg hur bra den faktiskt var. Och hur lätt den var att tömma genom att bara öppna en lucka på behållaren och hälla ut i sopkorgen. Man behöver aldrig tänka på att köpa dammsugarpåsar mer. Att rengöra borsten är nåt man får ta helt enkelt.
Han sa att han köper en till mej om jag vill prova. Den kanske inte håller så länge, med tanke på det låga priset, men då vet man ju om detta är nåt man vill ha och kan köpa en lite dyrare variant när denna har gjort sitt.
Jag fick en och jag är jättenöjd! Den får med allt! Från minsta sandkorn till katternas päls. Den går jättelätt att dammsuga min mjuka, sladdriga vardagsrumsmatta, som den gamla nästan suger in, och så lätt att städa med då den är det enda man behöver hantera.
Laddaren skruvar man upp på väggen och sen hänger man bara upp dammsugaren där. En laddning räcker en kvart med denna, men min lilla lägenhet kräver inte längre tid än så.
***
Min gamla kommer jag så klart att behålla till att dammsuga soffan och sängen med, men annars kommer jag att använda denna lilla, behändiga tingest.

…så skönt att slippa alla slangar och sladdar och att dra med sej åbäket… 

Fotnot: Nu har Håkis rättat mej och sagt att en laddning räcker 15 min vid full effekt och 30-35 minuter vi normal effekt. Det är alltså hur många gånger man trycker på knappen. En gång = normal effekt, två gånger = full effekt, tre gånger = slås den av.

Torsdag, sista semesterveckan

Nytt projekt på gång i dessa färger. Så jäkla snyggt! Det ska bli en långkofta, var tanken, ner till knäna, men vi får se. Det ska iallafall vara en hoodie, så får se hur långt garnet räcker.

I natt, mitt i spöktimmen, var det så här vacker himmel. Inte riktigt fullt dagsljus på nätterna nu, men ganska ljust fortfarande, fast det börjar mörkna mer och mer för varje dag. Det är mysigt, då blir det tända ljus i mitt hus. Jag var uppe så sent, för jag väntade på att fogen skulle torka så jag fick rengöra, men det tog en evinnerlig tid så jag gick och la mej till slut och fick fixa det nu på morgonkvisten istället. Det gick bra ändå.

Och så här ser klinkern ut i hallen. Fogen är inte riktigt torr, efter mitt torkande, men det är mörkgrått när det är torrt. Listen ska jag mörka ner så det matchar golvet lite mer. Det är inte riktigt samma nyans på klinker och golvskivor, men det är ju inte ens samma material så inget jag bryr mej om. Vad som däremot stör mej är att dörren inte matchar alls. Den är mer rödbrun, som mahogny typ, så den måste åtgärdas. Kanske jag målar med grå kalkfärg, så den blir sådär snyggt flammig och stryka på ett lager vax så det håller för torkning o dylikt. Det tror jag blir jättesnygg. Då hade jag velat ha handtag och ringklocka i guldfärg, så det får jag också fixa i så fall. Och kanske listen får behålla sin färg då, för det passar mot det guldiga. Krokarna på skåpet, där vi hänger jackorna, är också i antikbehandlat guld, så det blir det på allt.
Vi får se. Det är kul att planera och göra om. Det känns som att man får ett helt nytt hem.
 

…annars får vi sätta självhäftande faner… 

Semestern börjar lida mot sitt slut

Denna semester börjar lida mot sitt slut och vi är inne på onsdag av fjärde och sista veckan, men det gör ingenting, vi har haft det så bra och vi har mycket sommar kvar när vi börjar jobba, så ingen jobbångest här.

Igår tog vi en promenix och när vi passerade Kvantum stannade vi och köpte varsin mjukglass, den första i sommar. Ingen sommar utan mjukglass!
Och vi har förstås ätit jordgubbar i gräddmjölk, men en gång hade vi även tillagt blåbär. GOTT!
Årets svenska jordgubbar har varit så makalöst söta och goda.
Spelar ingen roll vilket märke.

Nu har vi haft så där lagom temperatur som jag vill ha. Varmt i solen, men svalt i skuggan och svalkande vindar, precis i min smak. Har inte suktat efter att få bada alls, men vi har doppat oss en gång i spa-bad hemma hos Håkis. Dock är ju inte sommaren slut än, så det blir nog ett dopp i viken nån dag.

Alma älskar att vara ute och hon har inte smitit en enda gång, så de funkar nog finemang de där rullisterna som Håkis satte upp.

Och första sommaren på fyra år som jag fick grilla riktig korv. Den är så god i smaken, denna vildsvinsgrillkorv, men lite mager så man får tillägga fett i efterhand.

 

En sak jag tycker är bra med pandemin är att så många svenskar upptäcker sommaren i Sverige. Jag har aldrig fattat varför man drar utomlands på sommaren…? Det är ju på våren och hösten man gör det, sommaren ska man ju tillbringa här hemma, då får man ju så mycket mer sol och värme.
Fast det är klart…vissa somrar önskar man ju att man varit nån annanstans.

Jordgubbarna börjar mogna och snart får vi äta egna.

Och pysslingkragen var ingen pysslingkrage utan en prästkrage.
Nåja, krage som krage…inte schå noooka.

När man bor nära en å eller annat vatten får man finbesök av trollsländor som flyger omkring som små helikoptrar. Älskar trollsländor…och fjärilar…av alla de slag. ♥
Men de är så svåra att få med på bild när de är i rörelse.

Håkis har fixat våra cyklar som hade trasiga bromsvajrar och bytt till ny sadel och ska byta bandet på styret med, båda i svart, för vitt blir så smutsigt och fult om man inte förvarar dem inomhus.
Almas och Vilmas uppgift är att lyssna efter sork. De har fångat några stycken.
Riktigt bra råttfångare de där två damerna.

 

Och golvet i hallen är lagt. Nu är det bara småbitarna vid dörrarna som ska dit och golvlister. Biten in mot väggen fick Håkis fixa, för det behövde kapas och trixas, men det är också färdigt i skrivande stund.

Och medan allt detta pågått har jag stickat mej en ny lopapeysa. Jag har inte haft nåt planerat utan bara stickat nåt mönster vart efter och slutresultatet blev ju jättebra. Jag är jättenöjd med den. Älskar den mörkbeigea färgen tillsammans med mönstret däruppe, så det blir nog att sticka en beige sådan också. Och Léttlopi, som den är stickad i, är så jäkla snyggt och härligt garn. Jag förstår att det är svårt att få tag på. Jag fick vänta över en månad innan jag fick min beställning.
Nu längtar jag till kallare temperaturer så jag får börja använda denna.

 

…det har varit en bra semester…på min ära… 

Nöjd, nöjd, nöjd

Gomorron alla! Har ni det bra därute i vida världen? Här har vi det bra. Hittills kan jag inte klaga på något. Sommaren har varit exemplarisk, enligt mina mått mätt, med mycket sol och lite rusk som är så välbehövligt, men allting i lagom doser. Nu har vi lite svalare också och det passar mej alldeles utmärkt. Det räcker med runt 20° i skuggan, för man måste ju kunna svalka av sej nånstans. Det är ju fortfarande varmt i solen, så länge det inte är nordliga vindar. Så jag är supernöjd med denna sommar och har en vecka kvar av semestern att njuta av.

Jag har fyllt år, 56 sådana, och idag, 9:e juli, fyller Alma 3 år. Och det är fint väder så hon får vara ute och jaga sork. Det är det bästa hon vet. Håkis har satt såna där rullister på plankskärmarna så hon inte kan hoppa över. Det verkar funka, för hon har inte smitit än så länge. Vet inte om hon har provat eller om hon ser att det inte går. Jag hade velat se henne prova, men fick inte det.

Sen så fick jag säga adjö och godbajs till min tvättmaskin, som har tjänat mej i 17 år, men som nu inte orkade mer. Hela trumman hade lossnat och hängde bara i fjädringen, så den levde sju och en halv jävul och sprang omkring i badrummet, som om den hade galna tvättmaskinssjukan, när den centrifugerade. Det var inte bra kan jag säga.

In fick en ny LG flytta, som är så fin och tystlåten, som en blyg liten viol. Får se hur länge den håller, med alla sina teknikaliteter. Det är såna däringa touch-knappar och sånt har väl ingen lång livslängd? Jag vet inte. Vi får la se, men fin är den. Och tyst. Och bra.
Sen när diskmaskinen behöver bytas ut så blir det också en LG. Och mikron ska vara en LG. Alla mina vitvaror ska vara en LG. Kylskåpet är också en LG.
Nog om LG.
Det var ett rent helvete att få upp fanskapet, men det är tur jag har en stark Håkis som klarade biffen med en stånkande liten Paula som puttade på så gott hon kunde, så med en pirra, armstyrka och en vilja av stål fick vi äntligen upp den.
Det var jag som stod för viljan.
Och pirran är en sån med tre hjul som går i trappor. Dock inte lika smidigt i en spiraltrappa och förstås måste det vara det i just min trappa.
Men nu står den där i mitt badrum och jag har hunnit provtvätta en gång och den funkar bra. Tog bara en stund innan jag fattade HUR. Jag läste aldrig nån bruksanvisning så det tog en stund innan jag insåg att det var touch-knappar på displayen. När jag väl gjort det var det en bit av en kaka att få igång den.
Mycket nöjd.

…nästa gång blir det till att betala för hemleverans…inget mer släpande här inte… 

Long time no see

Hallå hej i värmen! Vi har haft en värmebölja med bara solsken i tio dagar och i vanlig ordning börjar man nästan dansa regndansen i hopp om att få ett litet skyfall.

Jag har fått stå ut med en ca 35° i lägenheten, när det är som värst, och har burit upp golvfläkten från förrådet och även fått en till av Håkis för att inte smälta bort.

Alma har inte tjatat om att få gå ut förrän runt 22-snåret och då är det alldeles för sent. Nu är hon dock på ranchen tillsammans med Vilma igen. Vad de ska undra varför denna flytt hit och dit.

Det blommar för fullt i min lilla “trädgård”.

Vi har hunnit med en sväng till IKEA också där jag köpte nya sängkläder – som jag inte kunde motstå, inte för att jag behövde – och som vanligt värmeljus och andra bra och ha saker. Dock har jag i skrivande stund inga bilder på det, men visar sen när jag har bäddat och det.
Sen har jag köpt mej nya skor att ha på jobbet, men tror att jag använder mina blå sandaler mest och dessa i sanitären och ute på mina småställen, för mina andra Merrell gick sönder ganska fort vid tårna, där det viker sej när man sätter sej på huk. Det är som att de inte tål att böjas, då spricker de i tyget, vilket jag tycker är dåligt när skorna kostar över 1100 kr. De är annars hela och fina, det är bara höger sko som har hål på sidan om lilltån. Så för att slippa köpa nya snart igen så ska jag använda dessa mer sparsamt.

Igår hann vi med en sväng till Ske-hamn och hälsa på stora storasyster med make och barn och barnbarn och deras pälsklingar.
Hon har också så himla fint på sin gård.

Och många söta prydnader överallt, så väl utom- som inomhus.
Vi åkte till Solbacken och shoppade lite på JYSK och RUSTA och JULA för att sen stanna och äta på Big Smile.
Jag köpte två tishor och en ny dyna till stolen på balkongen. En likadan som jag hade, men en beige, för mina stora kuddar på pallsoffan har ju blitt så beige i solen, så nu passade inte den grå dynan riktigt.

Och så igår hände det vi börjat längta så efter. Vi fick lite regn och rusk och stormvindar, som var aningen kortvarig, men ändock, det är alltid något, och idag har vi fått lite mer regn. Det kom ett riktigt skyfall alldeles nyss.

Valle låg på balkongen när det började, men tittade storögt på mej när det plötsligt blåste upp och började stänka på honom, och jamade högljutt som att han trodde att det var jag som gjorde det. Jag ropade in honom och han var inte svår att övertyga.

Sen låg han bredvid mej i soffan medan jag stickade och tittade på YT-videor på tv:n.
Det har varit en riktigt härlig vecka, men nu måste jag väl sätta igång med hallgolvet, så jag blir klar här hemma. Jag skulle ju göra det vid första regniga dagen, så jag kör väl igång då. Det tar ju bara några timmar. Det går ju rätt fort. Och enkelt. Bara att flytta på möblerna och sätta igång. Inte så varmt nu heller. Och blir det för varmt så har jag ju fläktarna. Så då går det ju bra…
Ok, jag ska sluta förhala det hela och gå iväg nu då…………men kanske en till kaffe först?

Men vet ni! Jag kom på att jag KAN ju inte börja än! Jag har beställt klinker som jag ska ha närmast ytterdörren och fram till köksdörren och det har jag ju inte fått än, så jag MÅSTE ju vänta! Jag vet ju inte ens när jag får klinkern.

…skönt, då kan jag ta en chillardag i svalkan…

Bästa grannarna

Jag har de allra bästa grannarna, om än lite skräniga, men de är ändå så välkomna. Jag pratar om Tornseglarna, som jag tidigare så felaktigt har kallat svalor, men de liknar ju dem när de flyger och man ser den delade stjärten, och har ju hetat tornsvala tidigare, men då de inte är besläktade med svalor så bytte de till seglare istället.

De häckar under takfoten ovanför det mittersta fönstret. Man kan se en komma flygande därifrån på filmen. Antingen så har den matat den ruvande föräldern eller avlöst, för de turas om med ruvningen och ligger lika länge så de kanske inte matar varandra utan äter själv när de får ledigt.

Ibland när man sitter på balkongen så flyger de så nära och shriiiar så högt så man nästan hoppar till och det har hänt att Valle har sprungit in om han har legat och sovit därute och plötsligt blivit skrämd av dem, men de är så himla fina, och en starkt hotad art, så jag förlåter allt. Jag vill ha kvar dessa högljudda små reaplan så länge det bara går och hoppas att de blir fler i vårt avlånga land.

…de har häckat här långt innan jag flyttade hit för 17 år sen…alltid lika välkomna på sommaren… 

Söndagssommarmorgon

Att ha vackert väder är härligt. Att ha det på sin semester är ännu härligare och det är vad vi har haft hittills. Visst har det regnat också och varit lite kyligare, men inget jag hänger upp mej på. Nu har vi bästa vädret och vi njuter för fulla muggar.
Mina fröer som jag sådde har ju kommit upp, men de är långt ifrån redo att blomma, så att så i maj är inte att föredra. Jag vet, mitt fel. Vet inte om det är min grej riktigt att hålla på med sånt. Bättre att köpa färdiga plantor så slipper man allt det tråkiga.
Men en blomma har vi iallafall som är färdig för blomning och det är inget mindre än förra årets pysslingkrage, som valde att helt och hållet ignorera det faktum att de bara är ettåriga och kom upp där i komposthögen även denna sommar. Hur fantastiskt?

Vilma sitter vid grinden och accepterar att det är förbommat så att hon inte kan ta sej ut på andra sidan. Det skulle aldrig Alma göra. Hon skulle säkert prova och se om man inte kan ta sej ut under grinden, men än så länge tycker hon det funkar bra att klättra över planket. Snart kan hon inte det, för vi ska åtgärda genom att sätta en träregel som rullar när man tar i den så hon inte får grepp och kan ta sej över, men då provar hon väl med grinden eller att klättra på nätet vid sidan om.
Nog är allt persern en lättare ras att äga.

Äntligen fick jag grilla korv! Håkis köpte Atrias lenkkimakkara och jag hade min vildsvinsgrillkorv. Den var sååå god! Lagom salt och precis som jag önskade. Till det grillade vi även halloumi och majs och serverade med potatis- och mimosasallad.

Valle såg ut som en butterbulle, men han var glad och jag tror han har varit snäll mot Vilma hela tiden, för nu är hon inte rädd för honom längre. Lite reserverad, för hon har väl lärt sej att inte lita på honom, men de verkar komma bra överens och hon kanske tycker att det är skönt att ha lite ledigt från en busig Alma som hoppar på henne i tid och otid.

Och jag, min lilla klumpeduns…som om jag inte hade nog ont i kroppen efter golvbytet så går jag och slår i lilltån också, på höger fot den här gången. Aj aj, inte skönt alls. Men den gick inte av iallafall, som den på vänster fot, så det känns redan bättre. Den vänstra tog ju 3-4 veckor att läka.

Det var det om det…nu ska vi starta denna dagen. Vi har ätit frukost och nu ska vi bära ner bråten efter gamla golvet och sen åker vi till kära mor och hälsar på. Det ska bli kul.

Ses senare… 

…och jag har inte känt nån skillnad i magen av att äta kött…så härligt… 

 

Köttätare på deltid

För snart fyra år sen slutade jag äta kött. Jag hade pratat med Håkis flera gånger innan, när vi passerade kvigorna som står på bete i hagen där vi brukar gå våra promenader, om att sluta äta de söta små djuren. Sen köpte jag vegomat och sa att om det går att ersätta kött med sånt så gör jag det, men jag skulle bara prova. Efter det åt jag inte kött…förrän idag, gott folk. Jag har ätit vildsvinsfilé.

Jag stekte det tillsammans med färskpotatis, paprika och lök på muurikkan ute och vi åt det med fempepparsås och nygräddad baguette. Det var så gott.
Nu återstår att se vad min kropp säger om den gärningen. Än så länge känner jag ingenting och tror väl inte att jag kommer göra det heller, jag är ju ingen vegetarian. Jag har ju ätit fisk och ägg och grejor så magen är ju inte helt ovan animaliska produkter.


Filén var fin, lite magrare än vanlig fläskfilé, men lika mör och god. Dyrt…ja, men det hade varit dyrare att äta det på restaurang så inget jag klagar över. Jag beställde två filéer på ca 450 g, fyra korvar och en älgstek på 900 g och allt gick på 1230 kr. En filé gav tre portioner mat. Bara en sittning för tre personer hade kostat den summan på restaurang.
Nu har jag en filé kvar, fyra vildsvinsgrillkorvar och en älgstek. Jag kommer att bli en köttätare……på deltid. Och det gäller bara vilt.
Till jul kommer jag att få riktig julskinka. Vildsvinsjulskinka. Jag måste bara komma ihåg att beställa i tid.

…glad midsommar… 

Vad jag gjort första semesterveckan

…undrar ni säkert allihop, kan jag förstå. Jag är ju inte nån ihärdig bloggare längre, men nu ska jag iallafall berätta lite om vad som pågått här uppe i norr.
Jag har varit till tandläkaren bland annat. Jag har haft en tand som bråkat lite och gått sönder helt enkelt en liten bit i taget som jag lagat ett par gånger, men till slut bestämde jag mej för att sätta en krona på fanskapet så man slipper springa där i tid och otid. Så det var jag och gjorde i tisdags och det känns så himla skönt att ha det avklarat så här i början på semestern.
På vägen dit kunde jag inte låta bli att ta ett par bilder. Jag har ju inte gått den här svängen på länge. Jobbar ju inte längre i stan och p.g.a pandemin har man ju inte haft ärenden dit av annan sort heller. Bastuflotten är på plats. Den är så söt där ute i viken.

Undrar vilka det är som får använda den? Är den allmän eller har den en ägare? Det lär jag väl inte få veta heller…om jag inte googlar förstås, det kan ju finnas info om det på nätet.

Här en dag fick jag för mej att torka alla köksluckor ordentligt så inte minsta fingeravtryck skulle finnas att finna och passade då även på att rengöra spisen och fläkten i samma veva. Fläkten fick sej nytt skumgummifilter, för den föll i bitar när jag skulle tvätta den, så jag skickade iväg Håkis att köpa på JULA och han ville inte ha betalt för den så det var ju jättesnällt av honom…tackar och bockar igen. Eller jag borde kanske niga?
Älskar när glaset är skinande rent på ugnsluckan.

Alma håller på och rumsterar på balkongen hela nätterna vilket gör att hon sover mest hela dagarna istället, förutom korta stunder då hon orkar vara vaken.

Och idag passade jag på att byta golv i köket. Ett golv som jag haft länge i min ägo, men som fick vänta lite då jag hittade det som jag målade vitt. Det som skulle vara så hållbart och bra, men som inte höll måttet i mitt lilla residens iallafall, så nu åkte det ut – hittills bara ut i hallen dock – och in med det mörka som ska föreställa ett slitet golv i ek från en loge.
Hade lovat göra det under den här veckan, medan Håkis jobbade, så att han inte blir avis på att jag är ledig och latar mej hela dagarna. Det här tog ungefär lika länge som min vanliga arbetsdag, nämligen 6 timmar, för jag var ju tvungen flytta på allt helt själv också, vilket tar mycket längre tid än om man är två. Nu har jag ju inte lagt golv under diskbänken, bara en bit in, men möblerna och skafferi och kyl. Och för att kunna flytta på skafferiet var jag tvungen att ta ut hälften, alltså alla tunga varor, innan jag kunde rubba det, så det tog sin tid. Själva golvet gick ju rätt fort att lägga, men det var varmt och jag har fortfarande vallningar så jag var tvungen att ta många mikropauser så jag inte skulle svimma av värmeslag. Nu är det klart i köket iallafall och jag får ta hallen en annan dag, en regnig sådan, för man ska inte jobba när det är solsken, har jag bestämt, vi har nog kort sommar som det är.

Och idag blev även ett av mina stickprojekt färdigt. Den är inte oversize utan i ganska normal storlek, bara lite längre. Den är lika mjuk och len som den gula med gråa ränder. Så skön att ha på lite svalare sommarkvällar och på vintern så klart. Kragen är i hög polo, men jag viker in den när jag inte fryser, dock har jag inte gjort det här på bild.
Jag är så nöjd med den. Love it! ♥

Ja, det är ungefär vad jag sysslat med hittills, denna första semestervecka, som visserligen inte är slut än, men det är ju torsdag redan. Och imorgon är det midsommar och Håkis går på semester nästa vecka. Det blir kul!
Ha det så gott och vi ses igen!  ♥

…som ni ser måste jag sätta golvlister…måste köpa nya… 

Semester & Alma är här

Nu har jag äntligen semester och vi var och bytte katter i helgen. Alma har ju fått vara lös i den inhägnade gården på ranchen, men inte tog det många dagar innan hon helt enkelt klättrade över plankskärmarna och smet över på andra sidan. Dock var hon ändå så pass klok att hon höll sej till Håkis gård på baksidan. Hon låg bara under syrenen intill balkongen när jag kom för att hämta henne. Sen när vi återvänt till gården och jag stängt grinden så rusar Alma till planket igen och klättrar upp. Jag får precis tag i svansen innan hon hinner hoppa över. Så då tyckte vi att det kanske var dags att byta så hon får komma hit och gå i koppel och Valle får äntligen vistas ute…som han har längtat så efter.

Vilma var som vanligt lite rädd för honom i början, men jag tror det har gått över nu.

Han vill henne inget illa, han vill ju bara vara go. Jag tror att han har saknat henne, så han blir ju lite ledsen när hon hela tiden springer iväg när han kommer nära. Men som sagt så går det över när hon vant sej och ser att han inte är aggressiv mot henne. Kanske han inte ens är det mot Alma nu, jag vet inte, vågar inte prova.

Vi var hos lilla storasyster och jag fick en massa blommor av henne som redan är så fina där ute på min balkong, så nu har jag sommar där. Det är så mysigt!

Köpte även en mini-solros, som dock inte passar in i det rosa och vita, men det gör inget, jag tycker de är så fina så jag ville ha en ändå. Våga missmatcha lite mer

När vi åkte hem till mej med Alma sa Håkis att hon har nån hudflik i nacken som jag måste kolla vad det är.
Det var ingen hudflik. Det var en fästing! 

Men det hindrar inte oss från att gå ut iallafall. Idag var första gången för henne här på Mjölkplejset. Hon var lite spooked, men det gick fort över. Dock var hon helt slut när vi gick in efter en timme.
Hon har för övrigt en ny sele och nytt koppel, så nu har hon ett set både på ranchen och på mjölkplejset.

Det är så fint med alla syrener och äppelträd som blommar just nu. De är ju lite senare här uppe. Vi har ju bara precis börjat med sommarn här så egentligen borde vi fira midsommar i mitten på juli.

Jag älskar detta. Hade så gärna bott här i villaområdet. Fast husen är så jäkla dyra här.

Det är så lummigt och fint.

Alma ville in på allas tomter hela tiden och det går ju inte så jag fick hålla koll så hon höll sej på rätt sida om gränsen.

Så fina blommor på äppelträdet. Jag tror iallafall det är ett äppelträd. Det kan ju vara körsbär också, jag har ingen aning. Fina blommor är det hur som helst.

Söta Alma fick tugga i sej lite gräs också, det var ju bra, för vi har inte fixat nåt på balkongen ännu.

Dagen började med regn och rusk, men slutade i sol med växlande molnighet. Riktigt skön eftermiddag blev det.

…nu ville hon in efter en timme, men snart vill hon inte in alls… 

Kosläpp

♫ Släpp kossorna ut det är våååår ♫

Igår var vi på kosläpp i vackra Älvsbyn. Vädret var fint, men blåsigt så det var inte så varmt om man inte satt i lä förstås.

Här kan jag bosätta mej efter min pension. Det är så himla fint.

Kossera stod och tuggade i sej hö i lugn och ro till en början, men ju närmare släppet tiden kom, desto mer livade blev de.

De var så snälla och fina. Man fick till och med klappa dem. Det kunde jag inte motstå efter att jag bestämt mej för att inte äta nåt. Man vill ju inte gärna hålla en bulle i handen när den är full med smuts och kosaliv.

Till slut var det äntligen dags och kossera kom skuttande ut ur ladugården.

Man kan inte tro att de kan göra såna glädjeskutt förrän man ser det.

De är tveksamma till en början och ville tillbaka in efter att de varit ute en stund, men bonden ni ser till höger i bild motade bort dem och sen drog de en lina som skulle stoppa dem från att försöka igen.

Här har de det gott och när de vant sej så kommer de att trivas så bra.

Det är så himla fint. Tänk att få bo med denna vy utanför huset.

Det var några andra kor i hagen intill som redan fått komma ut.

Jag filmade lite också.

…nu är kossera ute…nu är det sommar!… 

 

Morsdag och nedräkningen har börjat

God förmiddag, önskar jag er denna söndagsförmiddag. Det är morsdag och vi ska åka och fira kära mor och samtidigt fira lilla storasyster som fyllde år den 18:e.
Vi har sol för tillfället, men det kan bli regnskurar mellan varven, åtminstone är det vad som har angivits på väderappen. Runt 12 ska det bli sämre väder. Typix! Det ska vara så hela nästa vecka också, men det kan ju hinna ändras på, för de där 10-dygns prognoserna är ju inte att lita på direkt.
Nu börjar det iallafall bli grönt i alla träd. Björkarna har kommit igång även de och det blommar gult vid vägrenarna. Härligt!

Det har varit Kristi himmelsfärd och jag var ledig i torsdags, men tror ni Håkis var det? Närå, den arma saten valde att vara ledig fredag istället, vilket innebar att jag fick ta bussen till jobbet.

Jo, det gick bra och jag fick hämtning sen och vi åkte raka vägen till Boden för att köpa nät till stängslet och grinden som vi köpt härförleden, så katterna inte tar sej utanför gården. Vi hade sån otur att någon hade varit och köpt allt nät bara tjugo minuter innan vi kom, så vi åkte och skulle hälsa på hos lilla storasyster istället, men tror ni de var hemma? Nix pickedix, så det blev en resa helt i onödan.

Nåja, man ska inte gråta över spilld diesel utan nu vänder vi blad och går vidare. Vi hittade ett annat nät som faktiskt var bättre. Dyrare och bättre.

Nu när det börjar bli varmare ute så har man ju balkongdörren öppen, vilket inbjuder till ovälkomna besökare. Inte för att jag egentligen har nåt emot dessa små randiga flygfän, men jag vill inte ha dem inomhus ifall de skulle sticka Valle, mej gör de ju inget för jag försöker inte fånga dem. Den här gången satt den bara uppe i takbjälken en liten stund och flög sen ut utan att se sej om.

Valle mår fint, för övrigt. Han längtar till han får komma ut bara, men det blir väl snart, så fort vi blir klar med stängslet och grinden. Tror det blir rätt fint.

Tillsvidare får han nöja sej med balkongen, men det är ju verkligen inte samma sak, klagar Valle, det finns ju inget gräs att äta. De där torra kvistarna är inte heller nåt att beta i.

Vad vi inte berättar är att vi var på ranchen igår. Dock kanske han känner det på lukten, jag vet inte, men jag säger då inget iallafall.

Vilma fick en ordentlig genomgång av pälsen. Det behövdes.

Om tre veckor går jag på semester, så nedräkningen har börjat. Och så är vi ju lediga på måndag därnästa vecka då det är nationaldagen. Så himla skönt!

Nu blir det frukost och sen göra sej fin för morsdagsfirande och efterskottskalas.
Ha en fin söndag alla!

…♫ den blomstertid nu kommer ♫…   

Freeeedag!

Det är fredag och full fart mot helgen! Wiiihooooo!! Ere fest eller? Var e killarna?
Eller också sitter jag bara hemma i soffan och stickar samtidigt som jag tittar på en stickpodd. Så festlig är jag. Vad gör ni då…som är så jävla roliga?
Nä, skämt åsido. Jag är inte bitter alls. Faktiskt. Alltså på riktigt. Jag är för gammal. Jag fyller ju för fasen 56 år om ett par månader. Jag kan ju inte hålla på och festa då heller. Been there, done that liksom.
Eller?
Nä, inte är man väl för gammal heller, men jag känner inte för det. Jag trivs så bra i soffan framför tv:n. Jag är för bekväm. Visst kan jag ibland få lite lust, typ när man hör nån bra låt eller bara är på sånt humör, men sen så tänker jag på hur jobbigt det är att komma iväg och att det sällan är så kul som man förväntar sej, så lika bra att stanna hemma. Äta lite snacks och bara chilla. Med stickningen och en stickpodd.

…ha en skön fredagskväll alla… 

Ännu en vecka har passerat

Söndag och ännu en vecka har passerat. Vi har ju inte överraskat med att göra nåt utöver det vanliga så ingen idé att tjata om det.

Våren har kommit igång ordentligt och vi får allt varmare grader. Jag har till och med kunnat gå utan jacka den knappa kilometern som jag har till grinden ut från jobbet och med solglajjorna på. Ytte-pyttesmå musöron har tittat fram på några av björkarna, men inte på alla. Vi har många snöhögar kvar efter plogbilarnas framfart, men de smälter och krymper så sakteliga. Idag har vi sol och 11° C. Härligt!

Och härförleden fick jag nåt som jag inte fått på, jag vet inte hur länge, och det är strömmingsflundra. Jag undrar om det inte är sen vi var till Lövskär och käkade i hamnrestaurangen och det är många år sen, närmare 30 skulle jag tro, för jag kan inte minnas att jag fått det efter de slutade och nån annan tog över med ett helt annat koncept. Kanske att mamma har bjudit på det nån gång, men jag minns inte riktigt. Varför jag inte gör det själv är för att jag har gjort det en gång och trots att bäst-före-datumet inte gått ut så luktade fisken ruttet och jag har inte velat prova nån mer gång.
Men nu hittade vi färdigstekta, som bara var att värma upp ett par minuter på vardera sidan och salta och peppra lite och sen var det bara att servera. Hur bra?? Och hur gott?? Jag var så glad. Äntligen ska jag få äta strömmingsflundra när jag vill! Ja, så länge det finns i butiken förstås.
Egentligen vill jag ha spenat till, men Håkis gillar inte det så det blev lite vanliga grönsaker. Moset blev inte så jättelyckat då potatisen var som konstig och tog en evighet att få mjuk. Inget större fel på smaken, det var mest konsistensen som var lite klistrig.

En sak till som jag inte fått på länge är dessa wienerbröd i sin rätta form. Oftast görs de ju runda nuförtiden och inte som en åtta, men nu fanns de på ICA-Maxi, fem för tjugofem, så det har vi avnjutit här och det var så himla gott.

Jag var sen med sådden i år, men då får vi väl njuta av dem desto längre. Hoppas värmen håller i sej långt in i september. Det börjar iallafall titta fram så smått, som med lite omhändertagande och kärlek kanske blir så fina som de är på bilderna.
En massa grusnejlika har vi också och lite lobelia.
Jag har kvar en massa frön som inte fick bli sådda i år så vi får se om det blir nåt av dem nästa vår. Jag fick nämligen slut på såjord mitt i allt och inget nytt har inhandlats så tyvärr får de vänta. Jag har två olika sorters akleja och den kan man väl slänga ut på sensommaren, det är ju så de förökar sej själva så vi får prova det. Allt annat ska i krukor. Det blir inga nya rabatter för enkelhetens skull.
Sen är jag egentligen inte intresserad av trädgårdsarbete och planteringar och sånt, jag tycker det är fint med blommor så klart, men att göra jobbet…det är inte min grej. Jag kommer ju knappt ihåg att vattna.
Hade jag bott i hus med Håkis så hade vi fått lägga undan pengar och anlita någon att komma och fixa våran trädgård, men jag vill inte det nu då jag har ett eget boende att lägga pengar på. Den som har fixat de rabatter som finns är min lilla storasyster, men det är längesen och de ser inte alls ut som när hon har lagt sina händer på dem. Varken Håkis eller jag har intresse av att hålla dem fina.
Lite synd är det allt.

…jag får försöka lägga manken till så dessa blir fina iallafall… 

♫ Sommertider hej, hej ♫

Nu är det full fart mot sommaren! Fast vi har väldigt mycket snöhögar kvar här uppe, men de kommer att smälta bort nu när det blir varmare. Idag har vi, kanske inte sommargrader, men solen skiner och på balkongen är det varmt så man kan sitta och sola och då är det skönt med lite svalare vindar som letar sej in, för annars kan det bli riktigt varmt där.

I fredags blev det mat från Alcatraz. Vi beställer med Foodora som är så praktiskt och bra så slipper man åka iväg och jag kan fixa med käket lagom till Håkis slutar. Vi åt thaimat, Phad Prieo Wan med räkor.
Så himla gott!

I lördags var vi och hälsade på kära mor och lilla storasyster med make kom också förbi. Vi pratade bland annat om halstrad strömming och blev så sugen att vi köpte det när vi åkte och handlade lite senare, innan vi fortsatte till ranchen. Det fanns färskpotatis i påse så det fick vi också. Gott så det förslår!

Och idag bäddade jag färdigt ute på balkongen, det behövs bara dammsugas nu, men jag väntar med det eftersom Valle ligger där ute i solen, så jag ville inte störa.
Jag har satt gardinerna på stången, men når inte att hänga upp den så det får Håkis göra när han kommer hem.

Mamma hade så fina dynor på sina utemöbler och jag tyckte jag kände igen dem. Inte så konstigt när jag har likadan hemma, fast jag tror min är gråare. Det kändes som att mammas var lite mer åt det beigea hållet. Tror jag köper en sån jag med, mina gråa kuddar med fårknapparna har bleknat massor i solen och är numera åt det beigea hållet dem med.

Jag ska laga tonfisk med wokgrönsaker och äggnudlar till middag. Och sen, när Håkis åker hem, ska vi hämta paket till mej. Det är förstås mera garn. Jag har beställt lite extra av sånt jag hade för lite av och så vill jag ha en lite mer orange tröja, i big size som den gula, så det klickade jag hem också. Just nu håller jag på med en vit sommar-top.
Den gröna, med kabelstickning nertill, ska bara sys ihop och få en krage, sen är den klar, men det gör jag en annan dag.

Nu ska jag gå och sätta mej på balkongen och se om det är varmt nog. Det har blitt lite disigt, så det kanske inte är så varmt som det var när jag fixade till där.
Nåja, nu är det iallafall bara att sätta sej därute så fort det blir varmt. Skönt! Nu längtar jag bara till jag får blommor i krukorna så det blir så där fint och mysigt igen.

Ha en skön eftermiddag och på återseende!

…det är härliga tider, strålande tider vi har framför oss nu…

♫ Ja må du leva ♫

För 2,5 år sen trodde vi inte att du skulle få uppleva din 13 årsdag, men skam den som ger sej. Efter sondmatning och medicinering tillfrisknade du och idag fyller du 15 år!
Visst har du haft det lite besvärligt med FORL och sex utdragna tänder, men du ser ut att må förhållandevis bra.
Nu är det vår och det blir allt varmare och du kommer att få uppleva ännu en sommar.
Det är vi tacksamma för.

…ja må du leva, kanske inte i hundra år, men nåt år till iallafall… 

Valborgsmässoafton

Så var det lördag och vi har fått sovmorgon här i mitt lilla residens. Vi har ju jobbat hela veckan, friska och krya, om än hostan har suttit i och man var lite mindre rask där i början, men redan onsdag tyckte jag att jag var full av energi och hade inga problem att tya med.
Jag känner mej helt normal och covidhjärnan har återgått till min normala nivå av förvirring, för disträ har jag varit i hela mitt liv och det har väl tilltagit med åren, dock inte i den utsträckningen som jag fick erfara under min sjukskrivning. Eller jo, av stress har jag ju varit med om nåt liknande, fast jag upplevde mej inte som stressad, men en arbetsledare som jag hade då och anförtrodde mej åt sa att det är stressrelaterat.
Jag ska berätta…det var en gång när mina kuddfodral med text var nya och jag bäddade med dem för första gången. Jag satte i kuddarna och ställde upp dem med de andra, men blev lite besviken då texten på ena kudden var så att öppningen hamnade utåt, mot dörren. Jag brukar alltid vända kuddarna så att öppningen är inåt rummet så man inte ser dem från dörren. Inte förrän dagen efter såg jag att texten var på båda sidorna så jag kunde vända bort öppningen. Ja…vad ska man säga? Hur jag kunde missa det är ett mysterium, men det var väl min stresshjärna som inte fungerade som den skulle.

Vi har varit och handlat som vanligt på lördagar och det var så kul att komma ut lite bland folk, det känns så längesen. Jag har ju träffat folk på jobbet så klart, men att få gå och handla och röra sej fritt är så himla mysigt. Känns gött att få vara frisk.
Sen var vi även på Jula och Håkis köpte ett par byxor åt oss var. Likadana i gult och svart. Jättesnygga och de satt som en smäck. Supersköna då det svarta är i ett stretchtyg så man kan röra på sej trots att byxan sitter åt. Rekommenderar å det varmaste.
Jag ska visa en bild imorgon, orkar inte nu.

Därefter åkte vi hem till Håkis och kickorna och jag kammade Vilma ordentligt, hon behöver ju en riktig genomgång minst varannan vecka, allra helst varje, men hon har en ganska bra päls som inte tovar sej riktigt lika lätt som Valles så det räcker faktiskt med varannan och jag kammar alla hår uppåt först, från huvudet ner till rumpan, och sen kammar jag allt neråt en gång till så hon har inte en enda tova, så det är väl därför det håller sej så bra. Och hon gillar det. Man ser tydligt på henne att hon tycker det är så skönt. Och hon hjälper alltid till att rengöra pälsen, så medan jag kammar ena sidan så tvättar hon sej på bröstet och där hon kommer åt. Hon är så söt.
Valle har jag också kammat, men han blir mer och mer håröm ju äldre han blir, så benen har jag inte fått kamma och de är toviga, så jag får försöka klippa bort dem och kamma lite efteråt, men jag får ta det lite pö om pö då han blir så ängslig och inte alls vill vara med på det.
Alma har jag också kammat, men hon har ju knappt en tova på hela kroppen. Hon hade nån mindre en som Håkis tog bort medan jag kammade Vilma och sen kammade jag henne en stund bara för att hon ska få samma behandling. Det gör Håkis när han rengör Vilmas ögon och runt nosen. Då kommer ju Alma och vill också vara med. Håkis blöter en bomullspad med vanligt vatten och torkar henne tills hon inte vill mer.
De är så fina, våra små pälsbarn 

Det är Valborgsmässoafton, men vi har i vanlig ordning inte varit till nån majbrasa eller ens grillat något, men Håkis köpte en grillad kyckling när vi var och handlade och jag köpte Scans vegoköttbullar, som för övrigt är de bästa jag smakat, och åt av dem med potatissallad, så det blev våran Valborgsmiddag. Valle och Alma fick också av kycklingen så de var glada och nöjda. Vilma äter inte det så hon fick nöja sej med flatrökt skinka som vi köper i charken på ICA Sörbyhallen. Fint ska det va’!

Nu är vi hemma på min gata i stan sen ett tag och har tävlat med Alla mot alla och sett några avsnitt av Merlin och nu chillar vi vid varsin dator. Ska strax gå och göra kväller, åtminstone tvätta bort smink och allt jag gör innan läggdags och sen kan vi chilla lite till innan vi hupper i sänga.

…ha nu en fin Valborgskväll alla…nu är våren här… 

 

En så fin tröja

Jag såg en så fin tröja härförleden, tyvärr kan jag inte länka till den rätta ägaren, men visar den ändå…hoppas man inte har nåt emot det.
Jag blev så förtjust i den och tänkte att en sån vill jag ha!

Sagt och gjort…eller pågår just nu. Den är lite lös i maskorna, men jag hoppas att det ska ordna till sej vid blockering. Det brukar det ju göra. Garnet är Drops Soft Tweed. Lite svår att arbeta med, för mej iallafall, då den är tvåtrådig och bara tvinnad, trådarna är alltså lösa och det är så lätt att man bara får med sej en tråd när man stickar och det vill inte bli jämnt och fint. Vet inte om jag är så imponerad av det, men annars ett skönt och mjukt garn. Har i svart också.
Nåja, vi får se hur det ser ut när det är blockat och klart. Kanske blir jättebra så vi målar inte fan på väggen än.

…jag vet…jag bare sticker och sticker… 

 

Pizza med öron

Vi beställde pizza igår med Foodora och jag valde en barnpizza för jag var inte så hungrig och ville inte spara nån bit.
Titta bara så gulligt! De har gjort öron på den ♥
Inte var den så liten heller så det blev ju att spara ändå. Den har jag ätit till lunch idag.

…det är ju tur att jag är så barnslig som uppskattade deras ansträngning att göra barnets måltid till lite mer av en upplevelse än bara ätandet… 

Katterna längtar ut och jag med

Nu smälter snön bort allt snabbare för varje dag när det blir varmare temperaturer här uppe, men än ska vi inte ropa hej, för mitt i allt kommer det ett snöoväder en gång till innan sommaren är här. Det är vi…kanske inte vana vid, men vi blir inte förvånade längre, det har hänt så många gånger. Trots det är frustrationen hög, för är det nåt vi inte har gott om här uppe så är det sommardagar, så vi slipper allra helst snön från och med maj månad och vill ha sol och värme istället som övriga svenskar i vår avlånga land. Är det för mycket begärt? Eller ska vi behöva emigrera?

Tjejerna vill ut såna här dagar, men än har vi inte fått ut nån grind. Vi måste för övrigt inhandla en ny, eller om vi bygger den själv, den måste vara mycket högre än den vi hittills haft, i och för sej provisoriskt bara, men ändå. Alma hoppar lätt över den så inget vi kan fortsätta med.
Alma, det är den här lilla pälsdamen som trodde hon var lite nättare än hon i verkligheten är, som hon har prånglat in sej i det lilla utrymmet på klätterställningen.
Jag vet inte riktigt vilka den egentligen är gjord för. Den ser precis ut som de större vi har i vardagsrum och tv-rum, men är mycket mindre. Kanske är det för pygmé-katter?

Jag kollade aldrig storleken när jag beställde den, utan tog för givet att det var en likadan som vi hade hemma hos mej, på min gata i stan. Lika dyr var den också, så inte konstigt att man tror det. Dock fick vi snabbt beställa en ny och nu har de en likadan i tv-rummet här på ranchen.

 Vi har för övrigt tillbringat natten här på ranchen. Jag har ju varit med Valle så mycket nu och inte träffat tjejerna sen där förra helgen, så en natt klarar han sej ensam. Fast vi är redan tillbaka till honom och Håkis sover över till imorgon i sedvanlig ordning. Det enda vi inte har gjort som vi brukar är att handla, men vi är inte direkt utan något, det är bara mjölk och andra färskvaror som tar slut innan nästa helg, men det kan Håkis handla på lill-ICA när han åker hem efter jobbet.

Själv så tror jag att jag också kan jobba på måndag. Känner mej bättre idag och nu när vi kom hem så kändes det inte alls lika jobbigt att gå upp för trapporna. Jag ska prova städa ordentligt här hemma och bädda rent och tvätta lite så ser jag ju vad jag orkar med. Blir jag sämre igen så stannar jag hemma lite till, men jag tror nog att det ska gå bra. Jag kan ju ta det lugnt och inte anstränga mej mer än nödvändigt till en början. Alla säger ju att det tar ett tag innan man orkar som vanligt igen, så det får de stå ut med.
Jag längtar ju faktiskt ut. Längtar efter vardagen. Längtar till att få bli som vanligt igen. Det är så härligt med våren och fågelsången därutanför. Jag orkar inte sitta inne mer.

Valle längtar också ut, men snart får de det, de små pälsbarnen. Snart är det väder för det. Och vi ska växla mellan ranchen och stan med Valle och Alma, för Alma måste också få vara där på sommaren och inte bara i lägenheten, så vi kör antingen en vecka eller två i stöten, så får båda känna på att vara ute i det fria.

…det är så härligt med våren…man blir så glad…   

Presenterar Corona och sånt

Mina damer och herrar, jag presenterar för er…Corona! Den är färdig nu och jag älskar den! En oversize myströja. Garnet är Drops Nord och Drops Brushed Alpaca, det gråa Drops Alpaca Silk, och det är så mjukt och lent och trots det är den inte för varm, utan mer som en vanlig sweater. Så himla härlig. Det kommer absolut bli fler av den här sorten. Har garn till det i olika färger.
Mönstret är mitt eget och finns inte att köpa, för jag skriver inte ner dem och jag kan inte ens skriva mönster. Jag bara gör. Det där med stickfasthet och allt annat som man måste tänka på, det är sånt som jag högaktningsfullt skiter i. Det blir som det blir och oftast blir det bra.
(Don’t mind my covid face.)

Vi åt goda räkmackor i torsdags. Jag har smaksinnet kvar och jag hoppas att jag får ha det, men eftersom jag inte är frisk än så vet jag inte om det förblir så, kan bara hoppas.

Jag gjorde ett nytt test igår, fredag, och det ser ut att ha blivit skarpare streck vid T:et igen. Jag känner mej inte helt frisk så jag vet inte om jag vågar gå och jobba på måndag…eller orkar ens, men det står att efter fem dagar ska man inte smitta längre. Jag fattar inte…ska man kunna springa ute bland folk med covid efter dag fem? Det låter inte rimligt i mina öron. Nåja, får se hur jag mår på måndag. Kanske jag har hunnit krya på mej.
Och om man har haft två feberfria dagar. Jag har inte ens haft feber. Möjligtvis en natt, då när jag kräktes, men inte sen. Jag har inte kollat hela tiden, men nog vet jag hur feber känns och det har ju känts så vid några tillfällen och då har jag kollat och jag har haft 36,9. Ska jag alltså inte smitta?

…men tur iallafall att det varit så lindrigt…det är nog vaccinets förtjänst…och att det är en lindrigare variant… 

Hälsningar från en med covidhjärna

Här kommer en liten hälsning från en med covidhjärna. Jag har ju läst – eller snarare sett rubriker, har ju inte läst innehållet egentligen – att man kan få förändringar på hjärnan vid covid, eller kanske var det post-covid, jag vet inte, men jag tillhör de som har det during covid.
Vi är fortsatt sjukskrivna. Vi har gjort nya tester och om än de är svagare så är de där strecken vid T:et kvar. Jag känner mej inte sjuk annat än när jag anstränger mej. Och med ansträngning menar jag typ laga mat och duscha direkt efter varann, eller springa nerför trappan och hjälpa till att bära upp varupåsar som Håkis varit och hämtat på Willys efter att vi handlat online. Förkylningen är nästan helt borta, men blodsmaken är kvar när jag hostar. Jag har lite ont i halsen utemellanåt, som att det håller på att bryta ut igen, men inget händer. Men så länge jag sitter still och inte gör värre saker än att hämta en kopp kaffe, gå på toa eller tända ljus så mår jag riktigt hyfsat.

När jag är själv gör jag varma mackor i mikron. Har ni testat Hot Jalapeño mjukost? Den är såååå god! Alla som gillar chilicheese kommer gilla denna också, smakar exakt likadant, bortsett från krispet på utsidan. Jag hade det på mina varma mackor med tomat och ost och så klart mycket pizzakrydda på. MUMS!
Ja, jag har smaksinnet kvar, men berättar mer sen…

Vi gör inte många knop här. Vi ligger i varsin soffhörna om jag inte stickar. Jag tittar mycket på YT-videor och HBOmax, har hittat SATC fast den nya där de är äldre, And Just Like That heter den. Jag gillar mycket! Och så har jag sett Inventing Anna på Netflix. Handlar om den rysk-tyska tjejen, Anna Sorokin, som bytte efternamn till Delvey och drog till New York där hon påstod att hon var arvtagerskan till 60 miljoner dollar. Hon lurade societeten, banker, hotell, restauranger och levde ett lyxliv på andras bekostnad. Inte bara i USA utan hon reste mycket och bokade till och med ett privatplan en gång, som hon inte betalade, för hon hade ju inga pengar. Dock var hon oerhört generös de gånger hon lyckades få lån och spred bankens slantar runt sej och gav bra med dricks till alla hon var nöjd med. Detta är alltså sant, det har hänt på riktigt och hon åkte ju dit till slut och blev så småningom utvisad ur USA. Jättespännande, tycker jag, så den har jag sträckkollat.

Sen har jag stickat en hel del. Jag är snart klar med gula tröjan som jag ska kalla Corona, för det är nu jag ska berätta mer.
Min hjärna har ju som sagt påverkats av denna sjukdom. Den är inte riktigt som den brukar vara. Smaksinnet till exempel. Jag tycker ju att jag känner smak. Allt jag har ätit smakar gott. Dock börjar min hjärna att fundera på om det kanske bara är att jag minns hur det smakar. Att jag egentligen inte känner nåt utan det är minnet som lurar mej…
Sen ögonen, när jag tittade mej i spegeln – tittade, för det är inte så nu längre – så är det inte som att jag gör det i nutid utan mer som att det var på film. Är det nån som förstår hur jag menar? Jag vet att det låter korkat, men det var så min lilla hjärna uppfattade det. Jag tror inte jag hade feber, men det kan ju ha varit, jag har ingen aning.
Sen när jag satt och stickade. Jag var nästan färdig med gula tröjan, hade lite kvar på oket och maskorna blev allt färre. Då ser jag att jag har 20 maskor mer på ena stycket. Jag stickar ju nerifrån och upp, börjar med mudd och stickar bålen upp till armhålorna och sen lägger man bort den stickningen och börjar med ärmarna. När de är klara så sätter man ihop allt på samma rundsticka och stickar oket, minskar till halsringningen och sen är det klart.
Jag såg alltså att jag hade 20 maskor mer på ena stycket och måste repa upp så ärmarna blir lösa igen. Jag gör så och när jag ska lägga till ärmarna igen så vet jag inte hur man gör. Jag sitter där och försöker på än det ena och än det andra sättet, men det funkar inte. Jag säger till Håkis att jag får inte ihop det och han ber mej lägga bort stickningen ett tag.
Men alltså!! Hur många tröjor har jag inte stickat så där?!? För att inte nämna att jag ju hade stickat så på just denna tröja också, men som jag fick repa upp. HUR…?!?…kan min hjärna inte minnas hur man gör när jag har gjort det, PÅ SAMMA STICKNING(!), dagen innan?