♫ Jag ser det snöar ♫

Hallå hej, nu är jag här igen efter en tids bloggsemester. Här är allt som senast, Valle hatar Alma, Alma älskar alla och Vilma tycker varken bu eller bä. Den ena är en gammal stofil som hon gillar utemellanåt och den lilla är mest till besvär, men inget hon orkar lägga nån krut på att försöka förgöra, så länge hon får ligga ifred så går det bra. Blir Alma för på och besvärlig ger hon bara en lätt lavett och sen är det bra, Alma är inte dummare än att hon förstår vinken och fortsätter glatt sin lek på annat håll. Valle går inte att ha i närheten av henne. Får han den minsta chans tar han den och hoppar på henne. Ibland attackerar han även nätdörren, om hon är i närheten. Sååå…vi väntar väl och ser tiden an. Blir det inte bättre så får vi ha det som vi har det helt enkelt. Vi är anpassningsbara. Det tråkiga i det hela är ju att vi aldrig får vara alla tillsammans, utan det är alltid nån som sitter ensam och jamar ledsamt. Håkan är värst, hans klagosång är ingen lek!

Men för att prata om nåt roligare så har vi fått snö idag. Så himla fint! Vi var och handlade på ICA Maxi när Håkan slutade jobbet och det kändes så vintrigt och mysigt. Jag börjar ju genast längta till julen. Enda kruxet är att jag inte kan ha nån gran i år, för jag vet med allra största säkerhet att klätterapan Alma skulle välta den. Och jag orkar inte med sånt, men jag ska hitta på nåt alternativ. Nåt att ha på väggen. Det blir nog bra.

20191030_163753

Jag mådde lite illa tidigare, just när vi var och handlade, men som tur är känner jag mej mycket bättre helt plötsligt, så jag hoppas att ingen magsjuka är på G. Jag har inte känt nåt alls sen en timme tillbaka och innan dess så sköljde illamåendet över mej var tionde minut ungefär. Ingen skön känsla.

20191030_170048

Nu har jag även fått i mej lite blåbärssoppa, som jag för övrigt dricker varje dag när jag tar mina hälsopiller och så fikade jag rostat bröd med ost och aprikosmarmelad med en stor kopp te och mår riktigt bra efter det. Det kanske bara var nåt tillfälligt. Jag tror inte jag blir sjuk. Peppar, peppar ta i trä…*slår sej på huvudet*
Onsdag har det varit hela dagen och vi firar Elsa och Isabella som har namnsdag.

20191030_170204

…en glad Paula, illamåendet till trots, på vägen hem från affären…  snowingb

Bulldozern Alma och vad blev det för mat

Klösträdet har varit nära kollaps länge nu, men vi har försökt laga den så gott vi kunnat. Inte för att de är särskilt dyra, det är ju bara att köpa en ny egentligen, den här har ju några år på nacken så de pengar vi har lagt ut på den här har det varit värt, vartenda öre. Och saken är den att vi måste, inom väldigt snar framtid, göra slag i saken, för våran lilla bulldozer, aka Alma, har snart gjort kaffeved av den här. Hon far fram i den som en speedad jätteekorre så att den svajar hit och dit och ser ut att välta vilken sekund som helst.
Det kommer att bli en likadan, för det är den bästa sorten som är hög, men samtidigt smal, så den inte tar för stor plats, och så har den två kryp-in och många sittplatser. Kanske blir det en ljusare denna gång, vi får se.

20191018_145112 (2)

Och Valles skål, som jag egentligen hade velat ställa undan för längesen, men inte kan eftersom han gillar att ligga i den, ett av hans favvoställen ju, den gillas även av Alma, så jag får väl dras med den i evigheters evighet.

20191021_060628 (2)

Till middag blev det hemmagjorda biffar som vi åt som hamburgare, det vill säga hemburgare. Väldigt goda i smaken, men noll tuggmotstånd. Måste få till lite fastare konsistens så jag ska prova blanda med halloumi nästa gång. Det blir nog toppengott.

20191021_170101 (2)

…tur den här kattungetiden inte är så långvarig…  hej3

Nu ere…vinter?

Den kalla sommaren åtföljdes av en kall höst. Vi har inte haft många varma dagar och nu är det redan flera minusgrader och en gnutta snö har vi fått. Jag har inget emot snö nu när träden blir kala och allt är ett enda mörker, men nog hade det varit trevligt med några varma, soliga höstdagar innan dess.

20191016_134200 (2)

…men det är onekligen fint…  bf-wave-new

Ny kattlåda

Vi har köpt en ny kisselåda till katterna, så nu har vi en i hallen, en i datarummet och en i vardagsrummet. Den i datarummet är provisorisk. Det är för att Alma sover där och kan inte gå ut till hallen, eller vardagsrummet, om hon behöver på toa under natten. Den i vardagsrummet ska väl inte vara där heller egentligen, men ställde in den där tills alla verkligen är vänner, sen får den hamna i sovrummet där Valle spenderar mesta tiden på dagarna.

20191014_153528 (2)

Tyckte den var riktigt fin. Strax under 400 kr kostade den.

20191014_153618 (2)

…tror det räcker med två lådor på tre katter, Valle och Vilma har ju bara haft en här hemma… le

Det går bättre nu

En liten uppdatering om katterna kanske ni vill ha. Jo, det går bättre. De säger ju att det brukar ta så där en 14 dagar innan katter kommer överens med nykomlingen och det verkar stämma, för så lång tid tog det för Vilma att acceptera Valle och så även för Valle att acceptera Alma. Jag litar inte helt och fullt på honom ännu, men ändå så pass att vi har varit tillsammans i vardagsrummet allihop och jag har till och med kunnat somna där i soffan.

20191015_190322 (2)

Valle har gått fram till Alma där hon har legat i en stor halmkorg som vi har där på golvet och tittat till henne lite och sen bara gått därifrån. Han har kommit tillbaka till soffan och hoppat upp till mej där jag halvslumrat och sen hoppat ner igen, utan att hoppa på Alma. Han har haft flera chanser om han velat, men låtit bli. Dock vaktar jag henne när hon springer omkring och busar. Jag vågar inte slappna av då hon triggar hans jaktinstinkt och jag vet ju inte säkert om han verkligen är med på att hon bor hos oss nu. Men jag sover med Valle och Vilma, eftersom de är så ”mammiga” och låter dem gå som de vill och istället för att vakta Valle så vaktar jag Alma numera. Det verkar ha gjort susen. Annars hade Håkan åkt hem med dem så de fick bli sej själva igen, Valle har varit så stressad, så han till och med inte bajsade på flera dagar. Han har magrat massor. Han är nästan bara skinn och ben, stackarn. Hoppas det beror på stressen bara, så han snart har ätit upp sej igen. Inte heller har han pinkat annanstans än i lådan, så det var en klar markering till Håkan, att han var missnöjd med honom.
Men det är så med katter att de gillar inte förändringar och man måste så fort som möjligt gå tillbaka till det normala. Jag har varit en hel del med Alma, men det är ju för att allt är nytt för henne, så hon måste ju ha nån att ty sej till. Nu är hon hemmastadd ordentligt så nu kan vi återgå till vardagen. Men Håkan får sova med Alma i datarummet än så länge. Vi törs inte vara alla tillsammans förrän vi är absolut säkra på att de kommer överens.

20191014_060638 (2)

Vilma är som vanligt snäll och fin. Hon har börjat komma fram mer och i morse sprang hon sina busrejs som hon alltid gjorde förut. Hon är så nyfiken på Alma, men vågar inte riktigt släppa loss, men jag tror det bara är en tidsfråga innan de springer och leker med varann. Man ser att hon är så sugen.

20191015_193229 (2)

…måste vakta Alma noga nu, för så fort jag sagt att det går bra har han attackerat igen…  puh2

Så vackra rosor

Alltså, har i sett så vackra rosor! De skiftar från gult till korall, jag tror jag aldrig sett nåt så tjusigt tidigare.

20191012_211218 (2)

Jag köpte dem inte, det är liljor med och doften från dem kommer inte överens med mitt luktsinne, annars hade jag köpt. Så så så fina!

20191012_211227 (2)

…alltid kul att pryda sitt hem med, fast nu med lilla Alma får väl inget vara i fred…  fniss

En lömsk liten jävel

Vi tar ett steg fram och två bak, känns det som, med dessa fyrbenta odjur. Valle är så snäll mellan varven och just när vi försöker slappna av och lita på honom…eller slappna av, det kanske var att ta i, men det är som att jag känner på energin när nåt ska hända, för när de var så nära varandra i soffan kände jag ingen oro alls. Inte Alma heller, hon sov så lugnt där hon låg, men så gick vi in i datarummet allihop. Alma låg på lilla bordet under skrivbordet, som skrivaren står på, och Valle låg i puffen intill. Efter en stund hoppade Alma ner på golvet alldeles utanför Valle och stelnade till när hon såg honom, sen smög hon iväg ut mot dörren. Jag kände att jag måste ställa mej och vara beredd och mycket riktigt så störtar Valle ut ur puffen och mot Alma, som duckar och Valle hoppar lixom över henne. Jag hinner fram till Alma och Valle slirar på köksgolvet och, till min förvåning, vänder för att attackera igen, trots att jag nu sitter intill henne, så jag tar tag i nackskinnet och slänger honom därifrån och säger NEJ på skarpen.
Håkan som blev så förvånad visste inte riktigt hur han skulle reagera så han föste ut Valle, som ville in i datarummet igen där jag satt med Alma, och stängde nätdörren.
Lite senare gick han ut i vardagsrummet och satte sej i soffan. Då hade Valle cirkulerat runt honom och sen gått och satt sej i deras röda, lilla tält och pinkade rätt och slätt på röda filten som låg där. En ren protest till Håkans uppträdande. Jag hoppas verkligen det var en engångshändelse. Man ska ju inte bestraffa en katt som gör som Valle. Bara stoppa och säga till just när de gör fel, inte efteråt, men ibland blir man lite sur på dem och hanterar saken lite fel och då får man också protester.
I fortsättningen gör vi rätt. Istället för att ställa sej upp och invänta vad som ska ske så ska jag ta upp antingen Alma eller Valle så ingen attack hinner ske. Och räkna med att det kommer att ske ända tills det gått så lång tid att Alma blivit så stor att hon kan slå tillbaka. Jag får inte ge för stort förtroende, för Valle sviker det gång på gång. Då kanske vi slipper sånt här, för det är lika upprivande för oss alla.

20191012_162142 (2)

Alma blir ju överrumplad och rädd varje gång, men det går så fort över. Strax har hon glömt och en timme senare är hon på väg mot honom igen. Jag förstår inte, men antagligen är han inte så skräckinjagande som jag vill tro. Dock tänker jag inte låta dem göra upp i fred, jag är rädd att han tar kål på henne om han får chansen. Nej, jag tänker fortfarande stoppa honom, men fortsätter att vara go med honom oavsett, för han är inte elak utan anledning. Han tycker ju inte att han gör fel, det är ju vi som har gjort fel och förstört för honom. Så vi måste ha överseende och tålamod så kanske det går vägen till slut. Om inte annat så att han åtminstone accepterar att hon finns, de måste ju inte bli kompisar.
Vilma däremot tror jag kommer ta Alma till sitt hjärta. Fortfarande är hon lite reserverad så där, men det blir nog bra snart. Alma är inte rädd för henne längre och vill så gärna leka med henne, så jag tror inte det dröjer länge nu. Vilma är så snäll, hon gör ingenting, men ibland, när Alma är för ”på” väser hon och morrar lite så att Alma backar undan.

Ja, hörrni, jag kan inte säga att jag ångrar köpet, men nog tar det på krafterna och jag känner att jag också blir lättretlig och har som taggarna utåt. Inte kul alls.
Går inte detta nu så får Håkan, Valle och Vilma bo ute på ranchen en tid och jag med Alma här i lägenheten. Sen får vi börja om från början, för jag vill inte att det här ska bli ett bestående beteende. Och Valles kissprotester får inte eskalera. Hoppas det var första och enda gången han gjorde så och att det var Håkan han var sur på. Annars måste det bli separation för en tid framöver. Hur länge får vi se sen.

20191012_165208 (2)

…Alma i riktig Neva style…  b8107991855dc095788d35b493f0402f_thumb