Härliga tider, nu ere äntligen helg igen!! Me loooves!! Å jag tänker vara så duktig
å motionera å inte äta mycket godis. Jag satt minsann å läste mitt inlägg från igår
å vart påmind. (samtidigt som jag mumsade på mina kakor…*fniss*)
Nåväl…det har varit en bra dag iaf. Det hände en lustig grej…eller hände å hände.
Egentligen borde jag inte ta upp det, men skit i det…det är så att jag har dejtat en
man till å från en tid, fast nu har jag inte träffat honom på ett år. Men vi har haft
kontakt via sms. Han har velat komma å hälsa på, bara för att dricka kaffe, men
jag har inte gått med på det då jag tror att han fiskar efter annat, if you know what
I mean. Fast det är inte så att jag avfärdat honom helt, jag tycker ju om människan,
men sagt att vi får se om vi kan träffas nån dag.
För inte så länge sen så skrev han att han tyckte han såg mej på stan å eftersom
han har trott sej se mej tidigare fast det omöjligt kunnat vara jag så tvivlade jag
på det, men det visade sej att tid å plats stämde väl överens med var jag brukar
befinna mej varje dag just den tiden, så det var nog mej han sett.
However…den 27/10 bestämde vi att vi skulle sluta höras av. Det känns menlöst
att fortsätta eftersom vi ändå inte träffas eller nåt så vi sa goodbye å därmed var
det lixom slut. På riktigt oåterkalleligt slut. S-L-U-T!! Känns konstigt att säga.
Så idag, när jag kommer till det där stället som jag är på varje dag samma tid,
vem tror ni inte kommer spatserandes emot mej om inte den omnämnde. Han
påstår bestämt att det bara var en slump, det är ju farsdag på söndag så han
var på jakt efter en present, vill han mena på. Nja…det är ju inte riktigt vad jag
tänkte. Jag tror att han har svårt att släppa taget å ville både se mej å att jag
skulle se honom så att jag skulle falla för frestelsen igen.
Jo, visst vart jag knäsvag, det kan jag inte förneka. Han har ju betytt en hel del
för mej, men är det slut så är det. Vi måste sluta tjafsa nu. Om vi bestämmer
att vi inte ska höras av mer så vill jag inte behöva se dej heller…fattar du det
Lennart!! It’s over…finito…loppu…slut. Var det inte det vi kom överens om?
Ska det vara så svårt att bara släppa taget å gå vidare? Å varför i hunnan säger
du inte som det är nånsin? Varför förnekar du allt? Jag begriper mej inte på dej!
Det är så sant det de säger i sången….You drive me crazy…det gör du verkligen!
…well, well…lååångt inlägg det här…kram på dej iaf om du ser det här…
*frustrerad*
***