Month: July 2021

Idag har återigen varit en underbar dag. Jag vaknade av att Håkis kom och väckte mej. Han hade varit och besiktat Mercan arla på morgonen. Vi åt frukost och la oss i varsin soffända och chillade innan han åkte hem igen till sitt.
Jag satte mej på balkongen och lyssnade på ljudbok och passade samtidigt på att raka mina ben. Förhoppningsvis för sista gången. Jag har köpt en laserhårborttagare. Visar den sen när jag ska använda den, man ska nämligen ha nyrakade ben för bästa effekt. Sen gick jag ut med Alma, men maken till loj katt… Jag har kommit fram till att det inte är idé att gå ut med henne mellan 10 – 18, för hon orkar knappt röra på sej den tiden. Och idag var det varmt, vilket inte gör saken bättre. Medan vi var ute fick jag sms av Håkis att nåt djur har varit och gnagt på lilla ekstammen. Vad göra? Jag googlade och det fanns ett trädbalsam man kunde smeta på. Så han kom och hämtade mej och vi åkte till Granngården och köpte en tub. Sen fortsatte vi till Sävast för att hälsa på lilla mor. Håkis körde Rovern.

Jag sa att han inte kan sälja den. Jag älskar inredningen och instrumentpanelen. Han sa att han inte tänker sälja den heller. Den är från tiden då BMW ägde Rover och har lite vintage stuk över sej. Liknar en Jaguar. Den är så fin. Behöver bara lite kärlek och det kommer den att få.

Mamma hade så söta blommor i trearmade ställningen. Ser ut som Dubbel millionbells, men glömde fråga.

Och så en liten detaljbild på älskade Rovern.

Mamma fick en passionsblomma av sina barnbarn i födelsedagspresent och nu börjar den bära frukt.
Hur gulligt?

Efter att ha gästat mor en stund styrde vi färden mot ranchen. Det stod i min väderapp att det är 40% chans för regn. Får se om det blir så, än har det inte regnat nåt iallafall.

Vi pratade om halstrad fisk hos mor och det var vad vi gjorde när vi kom fram. Rullar in det i mjukt tunnbröd med kokt färskpotatis och lök. Glömde dillen den här gången.
Alltid är det nåt.

Men ack så gott – ursäkta om jag inte hann varna er för mitt bedårande face innan, men varsågod och beundra, hrrm – jag hade kunnat äta fyra till. MUMS!!

Men det räckte med en, för det vankades jordgubbar till efterrätt.
Alltså, som sagt…lyx, lyx, lyx. 

Sen skjutsade Håkis hem mej och åkte iväg i sin fina bil. Jag gick upp till Alma som stod och väntade vid dörren och sprang ut i trappen när jag öppnade. Men hon hann ju inte långt innan jag fick fatt i henne. Det blir ingen mer utgång idag. Det är en sak att gå typ 20 till 21, men inte senare än det. Hon får vänta till imorgon förmiddag.

…tack igen för en härlig dag…det här är livets liv…    ♥

Idag har jag jobbat lite med projektet, med betoning på lite. Det går långsamt framåt, men det beror på särskilda omständigheter. Jag ska väl bli klar före semestern är slut iallafall.
Det var så varmt idag. Jag var ute med Alma och höll på att smälta bort. Vi tänkte gå och bada här nedanför, när Håkis kom, men det är ju så mycket folk som tänker likadant och jag ville inte gå och trängas på de små stränderna, så vi vände hemåt igen och skulle gå senare på eftermiddagen, då de flesta har solbadat färdigt.

Vi åkte och handlade istället på ICA-Maxi och fortsatte därefter hem till Håkis på ranchen.

Där åt vi jordgubbar…

…och badade i SPA-badet. Det var 30° den här gången och lite för varmt fortfarande, men helt klart badbart. Dock tror jag att 27°-28° är lite mer lagom, lite mer svalkande. Iallafall när det är så här varmt. Men vi hade kul och det är huvudsaken. Vi har alltid lika trevligt, förutom när vi kivas. Det händer ju det också förstås.
Vi nöjde oss med detta dopp så det blev ingen mer färd till stranden.

…ännu en härlig dag…denna sommar levererar verkligen…så nöjd och glad jag… 

Igår kom Håkis till mej två gånger. Först vid halv ett-tiden, då åt vi bara lite fil och smörgås, han slumrade en stund i soffan och åkte hem när han vaknade. Sen ringde han lite senare på eftermiddagen och sa att han behövde nåt på Biltema och om jag ville ha nån grillmat. Jo förtusan, visst ville jag det. Så han kom och hämtade mej när han fått det han behövde och vi åkte till MAX Robertsvik. Vi beställde en Grand deluxe cheese n bacon och ett halloumimål med sötpotatis fries och två originaldipp. Redan vid kassan fick vi säga till om att det skulle vara sötpotatis. Man får ju betala 15 kr extra per portion så det är viktigt. Sen sa de två cola zero och vi hade bara sagt två cola…? Men jag tänkte att de kanske hade slut vanlig cola, så ingen big deal.
När vi kommer hem ser jag att det är två deluxe. Det hade ju varit toppen om jag åt kött. Nu gör jag ju inte det så vi fick åka tillbaka. Jag sa till om att vi fått betala för mycket eftersom deluxe kostar 97 kr och halloumi kostar 82 kr. “Nej”, sa kille som tog emot oss, “ni har betalat för halloumimål, ni fick bara fel mat”. Hur han nu visste det då vi inte hade kvittot i påsen som vi trodde. Men “snäll” som han var fick vi ett par extra dressing.
När vi åter var hemma låg ju kvittot på bordet. Vi hade inte betalat för halloumimål, vi hade betalat för spicy avocado, som kostar 99 kr.
Halloumin jag fick var väl den som de satt på grillen när vi beställde, för den hade reducerats i tjocklek till ca 4 mm och var stenhård och crunchy.
Om jag kommer att äta på MAX igen? Hmm…skulle ni?
MAX grillrestaurang får      av fem möjliga.

Man blir ju så trött. Inte är de billiga heller.
Nåväl, Alma fick då gå ut tre gånger. Första gången Håkis kom var vi ute, hann väl vara en kvart så där, så när han åkte hem gick jag ut med henne igen. Men då var hon så trött så hon låg halva tiden av ca 40 minuter under rönnarna utanför porten. Jag lyssnade på pod så det gjorde inte så mycket, men till slut försökte jag få med henne att gå lite till. Hon vägrade. Så jag gick upp med henne och tänkte att vi får gå en sväng lite senare.
Klockan åtta var nästa gång och då var vi ute strax över en timme, men då var det fart på henne. Det var svalare, lugnare och tystare ute och hon piggare så vi gick omkring, ofta återkommande till samma platser, men hon måste ju få upptäcka och lära sej känna igen allt. Se att man kan gå till ett ställe från flera håll. Ni må tro att man ser glädjen i henne när vi gått en annan väg och hon känner igen sej när vi rundar ett hörn. Man riktigt ser att hon tänker, “men här bor ju jag!” Hon är så söt!

Igår upptäckte även jag en sak. Det finns ett äppelträd bara ett stenkast från mitt hus. Det tillhör kanske nästgårds, men man kan ju alltid palla lite.

…gott med äppelpaj… 

Sent på måndagskvällen, runt halv elva, började åskan mullra i fjärran. Jag märkte ingenting, men Håkis ringde och berättade så jag gick och kollade i fönstret och mycket riktigt hade det ju vällt in mörka moln.

Alma ligger ute på balkongen. Det är varmt. Så där som det brukar vara innan ett åskväder som kommer med lite friskare luft.

Får se om det kommer närmare eller om det håller sej på avstånd. Men det är som småmysigt ändå. Jag ser ju blixtarna och hör mullret, om än det dröjer lite innan det kommer. Visste inte att det skulle bli oväder på kvällskvisten, men hoppas på bra väder imorron. Enligt min väderapp ska det bli det.

…nu ska jag joina Alma på ballis… 

Idag var vi på vårt årliga besök till Hägnan i Gammelstad.

I denna vackra koppartunna förvarades kallvattnet som de drack ur förr i tiden med skoporna hängandes i brädden på kärlet.

Här uppe gick de förstås i högskaftade näbbstövlar om vintern. Snygga var de!

När de hade ovälkomna gäster ställde de såna här på golvet. Det är en gammal musfälla.

Fjällkorna Snövit och Brynhilde betar i hagen och slår med svansarna för att värja sej mot alla flugor och bromsar.

Det här är livet för en liten fjällko.

Bänkar stod utplacerade i skuggan där man kan hämta sej i svalkan om man vandrat en längre stund, men jag och Håkis, som återkommer varje år är bara på blixtvisit. Bara för att det blivit tradition och vi är bundna till det. Helt frivilligt förstås.

…älskar Kyrkbyn i Gammelstad… 

Måndag och tredje semesterveckan har startat. Dagen började som vanligt med en dryg timmes utevaro med Alma. Ni anar inte hur mycket jag skulle vilja köpa hus bara för hennes skull, inte så mycket min egen. Trädgårdsarbete tillhör ju inte min favoritsysselsättning, om än jag gillar att vara ute. Det ska vara på mina villkor, men bor man i hus är det många måsten och det faller inte mej på läppen.

Vid närmare eftertanke är det kanske idealiskt då att bo som jag faktiskt gör, för då kan jag vara ute så länge jag vill med Alma, utan alla måsten. Det är jätteskönt såna här fina dagar som denna. Jag strosar så sakteliga fram, varhelst Alma vill gå, samtidigt som jag lyssnar på gamla sommar- och vinterpratare i en pod på mobilen och tar lite bilder då och då.

Njuter av solens värmande strålar. Skrattar åt Alma när hon gör sina krumsprång. Sjunger med till de korta musikstumparna som podden tillåts publicera.
Det är inte så dumt ändå. Det ÄR ju idealiskt. Jag har ingen trädgård att sitta i, men om jag vill sitta i solen så har jag ju balkongen, när jag inte är hemma hos Håkis förstås. Och jag har en strand att gå ner till om jag vill bada. Jag kan gå ut och bara vara där, för jag har en anledning…Alma. Jag har nära till alla affärer om jag behöver nåt.
Så vem behöver ett hus egentligen? Inte då jag. Jag har det ju så bra som det är.
Nu måste jag bara komma ihåg att detta är det ultimata för mej.
Punkt!

…måste sluta sukta efter annat i tid och otid och bara vara nöjd, nöjd, nöjd… 

Söndagen började som vanligt med att rasta Alma, inte för att hon gör sina behov ute, men hon har ett behov av att gå ut ändå. Sen kom Håkis och hämtade mej för att ta vår traditionella åktur med färjan.

Sjön suger, och det är därför min goda vän Kenta badar naken. Nä, skämt åsido, men jag vill ha en bååååt! Hur svårt ska det vara?
Ja visst ja, katterna…man blir så låst med dessa katter, men jag försöker bearbeta Håkis så sakteliga att konvertera till Mjölkplejsbo, i ett hus där vi sätter ett nät i häcken runt gården så vi kan ha katterna ute utan att de kan smita eller nåt kan komma in, och då kan vi ha båt i Lövskär och ta en dagstur närhelst vädret tillåter. Vi skulle även, utan dåligt samvete, kunna åka bort lite mer, inte långt, men över dagen. Som det är nu vill man ju inte åka nånstans nästan för att stackars Alma blir helt ensam hemma.

Men Håkis vill inte bo på nåt Mjölkplejs. Han vill bo ute på landet, där det är flera kilometer till närmsta butik. Där han kan ha ett par stora garage med många fordon som traktor, grävmaskin, bärgare samt en och annan åkgräsklippare. Det ska vara en pickup, en fyrhjuling, gärna en fyra-fem personbilar, en van, ett par moppar, en moppebil, elsparkcykel, några vanliga cyklar och olika dragkärror i diverse format och storlek. Har inte hunnit införskaffa en MC, men det är på G.
Ja, ni ser ju, vilken sketen mjölkplejstomt skulle rymma allt det?

Nej, en stor gård på landet är vad som krävs. Där man kan ta en promenad och snacka med kvigorna på hemvägen.

Och för att vi ska kunna slå våra stora påsar ihop så är vi även tvungna att ha ett stort hus. Gärna i modell herrgård.

Förutom stora garagen ska där även finnas olika förrådsbyggnader, lador, härbren, en sovstuga till eventuella gäster och kanske en bagarstuga, så vi kan baka vårt eget rågbröd á la Polar-stuk.
Ja, så vi har till silltårtan menar jag.

Iallafall, för att återgå till dagens färjetripp, så hade Håkis tagit med en termos kaffe, mjölk i en burk och hans egna hembakade hastbullar som vi stannade och fikade vid en skogsväg 

Vi fortsatte till ranchen där vi åt pizza till lunch, spelade lite badminton på gården och kammade Valle och Vilma. Vi skulle ta ett dopp i SPA-badet, men han hade sett lite fel och råkade värma upp det till 38° vilket var alldeles för varmt i hettan, så jag satte mej aldrig utan klev ur och fick svalka mej inomhus istället. Det var ju visserligen svalt i skuggan också med sina 22°, men det var nästan helt vindstilla, så ingen svalkande bris direkt.

Valle och Vilma sökte sej som vanligt till skuggan.

Vilma håller sej till buskagen. Jag tror att de avger svalka mer än nåt annat när det är lite fuktigt därunder.

När vi planterade ut det som jag hade sått hemma hos mej, på min gata i stan där jag bor, så var det en del som inte såg så fint ut, som vi slängde i komposten. Idag såg jag att det bland annat var den fina ljusblåa lobelian som jag hade ett tag. Det som kommit upp hos mej är ju den vanliga blå-lila sorten och jag har undrat vart den ljusblåa tog vägen. Vi har alltså slängt den! Men den ska grävas upp och jag hoppas kunna ta frön från dem till hösten.

…det var allt för idag, men kom strax tillbaka för att följa den spännande fortsättningen… 

Idag är det lördag och vi går mot slutet på andra semesterveckan, men jag måste säga att det känns som att jag varit ledig jättelänge och jag var tvungen kolla för att se att vi verkligen har två veckor kvar. Det har vi, trots att jag knappt kommer ihåg när vi jobbade sist.

Idag har jag fortsatt fixa här hemma och Alma, hon…satt och tittade ut genom fönstret…

Vid lunch gick vi ut och återvände inte hem förrän en timme och en kvart senare.

Det blev riktigt behagliga grader idag, men snart hopade sej molnen och strax efter vi gått in täckte de nästan hela himlen, så jag är så glad att vi passade på att gå ut medan solen sken.

Alma var också glad och hon blir bara modigare och modigare när det kommer till möten med andra människor. Nu ligger hon kvar och tittar upp på dem som kommer lite närmare och vill beundra henne. Fastän de står bara en meter ifrån. Inte en tendens till att hon vill springa därifrån. Kul!

Håkis kom strax efter vi gått in, jag gick ut och slängde sopor och mötte honom på gården. Han skulle bygga mitt skafferi från IKEA. Och äta middag förstås och så hade han med sej jordgubbar igen. Nu har vi ätit varje dag. Det är så gott.
Alma ville hjälpa till, men var väl mest i vägen.

Vi börjar bli äldre och med det kommer krämporna som bestämmer hur vi kan arbeta. Att sitta på golvet så där är inte det ultimata sättet så vi fick ordna plats på bordet så han fick bygga ihop lådorna där.

Han är så duktig och det tyckte Alma också som godkände efter noggrann inspektion.

Vi fick ändra lite på lådorna bara p.g.a gångjärnen, vi tänkte ju inte på dem, men det var ju fort gjort och snart kunde jag torka ur och börja fylla på med alla torrvaror. Så himla skönt att få in allt i skafferiet och mer ryms det.

…längst ner kan man ha bakplåtspapper och annat tunt…kanske pizzatallrikar?… 

Idag har det varit kallt och blåsigt. Det har regnat litegrann, men bara några droppar. Jag var ute med Alma i en timme och tio minuter och hon har varit sååå trött här hela dagen efter det. Jag fick till och med bära hem henne, för på hemvägen jamade hon i ett och flåsade som en hund och det berodde inte på nån värme, så tydligen hade hon gått en lite för lång promenad.

Håkis kom förbi en sväng och vi åkte till JULA och köpte snickerifärg till mitt lilla projekt. Så nu har jag spacklat och det ska torka och slipas och sen ska jag måla, imorron då. Inte utan att man är lite nöjd med vädret ändå, när man har att göra inomhus.
Vi åt lite rester från igår. Nudlar med wokgrönsaker och köttbullar till Håkis och rökt/marinerad tofu till mej. Gott var det och sen blev det lite kaffe och kaka och sen chillade vi en stund innan Håkis åkte hem till sitt igen.

Jag satte som sagt igång med att arbeta och nu är det färdigt för idag. Ska bli så kul när det är färdigt. Det kommer att bli helt magnifikt. I mitt tycke alltså. Ni vet ju vad jag har för smak och vet ni inte så kan ni läsa det under min bild till höger.
Låter kanske skrytsamt om det man gör själv, men det förstår ni väl att jag bara designar nåt som jag tycker är jävligt snyggt och detta, mina damer och herrar, råkar jag tycka blir magnifikt.

…min lilla sötnosing…hon är ju bara så go… 

Vi var hos lilla storasyster för några dagar sen. Hon provade göra silltårtan som Håkis brukar göra och ville bjuda på en smakbit. Hon hade bett om receptet tidigare och det roliga är att han har fått det av hennes svärmor för många år sen.
Iallafall gick jag och filmade lite i hennes trädgård. Det ska göras om där, den stora rabatten ska bort, mycket av blommorna ska säljas, annat ska flyttas på och mindre rabatter göras större, men där den står nu ska poolen stå. Så det ska bli kul att kunna jämföra sen, hur det såg ut före och efter.

…det är så jävvla fint…men uj uj att ta hand om allt…man måste verkligen gilla det… 

Vi pratade om öppen planlösning, jag och stora storasyster, nåt som ingen av oss var särskilt förtjust i. Jag för att jag har varit och gjort byggstäd i såna lägenheter, vanliga treor både i stan och utanför, och jag tycker de är så små. Eller vardagsrummet och köket blir ju så litet.
Här nedan är en video som jag filmade i en av treorna. Det känns som att möblerna i kök och vardagsrum måste ligga kloss mot för att rymmas.
Inte för att jag vill ha ett stort kök så, men jag vill inte ha soffan en meter från köksbordet. Om man skulle sätta ihop mitt kök och vardagsrum skulle det ju vara så mycket större än detta. Varför gör man det så litet?

…sen finns det ju det som är större, men då kostar det ju…nope, not my cup of tea… 

Idag steg jag upp runt halv sju och kokade mej lite kaffe och satte mej vid datorn, som jag alltid gör på mina lediga dagar, och hann väl inte mer än sätta mej så kommer Alma och jamar en sorglig aria med vibrato. Jo, det är sant, hon låter som en gammal operasångerska. Hon jamar med vibrato när hon vill att jag ska tycka särskilt synd om henne. När hon har fått vänta i evigheters evighet på att få gå ut och att hon inte kan mäkta med att vänta en enda millisekund till. När hon vill att jag ska begripa att datorsittande inte är en mänsklig rättighet utan sånt jag får ägna min tid åt när hon varit ute färdigt, efter ett antal timmar. Ni förstår ju pressen!
Jag ignorerade henne och drack mitt kaffe i lugn och ro, sen tog jag en härlig morgondusch och därefter, vid tiotiden, gick jag ut med lilla fröken lipsill.

Håkis kom och hämtade mej en stund senare så vi hann vara ute i runt en halvtimme. Sen åkte vi till lill-Coop här på Mjölkplejset och köpte räkbaguetter som vi tänkte fika senare när stora storasyster och svåger kom och hälsade på.
Men det skulle ta en stund så vi passade på att käka lite jordgubbar med gräddmjölk. Det blir man inte så mätt på ifall att de kom tidigare än vi trott.

Det gjorde de inte så jag hann lägga mej en stund för att vila lite. Fast jag hade svårt att somna därute.

Så länge solen sken var det varmt och skönt där vid planket, men när den gick bakom moln blev det kallt, för det blåste isbjörnar.

Valle ville åka en tur i kärran så det var bara att ställa upp som chaufför, men så började han tvätta sej mitt i allt så jag parkerade intill altanen så han inte skulle ramla i farten, när han inte står på alla fyra.

Skönt, då kunde jag fortsätta min vila.
Vilma har inte provåkt än. Hon struttar omkring på gården och hoppar efter nåt flygfä mitt i steget, nosar i buskarna efter eventuella meddelanden från andra djur och verkar inte alls ha nåt intresse för vrålåk. Det är nog bara karlarna som vurmar för sånt. Vi tjejer, vi gillar att chilla.

…det var en härlig dag, på min ära… 

(Tog inga bilder nu heller, ville bara umgås och ha trevligt.)

Idag har det varit lite sämre väder. Det har regnat och varit lite kallare. Just nu, när klockan är halv tio på kvällen, är det 14° ute och det skulle åska egentligen, men det blev inget med det. Solen skiner och himlen är blå, men det är inte varmt, som sagt. Skönt att få sova i ett svalt rum. Jag har ju sovit i vardagsrummet hela den här veckan, för det är för varmt i sovrummet, men kanske jag kan sova där i natt då.
Fast det är lite stökigt därinne. Jag håller på med mitt projekt som jag börjat med i våras och inte färdigställt ännu, så nu ska det äntligen bli fint i sovrummet.
Sen har jag även beställt från IKEA sånt som vi inte får med oss hem nu när vi ska dit, och det är till badrummet och ett nytt skafferi till köket. Ett högskåp med lådor och hyllor.
Så det är en hel del som ska fixas här under semestern när det är sämre väder. Nu nästa vecka ska det vara lite svalare så då kan jag ju passa på. Inte med badrummet, för de grejorna får jag inte förrän på fredag, men jag skulle vilja byta golvet i köket och hallen också, men vi får se om jag ids börja med det, fast det skulle vara bra att ha det gjort innan nya skafferiet kommer på plats. Jag måste göra det helt själv dessutom, Håkis är ju hemma hos Valle och Vilma, så jag har att göra minsann.
Alma, som ville ut så fort jag steg upp i morse, var lite sur när jag hela tiden höll på med annat.
“Menar du att du ska hålla på med det här hela dagen istället för att gå ut med mej?” sa hon buttert. “Nä”, svarade jag, “jag menar att du inte kan gå ut hur som, för det regnar idag. Du vill inte gå i gräset eller ens på asfalten när det är så blött.”
Hon trodde mej inte, men slutade snart att tjura och la sej att vila inför kommande dagar, då hon FÅR gå ut.

Hon behövde faktiskt inte vänta så länge. På kvällskvisten blev det soligt och det hann torka upp både i gräs och ris. Men molnen tornade upp sej i skyn och jag väntade på det utlovade åskvädret.

Vi var ute i hela 40 minuter, tills jag började huttra lite och ville in. Det ville inte Alma, men hon protesterade inte nämnvärt, däremot låg hon och rullade sej fram och tillbaka på det glatta stengolvet i trappen. Hon älskar det. Antagligen för att det känns så lent mot hennes trampdynor.

…det var regntunga moln som bildade en fin regnbåge över hustaket… 

♫  Nu lilla humla, nu ska du sova. Alla små ungar i sina sängar
och deras mammor och deras pappor, alla ska sova för nu är det natt
Sova ska också vareviga katt  ♫

♫  Kossor och kalvar i sina hagar, alla små föl och alla små grisar
alla kaniner och alla små lamm, nu ska de sova för nu är det natt
Sova ska också vareviga katt  ♫

♫  Skogar och hagar, åkrar och ängar, blommor och fåglar och alla små kryp
allting som lever på hela jorden, allting ska sova för nu är det natt
Sova ska också vareviga katt  ♫

…nu säger vi natti till alla här från mitt lilla residens…sov så gott…

Jag har beställt nya glasögon. Eller nya och nya, de är visserligen nya, men bågarna är likadana som den jag redan har. Jag gillar den och vill inte chansa och köpa nåt som jag kanske inte känner att jag passar i.

De övre är exakt likadana, svarta med lite bruna fläckar, fast de syns inte så mycket på bild, och de undre är helsvarta. Jag beställde dem, för det var “köp två betala för en”.

Och nej, det är inte styrkan jag ändrat på utan mina gamla har blåskärmsskydd vilket gör att det blir reflexer i blått och ibland har man svårt att se mina ögon. De undre har bara antireflex och de ger endast ett lite grönt blänk i glaset, men man ser ögonen ändå, så det var bara därför. Jag kan ha mina gamla när jag sitter vid datorn och skydda ögonen från blåljuset från skärmen och de andra har jag all annan tid. Nu har jag ju tre par, plus ett par till, för jag har ju kvar dem jag köpte innan dessa, så nu har jag att variera mellan.
Hur bra?

De kostar 1096 kr. Så billigt för två par glasögon. Men så tog jag ju inget plus extra allt. Inget smutsavvisande, inget repskydd, inget blåskärmsskydd, inga vindrutetorkare…skojar…utan bara antireflex.

…och så följde det med så fina fodral…toppen!…

Jag har beställt lite mer smink. Jag ville ha ny bronzer och ny blush och så ville jag prova Caia, för det ska ju vara svårt att misslyckas med och så fina färger, så jag måste ju testa och se om det är nåt för mej.

Så fina

Face-paletten kan man ha till just hela ansiktet. Det är både till ögon och kind. Det är det som är så bra, att ha allt i en palett. Ja och så bronzern förstås. Ska bli så kul att sminka sej imorron och se resultatet och om jag blir nöjd och glad som de flesta andra som provat. Jag hoppas det.
Kameran i mobilen är inte riktigt rättvis i färgerna, men jag försökte att redigera det till mer som det ser ut IRL. Inte riktigt så ljusa färger, men typ.

…längtar… 

Nu har vi varit och farit till och från Skehamn. Vi var på en liten shoppingspree, jag och stora storasyster och hittade en massa fina tishor och linnen som man behöver mycket av nu när det är så varmt. Sen stannade vi till på hamburgerrestaurang, var det Big Smajl eller nåt den hette, och käkade innan vi fortsatte tillbaka hem till dem.

Och här är den lille stackaren. Moppebilen. Så liten att den inte tog upp hela släpet ens.

Ja, jisses, jag tror jag skrattar ihjäl mej om jag ska åka omkring i den där, men man vet aldrig, jag är ju ombytlig, ni som vet, vet. Jag kan lika gärna falla pladask för den och tycka att det är jordens självklaraste sak att åka omkring i denna lilla…skalbagge.

Nåja, det får tiden utvisa, just nu går den inte överhuvudtaget. Det är mycket som ska fixas innan jag ger mej ut med den där. Men kanske att jag testar sen när Håkis har fixat den. Kanske…

På vägen hem var Håkis trött så för att hålla honom vaken körde vi en lek, man ska säga fem ord som innehåller ett ord. Alltså till exempel “säg fem ord som innehåller väg”. Och Håkis kunde två ord och sen satt han och funderade länge och väl så till slut orkade jag inte vänta längre utan tipsade om hur han skulle tänka och sa “du kan ju säga vägren och svägerska”. Och han utbrister “Jaaa, svärfar!”
*suck*

…alltså han är hopplös… 

(Fick mej osökt att tänka på “Jaa, Allan och Eva!”…)

Det blev en sväng till med Alma. I nästan 50 minuter var vi ute och hon blir mer och mer van vid att det rör sej överallt i periferin. Hon är inte längre rädd för bilar och folk som är ute och går med barn eller hundar så länge de är en bit ifrån, men det var en kvinna som kom fram och pratade och tyckte att Alma var så fin. Alma såg väldigt obekväm ut och strax kröp hon därifrån samtidigt som hon hela tiden vände sej om och tittade om kvinnan följde efter. Så jag fick gå iväg med henne så hon blev avspänd igen. Det var så skönt och svalt på kvällen. Vi gick ut 19.45 och in igen 20.34 och då fick hon mjukmat som hon åt med god aptit och sen gick hon antingen ut på balkongen och spana på duvor eller så la hon sej att sova. Jag vet inte, för jag satte mej vid datorn.
Håkis var förbi en sväng med lite silltårta som han gjorde igår, för mor, lilla storasyster och svåger kom förbi och grattade mej lite i efterskott så då bjöd vi på det. Jag gjorde ju jordgubb-hallon-blåbärstårta när Håkis fyllde år så det blir lite tjatigt om man har det igen när det är min tur att fylla år.
Annars har jag tränat också i en timme, för det blev inget igår, jag brukar träna en halvtimme varje dag i vanliga fall. Det är bara nån enstaka gång som jag hoppar över, till exempel när jag är på ranchen eller om jag gjort nåt annat så tiden blivit för knapp.

Nu är det läggdags, så jag säger natti med den här bilden på en så vacker himmel. Ja, ni som vet, vet. Ingen riktig Paulablogg om det inte innehåller himmelsbilder.
Imorgon åker vi till Skellefteå en sväng över dagen och hälsar på lite och hämtar en moppebil som Håkis har köpt. Nej, jag ska inte ha den…eller ska jag? Visar bild sen.

…ses imorron och kramisar till alla… 

Idag är det fortsatt soligt och fint väder med 24° och en lagom fläktande bris. Dock vill man hålla sej till skuggan mest hela tiden, för det är svag sydostlig vind och ger inte mycket svalka. Sov på soffan i natt med balkongdörren på vid gavel, men nog har det varit varmt ändå. Filten åkte av och på med jämna mellanrum. Men det kändes bättre att ligga där än i sängen. Där får jag restless legs och ligger och vickar på fötterna hela tiden då jag inte kan ligga still med mina boiling feet.

Alma har fått blodad tand när det kommer till att vara ute. Jag hann sitta vid datorn en stund, sen diskade jag undan det som var i hon och gjorde om lite i mina besticklådor. Efter det klädde jag på mej, tog min naturvita klänning med röda och blå blommor och provade mina blå sandaler till det, om det kunde passa. Då sätter sej Alma vid dörren och jamar oavbrutet, som en hund som vill gå ut. Ja, det var ju bara att knalla iväg med henne då. Var ute i nästan en timme innan vi styrde stegen hemåt igen. Nu ligger hon däckad och snarkar, men det lär väl bli en tur till innan dagen lider mot sitt slut. Inte mej emot. Jag tycker det är jättemysigt.

En liten fågel vart upprörd när vi stod vid ett träd. Kanske var vi farligt nära hennes bo, jag vet inte, jag trodde de hade gjort bort det där. Hon tystnade iallafall när vi började gå därifrån.

…bra att jag har Alma så jag kommer ut lite mer här hemma…jag vill inte bara sitta på nån bänk eller solstol på gården som många av grannarna gör…

…så mysigt… 

Idag är det vad man kan kalla klart till halvklart. Det ska åska och jag har hört muller i fjärran, men solen bröt igenom en stund ändå, så det är inte helmulet…än.
Då passade jag på att gå ut med Alma. Det var så skönt. Skuggigt och 23°. Detta till trots var det myggfritt också. Det enda som surrar är flugor, humlor och bin. Idealiskt med andra ord.

Idag visade hon inga tveksamheter. Hon gick i kopplet som om hon aldrig gjort annat. Nosade överallt och när det kom en fransk bulldog och gruffade mot oss – visserligen en bit ifrån, men ändå – så la hon sej bara ner, inte tryckandes mot marken utan bara som vanligt, och nosade i gräset och totalignorerade vovven.

Vi gick lite längre än vi brukar, alltså bara nästgårds, men vi har hållit oss på våran gård i vanliga fall. Jag är som så orolig att det ska komma nån lös hund och attackera. Lite feg är jag. Men inte idag. Fast så långt hinner man inte när hon ska sitta och nosa i varenda buske i en kvart-fjorton dar.

En humla med orangea pollenbyxor.

Hon har inte lärt sej vilken port som är våran, för så fort hon ser en så ville hon in där. Kanske hon inte tror att hon bor där, hon kan ju bara ha velat gå in och undersöka vem som gör det, men jag tror ändå inte att hon skulle hitta hem om hon fick visa vägen.

Det var inte så många hundägare ute, till min stora lättnad, men en och annan såg man lite på håll. Jag kunde slappna av lite mer och lyssnade på pod samtidigt som vi strosade fram så sakteliga.

Med en Alma som nosade och nosade så det knappt fanns en enda buske som var onosad på. Vi var ute i ca 45 minuter, sen började de första dropparna att trilla, men när vi kom upp skingrades molnen och solen sken en stund innan det mulnade på igen och nu, i skrivande stund, har det börjat regna ordentligt. En riktig störtskur kom det nu. Härligt!

…äntligen fick hon gå ut, det har ju varit så förjordat varmt innan… 

Nu är nedräkningen avslutad, nu är det  S E M E S T E R !

…hur skönt tror ni jag tycker det är?…ni har så rätt…det är UNDERBART!!… 

Nej det är ingen vanlig dag, för det är Almas födelsedag, hurra hurra hurraaa!
Idag blir Alma 2 år.

Våran älskade lilla skruttunge som börjar bli vuxen. Inte helt och hållet, men det är stor skillnad på henne nu och för ett halvår sen. Hon är mycket lugnare. Busig, men hon har lärt sej att inte bitas och mina garnnystan får vara ifred, fastän jag har dem lättåtkomliga i soffan, förutom igår förstås. Hon ville väl “make a statement” för jag satt vid datorn hela tiden och hon blev väl less och undrade vad som skulle få mej att kliva upp ur kontorsstolen, så hon tog det som hon förstått är mej mest kärt…ett garnnystan. Hon bar det så försiktigt i munnen när hon med bestämda steg styrde mot datarummet och släppte det genast när jag började skratta.
Hon är så jäkla rolig och söt den där lilla tösen 

Hon är intelligent också och jag tror att hon kan lära sej massor om man ger det tid och tålamod. Kanske man skulle skaffa sej en sån där klick-grej och börja träna henne?
Inte så hon blir nån cirkusartist eller så, men vanliga saker som jag skulle kunna ha nytta av, som att dammsuga, slå på diskmaskinen och hänga tvätt o dylikt. Hade ju varit jättepraktiskt.

Hon är väldigt pratsam och svarar i regel alltid när man talar till henne. Men hon är lite av en kverulant och gnäller och klagar högljutt när det är nåt som går henne emot. Fast inte så det stör, jag lyssnar gärna på hennes klagolåt. Det är ljuv musik i mina öron.

GRATTIS min älskade lilla sötaste, goaste, finaste, mysproppskissekatten!! 

…tänk vad tiden går fort…vi köpte ju henne nyss!… 

Så vad låg det i Cerveraboxen? Vad hade jag önskat mej? undrar ni nu.
Jo, förstår ni, det ska ni få veta.
Tre slickepottar i olika storlekar med trähandtag.
En stekspade i stål med trähandtag och en helt i trä.
En brödkniv med trähandtag. Ni märker att jag gillar trä. Inget plast hos mej, tack!
En sån där, typ som skalare fast man strimlar grönsaker med den. Man kan till exempel göra zucchinispagetti, strimla morot till salladen och en massa annat fint och gott.
Och slutligen ett fint uppläggningsfat.
Som jag har velat ha hur länge som helst och aldrig kommit till skott. Eller det är egentligen för att jag har velat ha ett blått och vitt, som matchar mina små skålar, men inte hittat nåt.
Men nu äntligen!
Så fina presenter. Och så fick jag ännu mer pengar av lilla storasyster också. Man vill ju inte springa i affärer nu under Covid-tider, så det är bättre ge en slant så kan jag köpa vad jag vill själv sen, eller bara spara. Jag har ju handlat en hel del till mej nu på sista tiden, som jag inte visat, men kanske att jag gör det här nån dag.
Iallafall så hade det inte behövts ge nånting alls egentligen, jag får ju av Håkis så det räcker, men man blir ju så glad ändå.
Tackar å bockar ännu en gång för allt, jag är väldans tacksam ♥

…så himla kul med nya fina köksredskap…jag älskar sånt… 

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det min födelsedag, hurra hurra hurraaa!
Fick en slant av kära mor, tack å bock ännu en gång. Hon säger att jag ser ut som en liten flicksnärta, typ att jag är 30-nånting, och det stämmer ju faktiskt, jag blir ju trettitjufem!
G R A T T i S  till mej!
Det blir inget kalas idag, för vi jobbar ju och det blir så sent och jag vill inte lämna Alma ensam hela dagen, så vi tar det när vi har semester istället. Kanske till helgen, men då skulle det vara åskväder – sååå himla mysigt ♥ – så vi tar det nog vid ett senare tillfälle.

Jag har ett paket med mina presenter i, men de är inte inslagna. Nåja, jag slog inte in Håkis heller.
Snart får jag öppna det. Det är så spännande! Jag har inget minne av vad jag har önskat. Vi beställde nämligen presenterna för längesen. Alltså jag till honom och han till mej. Det var väl typ i mars nån gång.

Det är fortsatt kvalmigt, men idag är det lite molnigare och blåser en hel del, men inte så svalkigt utan fortfarande varma vindar. Det är som en tryckande värme, som att det ska åska, men enligt SMHI blir det inte förrän på lördag. Just nu skiner solen iallafall.
Men det behöver verkligen regna. Man måste ju tänka på grundvattnet också. Får man vattna? Och är det grillförbud? Jag vet inte. Jag ska då inte grilla nåt just nu så det spelar ingen roll.
Men var är Håkis när jag behöver honom? Jag vill ju öppna NUUU.
Ja, ja…jag vet att han jobbar, men…varför??? När jag fyller år???

…herre min skapare…trettitjufem!…en är till åren kommen…

(Finns det fler så här barnsliga trettitjufemåringar? Jag undrar jag.)

Nej, jag ska inte klaga, my mouth is shut, så nix och nej…jag njuuuter i värmen… 

Det skulle kunna få regna på nätterna. Brandrisken är stor nu och den minskar ju inte med ännu fler varma, soliga dagar. Vi har fortfarande 27° med en sydostlig vind som fläktar lite halvt svalt så där. Är man fuktig så känner man ju en sval bris. Så jag kan ju tänka mej att allt torrt, som ligger på marken i solen, är brännhett. Det behövs inte så mycket för att det ska flamma upp.

Att jobba är…jättekul…där de har AC. Meneee…ja. Det är…härligt…
För att inte tala om nätterna när lill-Alma kommer och vill vara go…

Men jag klagar inte…

…när jag gjorde det förra sommaren fick jag så jag teg…så… 

…om ni undrar hur han mår, så här länge efter att han insjuknade… 

…lyx, lyx, lyx…som Kristina Schollin skulle ha sagt… 

Helgen löpte som så att Håkis kom till mej som vanligt på lördagseftermiddagen och vi bara lagade mat och chillade och kolla på tv. Idag, söndag, åkte vi och handlade för att sen styra färden mot ranchen, också i vanlig ordning.
Det är så varmt idag. Närmare 30°. Katterna letar sej till skuggan hela tiden. Och Vilma dricker sitt vatten på bron. Man får byta det ofta så hon slipper dricka det ljummet.

Valle is still going strong. ♥

Detta var det enda som grodde av grusnejlikan, våra egna frön jag plockade för två år sen. Så det var ingen lång hållbarhet på dem. Tog ju inga förra hösten. Men jag får köpa nya eller få av lilla storasyster. Vi fick ett gäng vita att ha i våra grytor.

Sen grillade Håkis och idag blev det hamburgare. Jag köper alltid Hälsans köks Sensational burger och jag har stekt dem tidigare, men man får ju stå i evigheter innan de blir som jag vill ha dem, men när Håkis grillar dem blir de sååå goda. Det är de godaste burgarna jag har smakat…ever! Godare än Bastards till och med. Det blir konsistens, god grillsmak och ja, de är bara helt fantastiska och jag tror jag hade valt dem om än jag hade ätit kött, för där på slutet tyckte jag inte om hamburgare längre.

Sen åkte vi för att ta ett dopp där vi brukar vid Vallen, men tror ni inte att de har gjort en camping där, så det var ju fullt med folk och en badstrand som är typ fem meter. Nix och nej, sa vi och vände tillbaka. Vi skulle ju ändå hem till mej så vi kunde ju bada där senare.
På vägen tillbaka såg jag en eka som jag tyckte var så söt där den stod. Så klart måste den få vara med i bloggen.

När vi kom hem till min gata i stan, där jag bor, packade vi bara in varorna i kyl, frys och skafferi och fortsatte sen till stranden alldeles här nedanför.

Det var så skönt att doppa sej. Man kände sej så härligt sval efteråt. Inte för att det höll i sej så länge, men jag tog en dusch när jag kom hem igen och kände mej sval en liten stund till, men när det är så här varmt blir det så kvalmigt i lägenheten. Jag bor högst upp och ingen vind ovanför, så det är lika varmt hos mej som på övervåningen i villor. Men jag har fått en fin fläkt av Håkis som man fyller med kallt vatten så den blåser sval och härlig luft, så den ska jag slå igång när det är läggdags, så vi kan sova i natt, jag och Alma.

De som har semester nu har verkligen tur med vädret. Hur härligt är det inte att semestra hemma när det är så här. Jag skulle aldrig åka utomlands och slösa bort den här tiden. Då ska man passa på att ta vara på den svenska sommaren. Utomlands kan man åka på hösten eller våren, eller dåliga somrar, men inte somrar som denna.

…så härligt…så underbart…så helt fantastiskt… 

Halloj hejsan hopp!

Det är fredag och vädret levererar här i Norrbotten. 26° och sydliga vindar som inte ger nån som helst svalka, men skönt ändå att det blåser lite, och det har varit fint i flera dagar och verkar ska fortsätta vara fint framöver också. Det är inte utan att man överväger att stanna, jag som ville flytta lite mer söderut.
Vädret sätter ens arbetsmoral på prov. Inte kul att jobba när man kan ligga på en badstrand eller sitta på en uteservering med en god fika i gott sällskap, eller kanske man bara njuta av vädret hemma på egna tomten, eller som jag, bara springa ut och in och hämta paket hela dagen.

Nä, skämt åsido, så klart har jag gjort mitt dagsverke till fullo. Min arbetsmoral har inte svikit än, men det var många som gick hem tidigare idag. Dock slutar jag ju tidigt.
Jag tycker man till och med ser på bilderna hur gassande varmt det är i solen. Inte hjälper det att gå i skuggan heller, inte nämnvärt.

Jag gick och hämtade paket som sagt. Jag har beställt ännu mer garn och en ny regnjacka. Alma blev överlycklig. – Är det till MEJ? utbrast hon förtjust och pressade hela ansiktet mot öppningen på garnpåsen. – Nej, du får bara nosa lite.

Jag tog fram ett nystan och sa “inte bita, bara nosa”, “jag lovar”, sa hon, och i nästa sekund satte hon tänderna i det och skakade. Hon älskar garn och doften av alpacka. Då gick jag bort med dem. Jag vill ju inte ha dem förstörda med en gång. Inte alls förresten, men ibland sticker hon iväg med mina färdiga tröjor till och med. Hon är lite eljest, flickan.
Ni ser att det är sånt där lockigt garn. Det blir så fina tröjor av det, tycker jag, så jag beställde både i beige och brunt.

Och jag är så nöjd med regnjackan. Jag köpte en tidigare på Lager 157 för 157 kr, men den är så tunn och den har ingen dragkedja, bara knappar, så jag beställde en rejäl en med foder och allt som jag blev så förtjust i, så nu längtar jag nästan till höstrusket. Den kostar runt 1000 kr ordinarie pris, jag minns inte exakt, men jag köpte på rea för 599 kr.
Riktigt bra kvalitet. Märket är Swedemount.

…ha en skön fredag alla och ses snart igen… 

Mitt allra vackraste leende…och ja, jag talar med katter.