Så här ser den ut, mamma.
Praktiska ramper i aluminium. Lätta att vika samman och transportera. Levereras i par.
- Mått (utvikt): 1 828 x 382 x 53 mm
- Mått (hopvikt): 927 x 412 mm
- Max belastning: 272 kg
- Vikt (2 st.): 15,5 kg
Nu är det dax för godisuppehåll igen, känner jag. Från å med imorgon å fram till jul var tanken. Det har jag ju klarat förut, men är inte så säker på att jag gör det den här gången. Jag har ju ätit så mycket godis så jag är nog sockerberoende å då är det genast jobbigare. Men det måste gå på nåt sätt. Det är bara att bita ihop å hitta nåt surrogat, som vindruvor till exempel. Dippa morötter. Sockerärter. Russin. Mandlar. All möjlig frukt är bra när man är godissugen. Å så mycket nyttigare. Så önska mej lycka till nu. Det behöver jag verkligen.
…jag får ju äta kakor å bullar, men som vanligt i måttliga mängder…
Idag har vi varit på liten shoppingspree, jag å Håkan. Köpte ett par värmeljuslyktor, de mindre på bilden nedan. Jag tyckte de var så snygga så jag kunde inte låta bli, om än jag har lyktor så jag skulle kunna sälja. Sen vart det ett par hårband, en julduk å mer julgranspumlor till Håkan. Jag tog ju sönder en fin glaspumla förra året när jag klädde av granen så jag var skyldig honom det. Det bidde ju fler än en, jättefina, men jag visar dem sen när vi ska klä granen. Å jag ska visa bättre bilder på dessa lyktor oxå sen, lite mer i närbild, så ni får se hur de ser ut.
Dag fyra med Vilmas antibiotika å hon har varit rumsren hela dagen, precis som veterinären förutspått att det skulle ta 3-4 dagar. Intet den minsta droppe har funnits att skåda någonstans, endast lite större kluttar i sanden. Det bådar bara gott.
Valle mår bra å är sitt gamla jag. Han är glad att han har Vilma, men utemellanåt är han så trött på henne, precis som syskon brukar vara på varandra.
Ibland kan man höra honom jama till högt, som att nån gör honom illa, å sekunden efter kommer Vilma kutandes som ett skott med Valle hack i häl. Å jag kan precis höra henne säga “shit, shit, shit” där hon kommer i full galopp
Det är så mysigt med våran lilla familj, nu när vi är fulltalig igen. Å så skönt att Vilma är bra nu, äntligen. Oron är som bortblåst, man kan chilla på ett helt annat sätt när man är avslappnad på alla plan. Så när vi nu myser med tända ljus, godis å filmtajm känns det extra mysigt.
…å det trots att snön är helt försvunnen å vi har haft upp till 7°…
Nej, Agria betalar inte Vilmas operation. Vi får göra det själv. En nätt liten summa på sammanlagt ca 13400 kr. Medicinen inkluderad. Fast nu är det ju bara 9781 kr som ska betalas, det andra är ju redan betalt.
…tjaaa…hon har ju bara kostat oss dryga 20 000 kr det lilla kattaskrället…
(Här passar det verkligen att säga – som är så uttjatat att jag egentligen vill kräkas å inte ta i min mun, men gör det ändå – TUR ATT HON ÄR SÖT!)
[Klicka på bild för större version]
Ooops! Glömde kastreringen, så det är dryga 22 000 kr som hon har kostat.
Jag ringde veterinären idag för att rådfråga om Vilmas kissande. Det måste ju vara nåt fel eftersom hon fortfarande kissar på fel ställen, framförallt när hon gör det på golvet vid matskålarna, en katt brukar inte gå på toa där den äter! Sen kissar hon lite å ofta, säkert mellan 10-15 gånger om dagen. Det är otroligt mycket om man jämför med Valle som gör ifrån sej två gånger om dagen å efterlämnar två stora klumpar i sanden.
Jag har försökt komma fram till varför hon kissar där hon kissar. Hon har åtminstone slutat göra det på sovrumsgolvet vid tidningskorgen sen jag flyttade på den litegrann, så att hon lätt kan ta sej in i hörnet mellan väggen å nattduksbordet, där hon gillar att ligga på natten. Fast hon försökte kissa i sängen i morse, men Håkan hann stoppa henne.
Inte heller har hon kissat i fåtöljen. Det är i stort sett bara vid matskålen, så jag bad Håkan ställa ner en till matskål vid skafferiet, när han var hemma på lunchen, ifall att hon kanske vill ha en egen matvrå. Så nu får vi se om det hjälper, det var då inget kiss där när jag kom hem.
Veterinären skrev iallafall ut ett recept på antibiotika som bara var att hämta på apoteket, för hon tror att det kan ha blivit nån infektion i urinblåsan eftersom den var så irriterad, å det ska hjälpa redan om tre-fyra dagar, om än den ska ätas i fem. Så nu håller vi alla tummar å tår för att det ska göra susen så Vilma blir frisk igen.
…jag tycker så synd om henne, allt som hon har genomgått å ändå blir hon aldrig bra…
Jo, hon blir bättre, men är inte helt återställd. Hon är mycket lugnare än i vanliga fall, fast idag har hon varit lite busigare, men ändå inte alls som innan operationen. Hon sover mycket å ligger som å kurar, ni vet som en katt ligger när de fryser. Hon har nog lite ont, tror vi.
Är hon rumsren då? Nej. Vi får påminna henne om toan, för att undvika “olyckor” för man vet aldrig när de inträffar. Hon är så duktig å går på lådan, men så plötsligt sätter hon sej bara där hon är å gör ifrån sej. Vad det beror på vet vi inte.
Hursomhelst så är det nåt vi får jobba med, för hon stannar! Jag tänker inte göra mej av med henne. Vi måste komma på varför hon gör så å ändra på det, så kanske hon blir nöjd sen å bara går på lådan. Vi får hoppas på det.
…men det är synd på en så fin katt…hon har så härlig personlighet…jag bara älskar henne… ♥
Nu snöar det riktiga lappvantar å en å annan fleecejacka oxå. Stackars rönnen har ju inte ens tappat sina blad ännu. Vad förvirrad den ska bli.
Vilma fick uppleva snön för första gången. Hon tittade förvånat på det vita som kom dalande från himlen. Naturligtvis hann jag inte få nån bild när hon satt på bordet som var snötäckt, men hon har känt på det oxå å blivit kall om tassen.
Det är riktigt mysigt, fast det varar väl inte så länge. Imorron är det säkert borta igen, men det kommer ju nytt, det kan vi vara alldeles säkra på.
…kommer nog inte cykla imorron om det är snö eller slask eller kanske tillåmed is…
Jag gav Vilma blötmat när jag kom hem, Pussi Oxkött i bitar med sås, för man ska ju ge Metacamen i samband med mat, annars kan de bli sjuka å kräkas.
Säger att “jag gav Vilma”, för Valle brukar bara fnysa åt allt jag har ställt fram till honom, förutom Sheba med lax högst en gång/månad, men till min häpnad var det han som satt å åt nu, efter jag kom tillbaka in i köket, så jag fick ta en extra tallrik till Vilma så hon fick en egen. Valle har ju så stort huvud så de kan inte äta ur samma tallrik.
Men så skönt att Valle oxå äter nåt annat än torrfoder. Jag blev så glad! Inte för att han nånsin haft problem med urinen så han har väl inte så mycket kristaller, men ändå, det är bra att han får mer vätska i sej. Det kan aldrig skada. Han är snart 7½ å börjar närma sej den ålder (10) då de sällan brukar få stenar i urinen så jag hoppas att han klarar sej helt å hållet. Inte vet jag, han kanske har haft lite problem som han löst själv, det hade ju Hampus oxå, fast jag märkte ju av det, för han sprang ju på lådan titt som tätt utan att det kom nåt, men sen på kvällen kom det lite å nästa dag var allt som vanligt igen. På den tiden skulle man salta maten å sätta C-vitaminbrus i vattnet. Å inte vet jag om det var det som gjorde att Hampus blev bra, plötsligt kunde han bara kissa igen. Men Valle har jag aldrig sett nåt sånt på, så jag antar att han aldrig har haft besvär.
…ja, jag vet att Valle har två tallrikar, men den ena är från igår som jag glömde plocka undan…
Såg i syrrans blogg att hon köpt så snygga ljus så jag var oxå tvungen att åka å köpa, fast jag valde kopparfärgade. De finns i silver, guld å koppar. 29 kr styck på RUSTA. Å så såg jag nå blåvita skålar i en annan blogg som jag ville ha, oxå från RUSTA, men de fanns då inte här iallafall så det blev bara ljusen. Sen åkte vi till ICA-Maxi å handlade lite förnödenheter.
…mycket tjusiga, fast lite ojämna lågor, men det gör inget…
Man måste vakta på Vilma så hon inte slickar lös plåstret. Hon har kommit en bit på väg, vet inte hur mycket/lite som krävs för att det ska lossna helt, å jag tror inte såret är helt läkt så att hon kan hålla på att slicka på det ännu.
Men imorron är ingen här å vaktar så då får hon väl ta bort det om hon lyckas, då har det iallafall gått tre dagar så det har ju läkt lite till. Hoppas hon inte lyckas få av det helt. Att det åtminstone får sitta till på fredag.
…kanske man måste sätta på henne en gördel eller nåt…får tillverka en av en tubsocka…
(Hon har förresten inte kissat annanstans än på lådan, förutom två gånger då hon kissade på sej i sömnen. Å det är så jag tror hon gjorde hos veterinären oxå, jag tror inte hon tömde sej på filten med vilje.)
Vi fick hämta hem Vilma idag, men inte på morgonen som jag trodde. Tänkte att hon kanske inte kommit igång med pinkeriet eftersom de aldrig ringde, så jag väntade på att klockan skulle bli 15:00 så att jag fick ringa själv å höra vad som händer. Men jag hann inte det, de hann före å berättade att Vilma haft lite feber, men eftersom hon var så argsint när de skulle ta tempen så var hon inte säker på om det var feber eller kanske bara hennes heta temperament som gjorde henne så varm. Hon verkade ju så pigg i övrigt. Så de lät mej välja om hon skulle komma hem eller ligga kvar över natten. Valet var inte svårt.
Här är en av stenarna.
Jag tyckte den såg fin ut. Alldeles blank. Jag trodde att den skulle vara skrovligare. De andra två har skickats för analys. Vi får veta sen vad det var för något å hur vi ska gå vidare för att hon ska slippa få tillbaka dem. Tills dess får hon äta vad hon vill, för det är det viktigaste att hon äter å jag gav henne en påse Gourmet å hon åt upp allt. Lämnade ingenting kvar på tallriken. Om nu inte Valle har varit å hjälpt till lite, men det tror jag inte. Han är så kräsen så inget duger till herrn.
De har badat henne, för hon luktar så mycket pink, hon ville nämligen inte pinka i lådan de hade utan i filten hon låg på, så hon luktar fortfarande pink. Jättemycket! Det lär dröja ett tag innan det försvinner, för jag vill inte bada henne igen. Men det kanske var lika bra att hon luktar sitt vanliga pinkiga jag, för Valle har inte fräst åt henne en enda gång. Han kände igen henne med detsamma.
Angående mitt inlägg nedan, “Mycket konstigt”, så har jag nu, när jag kom hem i dagsljuset, granskat sängen lite mer ingående å där fanns en gul liten fläck. Hon hade pinkat. Det var det jag tyckte var så konstigt, för jag kände den ju så tydligt. Men på morgonen när det är svart ute å bara läslampan att lysa upp, så syntes den inte alls. Nåja, det ska nog inte upprepas mera. Tror hon endast kommer att gå på lådan nu när hon blir bra.
Har rengjort lakanet med tvättmedelsblandning å tandborste, fläcken var inte så stor 5 x 5 cm ungefär, å eftertorkat med blöt trasa så nu är den borta. Orkar inte byta lakan igen. Å så har vi två olika sprayer som tar bort lukt, inte bara döljer, så det är mycket effektivt vid såna här tillfällen.
…kanske ska säga att fläcken var ljusgul så inget blod den gången…alltid något att glädjas åt…
Veterinären ringde för en stund sen. Vilma är opererad å håller på att vakna upp. Kanske är hon vaken i skrivande stund.
Nu ska de skicka en sten för att kolla vad det är för sort, en för att kolla om dem uppstått av bakteriella själ å en får vi behålla som souvenir. Sen får vi se hur vi ska göra för att hon ska slippa dem i fortsättningen. Hon ska fortsätta Metacamen i tio dagar till, för hon var irriterad i blåsan. Sen ska hon nog bli bra. Älskade lillstrumpa, så glad jag är.
Hoppas vi får hämta hem henne imorron. Det är ingen garanti, men troligast blir det så å då får jag ledigt resten av dan.
Inatt hände nåt konstigt. Jag låg på mage å sov när jag sträckte ut foten å kände att Vilma låg där. Så jag flyttade den lite åt sidan å då kände jag en blöt fläck på lakanet. Jag flyttade foten på sidan om, men drog den mot blötfläcken igen för att känna. Jo, hon hade pissat i sängen. Typix, jag som hade bäddat rent å allt!
På morgonen skulle jag kolla hur stor fläcken var å ifall den var blodig eller gul. Fanns ingen fläck. Lakanet var gnistrande vitt.
Tänk att man kan inbilla sej så påtagligt när man är rädd att nåt ska hända.
Nu är Vilma på djursjukhuset. Håkan åkte med henne. De ska kolla lever å njure så det inte finns nån risk att söva. Om de är bra opereras hon å så ska veterinären ringa mej när det är klart.
Jobbigt med denna väntan.
Idag blir det kalops till middag. Det ska bli jättegott. Det är så längesen vi hade det. Det är som oxå en sån där bra höstmat.
Fast nu ringde Håkan å tyckte att vi ska spara det till lunch istället, så slipper jag laga under veckan, då kan vi äta soppa eller nåt annat enkelt på eftermiddagen. Bra idé, då får han fixa soppan nu då, för jag har stått färdigt vid spisen för idag.
Alltså, engelsk konfekt är ju sånt man inte äter mycket av, inte vi iallafall, men de här var goda! Det finns en som är vit/svart/grön å den är jättegod! Å de här var jättefärska. Har aldrig ätit färsk engelsk konfekt tidigare.
…å eftersom det är Eldorados så är de billiga oxå…27.90 för ett kg…najs prajs alltså…
Idag gjorde Håkan korv i ugn å jag kokte potatisen. Vi samarbetade med andra ord.
Å så var vi å handlade lite förnödenheter. Lite lördagsgodis i form av engelsk konfekt. Gott, men inget man proppar i sej, så man äter lagom mycket av det. Salta nötterna som vi har i andra burken äter vi inte heller mängder av. Man tar en näve om dagen, sen är det bra. Fast jag har en Plopp oxå, den är mycket god, men ska inte smälla i mej hela ändå. Måste hålla igen här lite.
Maten vart mycket god å det blev kvar så det räcker till lunch ett par dagar oxå. Inte dumt.
Annars har jag städat å tvättat här. Ska fortsätta med sistnämnda imorgon, har en massa röd & rosa tvätt som jag kör separat. Sen är det bara fleece-kläder kvar å dem kan jag ta på tisdag, för jag kanske är ledig då, om Vilma får lämna djursjukhuset tidigt. Jag vill vara med henne när hon kommer hem.
…nu blire filmtajm å dippa morötter…våra egenodlade morötter till å med…
Regn, regn, regn. Hela dagen lång. Det var ett kort, säger KORT, uppehåll där ett tag, men sen har det bara öst ner. Lite mysigt är det, är jag naturligtvis tvungen att tycka, på nåt märkligt sätt, men besvärligt på jobbet när man ska gå mellan ställena å tvingas ut i blötan å det blåser ordentligt till råga på allt. Jag fick lite av en brain freeze när jag gick där, alldeles blöt om pannan å en iskall motvind. Jag var tvungen sätta handen emot för att värma lite, för det gjorde rent ont.
Det är fredag. Vi hade planer på att åka till landet å vara hos Håkan, men så ändrade jag mej för Vilmas skull. Vill inte stressa upp henne i onödan å hon blir stressad av bilåkningen, så det var lika bra att stanna hemma. Jag har ju en del att stå i här oxå så det är samtidigt skönt att få syssla med det. Jag har blitt så lat på att fixa å dona efter jobbet. Förut kunde jag städa litegrann varje dag, så det var rent å fint å jag hade inget jag måste göra under helgen, men nu hopar sej allt lagom till helgen å jag har hur mycket som helst när jag äntligen blir ledig. Usch å fy. Kunde jag inte bli lite mer som förr? Finns det nåt piller man kan ta så man blir pigg å alert? Självklart finns det, men nu ska vi inte stoppa i oss en massa uppåttjack…nej, vi måste börja äta nyttigare igen å träna mer, för det är oxå nåt som jag bara gör ett tag för att sen ta lååånga uppehåll. Inte konstigt man blir en soffpotatis! Men hur få tillbaka motivationen? Vi har inte ens promenerat som förr! Nä-äh, fy vale! Nu måste jag tillbaka till mitt gamla jag. Det kan ju inte vara så svårt egentligen, med tanke på att jag blir äldre hela tiden. Tjohooo, gamla Paula, here I come!
…hur jag än gör så ljug jag då int…alltid en tröst…
Håkan gjorde varma mackor å Vilma är helt galen i skinka så det vart ju liv i henne. Hon har ju, som jag tidigare sagt, världens sötaste röst när hon jamar, har aldrig hört nån låta så gulligt, så jag var ju tvungen filma lite. Ni får ursäkta att jag låter lite tjatig å Håkan tappar tålamodet å svarar istället för Vilma, men jag vill ju bara att hon ska svara. Så klicka på länken å höj volymen så ni hör hennes ljuva stämma ordentligt.
https://www.youtube.com/watch?v=JnoavH4XJkc
Så här vart mackorna. Mycket goda på min ära.
Nu är det höst mer på allvar. Snart står träden nakna å det blir bara mörkare å mörkare för var dag som går. Det är iallafall ljust fortfarande när jag kommer hem på eftermiddagen, men inte så länge till. Hoppas snön inte låter vänta på sej alltför länge. Jag gillar inte när det är alldeles mörkt när vi åker till jobbet å när vi åker hem. Helst om det regnar oxå, då är det verkligen becksvart. Då lyser snön upp en aning å det blir genast mycket mysigare.
Ska förresten hänga upp de rödgrönrutiga gardinerna i datarummet här i dagarna å då kommer jag längta tokfan till jag får ta fram adventsstakarna å stjärnorna. Nu får tiden gärna gå fort.
…hur tidigt kan man börja julpynta?…inte för tidigt, måste följa traditionerna…
Idag har inte Vilma blod i urinen, vilket är jätteskönt att se, för jag tycker att det var en lång väntetid på operation med tanke på just det att hon blöder. Jag menar, hur mycket kan en blåsa ta? Kan de blöda i flera veckor utan att det blir några men? Därför var det extra skönt att se att det var gult idag.
Vi har ätit grillad kyckling tidigare å av resterna gör jag som vanligt kycklinggryta. Men inte den vanliga med curry, då just nämnda krydda tagit slut, men jag gjorde en ostsås med vitlök å paprika istället med tagliatelle å det är minst lika gott. Mums!
…det är nästan så jag längtar till lunchen imorron…jag vill ha mat, mat, mat, mat
Nu har vi varit hos veterinären å nu vet vi vad Vilma lider av efter både ultraljud å röntgen. Hon har tre stora urinstenar i blåsan. En på 1,4 cm å två på 1,1 cm. Inget man pinkar ut i brådrasket.
Det finns mat som är mycket starkare, eller hur man nu ska uttrycka sej, än den maten hon har nu, som smälter även stora stenar, men Vilma är för ung för att äta det så det måste bli operation. Det är ju en risk med det, men jag tycker ändå det är skönt att få ut dem på en gång istället för att vänta tills maten gör verkan å sen kissa ut dem. Aj aj, det måste ju göra jätteont!
Nu ska vi fortsätta ge samma medicin, Metacam som är smärtstillande å infektionshämmande, i en vecka å sen nästa måndagsmorgon åker vi tillbaka med henne igen å lämnar henne där för op å hämtar inte hem henne igen förrän dagen därpå.
Får se om försäkringsbolaget betalar 80% eller om vi haft försäkringen för kort tid. Det var ju i slutet på augusti som vi tog den. Annars är det bara att betala mellan 7000 – 10000 kr. Vi har ju inget val.
…stackars lilla Vilma, vad du nu får stå ut med mycket, din ringa ålder till trots…
Uppdaterat senare: Glömde ju skriva att Valle var så lycklig för han fick nyodlat kattgräs idag.
Vi vill ha en ny taklampa till köket. Jag har ju två, men inte ovanför köksbordet, för den med värmeljus är ju inget att ha egentligen. Vi som löser korsord måste ha ordentligt ljus så vi ser nåt. Frågan är bara vad man ska välja. Det ska vara nåt gammeldax iallafall.
Tycker “korglampan” är jättesöt å billigast av alla med sina 399 kr. Jag tror jag slår till å köper den nu när jag måste snåla. Blir en resa till Mio möbler alldeles bestämt.
Den slitna antikvita skulle oxå passa jättebra hos mej, men den kostar 1350 kr å jag vet ju inte hur länge jag gillar den slitna stilen. Jag har visserligen alltid varit mer för det gamla slitna, men jag vette sjutton. Då känns det bättre att köpa den billiga, för det gör som inget om jag ledsnar på den. Å gör jag det går den ju alltid att återanvända som förvaringskorg eller nåt
Två dagar har gått å Vilma har inte kissat nånstans mer än på lådan, fast bra är hon inte, för hon blödde ju mer igår, men tänk om hon haft nån sten eller nåt i urinröret som kommit ut nu å hon inte har besvär med kisseriet mer, bara såret som ska läka…? Nåja, vi måste åka med henne iallafall imorgon så vi får det bekräftat. Kosta vad det kosta vill. Kanske blir ett par tusen i onödan, men bara för att vara på den säkra sidan.
Är glad ändå, för att hon inte kissar utanför betyder ju att hon åtminstone inte har besvär. Men så har det ju varit till å från hela tiden, så jag vågar inte ropa hej riktigt än.
Jag ser då hellre att hon kissar utanför än inte alls. Hon har aldrig kissat i soffan, i sängen ett par gånger, men blev väl avskräckt när jag å Håkan rusar upp å börjar slänga med täcken å rengöra, så det har inte hänt fler gånger. I gröna fåtöljen har det hänt ett antal gånger. Har satt en tidning med en handduk över så den inte blir förstörd. Sen är det bara på golvet där det är lätt att torka upp å skura, så det gör som inget. Å det är ju inte flera gånger per dag utan man kan hitta en liten pöl under en stol i köket typ var tredje dag kanske, en pöl vid min tidningskorg i sovrummet. Har satt en tidning där som hon har kissat på. Jo, hon har kissat på Håkans kontorsstol oxå några gånger, men den är oxå lätt att rengöra å så får vi köpa sånt där spray som dödar pinklukten.
Jag tycker inte det är nåt större besvär egentligen, det är orsaken till att hon gör det som bekymrar mest. Men imorgon får vi nog veta å hon får rätt behandling, så det ska nog bli bra.
Ändrat igen på tv-bänken (eller ska man kanske kalla den för tv-skänken?) å blev väldigt nöjd. Känns rätt så utrikiskt om ni frågar mej.
Eftersom jag inte hade nån lust att laga mat så valde jag att bjuda på kinamat istället. Friterad kyckling med ris å sötsursås idag å imorron får vi biff med lök. Man får så jäkla mycket mat så man orkar inte äta allt på en dag. Fick dubbelt så mycket kyckling som är på tallriken å Håkan lite mer än det, så ni förstår ju hur mycket det är. Kostar bara 216 kr å vi får mat för två dagar. Inte dyrt på min ära.
Idag blev det mannagrynsgröt till frukost. Hösten har sitt fasta grepp om oss nu å då passar det med en rejäl, varm frukost.
Valle å Vilma visar inget intresse när det inte vankas skinka, annars skulle de ha stått alldeles bakom ryggen med framtassarna på stolsryggen för att få en närmare titt. Nu väljer Vilma att hänga dem över bordskanten istället
Jag har fullt sjå att hålla koll på mjölken så att den inte kokar över samtidigt som jag fotar katterna. Det var faktiskt nära, men jag fångade upp kastrullen i grevens tid, så precis när mjölken var just lite ovanför kanten så började den sjunka igen. Pjoooh!
Ur radion strömmar prat å musik. Tror det är nån tävling av nåt slag som man kan ringa till å välja en siffra. Jag vet inte vad de säger å lyssnar inte direkt på låtarna som spelas, det räcker med att bara ha det där gemytliga ljudet sådär i bakgrunden.
Vilma busar som vanligt. Hon verkar inte lida nån nöd, men det är mer blod i urinen idag. Såg det när hon varit på lådan å det droppat ett par droppar på golvet när hon hoppade ur.
…enda gången man önskar att helgen ska gå fort…annars har morgonen börjat bra…
Idag blir lilla Vilma 7 månader. Så ung å borde få vara frisk å utan åkommor, men hon har fortfarande inte blivit bra. Hon har fortfarande blod i urinen. Fortfarande kissar hon på “sina ställen” förutom i lådan. Visst busar hon som vanligt å har god aptit, så sjuk är hon väl egentligen inte, men nåt är ju fel.
Igår ringde jag samma veterinär, han ville att jag skulle göra det efter två veckor för att säga hur det har gått. De är så omtänksamma, när hon kastrerades ringde de själva efter en vecka för att höra hur hon mådde. Vi fick iallafall en ny tid, på måndag klockan två, då de gör en grundligare undersökning med ett sterilt urinprov, de ska alltså sticka henne i magen in till blåsan, samt göra ultraljud för att se om de hittar nåt fel som är trasigt.
Det urinprov som jag tog var ju att vi satte gladpack på sanden å när hon kissat lyfte jag upp plasten å hällde kisset i en liten burk. Inte riktigt lika rent som ett sterilt, men det gick att använda iallafall å då hittade de inga infektioner eller inflammationer.
Får se vad de hittar nu. Hoppas inget allvarligt.
…stackars lilla Vilma…vill ju inte alls till veterinären, men hon måste ju bli frisk…
Idag hämtade jag paketet med den väsentliga delen. Nämligen en lampskärm. Jag har köpt en ny golvlampa. En som jag tycker är så snygg! Jag kom på idén när jag hade kamerastativet stående där. Vad snyggt det hade varit med en lampskärm där på.
Jag har tidigare trott att de bara tar stor plats med alla benen, men det är ju tvärtom, en lampfot med en stor rund platta undertill är ju mer i vägen än de här. Man kan ju ställa saker under om man vill.
…ska fästa lampsladden i närmsta ben så den inte syns…sen…nån gång…