Month: April 2020

Nu har jag börjat en ny stickning med garnet Alma. Jag hittade ett så snyggt mönster så jag var bara tvungen att sätta igång. Jag har visserligen rivit upp ett par gånger, för jag började sticka i storlek S, för det är så tjockt garn och tjocka stickor så jag tänkte att det blir nog lagom, men så tänkte jag att det nog är bättre att sticka i storlek M, så jag rev upp och började om, men då stämde inte beskrivningen alls. Jag fattar inte varför de inte ändrar för de olika storlekarna. Så jag rev upp igen och stickar i S fast väldigt löst. I S stämmer mönstret perfekt.
Varje mönsterrapport är 16 maskor + 2 kantmaskor på varje sida, och vid M ökar man maskantalet med 8 maskor så man avslutar alltså alla räta varv mitt i en rapport, vilket ju inte är så snyggt så då måste man själv räkna ut var i rapporten man ska börja istället, så att båda sidorna ser likadan ut och att man får mitten i mitten. Enligt beskrivningen ska man börja på samma som vid S, men det är helt fel. Lite irriterande sånt där, kan jag tycka. Men jag tror att S blir lagom ändå så ingen fara. Att öka med 8 till, så att man fick fem hela rapporter i varje stycke, hade blivit alldeles för stort. Det hade jag kunnat om jag hade haft ett tunnare garn.
Den här ska jag göra midjekort och ha ett långt linne eller skjorta under. Det tror jag blir snyggt just p.g.a den flikiga mudden. Den är rolig att sticka och garnet är så mjukt och lent. Superhärligt!

…den här blir nog klar på nolltid, det går så fort med grövre garn och stickor… 

När man stickar raglan blir det lätt stora hål vid ökningarna, men det åtgärdar man lätt genom att virka i maskorna, ungefär som när man har tappat maskor och virkar upp dem igen till det varv man är på. Man börjar nerifrån där hålen börjar synas.

Resultatet blir en snygg och jämn raglan.

…hur najs?… 

Hello hi evribody! Wart is wrong whittyoo? Whitt me it is fine.
Jag bakade här om dagen. Faktiskt igår, om man nu ska vara nogräknad. Det blev mer av  de goda påskkakorna, fast som nu blev stora, säger STORA, hjärtan istället. Det kändes lite futtigt med de där små, vanliga kakorna, om än påskformarna är nånting där emellan. Men titta på de små stjärnorna. Det är alltså sizen på de vanliga pepparkaksformarna. Sååå smååå!
Och eftersom jag nu tydligen bara vill ha stora kakor så gjorde jag jätteschackrutor också. De små är i normalstorlek, fast inte rutor, utan ränder med choklad på två sidor. Gott! En ruta i de stora är väl ungefär som de vanliga kakorna brukar vara. De är humungus. Man tar inte fler än en kan jag säga.

Tanken med påskkakorna, som nu är vanliga hederliga mördegskakor med kanel och socker på, var att jag skulle skära i runda skivor, men de blev ju för tjocka så jag försökte platta ut dem med fingrarna så de blev så tunna som de ska vara. De blev urfula, så de förpassades till egen burk. Varför jag valde en i glas, så man kan skönja de anskrämliga kakorna, vet jag inte. Eller jag har inte så många burkar att välja på så det fick bli den. Nåja, de är godare än de ser ut iallafall. Om än det känns som att jag har förätit mej på kakor här för ett tag fram över, men det är bara bra, då räcker de lite längre.

Sen så har jag stickat en hel del. Mer än jag borde på grund av den förjordade värken, men jag vill ju bli klar nån gång. Och så är det så mysigt och rogivande att sitta med ett handarbete. Jag har ju massor med garn som jag vill lägga upp på stickor och sätta igång med ett nytt projekt. Jag har funderat över det blågrå garnet och har nu sett nåt jag vill göra med det. Fast det kommer bli mitt eget, jag tänker bara sno maskantal och hur mycket och när jag ska öka till oket o dylikt. Mönstret har jag på ett ungefär, måste bara räkna så det passar in i mitt maskantal. Det ska ju inte bli några synliga fogar, utan löpa runt jämnt och fint.
Mitt nuvarande projekt har bara några varv kvar på mudden, sen ska den blockas och därefter är den klar att använda. Det här garnet är superwash, så det kan man tvätta i  maskin, men jag ska köpa ett ulltvättmedel, för jag har ju mina andra som inte är det och de behöver egentligen också blockas. Jag har använt dem, och de är bra i storlek och ser fina ut i mönstren, men ska blocka ändå. Det är aldrig försent för det.

Vidare, så är Håkan hemma hos sej, katterna sover, Valle i sovrummet, Alma i köket och Vilma vet jag inte riktigt var hon är. Hon var här i köket med oss först, men gick ut, sen ville hon in igen, men jag släppte inte in henne, för hon håller på så där hela tiden och ränner ut och in. Hon får ta och bestämma sej för var hon vill tillbringa sin tid egentligen. Åtminstone stanna en stund på varje ställe, inte bara nån minut och sen ut och så in igen.

Vädret suger, det började precis snöa. Såna där små ispiggar som sticker i ansiktet som tusen nålar, om man går i motvind. Skönt att man slipper gå ut. Fast egentligen borde jag ut och motionera, oavsett väder. Men just nu, i den här fasen i livet, har jag inte den motivationen som krävs. Jag var mycket bättre på sånt förut. Hade mer disciplin. Nu får jag som jag vill, varenda gång. Jag har blitt så släpphänt på äldre dar. Jag vet inte hur det ska sluta. Jag kommer att bli en spoiled brat innan jag går i graven. Sanna mina ord.

Och det kan för övrigt ske tidigare än väntat med tanke på denna hemska virus som sprids ohämmat på grund av människans nonchalans. Men jag försöker att skydda mej så gott det går. Jag måste ju åka till jobbet. Som städerska är det svårt att jobba hemifrån, men det hade varit toppen om jag fick. Tänk så rent här skulle vara om jag städade sex timmar om dagen. Men, som sagt, det går ju inte, så jag måste ju exponera mej för eventuell smitta. Det är några på mitt jobb som har eller har haft Covid -19 så helt riskfritt är det ju inte. Men jag bär handskar så mycket jag kan. Jag tvättar händerna ändå mellan varven och spritar dem då och då. Sen är det bara att hoppas på det bästa och när nästa omgång kommer, för det kommer att komma igen, då ska jag vaccinera mej.

Nä, nu ska jag avsluta denna blogg, men kommer jag på nåt mer att förtälja så återkommer jag och delger er om vad det vara månde.

Hoppas ni håller er friska och krya nu…ge er inte ut om ni inte absolut måste…håll er hemma och ta hand om varandra.

…kom ihåg att det är bättre att ha tråkigt inomhus en tid än att inte ha alls…massor med kramar… 

Jag var till sjukhuset igår. Kollade hjärtat. Jag fick en kanyl i höger armveck och först kollade han hjärtat i vila med ultraljud. Sedan sprutade han i lite kontrastvätska och jag fick en stressboll att klämma på under hela undersökningen. Jag fick förstås vila emellanåt ifall det blev jobbigt för handen, men jag klarade av att klämma hela tiden. Det varade i sex minuter från det han gav mej droppet som satte igång hjärtat i arbete.
Det var inte alls som man berättat åt mej. Det kan ju bero på att det kanske inte alls är nåt fel på mitt hjärta, eller att jag har bra kondition, jag vet inte, men jag blev inte ens andfådd. Det kändes ungefär som att andas medan man spänner magmusklerna mycket. Aningen ansträngt, men inte alls andfått. Jag kunde andas genom näsan. Inte heller kände jag hjärtat slå, ni vet som när man har sprungit, men jag kände pulsen i halsen.
Det gick jättebra och det verkar inte vara nåt fel, inte vad han såg, eller åtminstone sa. Men det är ju hjärtspecialisten som ska analysera bilderna och jag får veta resultatet brevledes senare.
Skönt att ha det bortgjort. Det är ju inget man längtar till iallafall. Och tur det var gratis.

…det är nog säkert hormonerna som spökar så hjärtat är lite i olag…ingen fara med mej…

Alma berättar…

Idag är det nog min födelsedag eller nåt, för jag har hört att man får presenter då och jag fick två stycken! En påse med massor med tuggben, såna som de säger att hundar tuggar på, så jag är antagligen en hund. Det är för att jag gillar att bita på saker och “mamma” är visst rädd om sina möbler så jag ska försöka att hålla mej till de där benen. Fast jag tycker inte de ser ut som ben. Det ser bara ut som pinnar ju.
Sen fick jag en jättefin vit och lurvig sak som piper när man biter den i baken och huvudet. De sa att det är en frett. Jag gillar frett!

Den är så mjuk och len.

Jag älskar att trycka nosen in i den vita pälsen.

Och sen kan jag bita allt vad jag kan. Det kan jag inte på mamma och pappa. Inte på Vilma heller. Därför är frett jättebra, för frett ligger kvar och springer inte iväg som Vilma gör.

Det var en riktigt kul födelsedagsfrett jag fick. Jag vet inte hur mycket jag fyller, men tror att jag är lika gammal som Vilma nu, för vi är lika stora. Fast Vilma fick ingen frett. Hon kanske får en i morgon.
Nu ska jag leka med frett. Hejdå och tack.

…nej, Alma fyller inte år idag, men man kan ju få presenter ändå…hon älskar sin frett… 

Om det är någon som saknar några inlägg här så är det för att jag har gjort en återställning i hopp om att få min blogg som den var. Jag har nämligen råkat välja ett nytt editeringsprogram, som jag inte gillar alls, men som jag antagligen måste vänja mej vid, då det ju är det nya. Men jag har chattat med supporters och de har visat hur jag kan göra för att det ska se ut som innan, dock hann jag göra återställningen, som för övrigt inte gjorde nån nytta, men jag får gå en annan väg, så ser det ut som förut.
Därför är vi tillbaka till den 10 april.

Så då vet ni…

Vi har ju saknat igloo, glassen, sen den försvann och fattar inte hur GB kan vara så förjordat korkad att de tar bort den från början. Den som var så god. Nu har de gjort en comeback med den. Eller jah…kanske inte riktigt den.

Den här är sur och inte alls som originalet. Inte god alls om ni frågar mej. Jag kommer inte köpa den igen. Så ni som jublar och känner samma glädje som vi när den återlanserades, ni kan gott komma ner på jorden igen och återgå till de glassar ni ätit hittills som ersättning, för det är som sagt en helt ny glass som smakar surt av citron.

…inte snällt att luras så där…gör om, gör rätt, döp den till nåt annat, för det är inte samma glass… 

Gubbröran blev riktigt god. Jag åt den på en knäckemacka, jag var så sugen på det. Det är det enda jag ätit i matväg, förutom rostat bröd till frukost imorse.

Sen gjorde jag kakdegen, men det blev för mycket mjöl så den var torr och konstig. Jag prövade tillsätta ett ägg och lite smörolja och då blev den lite bättre, men var svår att kavla ut så jag satte in degen i kylen igen och gräddade de jag hade stansat ut, så får vi se om det går lättare imorgon när den är ordentligt kall. Annars är den nog fortfarande för torr så då får jag helt enkelt tillsätta lite smör, alltså riktigt smör, och prova igen, för kakor ska jag ha!
De var goda iallafall, om än inte riktigt som de brukar vara.

…gillar kameran i nya mobilen…den är riktigt bra… 

Nu har jag påskpyntat klart här med min lilla höna, som för övrigt är all påskpynt jag har. Fjädrar i påskris är inte att tänka på och att hänga ägg nånstans kan vi också vänta med i några år tills Alma har blitt gammal och förståndig.
Valle mår betydligt bättre, så det var nog bara nåt tillfälligt. Jag ska klippa pälsen ändå, för det är bättre för honom att inte få i sej så mycket som triggar kräkningarna. Men skönt att se honom piggare igen. Inte så han springer omkring och så, men han är mjukare i pälsen och klarare i blicken. Ser allmänt gladare ut. Dock är han rätt skruttig i kroppen, stackarn, men det är ju väntat i och med spondylosen.
Håkan har gjort en påskskinka alldeles själv, därav blev ströbrödet inblandat med griljeringssmeten, så den är nog godare än den ser ut. Nåja, man lär sej av sina misstag. Får se till jul om han lärt sej. Kanske inte, med tanke på att vi gjort julskinka i alla år och han fortfarande inte vet hur man går till väga.
Jag håller på att koka potatis, äggen är klara, sen ska jag skära till lite purjolök, ansjovis och dill. Tärna potatisen och äggen, blanda i lite majonnäs och creme fraiche, salta, peppra och vips så har vi en god liten gubbröra. Jag ska göra Janssons frestelse imorgon. Påskdagen blir det räkmackor och sen får vi äta rester tills de tar slut. Annars har vi lax och citronsås också ifall vi vill ha lite variation på kosten.
Vidare ska jag baka påskkakor, det vill säga de som jag hade som “vita pepparkakor” förr. De med kanel och socker, som är det godaste som finns att doppa i en kopp rykande, nybryggt kaffe. Vi får se om jag gör klart allt idag eller om jag gör degen och bakar ut imorgon. Det är bara latmasken som avgör det.
Jag har städat här en smula och ska nu gå och slå på en maskin tvätt. Vädret är ganska fint med sol bakom disiga moln och några plusgrader, Kanske blir det en liten promenix senare. Det är ju egentligen ett måste för oss båda numera.

…ha en skön långfredag alla… 

Tackar som frågar. Ja, det är ingen ändring när det kommer till Valle och Alma. Nätdörren är kvar och vi måste hålla dem isär.
Vilma finns det inget nytt att skriva om. Hon är samma goa, snälla, lilla själ som tidigare. Gör inte så mycket väsen av sej.
Alma däremot är värsta dampkatten. Hon far fram som ett jehu, hoppar upp i klösträdet i en jäkla fart, klättrar på sänghimlen upp på bokhyllan som står intill och klöser i taklisten…liksom hänger i den…och, ja, ni fattar. Hon springer som en galning i lägenheten, typ studsar mellan möblerna, slänger sej raklång i soffan eller sängen och ligger och flåsar som en hund och sen iväg igen. Hon snor en mopp, en sån där bred lurvig sak, och leker med den, bär på den in i vardagsrummet, sen in i sovrummet igen, kan inte bestämma sej för var hon vill vara, eller så gillar hon bara att bära omkring på den. Ser riktigt roligt ut när hon kommer med den i munnen och går bredbent för att inte snava på den. Hon har bitit sönder armstöden på min kontorsstol (det gör hon på morgontimmarna när hon vill att jag ska vakna, för hon vet att det kan jag inte ignorera). Och de säger ju att den här rasen ska vara så hundlik och ja, där kan jag inte säga emot. Annars nej. Vill ni ha en lugn och fin katt som håller sej på golvet och gör som du säger, köp ingen Neva Masquerade! Köp en perser, men se till att den har lång nos med öppna, fina näsborrar. Inte som mina, även om de är det sötaste som finns, för man vill ju att de ska kunna andas bra.
Alma är lugn och fin mellan varven, så hon är inte bara till besvär, gudskelov. Hon är ju enormt charmig också och väldigt, säger väldigt (!) rolig. Hon bjuder på så många skratt och är lite av familjens pajas. Älskar den lilla häxmajan ♥

Valle…ja, det är nog färdigt med den lilla skrutten. Han har kräkts igen. Inte idag, faktiskt, men tidigare några gånger per dag i typ tre dagar. Dock har han aptit och äter bra ändå. Kan vara leverpastejen han fick smaka lite av, så det ska vi inte ge mer…nånsin! Kan vara att han börjar bli långhårig igen. Men jag har ökat på kortisonet och ger en hel varje dag i tio dagar, så som vi gjorde från början, sen en halv per dag i tio dagar och sen fortsätter vi med en halv varannan dag. Så det kanske hjälper mot vad det nu var han fick. Men han är skruttig i kroppen också. Ibland orkar han inte hoppa upp till fönstret även om han har möbler att hoppa upp på först. Det kan vara spondylosen, det kan vara att han är orkeslös av lymfomet, vi vet inte. Men jag hoppas han får uppleva en sommar till iallafall. Att han hinner få vara ute på ranchen och mysa lite till innan han får somna in. Han är inte jättesjuk, eftersom han äter och dricker som han ska, men han är inte sej själv längre. Om det bara är tillfälligt återstår att se. Tror faktiskt det, för det kom så plötsligt, i samma veva som han fick pastejen. Han kanske blir bättre av kortisonbehandlingen. Jag hoppas verkligen det. Om inte så fick vi iallafall tretton lyckliga år tillsammans och det är jag tacksam och glad för.

…nu ska man ju inte måla fan på väggen, det kan ju vara tillfälligt…hoppas verkligen… 

Jag har väntat på att Ideal of Sweden skulle få hem lite fler mobilskal att välja på till min Samsung Galaxy S20, men det är bara samma fem varianter som jag inte vill ha. Så jag har suttit och letat på nätet och hittade till slut massor med fina på Fyndiq. Billiga dessutom. Jag ville ha en med ring som man trär över fingret så man inte tappar mobilen om man råkar släppa lite på greppet. Ideal of Sweden har ju såna som är magnetiska, men dem köper man för sej och är dyra, sammanlagt med skal blir det 548 spänn medan mitt skal kostade 99 kronor och frakten 9 = 108 kronor. Det är ett överkomligt pris.
Det känns riktigt stabilt och är i silikon, så det går inte sönder lika fort som de dyra Ideal of Swedens som är av hårdplast. Dyra och ohållbara är vad de är och inte värt pengarna om ni frågar mej. Kommer nog inte att köpa nåt mer där…det ska vara ett jäkligt snyggt skal i så fall.

Sen bytte jag tema på mobilen också när jag ändå höll på. Hittade ett så snyggt. Det är nog Alice i Underlandet, tror ni inte? Kommer inte ihåg om det stod det. Jag är iallafall jättenöjd med alltihop.

…det här skalet behöver nog inte bytas ut förrän jag byter mobil igen…hållbart och bra… 

Jag skojade bara…ja i där förra inlägget alltså, jag har rivit upp det och stickar nu på en sjal istället med det garnet. Jag beställde nämligen rätt garn till tröjan, det som upphovsmannen har använt, fast i annan färg. Den gråbeiga fanns tyvärr inte, så det fick bli en fin rosa då. Lite gråaktig den med.

Det är sååå mjukt. Verkligen supersoft som det står på etiketten och det är inte tvinnat, som annat garn, utan flätat. Jag bara älskar det! Jag hade sån tur att det var på rea. Hela tröjan kostar under 400 kronor!

Det blir med ränder i lite mörkare färg. Toppenfint!

…ja herregud vad jag har att sticka nu…hur ska jag rymma alla nya tröjor…måste nog införskaffa en till byrå…