Month: September 2020

Tisdagen den 29 september. Sommaren känns alltmer avlägsen. Solen värmer fortfarande gott de dagar den skiner, men om bara ett par månader når den inte ens över takåsarna.
Jag ska fixa lite höstfint här hemma, så att väntan till julpyntningen inte känns så lång. Jag brukar ju börja längta redan i slutet på augusti. Så fort sommarn är slut börjar det spira. Då får man ordna med lite annat så att tiden innan blir lika härlig.

Sen har jag beställt ännu mer garn. Det var 30% rea på baby merinoull så jag var ju tvungen att slå till. Jag ska fixa i hyllan så alla mina garner får plats, så har jag bättre överblick på vad som finns. Jag passar på att skaffa ett lager nu, medan jag har råd, för man vet ju aldrig om man blir så fattig att man helt enkelt inte kan köpa nåt. Då kan jag glädja mej åt mitt lager. Jag har nåt att göra och får nya fina kläder. Och garnet håller ju i evigheter så det kommer finnas till min pension också. Jag vet, för jag har gamla små restgarner från innan jag fyllde tjugo, som fortfarande är användbara. De kan jag använda till sockor. Randiga sockor i många färger. Eller vantar. Jag tycker också att det är snyggt med lite annan färg i kragen och muddarna på en annars enfärgad tröja. Mudden är ju oftast ribbstickad och randen blir inte så snygg på de aviga maskorna, men om man stickar färgbytet i bara räta, så blir övergången jämn och fin. Det syns inte alls när man sen fortsätter med aviga och räta igen. Resultatet blir bara proffsigt och snyggt.

Alma gillar att vara på balkongen än så länge, det är inte så himla kallt. Nu, när klockan är strax före halv nio är det 10°. Jag tände ljusen i lyktorna åt henne, det är ju så förjordat mörkt och vi har inte fått upp utebelysningen ännu. Vi får väl fixa det i helgen, kanske, när vi putsar och tätar fönstren och tömmer balkongen på blommor och dylikt. Det får Håkis avgöra, för det är han som är elektrikern här i mitt lilla residens. Det är inte bara att plugga in en kontakt, så att säga.
Jag ska plocka mera frön från lobelian. Jag gillar den ljuslila färgen. Det har inte synts så bra på mina bilder i bloggen vilken färg det verkligen är, men den är i två nyanser, en ljus lavendel och en aningen mörkare. Jättefina!

Jag är nydussjad, ren och fin. Klippte håret fem centimeter. Det var så nött i topparna. Nu är det bara det sedvanliga kvällsfixet kvar innan jag ska borsta tänderna och huppe i sänga. Imorgon är det onsdag.
Vi ses väl då.

…måste gå och släcka ljusen innan jag glömmer dem…sov gott alla… 

Måndagen den 28:e är snart avklarad. Bara några futtiga timmar återstår. September går mot sitt slut. Nu är det full fart mot oktober.

Jag har varit till ranchen och gullat med mina andra två pälsbarn. Gett Valle meduxin och kammat både honom och Vilma lite grann.

Mina vackraste små gullefjun. De är så fina så det värker i mitt mammahjärta. Ååh som jag önskar att vi kunde vara tillsammans allihop. Men, men…man kan inte få allt här i livet. Det blir man ju ständigt påmind om. Då får man välja det nästbästa. Det är inte annat.

En trolsk dimma ligger tung över staden. Sikten på körbanan är ordentligt nedsatt. Folk tar det lugnt i trafiken.

Men det är vackert på sitt eget lilla vis. Jag tycker det är mysigt.

Dock blev det ingen utegång för lilla Alma idag, då det är så blött och eländigt.
Hon har iallafall fått sin nya sele. Jag har satt den på henne så att hon ska få vänja sej vid den. Hon blir låg och kryper fram som en liten iller. Jag hoppas den sitter bra. Det känns som det, men det ser ut som att hon inte gillar den nämnvärt.
Nu har hon legat still mest hela tiden efter att hon åt lite. Lugn som en filbunke. Det borde ju passa mej utmärkt eftersom det är det jag strävar efter, men jag vill ju att hon ska tycka om selen, att den är bekväm, så att hon kan röra sej fritt och springa och ha kul ute, nu när hon ska få gå i långkoppel och allt.
Jag vet inte om den är för liten eller vad det är. Vi får se, det kanske bara är ovanan.

…hoppas den är bra, jag tycker den är så fin… 

Idag har jag äntligen putsat fönstren. Och så har jag köpt tätningslist, för de behövde verkligen bytas ut, det var bara smul kvar av de gamla. Men vi gjorde inte det idag, för jag tog inte vardagsrumsfönstret, jag sparade den till nästa helg. Det var så mycket jobb med dessa när jag var tvungen skrapa bort det torra limmet från de gamla listerna, men det är nog inte för kallt nästa helg…hoppas jag.
Sen har jag varit ute med Alma också. Hon var lite osäker i typ två minuter, sen var det en jäkla fart på henne. Jag hade lite kämpigt att hänga med. Jag har det långa kopplet hemma, som dras in automatiskt ni vet, men jag törs inte använda den innan jag köpt en ny sele, för den här kan hon ta sej ur om hon stretar emot tillräckligt mycket. Så det ska införskaffas och sen ska jag börja gå ut med henne varje dag som vädret tillåter. Hon gillar inte regn, så då blir jag entledigad från utegång. Hon blir så rastlös om dagarna, framförallt när jag är ledig, då är hon på mej hela tiden och vill att vi hittar på nåt. Och jag som bara vill sitta och handarbeta. Nej, en ordentlig promenad så blir hon lugn som en filbunke. Och jag mår också bättre av att komma ut lite mer. Det har blivit dåligt med promenader. Jag som planerat att gå varje dag har knappt gått en gång i månaden. Inte bra alls.
Jag har duschat och ska göra iordning allt här så det bara är att borsta tänderna och huppe i sänga. Jag måste byta sängkläder också, men det går på fem röda när jag bara har min egen att tänka på.
Ja, det var väl allt, härifrån mitt lilla residens, kan inte komma på om det var nåt mer jag hade på hjärtat, så ha nu en fortsatt skön söndag och ses kanske imorron.

…så himla skönt att ha rena, fina fönster…snart är de täta också… 

Nu är vi på ranchen och jag har kammat Valle och gett meduxin. Vi har ätit middag som Håkis bjöd på.
Innan det var vi till en gård som säljer ägg med självplock. De kostar 4 kr/st som man swishar när man har tagit det man vill ha.

Hönsen var väldigt nyfikna och kom och hälsade oss välkomna.

Det fanns flera olika raser. De var så vackra allihop. Flera tuppar också och alla sprang helt fritt som de ville.

Några låg och ruvade, men var ändå tvungen att komma och kolla vilka det var som kom på besök. Alltså hur söta?

Nu har vi nånstans att köpa våra ägg ifrån. Vi vill ju helst veta var de kommer ifrån och vilka förhållanden fjäderfäna lever i.

Och det är ju så gulligt att de är i olika färger. Är de gröna vet man att de har ätit gräs ♥

Jag skulle också vilja ha en stor gård med höns och får och getter. Kanske nån åsna också. Eller alpacka. Tänk så härligt det skulle vara. Man skulle aldrig ha en tråkig stund.

…älskar detta… 

Idag är det 9° C och idag fick pellisen flytta in. De tål ju rätt så kalla temperaturer, som lägst 5° C, men jag ska ju ha den inomhus under vintern och här kan jag inte ha så låg temperatur, därför tog jag in den nu så den inte får en alltför stor chock av att komma in i värmen. Än så länge har jag ventilen öppen i sovrummet så det är aningen svalare där.
Nu kommer den ju ändå att gulna under vintern, men jag ska klippa ner den i slutet på februari så den får börja om och växa upp på nytt. Då blir den nog fin lagom till sommaren.

…hade ju inte tänkt spara den egentligen, men jag kan bara inte slänga den…   

Alltså vad skönt! Äntligen fredag! Men veckorna går ju faktiskt otroligt fort. Och helgerna ännu snabbare så det gäller att ta vara på varje minut.
Understundom tänker jag att jag borde göra lite mer roliga saker. Uppleva mer. Åka iväg och se mej om, för jag känner ibland att jag har ett så innehållslöst liv.
Och så börjar jag fundera på vad det är jag vill egentligen. Och jag funderar…och funderar…men så slutar det alltid med att jag faktiskt har det precis som jag vill ha det. För allting känns så besvärligt när det kommer till kritan.
Så min känsla av innehållslöst liv kan jag snabbt råda bot på genom att börja planera nåt, då tappar jag genast intresset och längtar tillbaka till mitt lugna, bekväma liv. Och vid närmare eftertanke så är ju planerandet halva nöjet. För mej oftast hela nöjet.

Håkis, den snälle lille själen kom och hämtade mej från jobbet, trots att han är ledig. Sen åkte vi hem till mej och jag kokade mannagrynsgröt som vi åtnjöt med limpmackor med ost. Det var så gott.
Diskmaskinen är påslagen och ugnsformar och kastruller ligger i blöt i diskhon.

Jag tar mej en kopp kaffe och skålar in helgen. Måste ägna några timmar åt fönsterputs och sätta nya tätningslister så det inte drar kallt nu i vinter.

Och leka med Alma. Och så ska jag fortsätta med mina pumpor till halloween, och novemberhösten i övrigt, som jag håller på att sticka. Ja, det låter kanske konstigt, men jag visar mer sen när det börjar likna nåt. Just nu kunde det lika gärna vara en mössa.
Ja, jo, men det låter som en bra helg, innehållslös kanske, men det passar mej alldeles utmärkt. Jag är alldeles för lat för att ha en massa roliga saker att göra och besöka. Inte för gammal, men för lat.

…ha nu en skön och bekväm fredag alla, en fredag som passar just er… 

Här sitter jag på kvällskvisten och har sörplat i mej en kaffetår så här innan läggdags. Jag är ju en sån som inte påverkas av koffein, så jag somnar hur bra som helst även om jag dricker det sent. Jag har inte heller några sömnsvårigheter, förutom att jag vaknar i tid och otid när jag får mina värmevallningar, så jag måste slänga av mej täcket och dra på mej det stup i kvarten, vilket stör min skönhetssömn en aning, men annars sover jag som ett barn.

Jag har varit hos Håkis och gosat med Valle och Vilma och tävlat i Alla mot alla på Dplay. Håkis är ledig imorgon, men jag jobbar som vanligt. Jag vet inte vad det var han skulle pyssla med, men han kanske bara vill kunna göra precis vad han vill. Han är lite less, vilket inte bådar gott då vi bara har jobbat ett par månader, efter semestern, så vi får hoppas att lusten återkommer, annars blir ju varje dag en plåga för honom. Arbete kommer vi ju inte undan. Endast en storvinst skulle råda bot på det och sannolikheten att vi skulle lyckas med något dylikt är ju hårfin.

Nu börjar vi komma lite längre in på hösten och det blir allt kallare om dagarna. Mörkret varar allt längre och kommer allt tidigare. Träden har inte tappat alla löv ännu, men de är gulare. Dock är rönnen och pelaraspen på vår gård fortfarande gröna och fina. I vanlig ordning då de är väldigt sena på att acceptera hösten. De brukar stå gröna ännu när första snön faller.
De senaste två dagarna har varit relativt vindstilla, men då har det regnat istället. Inte för att det gör mej något, jag är ju ändå inte utomhus mer än nödvändigt. Bara när jag är på väg hem riskerar jag att bli blöt, men jag har ju min nya fina regnjacka som skydd.

Undrar när vi får snö i år? Med tanke på hur temperaturen varit hittills så gissar jag i oktober. Om det nu inte kommer nån värmebölja som slår hål på min teori. Men vi har haft så ovanligt kall sommar, så jag blir inte förvånad om vi får en extra lång vinter. Tur jag gillar min varma dunjacka och varma byxor. Annars skulle jag ju bli deprimerad vid blotta tanken.
Ska gå ut med Alma sen och se hur hon gillar vintern. Och snön. Om hon är en riktig sibirisk katt. Valle och Vilma gillar inte kylan, deras tjocka päls till trots. En liten stund kan de gå ut, med betoning på liten, om det är ett fåtal minusgrader, eller runt nollan, så det ska bli kul att se hur Alma reagerar.

Nåja, nu är klockan snart 22 så jag ska gå och göra kväller. Imorgon är det fredag och sen är det helg, gapa och svälj. Så himla skönt med sovmorgon!

…sov gott nu allihop och ses kanske imorron… 

Det är måndag och jag har jobbat efter fyra dagars sjukskrivning. Det gick bra och jag kände mej så lycklig när jag kom hem. Jag sa till Håkis, när han kom hem att hur mycket man än längtar till pensionen eller önskar att man vinner en massa pengar så man blir ekonomiskt oberoende, så behöver man ändå nåt att gå till varje dag. Jag är så glad över mitt arbete och att se alla bli så glada över att jag är tillbaka. Det känns riktigt bra.

Alltså den himlen imorse…

Det blåser stormvindar ute. Vinden tar tag i huset så det känns i soffan. Håkis har åkt hem för en stund sen. Alma och jag ligger kvar och tittar på tv.

Så skönt att ha tak över huvudet när det är sånt ruggväder ute…såvida det inte blåser bort i stormen förstås.

…lilla Alma…bästa sällskapet…

 

Nu blir det lite gratisreklam här, precis som att jag nånsin får betalt, nej det får jag inte, men jag vill helst inte visa produkterna, just för att inte göra reklam gratis, men ibland så händer det ändå, som nu till exempel.
Vill ni äta nåt riktigt gott, nåt som är i det närmaste som att gå på kinarestaurang, köp Findus fish nuggets. De är så lätta att tillaga. De ska bara in i ugnen i 12-14 minuter på 225°C.
Jag brukar lägga dem i en ugnsfast form. Häller över lite smörolja. Sprinklar på lite citronsaft. Kryddar med citronpeppar…Santa Marias – viktigt!
Sen skjuts in i ugnen.

Och det är säkert jättegott med potatismos, men jag brukar ha ris till. Jasminris, amerikanska grönsaker (ärter, majs och paprika), Mills remouladsås och aningen sweet chilisås.
Alltså…huuur gott!!

…om ni inte har det redan; prova så får ni se… 

Alma har, som sin far, utvecklat ett intresse för bärgning, verkar det som. Undrar vad hon skulle säga om hon visste att farsan har en bärgare? Eller är det det hon vet? Kanske tror hon att det är pappa på tv?
Jag vet inte, men söt är hon iallafall, lilla pälsfröken.

…undrar om hon behöver glasögon, den lilla, så nära som hon sitter…

…vilket resulterade i min, i mitt tycke, alldeles för tidiga uppvaknande denna lördagsmorgon. Ja, alltså inte alkohol, nej bara kaffe och coca~cola och sånt, och alldeles för sent dessutom. Ni vet, när man kommer i den här aktningsvärda åldern ska man vara lite försiktig med sånt. Man blir så förjordat nödig.
Nåja, klockan sex är ju inte en omänsklig tid att stiga upp ändå, rätt mysigt när man väl har vaknat till. Jag har just tagit mej en rykande kopp nybryggt kaffe. Det är en sån där grej som känns lyxigt fast det inte är det.
Jag har varit sjukskriven hela veckan, sen tisdag, och börjar känna mej mycket bättre. Det är ju fortfarande en del som jag inte vågar mej på, men jag är snart helt återställd. Jag känner att jag satt lite väl mycket igår, jag har tidigare bara legat eller stått, för det stod att man inte ska sitta när man har ryggproblem. Jag kan säga att jag mest bara har legat, alla råd till trots – att man ska vara i gång och leva som vanligt, det klarade jag inte av – men var och en känner sin kropp bäst och rättar sej efter det, antar jag. Jag är iallafall övertygad om att jag kan jobba på måndag och är back in business då. Vilket jag faktiskt betvivlar att jag hade varit om jag hållit igång som vanligt.
Idag är det strålande sol med gulnande trädtoppar som böjer sej för höstvinden. Lite friskare temperaturer som sig bör så här i september månads senare del.
God morgon!

…samtidigt bra att stiga upp i ottan så man inte vänder på dygnet… 

Idag har jag varit hemma från jobbet. Jag jobbade igår, måndag, men jag blev så dålig efter lunch så jag vågade inte prova idag om det skulle bli likadant. Sen har jag varit aningen yrslig å mått lite illa så jag har sovit mest hela dagen. Min trötthet kan ju bero på att jag har ont också, jag har märkt att jag reagerar så på smärta, sov jättemycket när jag bröt foten.

Jag blir hemma imorgon också, jag är lite bättre, men törs inte anstränga mej ännu. Det är visserligen bra att röra sej när man har ryggont, jag har gjort det förut och det har funkat, men inte med den här sortens värk, jag blev ju så mycket sämre. Har inte gjort några av Håkis övningar idag eftersom jag inte mått så bra, men imorgon hoppas jag att det ska gå så jag tillfrisknar snabbare. Jag jobbar ju bara 75% så det blir inte så fet lön när man är sjuk.

…behöver nog köpa en ny säng…känns bättre att ligga i soffan…

Jag provade att vara utan kaffe, inte helt och hållet dock, jag drack en kopp när jag kom hem från jobbet. Bara för att testa om det hjälper mot vallningar. Det gjorde det inte. Så jag dricker igen, jag är på min fjärde kopp idag, så det är väl inga enorma mängder jag stjälper i mej ändå.

Jag är lite sugen på att köpa en katt jag hittat på blocket. En 4-åring som kommer från Västerbotten, hade inte haft så jättemycket kontakt med folk, hon hade inte ens ett namn då hon som ettåring kom till Luleå, så hon fick omgående namnet Sally av den nya ägaren. Nu måste hon sälja henne igen p.g.a rådande omständigheter och jag tänkte att hon skulle vara en sån bra kamrat till Alma medan det är som det är. Sen när det bara är tjejerna kvar så får nog Vilma vara ifred från Alma också, Alma är ju lite burdus i sina lekar och väldigt kelig utemellanåt, som Vilma inte är van och blir mest bara förnärmad när Alma går och buffar och gnider sej mot henne. Kanske Sally är mera van närkontakt? Hade ju varit toppen! Men jag har en massa övertalande att göra, för Håkan tror inte att det är bra för Vilma, medan jag tror helt tvärtom.

Alma mår för övrigt bra nu, verkar det som. Hon ligger mer bekvämt och ser inte ut att må dåligt alls, så det var nåt snabbt övergående. Skönt som tusan!

…tycker inte ni att vi ska köpa Sally?…visst håller ni med mej, va?…ska övertala Håkis… 

Men vilken tråkig söndag detta blev för Alma! Nej, det är fint väder, solen skiner och det är inte alltför kallt, fast det började visserligen med regn.

Nej, det tråkiga är att hon har fått i sej nåt som inte var bra. Hon fick så ont i magen och jamade så sorgligt innan hon började sina uppstötningar. Det är visst skillnad på att kräkas och uppstötningar, läste jag, så jag får väl säga rätt ord då. Hon har gjort det flera gånger och sen la hon sej under soffan en stund, men lite senare gick hon och drack vatten, så det är ju ett lugnande tecken. Sen har hon legat på soffan och liksom…inte flåsat, men andats snabbt. Hon var och gick en sväng alldeles nyss. Sen upp i soffan igen och där började hon tvätta sej, så det är ju också ett tecken på tillfrisknande, från vad det nu var hon drabbades av. Jag blev livrädd att hon fått i sej en panodil som jag haft i fickan på arbetsbyxor som jag lagt i tvättmaskinen för tvättning. Jag letade efter det tomma fodralet, men hittade inget, sen drog jag ut byxorna och letade igenom fickan den legat i, men den var tom. Jag hann få lite panik, tills jag kom ihåg att jag tog ju den i fredags när jag fick så ont i ryggen. Har haft det hela helgen, men känner mej bättre idag så jag slipper sjukskrivning.

Vad Alma beträffar så tror jag att det börjar gå över, för nu ligger hon lite mer bekvämt än när hon hade ont, så förhoppningsvis mår hon bättre redan i afton. Man ska tillkalla veterinär om det inte går över inom 12-48 timmar, eller om de blir märkbart sämre. Nu verkar hon ju pigga på sej så det var nog inget allvarligare, men jag undrar just vad tusan hon fått i sej? Det enda som låg i kräkset var lite matrester och ett litet grässtrå. Nåja, det får jag leva med att inte få veta. Huvudsaken hon blir frisk. Mitt lilla hjärtegryn

Man har ju alltid bilder som inte får komma med för att man väljer andra som kanske är bättre eller att man har nog många bilder och inte vill ha så många från samma ställe och blir tvingad att välja bort några. Då kan man ju visa dem en annan gång, som nu i “bilder som inte kom med”.

Det här är från Hägnan i Gammelstad när vi var där under vår semester. Det känns ju så nyligen fast ändå en evighet sen. Man känner ju lite vemod, när man ser tillbaka så här, om än det är mysigt med hösten också. Den här bilden kom inte med för jag valde en med en get istället, som var tagen åt andra hållet. Eller var det ett får? Nåja, nåt klövdjur iallafall.

Älskar detta hus! Det är här de bakar och säljer sitt bröd.

En lite konstnärlig bild på mej när jag var lite wild ‘n’ crazy. Eller kanske jag försöker se ut lite som en artist? Nej, nu kom jag ihåg, jag provade mina gamla peak performance solglajjor och ville ta en bild. Tyckte den var lite rockig så jag lekte lite med redigeringen och det här blev resultatet.

En tvillingjordgubbe. Det blev två när jag tog bort det gröna.

En gullig fågelskrämma i rostig plåt har de låtit sätta upp vid stranden av Skurholmsfjärden. Plåthilda heter hon vid närmare efterforskning. Så gulligt!

En liten humla.

Närstudie av en sovande Alma.

Som alla andra katter gillar hon att krypa in i kassar och kartonger och allt som hon bara ryms i.

Så gott och läskande med kylskåpskall melon. Det blev mycket av det denna sommar.

Vacker solnedgång på ranchen.

Och många bilder på vägen har det blivit. Jag bara gillar det av nån anledning.

Den här bilden på Alma, eller snarare Almas fötter, har jag tagit idag, så det är en helt ny bild. Hon är ett ständigt objekt för plåtning, den lilla fluffmajan.

Och denna bild är det allra senaste. Det är på nyponbusken hos Håkis. Den blommar än, den lilla rackarn så det är mogna nypon och rosor om vartannat. Men inte så länge till. Snart tar frosten vid och alla bladen faller till marken. Fast den är ihärdig, busken, jag gillar den väldigt mycket.

…det var allt för idag…nu är det läggdags…god natt och sov så gott… 

Det är inte alltid så lätt att handarbeta när man vill. Inte när man har en Alma som söker uppmärksamhet.

Det är som att hon vet att jag är som mest upptagen och att hon just då beslutar sej för att det är livsviktigt att få komma och lägga sej i famnen, gärna ovanpå handarbetet.

Hon älskar garn nästan lika mycket som jag.

Doften av ull är så tilldragande.

Och varmt och gott när man varit ute på balkongen där det börjar vara allt kyligare.

Efter en stund gick hon iväg och la sej på skrivbordet och jag fick beundra min virkning lite innan jag fortsatte. Inte så jättemycket kvar innan den är klar.

Alltså de där vita små flufftassarna. Hur söta?

…det är mysigt med knäkatter, men kanske inte alltid ändå… 

Alma har hållit på och inbjudit till lek hela morgonen här, hon vill att jag ska jaga henne och hon mej i tur och ordning, vi brukar göra det, men nu har jag ju mer värk än vanligt i benhögen, så jag är inte så jättepigg på att springa. Då har jag ett tips på vad man kan göra för att avleda och få henne på andra tankar. Jag kammar henne helt enkelt. Hon ligger och njuter, får den uppmärksamhet hon vill ha och blir samtidigt fluffig och fin i pälsen. Hon fäller mycket mindre än Valle och Vilma och har inga tovor, så det finns egentligen inget behov av det, men hon älskar den mysiga stunden i soffan.
Nu är hon ute på balkongen och låter mej vara ifred. Hur länge återstår att se, men det är ett bra sätt att få vara ifred.

…inte mycket hår det där när man jämför med de andra pälsbarnen, men en liten boll blev det iallafall… 

Hösten är också murriga färger så som tegelrött, senapsgult, brunt i olika nyanser, vinrött, gammelrosa och mörkgrönt.
Jag har beställt mörkgrönt garn. Två olika, tunna sorter som man stickar ihop. Nu fanns det bara tre av den mörkgröna Kid-Silk och jag såg inte det förrän jag fick mejlet på min order, men jag beställde från ett annat ställe och passade på att lägga till några nystan av Safran, ett tunt bomullsgarn, för jag vill sticka en jättesöt somrig kofta och garnet var för 19 kr/styck så då måste man ju bara slå till.
Gissa om Alma är sugen på att ta ett nystan och sticka iväg med det. De doftar sååå gott!

Jag hittade ett så fint mönster på en tröja som jag ska sticka när jag är färdig med sjalen jag håller på att virka. Och tröjan i Alma-garnet är inte heller färdig, men det är bara ärmarna kvar och det går så fort när garnet är så tjockt, så den behöver jag nästan inte ens räkna med.
Mönstret hittade jag på Dropsdesign där de har massor med jättefina stick- och virkmönster på tröjor, sockor, vantar, mössor, sjalar, väskor, dockor…ja allt man kan tänka sej – helt gratis!

…ja men ni fattar ju att man vill ha den där tröjan…sååå sååå snygg!…älskar färgen!… 

Hösten är…

mysiga tjocktröjor, sköna raggsockor, goda soppor, varm choklad, tända ljus, sprakande brasor, regnets smatter mot fönsterbrädor, vindens vinande i husknutarna, maratontittning på gamla tv-serier, klassiska filmer, läsa/lyssna böcker, handarbete i soffhörnen, regnjackor och gummistövlar, filtar och fårskinnsfällar, smutsiga hundtassar, gula löv på trottoaren och frusna bussresenärer

…hur mysigt?…

Idag har vi regn och ruskväder, som sig bör på hösten. Men det är förlåtet, för det är freeedaaag! Woop woop!

…inte länge kvar till jag slutar…tjooohhoo!…👍😊

Idag hade jag torsdag på morgonen och gjorde i ordning för att ta torsdagskontoren och precis när jag skulle gå in och sätta igång slog det mej att det ju faktiskt bara är onsdag. Vilken tur! Jag var lite efter i schemat så det hade blivit så stressigt, så det kom ju som en skänk från ovan att jag inte skulle ta de kontoren idag.
Soligt och fint har vi haft. Och rätt så varmt faktiskt. Tänk om september blir så där skön som den var för några år sen. När vi promenerade i tisha till och med i mitten på månaden. Det vore inte helt fel.

 

 

När jag kom hem åt jag av pytten jag gjorde härförleden och sen la jag mej att vila med Alma på magen. Jag sov väl ungefär 40 minuter, vilket är lite längre än jag borde, men jag behövde det väl, så då måste jag ju få det. Steg upp när Håkis kom hem och vi fikade lite limpa och varm choklad innan han fortsatte hem till de andra små pälsbarnen.

 

 

Jag har precis blivit klar med disken. Jag lagade mat så vi har till lunch imorgon. Jättegod vegofärs med linguine och aioli. Har gjort i ordning en tallrik åt Håkis så det bara är att värma direkt när han kommer hem. Han har så kort lunch så han spar mycket tid på att slippa sleva upp det själv.

 

 

Jag har suttit och diskuterat med mej om att bli lite mer kreativ här hemma. Jag har så lätt för att bara sitta och kolla YT-videor och får inget gjort själv, trots att jag har hur mycket som helst som jag skulle vilja utföra. Jag har idéer om att skapa fina ljuslyktor av gamla plåtburkar, jag vill måla tavlor, jag vill sticka tröjor, filtar, kuddöverdrag m.m, jag vill klippa mina gamla trasiga tishor till remsor och väva/sticka/virka mattor, kuddöverdrag, sittpuffar ja allt möjligt. Och så vill jag sy egna kläder. Jag har till och med beställt tyg. Det gråa ska bli byxor och det gråvit-randiga en tröja till mej, det svartrandiga ska bli en tisha till Håkis och det vita är till muddar. Jag tänkte börja klippa till nåt av tygen, men så kom ju Alma och tog upp nästan hela bordet så jag tog och sket i det och får göra det nån annan dag helt enkelt. Men nu har jag iallafall material så det är bara att sätta igång när andan faller på. Kul!

 

…jag är så bra i teorin, men när det kommer till praktiken så lämnar det en hel del övrigt att önska…   

Så är det första september och höstens ankomst är infriad. Vi har varit till ranchen och gett Valle sin kortison och gosat med honom och Vilma. Tävlat i gårdagens Alla Mot Alla, för av nån märklig anledning fungerade inte Viasat-appen hos nån av oss igår så vi kunde inte titta på tv helt enkelt. Men det är ju egentligen bäst att kolla dagen efter i Dplay, för det slutar kl. 23 och jag borde sova då för att orka upp tidigt nästa morgon. Jag är ju så morgontrött. Värre nu med dessa vallningar också, då jag vaknar en förtiarton gånger per natt när jag måste ta av och på mej täcket hela tiden. Jag hade varit så tacksam om jag hade kunnat få värmevallningen och sen bara normal temperatur, utan denna frossa mellan varven. Ofta på morgnarna får jag denna frossa just när det är dags att stiga upp. Jag kan inte göra det då, så jag måste vänta till jag får en vallning igen eller tills jag får normal kroppstemperatur så jag inte fryser ihjäl. Den där frossan är nämligen ungefär som en feberfrossa, man är så kall inombords så det värker i hela kroppen. Och så får jag lite svårt att andas.
Jag skulle vilja ha en madrass som kände av alla temperatursvängningar och anpassade sej efter det, så man slapp vakna för att slänga av sej täcket eller dra på sej det igen. Tänk så praktiskt det hade varit.

Nu är jag så trött, har inte vilat middag idag som jag brukar för det mesta, så nu kommer jag somna så fort jag lägger huvudet på kudden, tror jag. Jag ska iallafall lyssna på ljudbok en liten stund. Det finns ju sömnfunktion så den slår av efter den tid jag valt. Ikväll blir det nog bara tio minuter.

…sov så gott alla och ses kanske imorron…