Jag tittar in här för att meddela att jag har en ny blogg sen en tid tillbaka, men inte sagt till om det här, så ifall nån vill kika in där och fortsätta följa mej så finns jag på https://paulastina.blogspot.com/.
Nu har jag ju inte varit så jätteduktig på att blogga där heller, men det beror mycket på att jag inte har så många läsare där, det är ingen som vet om den bloggen, så om ni som tittar in här vill titta in där istället så blir det roligare att skriva. Ni är så välkomna ♥

Hej alla!
Jag kommer bara in lite snabbt och förklarar att jag har sagt upp min blogg och den skulle vara kvar till den 7 juni och därefter skulle de ta bort alla inlägg efter år 2020.
Men jag håller på att ta bort en massa inlägg som jag känner inte är så viktiga att spara från tidigare år så kanske jag får ha kvar det som jag sparar från efter år 2020.
Dock kommer det inga nya inlägg här utan jag sparar bara för att kunna kolla datum på nån händelse som vi eventuellt pratar om i framtiden.
Anledningen är att det kostar för mycket. Att ha wordpress i så här många år med så många bilder är dyrt. Förra året betalade jag lite över 4100 kr och jag vill inte betala det i år, framförallt då jag inte bloggar så mycket längre.
Tack för alla dessa år som ni har tittat in till mej, jag har ju tyckt att det var kul, men allting har ett slut, så tack och hej från mej.

♫ är det en vanlig dag, nej det är ingen vanlig dag, för det är Vilmas födelsedag, hurra, hurra, hurraaaaaaa! ♫

…Grattis älskade lilla sötnosingen på 11-årsdagen…

Jo, det är ju så att jag glömt berätta…till stora storasyster alltså…Håkis har ju också köpt ett nytt kylskåp. Eller han beställde det i december, skulle komma i början på januari, men det blev försenat. Under tiden hann de sänka priset med 4000 kr. Håkis tyckte ju inte det var riktigt schysst, så han mejlade dem och de lovade att sänka priset på hans, som han inte fått ännu. Nu kom den i torsdags och istället för 14000 nånting fick han betala 10000 nånting. Hur najs?
Och hur snygg?

…längtar ju till vi börjar vara där igen… 

De här färgade molnen börjar vara en alltmer vanlig syn, verkar det som, men det är första gången jag ser fenomenet i mitt 58-åriga liv. Jag såg det för första gången i början på december när jag var på väg till tandläkaren, men då ville inte min mobil ta upp färgerna utan lyste för mycket och jag kunde inte ta bort högdagrarna.
För nån dag sen såg jag det igen i mycket större format och nu kom färgerna med.
Det är så läckert så det är inte klokt!

…varför har jag inte sett det förut nån gång?… 

2025

 

Nu är vi hemma igen på ranchen efter ett stillsamt firande med kära mor. Hon har haft besök hela dagen och var hur nöjd som helst. Först av svärson med barnbarnsbarnet Teddy, som är mammas allra nyaste ögonsten. Som hon älskar denna gossen!
Och sen kom äldsta barnbarnet med sina barn på besök som blev avlösta av oss då. Och fem timmar senare åkte vi hemåt igen, så nu får hon äntligen vila, stackars mamma, som inte fått en blund på hela dagen, men ändå inte ville att vi skulle åka.
Och äntligen fick jag skära prinskorven så där igen, så den krusar sej i ändarna. Det funkar ju inte på vegokorv, men kalkonkorven gick det alldeles utmärkt med. Köttbullarna är också kalkon, som alla fick äta av då det inte fanns några andra. Jag hade ju inte mycket i stekpannan, men varsitt par till mej och mamma och Håkis fick nöja sej med tre. Vi hade ju skinka och lax och Janssons och kokta ägg och matjessill också, plus salladerna så vi blev mätta och belåtna allihop.
Man ska inte ta för mycket på tallriken, man måste ju kunna andas när man ätit klart.

Ni ser ju hur fint jag delade på deras korv och min, med köttbullarna som staket.

Vi hade inga julklappar i år, har jag kanske nämnt, vi ska köpa en tavel-tv hit till köket istället, men det blir till sommaren när vi börjar vara här mer. Den är ju rätt dyr för sin ringa storlek, tycker jag, ca 9000 kr för 43″, för det får man ju en 65″ idag, därav inga julklappar. Det får bli både julklapp och födelsedagspresent i ett.
Jag blev ju som van att ha tv i köket när vi renoverade tv-rummet, men vill inte ha en vanlig tv, utan en som är en tavla när man inte använder den. Det är så mycket finare än den svarta, tråkiga skärmen.
Sen är det ju så att Håkis är urusel på att göra en önskelista och då måste jag göra den åt honom och då blir det ju sånt som jag vill ha…fniss…fast han har varit nöjd ändå, för det är ju bra-att-ha-saker eller nåt fint, men han skulle kanske aldrig komma på tanken att önska sej det.
Och jag har ju min önskelista att göra också, så det blir lite jobbigt för mej, för det är inte bara en pryl av varje som man ska hitta att önska, utan det dubbla, för om jag bara önskar mej en så vet jag ju vad jag ska få. Alternativet är ju att önska olika saker, men dubbelt så många, men det är ju ännu svårare. Vad ska man önska sej ens? Så därför har jag gjort en lista med några prylar, men två av varje och då vet jag inte vilken av dem som han väljer.
Det ska ju vara en överraskning när man öppnar.
Vilket, kom jag på, det ändå är i slutändan, för jag har så dåligt minne så jag hinner glömma. Man tittar ju på så mycket, så hur ska jag komma ihåg vad jag har valt?
Jag fick i alla fall ett Supékort igen från jobbet och jag valde likadana bestick, från Newport, som jag har hemma, och de ska hit, för jag gillar dem så mycket och vill ha såna här med, så då blev det så.
Och så fick jag en chokladtomte och den badboyen ligger lite risigt till nu. Känner för att ta en liten smakbit av honom. Det är ju jul och allt.

…de tyckte om köttbullarna förresten, de smakar ju som vanliga…korven med… 

…hoppas den blir precis så som ni vill att den ska vara… 

Så har vi anlänt på ranchen och jag mår alldeles utmärkt, tackar som frågar. Jag har inte behövt använda nässpray alls idag, men är ju lite snuvig än, fast inget som smittar.
Jag har haft ont i magen. En obehaglig känsla som jag inte vet var den kommer ifrån, men det är som att nån har sparkat mej i magen. Jag tror jag har haft så här förut, men vet inte i vilket sammanhang. Det har dock börjat ge med sej. Äntligen! Känner bara av det litegrann.
Vi har fått mattan på plats och jag sa att Håkis kommer vara den första som spiller nåt på den efter att han sa åt mej att vara försiktig nu, med vitmattan. Det hann gå lite längre än jag förmodat, men sen så spiller han ut mitt julmustglas. Jag gnodde och gned och nu är det borta. Måste bara komma ihåg att dammsuga så fort det har torkat, för det ligger en massa tvättmedel där nu, med en kartong över sej så katterna inte kommer åt där.
Vi har handlat också och jag har fått riktig korv och köttbullar och till och med skinka…fast i form av kalkon. Ja, det känns bra att äta det. Ingelsta kalkon. Och nä, de har det inte bäst, jag vet, men på nåt sätt känns det bättre än kycklingarna i alla fall. Jag vet inte varför.
Och vet ni, det var så gott! Det smakar ju som vanlig prinskorv, och köttbullarna som vanliga köttbullar. Skinkan har jag inte smakat än, det är skivor med griljerad kalkon. Tror det med är gott. Så nu har jag Janssons frestelse i ugnen, italienska salladen är klar, sen är det bara att smaska i sej av det goda.
Vi ska ju till kära mor, hoppas bara att Håkis är frisk…peppar, peppar…och jag steker allt här hemma så det bara är att värma på i mikron sen. Vi har sill och gravad lax. Ska bara koka några ägg också. Och potatis till det. Jag skulle ju baka piroger också var det tänkt, men det har ju inte gått nu när jag varit sjuk. Det kan jag ju göra mellandagarna.
Ja, nu kan julen börja, jag är fit får fajt!

…nu ut med Janssons och provsmaka lite…ha en fin dan före dopparedag…  

Dagarna går fort nu. jag ser fram emot julledigt och chill på ranchen. Bara tre dagar kvar, sen så…
Men så på onsdag, efter lunch, känner jag hur det börjar svida i svalget när jag sväljer. Och det börjar kännas i näsan att det inte är det där vanliga ”takdroppet” man får som äldre, när slemhinnorna blir torrare och kroppen ska kompensera.
Fan, fan, fan!
Jag vill inte sjukskriva mej nu. Jag har ju fått ledigt! Och jag vill inte tappa i lön heller!

Torsdag går jag till jobbet. Jag preppar med Ibuprofen och Otrivin. Det här måste gå!
När arbetsdagen är slut är jag också det. Jag säger till Håkis att jag gruvar mej för att jag måste byta om, jag orkar inte! ”Men skit i det, lägg dej som du är”, säger han, men det går ju inte, så jag tvingar av mej arbetskläderna och på med mjukiskläder, stölper i soffan och slocknar på två.
Vaknar av att Håkis kommer hem och ber honom lägga på mej ännu en filt, för jag fryser som en nakenhund i busväder.
Håkis sätter på YT och det börjar en matlagningsvideo där det tillagas fisk. Jag känner hur illamåendet sköljer över mej varje gång han nämner fiskjävuln, men kan inte be Håkis byta till nåt annat, för han är inne i köket och fixar nåt ätbart åt sej, men så fort han kommer tillbaka gör han det.
Men det är för sent. Jag reser mej och tar mej på nåt sätt in i sovrummet. Dricker vatten och hoppas att illamåendet ska gå över. Jag hinner inte mer än tänka tanken så måste jag rusa upp och in på toa.
Som tur är räcker det med en gång. Jag hade inte mycket i magen. Sen tillbaka i sängen och sover till runt 22-tiden. Då måste jag upp och tvätta av mej sminket, jag kan bara inte sova för natten med det på, borstar tänderna och tömmer även katternas låda. Tänk vad man orkar ändå. Sen la jag mej och fortsatte sova och sova och sova.

Vaknade på nytt igen runt halv tre, tidig fredagsmorgon.
Jag mår skit och tänker att måste jag vara hemma så måste jag, det kan inte hjälpas.
Men så går timmarna, jag har tagit treo och druckit en drickyoghurt och en halvliter vatten. Det börjar kännas lite bättre och klockan fem, när alarmet på min mobil sätter igång så stänger jag av den och tänker att jag väcker Håkis om en liten stund. Han kommer dock upp bara sekunden efter och jag fixar kaffet och börjar göra mej iordning för dagens arbete.
Förvarnar chef och arbetsledare om mitt dilemma och att jag kommer gå hem tidigare, vilket var helt ok för dem, de är ju så glada om man inte stannar hemma, så jag jobbade till 12 på fredagen och sen hem och känna julefrid. Nu kunde jag njuta med gott samvete. Eller njuta och njuta, jag är ju inte frisk än, men det går mot bättringsvägen och skulle tro att jag är piggare imorgon.
Nu är det ju bara att hoppas att Håkis inte åker dit han med.
Håll alla tummar och tår!

…jag har i alla fall de bästa sköterskorna hos mej…de håller mej sällskap vart jag än går… 

Här går tiden sin gilla gång. Det är den 11 december och vi har knappt nån snö på backen. På fredag är det Lucia. Hoppas det hinner snöa tills dess.
Men det är två veckor kvar till julafton och vi får ju alltid snö runt en vecka innan så jag misströstar icke. Då går vi på lite ledighet. Jag för första gången ever, när jag har haft arbete alltså, jag har aldrig varit ledig mer än de röda dagarna tidigare, så det ska bli jätteskönt med dessa 9 dagar. Håkis är ledig lite längre, för de stänger verkstaden till efter trettondagen, så han börjar inte jobba förrän en bit in på januari. Sån tur har ju inte jag, men jag är nöjd ändå.

Idag var jag till tandläkarn, eller det var en tandhygienist. Jag har inte blivit kallad sen sommaren 2020 och planen var att kalla mej var 18 – 24 månad. Alltså med högst två års mellanrum. Nu har det gått 4,5 år.
Men det gick bra, jag hade bara lite tandsten som hon putsade bort och sen fick jag en polering så de är blanka och fina. Nu får jag vänta ett och ett halvt år minst innan nästa gång.

På SSAB tycker de inte att vi ska önska God Jul, utan God Helg, för att alla ska känna sej inkluderade.
Jag håller inte med. Det är klart…om man ska mejla Mustafa eller Mohammed, som man vet är muslimer, då kan man ju önska God Helg, men annars så är det jul och det firas här i Sverige med tomte, klappar, julmat och Kalle Anka.
Inte så mycket religiöst i det. Det är inte som att vi utropar Grattis Jesus, på födelsedagen!
Så fortsätt att säga God Jul utan dåligt samvete. Jag tror inte att nån muslim tar illa upp.

…de har nog inte så mycket att göra på HK så de vill röra om i grytan lite… 

Idag har vi nästan fått färdigt här, det är bara tavlorna som ska hängas upp och så väntar vi på en ny matta som vi beställde förra helgen och hoppades få i veckan, men det fick vi ju inte, så klart.
I alla fall så har vi ätit hemgjorda burgare, eller det är bara bröd med stekt vegofärs, Anammas formbara, och cheddarost, lök och sallad med dressing och pommes.
Det var gott.

Sen har jag alldeles nyss blitt klar med granen. Jag klädde den nu, för vi ska hem till stan nästa helg och sen kommer vi tillbaka till jul, vi är lediga i nio dagar och ska tillbringa några av dem här, så vi vill ju ha pyntat här med.

Fick upp hyllan också idag. Inte så mycket julpynt, men någon tomte och elljusstaken som vi även tänt. Här behöver man inte vara så noga. Grannarna har julstjärna och julkransar året runt.

Här är tavlorna som ska upp. Jag tycker de är så fina.
Nu längtar jag bara till vi fått mattan på plats så är det färdigt därinne. Sen kan vi chilla ett tag, men jag köpte ju tapeter till hallen också, det är bara några våder, så de ska ju också komma upp, men ingen brådska med dem, vi tar det när lusten och orken faller på…
(läs; när vi tar oss i kragen.)

…jaha, då var det jul igen då… 

Och renoveringen här har tydligen evigheters evigheter med tid.
Vi är inte färdiga än!
Nu är det åtminstone tapetserat klart, men det är golvet kvar och att måla golvlisterna.
Och eftersom vi inte fick det färdigt i helgen så får vi ta det efter jobbet i veckan, för klart ska det bli!

I alla fall så är jag så nöjd med väggarna. Dock är jag inte lika nöjd med taket. För det första den helt matta färgen. Jag måste måla på ett varv med halvblank för att få det som jag vill, men det får bli nästa sommar, jag målar inte en kvadratcentimeter till nu. Sen så täckte den inte riktigt överallt. Jag ser det nu i efterhand, när jag går och detaljgranskar, men man ser det inte medan man håller på och står så nära taket med en lampa som lyser underifrån, så jag har missat det helt enkelt. Kan vara att det syns mer när det torkat ordentligt, jag har i alla fall inte sett det förrän nu. Men tillsvidare får det duga som det är.
När golvet är lagt, ett liknande det i köket, och möblerna är på plats så blir det så bra.
Vi måste också hitta en rund kåpa till kaminen, så vi får gömma röret till skorstenen. Den är inte så grann. Sen blir det så fint.
Och det är så ljust därinne, jämfört med förut. Så ljust och fint.
Ja, det blir bra, men sån tid det har tagit. Vi börjar nog bli för gammal för sånt här.
Nåja, nu är det bara övervåningen kvar, sen blir det inget mer.
Yeah, who am I kidding?

…snart så kommer bilder på slutresultatet…haven tålamod gott folk… 

Nu har vi tv-rummet i köket. Det är faktiskt jättemysigt. Jag kanske är en sån som gillar öppen planlösning ändå, om det är lite större och inte så smått som i de lägenheter jag har varit i. Där man bara rymmer en soffa och bord i vardagsrummet och knappt nåt mer.
Och varför har vi då gjort så här, tänker ni. Vad är det för stolleprov? Har vi gått och blitt skvatt galen?
Nej. Det är ju målning på gång. I tv-rummet. Och jag har, på fullaste allvar, hör utan att häpna, kommit så långt som…bara tömningen av rummet. Jag har inte målat en fläck än.
Jo för att, det var så här…Ja det finns egentligen ingen anledning. Vi åkte till Boden i lördags för att visa mamma husbilen, innan vi ställer av den för vintern. Tror ni hon ens var ut och tittade? Nix pickedix! Hon sa hon hade så ont i ryggen. Ok. Men lilla storasyrran och svåger och systerdotter tittade i alla fall. Sen åkte vi hem igen och käkade och chillade och sen blev det kväller. Så vi började inte plocka ur rummet förrän igår, söndag. Och så var det gräsklippning och rabarberskrämskokning och lite bakning, så det blev inte målat nåt då heller.
Idag…vi har just kommit hem från stan, från jobbet, vi får se om det blir nån målning idag. Kanske jag får mycket energi och sätter igång, kanske inte…men vem har bråttom? Vi trivs med soffan i köket och kan tänka oss att ha det så ett tag. Man ska int’ streeeessa.
Tog in lite rosenskära i runda vasen, för det blir ju kallare nu och de hade så många knoppar som jag vill ska slå ut innan de döden dör.

…jag vet…ni vill att jag ska bli klar med rummet nån gång…och deeet kommer jag att bli… 

Fast att de här fjärilsblommorna inte står emot vinden, utan lägger sej och blir lite mer av en hängväxt, gör inte så mycket, de är så fina. Dock inget jag ska ha i fortsättningen. Tror jag. Eventuellt. Mest sannolikt. Kanske. Måhända.
Eller så blir det den också…fan!

…jag orkar inte med alla fina blommor… 

Har inte hunnit måla än, men torkat väggar och tak och städat till lite…och så ville jag börja piffelififfa lite.
Det gick bra att skära till madrassen, ingen fara alls.

Vi har fungerande lampor och vatten rinner i kranen, men det har det gjort rätt länge nu.

Jag har beställt lite bestick, bara ett par av varje, och så två smörknivar, de med vita porslinshandtag, och så en brödkorg kan ju alltid vara bra att ha.

Hängde upp längderna också och de var för korta för att ta av till kappan som ska täcka hyllan ovanför sätena, så jag måste köpa dit en kappa. Gardinerna ska förstås steamas släta och så ska de få omtag så man kan ha dem åt sidan.
Likadana gardiner ska vi hänga upp längst bak, när vi har fått dit hönsnätsväggen. Jag tycker de är så fina!

…jorå, nämen…det blir bra det här… 

Nu har vi fått lådorna, handtag och knoppar på plats i husis och skåpdörrar ska sättas på idag. Vad som är kvar sen är att måla däruppe vid bakre dörrarna, men kan inte göra det förrän madrassen är på plats, för jag måste sitta i sängen då jag inte når upp utifrån.
Sen ska vi göra en vägg av hönsnätsdörren så vi kan ha öppet utan att katterna hoppar ut.
En knoppbräda ska upp under överskåpen så man kan hänga upp både köksprylar och annat och då fungerar den även som list att dölja glipan mellan vägg och skåp.
Ja, sen är det nog bara att börja med piffet. Det är ju en del småskavanker som också ska fixas, men det är inget prio nu, det får bli nästa sommar.
Just det, vi måste kapa lite av madrassen och det ger lite panikkänsla, men det ska nog gå bra. Vi får sprätta upp tyget runt, kapa skumgummit och sen sy ihop tyget igen så syns ju inga fadäser ifall det blir några.
Som ni kanske ser så bågnar taket fortfarande, så det kommer att bytas ut till plywood så småningom, men det får vara så tillsvidare, för nu är vi så less.
Jag fattar inte hur folk kan bygga en husbil, ha den ett tag för att sen köpa en ny buss som de bygger om. Fast i och för sej, de är unga och orkar mer, men här blir det inget mer sånt bygge. Nu är det huset som står på första prio hädanefter, vare sej Håkan vill eller inte, det har jag bestämt. Huset är hans största investering och måste tas omhand. Här ska bli fint och välvårdat med början i september då vi tar itu med tv-rummet.
Till våren blir det sovrummet och nästa sommar exteriören, förutom när vi är ute på tur under semestern.
Så sysslolösa lär vi inte vara.

…nu är det bara det bästa kvar… 

Lite senare: Glömde ju att jag måste sy en dyna till sittbänken, där under bordet, för det finns inte att köpa i rätt storlek.

Så här ser de ut, fjärilsblommorna. Det är lite olika nyanser på dem och jag tycker de är jättesöta. Det är fortfarande ett mysterium hur de har hamnat i min ägo, men det kan ju även vara ett mänskligt fel, att de helt enkelt har skickat en annan sort än vad jag har beställt, jag vet inte, det enda som är säkert är att hur söta de än är, så är det inget jag skulle ha valt, men är glad nu att jag fått ha dem denna sommar i alla fall.

…insekterna gillar dem också… 

Så var det dags igen för kräftor och räkor och västerbottenspaj.
Alma smakade inte av kräftorna, men hon är ganska förtjust i räkor, dock inte fler en 2-3 stycken. Det är alldeles tillräckligt för denna damen. Igår åt hon två.

Men alltså, det är så gott och känns lite lyxigt. Eller det ÄR ju lyx, om ni frågar mej.
Krispsalladen är plockad från trädgården. Inget vi har sått själva, utan vi köpte en kruka som vi planterade i pallkragen och den har vuxit till sej, så det går alldeles utmärkt att göra så. De understa bladen hade ruttnat och vi fick slänga rätt mycket, så jag tänker sätta nån liten stålkrona som lyfter upp bladen från jorden nästa sommar, för den brer ut sej ordentligt. Men kul och så god sallad!
Uppe i höger hörn ser ni ett rostat bröd med vitlöks-och persiljesmör. Supergott!
Persilja har vi också planterat från en köpt kruka och den ska jag klippa ner och frysa in så vi har hela året att göra mer gott smör av.
Och som vanligt har vi kvar som vi gör goda räk-och kräftmackor av på Hönökaka.
Västerbottenspajen har jag inte gjort, men den duger i krig.

…vill ha mackan nu!… 

Äntligen fredag igen och för mej innebär det ingen matlagning. Jag får sätta mej vid datorn och chilla och vänta på att det ska bli färdigt så jag får gå och äta. Vad det blir vet jag inte, jag tror inte vi bestämde oss för nåt, jag beställde varma mackor i alla fall så får se om det blev det eller inte. Han brukar sätta på mjukost naturell, mjukost med viltkött, champinjonstuvning, lök, tomater och vanlig hårdost på toppen. Jättegott!
Själv har jag tagit mej en kopp kaffe och en hallonkrans, hör och häpna bara EN, och tänkte att ett litet livstecken i bloggen inte vore helt fel. Jag har absolut ingenting att förtälja…eller har jag det?…nä, tror inte och om jag har så återkommer jag med det.

Vi har haft regn och rusk hela veckan och det lär väl fortsätta helgen ut också. Det blir fint till veckan igen. Hoppas bara inte alltför varmt, för då dör jag värmevallningsdöden.
I helgen ska vi försöka färdigställa husbilen, för den har vi inte heller kunnat jobba på när det skvalar ute hele tia. Man har ju inte så stor lust heller i skitvädret, om än det temperaturmässigt har varit helt till min fördel, men i helgen måste den ändå bli klar, så oavsett väder måste vi jobba på.
Lådorna är färdiga, det är bara lådfronter och skåpluckor kvar som ska sågas och slipas och målas, därefter ska det på handtag och knoppar, sen är det klart. Det ska upp en taklist med skåra för ljusslinga och sen….vet jag inte mer. Men alltid är det något.
Jo, vi måste upp med skenor för gardinerna. Och sen fixa så vi kan ha hönsnätsdörrarna där bak. Och så var det ju den där stänkskärmen och spaljén mellan säng och diskho.
Sen tror jag den är klar. Lite småfix, men sånt som man kan ta en annan dag. Ingenting akut.
Så den blir nog klar i helgen. Tjohoo!

…den nakne kocken in action…ha en trevlig helg nu alla… 

Håkan har satt på klädseln på sätena och så här kommer det att se ut när det är klart. Jag måste bara sy svart klädsel, i fuskläder, till sitsarna, för de här täcker inte hela så det gråa syns där under.
Jag tycker det gjorde massor med andra säten, det blev så mycket finare.
Fast nu vill jag ju måla allting svart där framme, men får inte det för Håkan. Det ska vara original minsann, men man kan ju hänga gardiner där framme också så man täcker för dörrar och den fula instrumentbrädan. Det räcker ju med två längder, för dem hänger man på bredden, de är ju i regel cirka 140 cm bred och det är ju inte högre än så där framme.

…jo men det blir nog bra det där… 

Som ni kanske vet så är min växtlighet i trädgården lite sen, så mina har ju bara börjat. Det knoppas och poppas överallt, men de tar verkligen sin tid…i ordets rätta bemärkelse.
Rosenskärorna har blommat ett tag, men har massor av knoppar.

Vallmon blommar nu, men gör det tydligen inte så länge så man kan lätt gå miste om man inte kan vara ute och njuta av prakten. Eller prakt och prakt…jag kan väl säga att det var första och sista gången de fanns här på gården. Jag har väl egentligen aldrig tyckt de är fina så jag vet inte ens varför jag beställde de fröna.

Kom igen nu! Blomma nån gång. Det gör inte så ont när knoppar brister!

Och älskade grusnejlikan som sådde sej själv i alla byttor vi haft dem förra året.

Den här sommarslöjan är ju jättesöt att ha tillsammans med nån annan blomma på typ 50 cm, då blir det liksom en slöja runt den.

Nästa sommar blir det bara av den låga rosenskäran. Jag håller med stora storasyster om att det blir för mycket dill annars.
Jag har ju sagt att jag inte kommer så nånting mer, men lobelia, låg rosenskära, grusnejlika och numera sommarslöja är mina favvosar, och väldigt lätta att lyckas med, så kanske jag sår det nästa vår ändå. Och så ska jag köpa pioner. Och det är vad som kommer att finnas här i fortsättningen. Ingenting annat! Kom ihåg det nu!…säger jag inte till er utan till mej själv.
Ingenting har vi haft i den trearmade ställningen, för den står så skuggigt inne bland bladverket på syrenen och rönnen, så det blir inte nånting där i fortsättningen heller. Annars är ju millionbells en favvo också. Vi kan ju ha dem i mjölkhämtarna i och för sej, men det kanske blir för skuggigt där?
Nåväl, jag hinner väl glömma allt till nästa sommar och så sitter jag där med en ny hög fröpåsar och vet inte vad jag ska göra med dem.
Jag är så hopplös, men det kanske inte är nån nyhet.

…men att så lite i omgångar är inte helt fel om man vill ha fina blommor hela sommarn…

Det händer lite mer för varje dag i husbilen och nu är det inte så mycket kvar, som tur var, för Håkis börjar jobba igen imorgon och jag har redan jobbat en vecka, så vi måste göra allt efter jobbet, eller på helgen, men som sagt det är inte mycket kvar.
Lådor, lådfronter, hyllplan och skåpdörrar. En taklist ska upp på högra sidan med skåra för ljusslinga. Och sen är det bara att försöka gömma glipor så det ser fint ut överallt. Och just det, det ska gångjärn på ena sängbotten, så den är öppningsbar. Vi ska ju ha förvaring under sängen. Och en öppning till katternas kisselåda måste sågas upp. Nätdörren som vi hade i köksöppningen hemma på min gata i stan ska kapas och fixas så vi får två delar till öppningen längst bak, då kan vi ha öppet utan att katterna smiter. Fuskkaklet som ni ser bakom diskhon ska vara dubbelt så hög och det ska en stänkskiva till höger om diskhon med en liten spaljé ovanpå, så det inte skvätter på sängen när man diskar och sånt samt för att dela av litegrann.
Skåpluckorna blev inte med rotting som var tänkt från början, utan jag kanske ska måla mönster med schablon och så ska det på knoppar, sen är det klart.
Det låter som att det är mycket, men när man väl sätter igång så går det fort.

…ja just ja, den ska besiktigas också…men sen så…nästa sommar åker vi iväg… 

De som har följt mej ett tag vet att jag gillar maffiga moln och vackra himlar.
Jag vet inte vad det är som gör att jag blir så tagen av dem, men det är nåt jag gärna fotar och lägger ut här i min blogg.
Så även nu, så här kommer de till alla er som är lika nördiga som jag.

Är det inte helt magnifikt?
Och här kommer en som jag fick av stora storasyster, för jag hade inte min mobil med mej, aningen beskuren, men kolla på det här.

...är jag månne en ängel och att dessa moln är mitt egentliga hem?… 

Idag har vi haft strålande sol från morgon till kväll. Vi har varit ute hela dagen. Jag tog ut dynorna strax efter tio på förmiddagen och in igen efter sex på eftermiddagen.

Så länge det är skugga går det bra att sitta i stolarna, tycker Vilma, men så fort solen når dit så söker hon skugga igen. Alma är likadan.
Alma fyllde för övrigt 5 år igår. Grattis till lilltösen.

Vallmon blommar med två blommor och om ni tror att jag kommer spara frökapslarna så har ni rätt. Inte för fröna utan för att jag tycker de är så läckra när de torkat.

Rosenskäran blommar också lite mer och den har massor med knoppar som kommer att slå ut så småningom.

Jag hittade ett recept i mobilen på laxrullar så vi köpte ingredienser till det.
Färskost, pepparrotsvisp, kallrökt lax och tunnbröd.
Jag kollade aldrig hur mycket av allt man skulle ha utan bredde på färskosten, Håkan la på laxen och sen tryckte jag ut halva pepparrotsvispen ovanpå det och sen likadant på det andra, vi gjorde två stycken.
Sen när vi smakade var det ju starkt som tusan och Håkan frågade om man verkligen skulle ha så mycket av pepparrotsvispen. Eeehhmm…
Man skulle visst blanda ut 3 msk i 200 g färskost.
Jag hade bara brett tunnbröden ungefär som man brer en macka. Det är inga 200 g vill jag lova. Och så en halv tub pepparrotsvisp på det. Inte konstigt det var starkt!
Nu, innan vi åt den andra, bredde jag ett nytt tunnbröd och Håkan flyttade laxen på det. Det som satt kvar av pepparrotsvispen fick sätta smak på det, det gamla tunnbrödet slängde jag. Och nu vart det så bra!
Gott tilltugg eller kanske som förrätt om man har nån bjudning.
Färskosten vi hade var Philadephia med gräs- och purjolök. MUMS!
Väljer man naturell får man tillsätta dill eller varför inte persilja?
Sen kan man ju ersätta laxen med skinka eller kanske leverpastej. Vad man nu tycker är gott.

Håkan har jobbat på duktigt i husbilen och fått kran, diskho och spis på plats. Sågat till luckor och satt upp dem på överskåpen och en massa annat. Och jag har mest bara suttit och stickat, lagat mat och så skulle jag göra blåbärskräm, men den ville inte tjockna så jag satte i mer potatismjölsblandning, kokade upp, men det ville inte tjockna ändå. Däremot brände det fast i botten på kastrullen och det satte sej i smaken så det var bara att slänga.
Nåja, vi har en massa kräm som vi köpt. Tre smaker, jordgubbe, hallon och aprikos. Och så finns det rabarber ute på gården som man kan koka av, så vi lider ingen nöd direkt.

…nästa gång ska jag läsa receptet ordentligt innan jag gör nåt… 

Igår var en jättemysig dag, vi firade min födelsedag då eftersom det skulle vara sämre väder idag, vilket det också är med regn och rusk och inte så varma grader. Trist sitta inomhus när man kan vara ute, man bara byter dag helt enkelt. Mamma orkade vara med också, vilket var så himla kul ♥
Stora storasyster och svåger stannade över natten och har åkt hemåt för en stund sen och vi ska iväg till Happis och IKEA och köpa en madrass till husbilen. Sen ska vi väl jobba på den och försöka färdigställa så vi kanske hinner iväg på en tur innan jag ska till arbetet igen.
Ska bli så kul när jag får börja pimpa och göra det roliga med den. Fixa lite najs and cozy.
Men först måste vi få tag på en madrass, så ses sen när vi är hemma igen!

…det är hon till höger som är mamma till alla dessa gamla tanter… 

Idag har varit en strålande, solig dag. Superhärlig sommar detta, som bjuder på både sol och regn. Precis som det ska vara.
Jag har fixat lite på gården och Håkus har hållit på med husbilen. Det går så sakteliga framåt med den. Jag har målat nästan allt som är i trä, det är bara lite kvar, och så ska vi börja med skåpluckorna och det snart.

Jag har beställt ett puder och penslar från Caia och fick ett sms från Budbee om det. Jag ville ju genast åka och hämta det så vi drog till ICA-Sörbyhallen, men det gick ju inte alls att ta ut nåt paket. Jag installerade Budbee-appen och allt, men nä-äh det ville inte funka. Jag går ut och hämtar Håkus, som satt kvar i bilen då han inte hade nåt på överkroppen, och han försökte få fram koden som man ska slå in, men inte. Det visade sej nämligen att paketet inte hade kommit dit ännu, det var bara registrerat och de skickade med en länk så jag kunde följa paketets väg till mej.
Jag vill väl inte veta hur den tar sej hit, jag vill ha mitt paket! Sluta luras!
Men hade jag bara öppnat sms:et så hade jag ju sett det, jag läste ju bara det som står innan man öppnar det.
Nåväl…nu ska jag gå och laga lite mat. Det blir pasta och Champinjonsås med Karljohansvamp. Så gott! Håkus får steka bacon till, jag äter det som det är.

…flickorna är tillsammans på altanen…så söta… 

Det är torsdagsmorgon och jag sitter vid datorn och grejar och ser en Alma uppe på planket. Jag öppnar fönstret för att få hennes uppmärksamhet så hon inte sticker iväg och säger till Håkus som går och tar ner henne.
Det tog inte länge förrän hon var där uppe igen. Jag gick för att säga till Håkus, men han var inte i närheten, så jag gick dit bak för att prata med och distrahera henne lite. Då hade hon gått in bland lövverket på syrenen och upp på det lite högre gavelplanket. Helt omöjligt för mej att nå henne.
Vilma, som hellre håller sej inomhus varma, soliga dagar, tittar ut och undrar vad det är för ståhej där utanför ♥
Man kan skymta Alma i grönskan i hörnet på planket, där till vänster.

Till slut så kom hon fram ändå och Håkus kom samtidigt och lyfte ner henne igen.
Vi hittade ett hål mellan planket och snurrlisten och antagligen är det där hon tar sej igenom och upp, så det ska fixas nu då.

…”ni ska alltid bry er, låt mej va ifred”, ser det ut som att Alma tänker… 

Igår var vi på marknad i Öjeby Kyrkstad. Samma ställe som vi var på i vintras, men det var många fler utställare nu. Jag och stora storasyster köpte lite kläder, eller det var mest tunikor, men jag köpte även en vit klänning i linne. Gubbarna var väl inte särskilt intresserade utan gick lite före och så hittade vi dem sittande lite här och där när vi kom ikapp.
Jag får visa sen vid tillfälle vad jag köpte. Jag vet att jag alltid säger det och sen visar jag det inte alls, men OM jag tar en bild när jag har dem på så lägger jag ut det här. Jag har nämligen beställt ankellånga byxor och shorts som passar till, ska hämta dem imorgon, de har kommit till lill-Coop på mjölkplejset. Tror det blir fint ihop.
Sen var vi och käkade och surrade lite innan vi åkte hem igen på var sitt håll. Det var en så mysig dag.
När vi kom hem chillade vi lite och sen åkte vi till Biltema och köpte lite grejor som Håkus behöver till husbilsbygget och sen till pappas grav och kollade hur det ser ut där för att därefter fortsätta hem till min gata där jag bor och vattna blommorna.
På kvällen hade vi filmtajms och såg Pokerface, en märklig, men inte alltför dålig film med Russel Crowe i huvudrollen.
Katterna var så klart ute och nu har de mycket sorkungar som de fångar och tar in, till vår stora förtret, men till deras stora spänning och glädje. Hoppas de lär sej snart att hålla sej undan, de små stackarna. Några har fått sätta livet till, medan några andra fått leva vidare, men kanske gått hädan sen, för jag ser ju inte hur skadade de är när de fortfarande kan springa, så jag släpper dem ju fri igen. Nåja, bara de inte dör inomhus så är vi glad.

Idag, första juli, har vi mulet och det har kommit några droppar. Jag har städat här och Håkus har varit till jobbet och fakturerat det som var kvar för juni månad. Vi har ätit korvstroganoff med ris till lunch och sen gjorde jag färdigt vegofärs till tacos som vi ska äta senare till ännu en filmtajm, men vi vet inte än vilken det blir. Hoppas på nåt bra i alla fall.
Ha en fin afton alla och simma lugnt.

…nåja, byxorna var väl inte ankellånga direkt, likadana som på bild, fast blå…

Idag har vi tillverkat ett eget bord till stolarna, för vi hittar ingenting som är nåt att ha och är det så kostar det skjortan, så efter lite inspiration från Instagram snickrade Håkus till ett och gamla glasskivan kom till användning. Så himla bra med dubbel återvinning!

…det tål väder och vind också, tror det kommer hänga med många somrar… 

Idag har vi fått en trottoarleverans, ett bord som vi beställde istället för att åka och köpa det på IKEA. Det är nämligen så att skåpet här inte är kritvitt och så syns det lite ådringar i fuskträet, så det hade inte passat med IKEA-bordet. Därför sökte jag efter ett nytt och hittade detta på XXXLutz.se som passade så himla bra.
Vi hade tur också, för när vi beställde kostade det 1849 kr + frakt 599 kr på kampanj. Nu kostar det 2499 kr + frakt, så det var ju en jävla tur att jag kollade när jag gjorde.
Ibland är det bra när det brinner i knutarna.

Vi ville ha ett bord med både hylla och lådor. Den på IKEA hade en låda på ena sidan bara, den här har två, ett på vardera sida, vilket jag ville ha så det ser fint ut även utifrån. På utsidan kan man ha sånt som man inte behöver nå när man sitter i soffan, som typ värmeljus, vanliga ljus och tändare m.m. Jättebra ju! Vi är så nöjda med den och ännu finare blir det sen när allt är målat och tapetserat, så är det inte så mycket olika ”träslag”.
Vedlåren och spegeln ska ju bli ljusgrå, lite som soffan, men dörrfoder och tak får bli vitt, tapeten är ju också vit med grått och beige mönster.
Det kommer bli så bra.

…bordsskivan är lite ljusare och gråare än på skåpet, men det får vara så…fint ändå… 

Alltså, det här var sista gången jag gjorde nåt åt jordgubbslandet, åtminstone göra om det så här, möjligtvis att jag tar bort lite plantor och häller på ny jord eller gödsel, men aldrig att jag gräver upp alla plantor och sätter om dem igen. Nej och nix, det får nån annan göra. Fy fa-an vad jag är helt slut och färdig. Jag orkar inte ens laga nån midsommarmat, utan jag har tagit en värktablett och tänker gå och lägga mej en stund så kanske jag blir som folk igen om ett par timmar.

Men nu är det gjort i alla fall och hoppas de tar sej nu så jag inte har tagit ihjäl dem med min lite hårdhänta rensning av rötter och planta. Nu är det inga maskrosor, brännässlor, våtarv eller kvickrot i landet. Bara jordgubbsplantor. Nästan lite för många, men jag ville inte slänga. Trots det blev det över, men dem åkte vi med till en granne som sagt att han ville ha, så jag hoppas att han får glädje av dem.
Jag vattnar lite nu och då så de dränks ordentligt och vattnade även när jag tog upp dem hela tiden så de inte hann torka.
Vi får se imorgon hur de mår då.

…nu måste jag vila, för jag mår inte bra alls… 

God midsommarmorgon!
Solen skiner och det verkar bli fint idag och äntligen har Håkus semester han med. Eller den börjar på måndag, idag är han ju ledig på grund av midsommar. Och jag måste komma ihåg att kolla lönespecen nästa månad, att de inte drar en semesterdag för mej idag, som de gjorde där förra sommaren. Det måste ju har varit nån vikarie som inte är riktigt van, för alla andra borde ju veta att midsommarafton är en ledig dag för alla som inte jobbar helg. Så jag har alltså sex dagar kvar att ta ut nu då. Ser fram emot det.
Vi köpte plantjord igår så nu kan jag sätta igång med jordgubbslandet och plantera ut lobeliorna. Vill köpa lite mer plantor, typ margeriter och kanske nån pelargon i vitt. Kan kolla på lill-Ica, för vi måste ändå dit och se om vi hittar nån midsommarmat. Jag ville ha renytterfilé, men det fanns inte på Maxi, bara innerfilé som kostade 799 kr/kg och det var väl lite av det häftigaste laget. Det varar ju så kort stund och ska bara bajsas ut sen så lite billigare får det vara. Jag vet inte, men jag tycker inte att mat är nåt jag vill lägga mycket pengar på. Inget är så gott att det är värt flera hundra spänn. En del är ju så där att de vill smaka stans dyraste det och det…inte jag. Nej och nix, jag går hellre utan den vetskapen och äter sånt som har ett rimligt pris. Nu är väl 599 kr/kg inte heller det billigaste, som renytterfilén vi åt i nyår kostade, men där gick liksom smärtgränsen för mej. Det kan jag betala och inte ett öre mer. Det blir ju typ samma pris som om jag skulle äta på grillen, fast så mycket godare.
Sen har jag paket att hämta också. Om ni tror att det är garn så…ja, ni har alldeles rätt. Det blev lite mer, för jag har ett rosa projekt på gång och den blev i mitt tycke alldeles för kort, jag behöver ett par nystan till, men man kan ju inte beställa bara ett par och betala frakt lika mycket som ett nystan kostar, så jag beställde garn tills jag kom upp i summan som ger fraktfritt. Så nu har jag garn här så jag inte blir sysslolös på kvällarna i soffan.

Ha nu en riktigt skön dag alla och ta det lugnt med alkoholhaltiga drycker.
Drick bara tills ni är bäst och vackrast och därefter bara vatten så mår ni bra imorgon också.

…GLAD MIDSOMMAR ALLA ♥… 

 

Vi har ekorrar som håller till här i närheten, en mamma med sin unge, som är vuxen nu, men när ungen var liten räddade Håkus livet på den. Den hade fastnat mellan väggen och en hylla, i lilla garaget, med frambenen på hyllan och resten av kroppen hängde ner och den sprattlade och försökte komma lös när Håkus öppnade garageporten. Han hjälpte den lös och den sprang längre in i garaget och vi fick vänta med att stänga igen tills vi var säkra på att den sprungit ut.
Vi tror att det är samma som springer omkring här. De använder planket som ”motorväg” och tidigare har den varit mycket trafikerad, men sen Alma tagit sej upp på den så har det minskat.
Idag satt Alma vid komposthögen, eller det som var en hög tills Håkus grävde bort det mesta, och jag hörde nån som smattrade nåt så kolossalt i rönnen och när jag gick dit och kollade så var det ekorren, som vi tror är ungen, som fått syn på Alma.
Jag stod kvar tills den försvann vidare i lövverket på närliggande träd, för jag ville inte att den skulle klättra längre ner för att retas med henne, så jag var beredd på att skrämma den rejält. Får hon tag i den blir vi olyckliga.
Än så länge har de klarat sej i alla fall. Skönt! De är ju så söta.

…gillar för övrigt kameran i min nya Samsung Galaxy S24… 

Nej, det blev ingen åska igår. Inget regn heller. Molnen passerar bara förbi, men det ska regna nästa vecka, så klart när min semester börjar, fast det behövs ju, så jag klagar inte…än.
Idag ska vi åka och köpa nya utemöbler. Det är bara stolar som vi ska ha på gräsmattan, i skuggan där vi får svalka soliga dagar, det blir så varmt mot planket då. Och så ska vi köpa en batteridriven gräsklippare.
Sen får vi se vad vi hittar på. Jag måste bli klar med alla plantorna i alla fall och sen måste vi snickra till ett litet bordsunderrede till glasskivan som är kvar efter det lilla rottingbordet. Vi har slängt alla de möblerna, men behöll glasskivan som kan återanvändas.
Det är soligt, men blåsigt och just nu ca 18°. Ganska mycket moln så får se om de drar ihop sej, men måste göra färdigt därute ändå. Man får klä sej om det blir kallt.
Blir det regn får vi syssla inomhus.
Låter som en plan, va?

…måste köpa målarfärg också, det ska ju renoveras i tv-rummet här… 

Så var det äntligen fredag och inte vilken fredag som helst utan fredagen före semestern. Hur skönt?
Jag ska njuta för fulla muggar. Har en förhoppning om en bra sommar, men det återstår att se. Det har börjat bra i alla fall. Åtminstone om ni frågar mej. Jag tycker att det har varit alldeles lagom temperatur och fint och soligt. Jag har ju gett upp det där med att bada i havet, så inga krav på heta dagar.

På jobbet har måsungarna börjat lämna boet och springer iväg på äventyr. De som fötts uppe på taken faller ner alldeles intill vägrakan där jag brukar gå, men som tur är har jag inte gått nära nån ännu, dock har min kontaktperson blivit attackerad av en beskyddande förälder så han kom och förvarnade mej om det.
När jag kommer tillbaka dit är måsungarna stora och flygfärdiga så jag behöver inte tänka på det mer, för nu börjar SEMESTEEEEERN!!!

…de är ju så söta när de är små… 

Så har vi då anlänt ute på landet och äntligen fick Vilma och Alma komma ut, på riktigt och inte bara en fjuttig balkong. De lever livets kattliv.

Alma har ännu inte hittat nån väg ut över planket, Håkus har skottat bort komposthögen som hon hoppade från förra sommaren, och vi hoppas att hon inte hittar nåt nytt litet kryphål utan håller sej inom inhägnat område.

Björken som gick av i höststormen – eller var det vinterstormen? – grönskar ändå för fulla muggar.

Ser inte riktigt klokt ut.
Synd att just den gick av, den var min favorit, hängbjörken.

…nej, huset håller inte på att rasa ihop, det är för att jag vinklar mobilen uppåt när jag tog bilden… 

Jag har fått färdigt en tröja under den här tiden, som är blockad och använd en hel del, och har börjat på en enfärgad med raglan, helt i rosa, som snart är klar och stickar även på en filt. Det är ju nåt som jag inte väntar med, förutom första dagarna på min korta semester, där när vi skulle börja med rummet, då fick jag en svår yrsel som kommer från axlarna och nacken, så jag blev liggande i tre dagar, de två första inte hela dagen, men den tredje kunde jag inte göra nåt annat än stretchövningar och ligga still. Sen började det äntligen släppa och jag blev mej själv igen.
Och det är inte kristallsjukan, utan det är nacken, och det vet man i och med att det inte är rummet som snurrar utan mer som att man själv är på fyllan. Kristallsjukan gör att hela rummet snurrar. Det är därför den även kallas karusellsjukan.
Om ni skulle drabbas av nåt liknande så finns det bra instruktioner på stretchövningar på Youtube.

…superskön…lite lång i ärmarna, men de går ju att vika upp… 

Sent omsider kommer då ett litet livstecken. Jag ber om ursäkt för ett så långt dröjsmål, men det har tagit så här länge att få min dator inkopplad.
Allt har dragit ut på tiden och vi är inte helt färdiga ännu. Listerna till bokhyllorna kom förra veckan och har inte packats upp ur sin förpackning, men jag ska göra det i helgen.
Så det är kvar en del att göra, men det mesta är färdigt och det ser ut att bli bra. Jag har bara lite mycket grejor som jag ännu inte rensat bort. Jag är som Pernilla Wahlgren, har lite svårt att göra av med saker, för det KAN ju vara bra att ha…till nåt…inte vet jag.
Jag SKA ta mej i kragen och slänga. Jag vet ju att jag hade gjort det om jag skulle flytta. Hade aldrig dragit med mej allt skrot till nya stället, så hur ska jag lura mej till det? Jag är ju inte så lättlurad. Jag får försöka tänka att allt som jag inte måste ha inom nästa månad ska bort. Då menar jag förstås inte böcker och sånt, utan bra-att-ha-men-till-vad?-saker. Om ni förstår vad jag menar. Jag har väldigt mycket sånt. Som hittills, under alla år, inte har varit bra till nåt. Det har bara tagit plats i onödan.

Ja, ja…nu vet ni iallafall att jag inte gått hädan och inte lämnat er i sticket, jag har bara inte kunnat skriva, för datorn har inte varit igång.
Vi har inte åkt ut till ranchen ännu heller, men ska väl det i början på juni. Tror jag. Håkis måste bara få bort högen i komposten så Alma inte har nånstans att hoppa upp på planket. Sen ska vi dit och fortsätta med husbilsbygge och tapetsering av tv-rum och allt vad vi har där att göra.
Det är mycket nu…
Men det blir ju bra.
Det är mödan värt.

…visar mer sen när det är klart…nu sängen… 

Titta på de här tulpanerna! Jag har ju köpt lila tulpaner oftast, ibland två buketter – ena med lila knoppar och den andra vita knoppar med lila stråk i – de lila har de senaste åren inte velat slå ut. De växer inte ens utan dör så som de var när jag köpte dem.
Nu hade Willys rea på en bukett om sju tulpaner, 34.90 bara, så jag tog helt sonika en annan färg. Den hade små och knubbiga knoppar, såg inte alls ut som de andra.
Hur gulligt?
Nu börjar de slå ut. Och titta så fina de är! Det är liksom dubbla kronblad.

Älskaaar’t!

…det blir korta, knubbiga tulpanknoppar hädanefter… 

Jag skulle ju sticka en till långtröja som den gråa med mönster-ok och det har jag gjort nu, fast inte en lång en. Jag hade bara fyra nystan av det beigea garnet, så det blev en höftlång tröja.
Jag har till en början använt mej av riddari-mönstret, men som vanligt gjort nåt helt annat på axlarna och mot halsen.
Blev så nöjd med färgvalet, jag bara älskar det. Har dock fått repa upp och börja om, för jag hade först svart och rött där i mitten, men bytte sen till ett i aubergine? (eller vad det är för färg, det är som lila/vinrött) och mellangrått. Det blev sååå mycket bättre, tycker jag, till det varm orangea och bruna och inte så skarp kontrast.
Högst upp vi halsen ser det ut som svart garn på bild, men det är mörkbrunt irl. Annars tycker jag att kameran tog upp färgerna hyfsat bra.
Tror jag kommer bo i den tröjan. Den är stickad i Novita 7 bröder, Drops Lima och Drops Karisma, precis som långtröjan och blir så skön efter blockning.
Nu kanske många tycker att det är en hösttröja och det tycker jag också, så jag får ha den lite nu innan värmen kommer och sen lägga undan den till hösten. Och då ska jag ha den på varje dag fram till december.

Ja, kanske inte varje dag, men nästan 

…äääälskar färgerna!… 

Sååå, vad har hänt sen sist?
Ja…vi har bland annat hunnit vara på 60-årskalas. Det var min syster som fyllde och ingen av de små stjärnorna ni ser på bild, men de var med och var de enda som ville vara med på bild. Eller om de ens var medveten om att jag tog den, vet jag inte, men bilden är därifrån i alla fall så jag lägger ut det som enda bevis på vårt besök. Vi hade väldigt mysigt och trevligt och vi käkade kinamat och tårta och kaffe och småkakor och efter ca fyra timmar började vi färden hemåt, för vi skulle ju handla också.

Sen har det varit fettisdagen och det blev semlor både på jobbet och hemma. Och så klart lite andra dagar också, vi är ju lite av traditionsbrytare där, de är ju alldeles för goda för att bara ätas en dag per år. Vi var till mamma också förra helgen med minisemlor och fikade. Det var så mysigt.

Sen var det ju alla hjärtans dag och jag fick ett så fint halsband i ett jättefint hjärta.

Man öppnade det åt sidorna och det första man såg var en ros och under den en liten låda som man nu kunde öppna och där i låg halsbandet och ett litet kort.

Han är ju egentligen inte ett dugg romantisk, men ibland överraskar han. Så himla gulligt

Och i fredags kom svägerskan och övernattade, för hon skulle på begravning som var klockan 10 redan, så för att slippa vakna så tidigt, stressa iväg och köra många mil så var det bättre att komma till oss kvällen innan. Vi käkade pizza och hade mysigt och Alma och Vilma – som får vara med på bild i hennes ställe då jag inte tog några under kvällen – lät sej bli klappade efter en stunds tvekan.

 De har ju inte synts till här på ett tag så ni undrar väl var de har tagit vägen, men de lever och mår gott. Längtar ut förstås nu när det blir ljusare och mer soliga dagar, då tror de fort att nu är det vår! Men inte riktigt än, det är några månader kvar till de får komma till ranchen och vara ute. Jag går inte ut med Alma i koppel nu, det är för mycket snö och hon vill inte vara länge, så det är ingen idé och hon får ju komma ut ”på riktigt” sen så hon får ha tålamod helt enkelt.

Ja, det var en liten uppdatering på en del som hänt, det var ju längesen jag skrev. Måste försöka bli bättre på det, annars vet man ju inte vad man gjort när allt faller i glömska. Det är åldern, ni vet.
Ha nu en fin söndag, alla fina människor där ute. Här har vi sol, -7° och vindstilla, så det hade varit skönt att gå ut en sväng. Kanske att jag gör det, vi får se.
Ha det bäst och på återseende 

Ja, som rubriken säger så har stormvindarna hittat hit. Vi har inte värst här, ingen har tvingats stanna hemma, men vägarna ser förjävliga ut med alla grenstumpar som blåst av träden. Får se om de kommer och städar upp det där, eller om det ska se ut så ända fram till våren.

Den vackraste björken ute i ranchen, hängbjörken som jag gillat så mycket, har blåst av på mitten. Den var död och hade inga löv i somras, mer än på grenarna nedan, och vi har tänkt boka nån att komma och fälla det och det var just för att det var så högt så det gick inte att fälla helt, utan var tvunget att kapa av i mitten först, men nu har ju moder natur åtgärdat det och vi kan fälla det själva till sommaren. Måste bara försöka få den övre delen att falla till marken först.
Sen får vi mycket ved. Synd bara att det måste vara den vackraste björken att stryka med först.

Sen, som om det inte vore nog, så har ett stort slukhål öppnat sej mitt på vägen där vi kör ut från mej, här på min gata i stan där jag bor. Tur att det inte var just när vi kom puttrandes fram i Kian, och ingen annan bil heller för den delen. Ingen som hade fastnat i alla fall. Åtminstone inte när vi såg den första gången. Nu undrar jag bara…kan det finnas fler slukhål i närheten som väntar på att öppnas? Kommer huset att följa med ner i hålet? Och i så fall, kommer vi att bo på första eller andra våningen då? Eller kanske till och med på markplan?…undrar jag förstås inte, men det var kul i skrivande stund. Jag är ju lite töntig.

Ja, det var lite av vad som försiggår här uppe i norr.
Det är den första februari, vabruari som det även kallas p.g.a alla sjuka barn, men även vuxna. Det går ju både influensor och magsjukor just nu och jag hoppas innerligt att vi klarar oss från allt sånt. Jag vill INTE bli sjuk i nåt av dem, så låt oss gå odrabbade förbi den här perioden så är jag evigt tacksam.
Det är även skottår i år, så det är skottmånaden vi inträder nu, vilket innebär att alla kvinnor får fria till sina kärestor, fast egentligen gäller det hela året, men det tänker inte jag göra. Jag vill förbli ogift och behålla mitt vackra efternamn.
Nu måste jag gå på klo så…vi ses!

                                                                                         

Min tröja som jag la upp på nyårsafton är färdig. 12 dagar tog det. Jag tror jag stickar ett par tröjor i månaden och det blir ju en hel del, så jag måste nog börja sticka på nåt annat, kanske typ kuddfodral och sockor, vantar och mössor. Jag har ju inte plats för alla tröjor.
Meeen, det finns ju så många fina mönster så jag kan inte låta bli.
Min nyårströja är inspirerad av ett mönster jag hittade, som vanligt, på instagram hos Villatarinoita, en finsk designer…?
Jag gjorde hela mönstret exakt som på bilden, det enda lilla jag ändrade är mudden som jag gjorde i två aviga och en rät och så högst upp, vid halsen, där jag stickade ett varv med bara brunt, för att avsluta mönstret. Sen att kragen blev lite eljest är för att den är nyblockad, men den brukar rulla ner sej så där efter ett tag. Vet förresten inte om hon har stickat ett par aviga och räta, men jag gör det för att kragen inte ska rulla ner alltför mycket.
Sen ändrade jag färgsättningen till det som jag hade hemma.
Mitt garn: ljusgrå och blå är Novita sju bröder och mörkbrun, brunröd och rosa är Drops Lima.
Min till vänster och original till höger.

 

Och så gjorde jag den lång. Jag kan ha den som klänning om jag vill.
Älskar!
Och ja, jag ska sticka en liknande i andra färger och mönster. Jag kan ju bara inte låta bli när jag har lika mycket av samma garner, bara andra färger. Får se vad det blir, men i alla fall nåt med beige och vinrött.

…ni ser hur kameran missvisar färgerna på nedre bilden…men den övre stämmer ganska bra… 

Nyårsafton förflöt som så att vi chillade mest hela dagen i soffan och såg film efter film, förutom när jag gick i sovrummet och hängde upp tvätt, då tittade jag på fruarna i Miami ett avsnitt.
Sen har jag suttit med stickningen i stort sett hela dagen, när jag inte spelade på mobilen – ett spel som liknar majong fast det är olika växtarter som blommor, gröna växter, alger och svampar m.m – eller lagade maten då.
Ringde till mamma strax före tolvslaget och hon hade just vaknat så hon hann med det också, och jag slapp väcka henne. Vi pratade en stund och önskade Gott Nytt År och sen satt jag och Håkan uppe en halvtimme till ungefär innan vi också gick och la oss.
Festligare än så är vi inte här i mitt lilla residens.

Det blev ingen middag igår. Den där mättnaden höll i sej så länge och med all läsk och choklad hann man inte bli hungrig igen. Dock så lagade jag maten idag och det blev så gott! Renytterfilé är som oxfilé i konsistensen och inte alls som fläskytterfilé, som är vanlig kotlett utan ben. Det är så mört och gott. Lite mer viltsmak, men med alla tillbehör känns det inte så mycket. Så nu är vi mätta och belåtna igen, för det är inte så längesen vi åt. Nu får vi inte sätta i oss mer idag, utan nu blir det bara att ta lite läsk eller nån varm dryck, kanske nån liten kaka eller godis, och sen huppe tidigt i sänga för imorgon är det arbetsdag igen. Nu är det slut på all ledighet. Trettondagen är ju under helgen, så nu är det vanlig vardag som väntar, ända fram till påska.

…det blev kvar till imorgon också…skönt att slippa fundera på vad man ska äta…vi ses… 

Nyårsafton. Vi har precis intagit en jättegod luddag?…midunch?…vad man nu kan kalla en väldigt sen lunch. Eller så orkar vi inte äta mer idag och så får det bli middagen helt enkelt. Vi gjorde bakpotatis med hemgjord räksluring och gratinerad hummer med vitlökssmörade baguetter till. Och det var så jävla gott alltså!
Räksluringen är min egen, men receptet till hummern finns på mathems sida. Den har fått 5 stjärnor och jag förstår varför. SÅÅÅ såå sååå gott!
Dock kommer vi inte gratinera dem i nåt hummerskal i fortsättningen, för så mycket jobb för så lite liksom. Nej! Vi funderar istället på att gröpa ur baguettehalvor och fylla hummerblandningen i dem och sen in i ugnen en kvart. Tror jag blir hur gott som helst och man slipper sitta och pilla och peta för att få ut allt innehåll, för man vill ju äta precis allt!
Men det var ändå kul att prova och vi lagade maten tillsammans, vilket är så roligt, så det kommer vi göra oftare, typ på lördagar när Håkan inte ska hem.

Annars hittar vi inte på nåt särskilt. Det blir en lugn kväll, som vanligt, med bara tv-tittande (jag med stickningen i högsta hugg) och lite godis…och kanske blir det en sen middag, eller supé, senare på kvällen. Vi har renytterfilé och jag tänkte göra potatisgratäng till med ädelostsås och beasås, stekt sparris och små plommontomater. Kanske att vi orkar få i oss det om vi äter riktigt sent. Typ klockan 21 nånting. Men vi ska ju vara uppe ända till efter 00 så det är ju inte alldeles för sent, så det blir nog det ändå.
Och för alla som inte har hängt med så är jag inte pescetarian längre, utan flexitarian, jag äter kött ibland och då allra helst vilt. Och allra helst ren- och älgkött. Men oftast blir det vegomat.
Så då har vi klarat ut det…vad mer? Jag sitter här i en svart klänning, håret är nytvättat efter att ha tagit årets sista dusch och har inte satt upp det i nån svans än. Inget smink har jag, för jag duschade innan matlagningen så det är ju ingen idé att sminka sej efter det, så sent, jag ska ju ändå bara vara hemma, och nu längtar jag till soffan och min stickning och titta på nån film eller tv med lite julmust i glaset, snacksa på lite ostbollar, chips och lite choklad i väntan på tolvslaget.
Och kanske lite supé också, vi får se, annars blir det till middag imorgon.

Ha nu en fortsatt skön nyårsaftonskväll…?…och på återseende.

…herre min skapare så mätt jag är… 

Julklapparna är på plats. Så här sena har vi aldrig varit med det. Dagen före julafton…? Fast det är väl egentligen så det ska vara, så i år gör vi väl rätt helt enkelt.
Nåja, varför stressa? Det är ju julefrid vi ska känna.

…jaha…då var det bara vad vi ska äta som står på agendan… 

Att slå in julklapparna var lite av en utmaning…

…men det gick om än aningen besvärligare…     

Här råder julefrid och julkänslorna är på topp. Jag har inte slagit in några julklappar ännu, men ska väl göra det imorgon eller kanske fredag, jag håller på och stickar en tröja som jag gärna vill ha på julafton, så det blir inte så mycket tid för annat här. Jag kommer att hinna, det vet jag, men det blir ändå att jag vill bara sticka och sticka för att vara på den säkra sidan. Den måste blockas också, för den är…inte stickig, men hård liksom, sträv…jag vet inte hur jag ska förklara, men jag tror att med lite blockning kommer den att mjukna och få ett bättre fall. Fin blir den i alla fall och som vanligt är det ett mönster jag sett en bild på som jag genast kopierar. Och nu har jag inte gjort några ändringar annat än att tröjan på bilden är med runt ok och min blir med raglan och mönstret sitter under den, alltså under armhålorna.
Jag har åtminstone hunnit baka lussekatter och jag bakar ju dem som vaniljbullar, fast den här gången hade jag russin också. Nu var det ju så att jag råkat, eller råkat och råkat, det var helt medvetet som jag tog med mej vanillinburken till ranchen, för jag skulle baka där i somras när vi var där, så jag hade ingen här hemma. Vad göra? Jag vill ju ha dem så, men tänkte att jag får väl göra vanliga lussebullar då. Men så kom jag på…jag hade ju marsánpulver. Googlade om man kunde använda det istället och mycket riktigt var det vanligt förekommande i olika bullar och andra bakverk, så det tog jag istället och strödde över smöret och strösockret på den utkavlade bulldegen. Det blev riktigt bra och jag fick mina goda vaniljsaffransbullar.
Annars så har vi köpt den mesta julmaten och har bara lite kvar att införskaffa, så det ska vi göra imorgon, efter Håkan har slutat jobbet, så slipper vi åka på lördag och kan chilla hela dagen istället.
Vi har haft lite varmare nu i ett par dagar och fått lite nysnö, som är sån där tung blötsnö. Jättejobbig att skotta, men ack så vackert det är när vägarna är vita och inte ett gruskorn så långt ögat kan nå. Trädens grenar är snötyngda och gatlyktorna avger ett varmt sken när det börjar skymma. Jag kan få sån lust att gå hur långt som helst och bara ta in allt. Tyvärr har jag inte gjort det när jag varit trött efter dagens slit på arbetet, men under julledigheten ska jag gå åtminstone nån långpromenad. Och ta lite bilder. Känner att jag längtar efter det. Och då är ju tröjan klar och jag bara har nåt vanligt på stickorna, som får ta hur lång tid det vill.
Ja, snart är julen här och sen är allt över, men jag tror inte att jag kommer vara lika sorgsen över det som jag brukar, för det kommer så fina dagar när det blir ljusare för varje dag och vi börjar vår resa mot våren. Så det känns riktigt bra och jag har hängt med denna julen. Jag har tagit in allt och verkligen fått julkänslor av alla julvloggar, julbilder på instagram, julbak och julmusik när jag håller på och rumsterar i köket. Ja, jag tror inte att separationsångesten kommer att vara så stor. Bara lite, för det får jag ju alltid när man ska städa bort allt.
Nu ska jag hoppa i duschen och sen fortsätta sticka på min jultröja, som inte har nåt julmotiv alls, den är bara röd och grå, så jag kan ha den när som helst, men ändå nåt jag vill ha på julafton. Jag tar ju inte på finkläder utan varmt och bekvämt ska det vara. Fast jag tror att jag har lite varmare i lägenheten nu…har jag fått en känsla av.
Tack för nu och på återseende, mina bästa läsare. Vad jag är glad att ni tittar in här, om än jag skriver rätt mycket för egen del, men ni är så välkomna ♥

…det har blitt kallare nu…-12° är det nu… 

God kväll eller god natt, vi ska strax huppe i sänga, jag tänkte bara slänga in ett litet inlägg så här, första advent och allt. Trots det har jag inte tänt nåt första ljus, jag får helt enkelt göra det imorron.
Om det är nån som tror att jag julpyntade igår så har ni helt fel. Så klart gjorde jag helt tvärt emot vad jag sagt, men idag har jag hållit på typ hela dagen. Därav blev det inget adventfirande här. Jag har ljusstaken framme, på sin plats, men inga ljus i ännu. Jag gav upp när jag var färdig med all pyntning.
Just det, stjärnorna är inte uppe än heller. De ligger i soffan än så länge så jag får hänga upp dem imorron då.
Nästa jul ska jag i alla fall börja tidigt. Kanske redan i oktober, för jag brukar längta så redan då. Nu var det som att jag sett så mycket pynt på instagram och YT videor, så jag blev otaggad helt enkelt.
Nåja, det är klart nu, äntligen, så när som på dessa stjärnor…och en sak till kom jag på! Grangirlangen med belysning på sänggaveln har jag inte heller fått på plats.
Imorron! Imorron ska jag göra allt klart. Det ska jag. Efter jobbet. Nån gång. Kanske efter maten. Vi får se, men upp ska det. Allt ska vara klart imorron.
God natt och ses annan dag.

…om det fortsätter så här varje år så slutar det med att jag inte hinner få nån jul alls här…  

Jo, den där julmarknaden…den gick fort att besöka. Vi blev inte långvariga alls. Jag vet faktiskt inte om vi var längre än en kvart. Tror inte det. Det var så jäkla kallt. Eller egentligen inte, det var väl en -3° si sådär, men det blåste isbjörnar. Som bet kinderna av en.
Men stora storasyster köpte i alla fall en julklapp, sen drog vi mot Dollar$tore och där köpte jag lite julgranspynt, julklappsrosetter och adresslappar, en kastrull och två nya matskålar till Vilma och Alma. Lite godis också.
Därefter åkte vi och käkade lite mat innan vi skildes igen och drog hemåt åt varsitt håll.

Alldeles innan vi lämnade julmarknaden kom vi på att vi inte tagit en enda bild heller så vi skyndade oss att plåta lite. Det blev en på kyrkan…

…och en på en gata i stugbyn. Så mysiga gamla hus. ♥

Och i ett av dem satt en söt liten hund i fönstret och tittade ut. Den tänkte nog också att idag var det riktigt fint väder för att vara inomhus.

…nåja, det var kul att träffa syster och svåger i alla fall…alltid något… 

Nu är min, kanske finaste tröja, färdig. Inte blockad dock, för jag har precis fått av den från rundstickan. Behöver inte väva in några trådstumpar då jag gjorde det så fort jag var färdig med oket, så det var bara den sista lilla stumpen som behövde vävas in efter avmaskning. Så skönt!

Och som jag lovade så kommer en bild på originalet, som jag fått inspiration ifrån till min variant. Hon heter Tiina, som har gjort den, och är en finsk stickdesigner och heter neulova_kettu på instagram. Finns så mycket snygga tröjor där som gör att jag bara vill sticka flerfärgsstickning nu. Den här har jag stickat uppifrån och ner och i och med att jag valde bort mönstret på ärmarna så blev jag inte less, så jag kan börja på en ny med detsamma om jag vill. Annars brukar jag ju vilja göra nåt annat emellan, för att jag tröttnar på flerfärgsstickning. Den här har också fyra färger samtidigt ibland och det är ju i regel min mardröm, men av nån anledning gick det så bra nu, så jag har inte blivit avskräckt. Den här var riktigt kul att sticka, så det blir snart en till. Och fler ska det bli. Jag planerar en grå med vitt, svart och lila i två olika nyanser. Och sen en ljusgrön med vitt, svart, koppar och mörkgrönt. Och sen en svart med vitt, grått, brunt och koppar i mönstret.
Om det sen blir samma mönster eller nåt nytt återstår att se, men jag är taggad på att börja med nästa. Frågan är bara vilken av dem jag ska välja…?

…så kul att äntligen få börja använda den… 

Håkis är på väg upp till J-mokk och skickade en så fin bild.
Så vitt och fint det är på vintern. Och med den där blå himlen och solsken…det är så vackert.
Jag äääälskar’t! ♥

…hur kan folk klaga på detta?…jag fattar inte… 

Ett år har gått sen du fick somna in, vår tappre lille Valleman. Ibland sköljs man över av saknad när man blir påmind av dej. När vi kom tillbaka till stan nu på hösten och jag satte in nånting i skafferiet och såg dina matburkar längst ner, då högg det till i hjärtat.
SOM vi vill ha tillbaka dej. Men det går ju inte. Vi får vänta tills vi ses i Nangijala. Det dröjer ett tag här i jordelivet, men för dej kommer det kännas som nån månad bara…har jag hört.
Jag hoppas att du är med Nalle och Hampus och att ni har det riktigt gott. Utan krämpor. Bara härliga sommardagar där ni kan springa på ängarna och jaga sork och insekter. Och slumra under nån buske.
Eller är ni kanske kvar här hos oss?
Nyss, när jag tvättade mej inför läggdags så kände jag nåt mot benen och jag tittade ner och trodde det var Alma, som alltid stryker sej emot en, men det var ingen där….om det inte var du? Eller Nalle. Eller Hampus. När man ligger i sängen så känner man ibland att madrassen tyngs ner, som att nån av katterna kommer och går där, men när man tittar så är ingen där….om det inte är nån av er. Vi vill gärna tro det, så vi brukar säga att det är så. Att ni besöker oss lite nu och då. Jag hoppas att det är så, men också att ni är i Nangijala och har det så härligt som bara en liten katt kan ha. Och att ni väntar på oss där.
Kram från oss alla älskade lilla vännen. Vi älskar dej. Och Nalle. Och Hampus. Vi ses snart.

Jag har blitt en sån som är sjuk. Jag är förkyld. Jag brukar känna i näsa och svalg att det är nåt på G, fast sen går det över och jag är frisk som en nötkärna, men i torsdags kände jag att det var ”på riktigt”, att denna gång skulle det nog inte gå över, vilket det inte gjorde utan igår, fredag, stannade jag hemma från jobbet och tog hand om mej istället.
Vi skulle egentligen till kära mor idag, lördag, men det går ju inte nu då, typix!, men vi får ta det nästa helg, om nu inte Håkis blir sjuk också. Förhoppningsvis inom snar framtid i så fall.
Jag tror inte det är nån sorts Covid i alla fall, utan det känns som en vanlig förkylning. I och för sej så har den ju övergått till nåt liknande och inte alls så farligt som innan, vad jag har hört, så man vet ju aldrig. Det jag lider av är nästäppa, rinnande snor, huvudvärk och hosta. Igår hade jag även värk i knävecken en stund, men det kan ju ha varit lite febervärk. I morse, klockan 4, fick jag gå upp då jag inte kunde ligga p.g.a huvudvärk, så jag gick ner och tog ett par treo, satte mej i soffan tills de gav verkan och somnade sen för att vakna igen vid halv niotiden. Har ringt mamma och sagt att vi inte kommer.
Håkis är ute och fixar på gården, jag och katterna är inne. Jag öppnade åt dem igår så de fick gå ut, men de kom in stup i kvarten. Inte ens Alma, som smiter hur lätt som helst, ville vara ute. Vi vet nu, för övrigt, hur hon bär sej åt. Hon står på komposthögen, det som är kvar av den, och hoppar helt sonika över rullisten, så att hon hamnar på den överliggande plankan på planket.
Vi får ta bort hela komposthögen nu när alla löv trillat av träden, då kanske man ser vad man gör, det var inte så lätt i somras när det grönskade för fullt. Undrar bara om man kan köra på gräsmattan med traktorn nu när det är så blött, eller om man efterlämnar djupa spår…? Det går i alla fall inte att gräva för hand då det är massor med rötter i kompostjorden.
Nåja, imorgon åker vi till stan, så det kanske blir nästa års bekymmer.
Ha det så fint nu alla och hoppas ni håller er friska och krya.
Ses annan dag  ♥

…själv ska jag göra vad jag kan för att tillfriskna här… 

Söndagsförmiddag. Det är en solig dag. Bra för flickorna så de får vara ute in i det sista. Dock har vi ändrat planerna på att åka till stan denna helg, vi tar det nästa istället. Det var för att Håkis åkte och handlade själv och tog ju med sej allt hit och jag tyckte att det skulle bli så jobbigt att släpa med sej all mat och alla kläder och grejor som man tagit med sej hit. Bättre att istället åka och handla nästa lördag, lämpa av all mat hemma hos mej, förutom det vi ska ha just då som lite godis och sånt. Då slipper vi bära med så mycket härifrån.
Sen, om det blir fler såna här fina dagar så får flickorna vara ute lite till, innan de blir innekatter för vintern.

Håkis håller på och fixar ute. Han ska byta ut de dåliga solcellslamporna, som lyser svagare än en eldfluga. Helt värdelösa, måsta jag säga.
Vi har inte slängt blommorna ännu, men det står på agendan.

Och Alma syntes inte till nånstans på gården och Håkis säger att hon nog har smitit igen, och just som han sagt färdigt meningen så ser han henne sitta på planket.

Undrar om det är genom håligheten där under henne som hon smiter. Håkis har täppt för där, men det har ramlat av. Kan det vara hon som river bort det för att kunna ta sej igenom? Den lilla rackarungen!
Där sitter hon och fundilerar.
”Tänk sicken ett liv jag fick ändå. Vandra runt här på mina ägor. Skrämma iväg inkräktare. Jaga sork. En och annan ödla med i och för sej. Gå in när jag blir frussen om tassarna. Äta mej mätt. Gosa med ma och pa. Jävlas med syrran.
Jaa…he kunde inte blitt bättre……..uh-oooh…busted!”

…ja, de har ett rätt så gott kattliv ändå, di små pälsbarnen… 

Om det är nån som tror att Alma höll sej inne på gården så har ni alldeles fel. Där satt väl jag vid datorn och när jag tittar ut genom fönstret ser jag nåt röra sej på andra sidan planket. Grannkatten, var min första tanke…ända tills jag såg ansiktet på den…ALMA!! För helv…
Hon har alltså ett annat ställe där hon smiter ut och vi har ingen aning om var det är, för nu har vi täppt till alla håligheter, satt en till rullist på delen som ingen hade, för det var så mycket grenar och kvistar så vi trodde inte det behövdes, och ändå tar hon sej ut på nåt obegripligt sätt. Eller har hon bara kommit på att hon kan klättra i träd?
Nåja, hon kom in i alla fall sedermera och är ju så söt så man kan ju inte vara förgrymmad på henne.

…asså, den katten är så älskad och hon är så medveten om det… 

Nu är det hjort, sa älgen när han tvättade sej ren.
Och det är just vad vi har ätit här i dagarna två, nämligen renytterfilé…med hasselbackspotatis. Till den ska man ju ha nån viltsås och jag googlade för att se om jag hittade nåt recept, men det skulle vara svartvinbärsgelé i och det hade ju inte jag så jag tog ett par skedar lingonsylt i vanlig brunsås och kryddade lite extra med salt, vit-och svartpeppar, vitlökspulver och så en skvätt grädde. Vet ni hur gott det blev?
Det blev maaagiskt gott! som Håkis sa.
Och så gjorde jag vitlöks- och persiljesmör som vi satte både på potten och köttet. MUMS!!
Inte så tokigt ändå, det där att fylla 60, för det här fick han i present och det finns nog en till, nåt mer är det i alla fall, men vi har inte kollat om det är just filé.
Det räckte till idag också så det har vi ätit alldeles nyssens. Lyx, lyx, lyx!

Nu blir det väl att sitta med stickningen en stund, jag håller på med en randig tröja för tillfället, och sen får vi wienerbröd till efterrätt, men kände att jag måste vänta en stund, så man inte blir alltför mätt i magen.
Katterna får vara ute, men de kommer in hela tiden. Det är lite för kallt när det bara är 11° ute, men ändå vill Alma ut en stund, för att sen komma inrusande och upp på Håkans mage, där han sitter vid datorn. Hon är för go den lilla tjäjen! ♥

…ja jisses, att man kan ha det så bra…strålande tider, härliga tider… 

Hallå hej alla! Long time no see!
Vi bockar av ännu en vecka i almanackan, ännu en arbetsvecka avklarad och vi har ledig helg. Det är lördag och vi fick ett litet återbesök av sommaren. Det har varit så fint väder med sol och värme och i skrivande stund, klockan är snart 19.00, så är det fortfarande 18° ute. Det var en glad överraskning, på min ära.

Här har det mätts och sågats och provats och limmats och skruvats. Vi har kommit ännu lite längre med bygget. Känns så bra!

Sen ska det spacklas och målas och det är där jag kommer in, då är det jag som står för fiolerna, så jag kommer att plugga in hörisarna i öronen, slå på en podd och måla så färgen skvätter. Eller jah, jag får väl vara lite försiktig så det inte stänker på väggar och möblemang, men ni fattar…
(Golvet spelar ingen roll, för det ska ju på ett laminatgolv sen.)

Har klippt gräset på framsidan också och det är så mycket mossa och svamp nu, efter den blöta sommaren, så nästa år måste vi köra vertikalskäraren, som luftar gräsmattan, så den blir lite finare, men jag måste ju tillstå att det är ytterst bekvämt att gå på, så egentligen hade jag ju velat ha det så. Fast jag vet inte om det lämpar sej, man måste väl vara lite vuxen och göra såna däringa tråkiga saker bara för att det förväntas av en.

Vi har gjort veckans matinköp och jag hittade såna godbitar med moccakräm i, av Delicato, så himla mumsigt till en kopp kaffe. Nu gör vi inget mer ikväll, vi fortsätter imorgon och hoppas på fint väder då med. Nu chillar vi i soffan istället, jag med stickningen och Håkis ska väl dra lite timmerstockar i vanlig ordning.
Är det nåt bra på tv? Jag har ju Youtube om inte annat.
Ses annan dag och kram på er alla som tittar in här, ni är varmt välkomna ♥

…så nöjd med dagen…den har varit produktiv…på min ära… 

Känslan när man sitter vid datorn och en Alma kommer och spatserar förbi på planket.

…asså, den jäntan… 

Efter regn kommer sol.
Vi har alldeles för en stund sen intagit en sen lunch. Jag åt bara fil och rostat bröd med ost och gurka i doften av samma ruttna fisk som igår. Jodå, eftersom de bara var två igår så blev det över som de får äta idag då. Nåja, doften övertogs snart av en osande ugn, som det drällts i botten på och ingen av oss kommit ihåg att rengöra, så nu när jag lagade middagen färdigt brändes det in ännu lite mer och rykte ordentligt när jag öppnade ugnsluckan. Så ingen mer rutten fisk lukt utan stanken av inbränt fett här i huset nu.
Suck…

Håkis är lite ilsken, för han har haft sin pickis och Rover ställda intill återvinningen för att en bärgare skulle komma och plocka upp dem och föra dem till J-mokk. Det har ju inte skett och bilarna har stått säkert en månad, men nu kommer de tillbaka på gården, för de är vandaliserade. Flera rutor är krossade på dem och det var en av grannarna som sett det och smsade Håkis, så nu har han hämtat dem tillbaka hit.
Kanske har han tappat lusten till att göra nåt mer idag, jag vet inte.
Det är ändå fan att ungdomarna kommer och gör sånt när det är så nära husen.
Hoppas nån har sett dem eller vet vilka de är så patrasket åker dit.
Och att föräldrarna får veta vad det är för ormar de närt vid sin barm.

…det är nu man blir så där barnslig och vill demolera nåt de äger, bara för att de ska få känna på känslan… 

Nä, det blev inte sol. Det bare skvaler. Alma inte nöjd.
Jag gick ut för att fortsätta jobba, men Håkis såg jag inte röken till, så jag gick in igen.
Nu ligger Alma i soffan och tvättar sej och Vilma gick ut i farstun, men blev kvar där då det som sagt bare skvaler ner. De gillar inte att vara ute i regnet.
Vet inte var Håkis tog vägen. Det var stängt till husbilen och lilla garaget. Stora var öppet, men inte en kotte var där inne.
Jag får väl ta mej en kaffetår och ett par finska pinnar och chilla lite då.

…så typiskt…när man kan jobba med husbilen, så kan man inte det… 

Så här långt har vi kommit hittills. Vi har lagt fram diskho, spis, sängribbor och så fick vi hålla i kranen för att kunna visa på ett ungefär hur det blir. Diskho och spis ska sänkas ner i bänken ca fem centimeter och kranen ska ju givetvis ner i ett hål närmare hon. Det ska upp plywood på väggstumpen som inte har skiva på ännu och på det sätter vi fuskkaklet samt en bit på skjutdörren så det ser fint ut när den är stängd. Kylen är utburen för tillfället, men den ska ju stå där, under diskhon, ända från golvet och upp till bänken så den är rätt så stor. Det behövs de gånger vi fri-campar nånstans off grid. Kranen är utdragbar och svänger 380 grader så man kan spola av sej, eller nåt annat, utanför bilen.
Jag vet inte riktigt vad Håkis tänkt att vi ska göra idag, men jag går ut nu så vi kan fortsätta.
Uppdaterar sen med mer bilder.

…den blir så fin…jag kommer nog bosätta mej där på heltid… 

Idag är det söndag, en mulen sådan. Fortfarande ingen sol. Jag begriper det inte. Hur är det ens möjligt? Var kommer alla moln ifrån? Fast jag kom på att jag ska nog inte klaga, för jag läste att Svartån har svämmat över i min födelsestad och det är många stugor som ligger risigt till, de kan till och med flyta iväg. Sånt är vi ju faktiskt förskonade från, så jag ska nog bara vara glad att det inte regnar SÅ mycket här.

Det gick då bra med surströmmingen igår och de två njöto för fulla muggar. Det var bara mamma och Håkis den här gången. Min mat var också god och då hade jag ändå varken sås eller sylt. Jag glömde nämligen laga till maten här innan det var dags att åka iväg, så jag fick bara ta med några köttbullar och steka dem där. Men det var gott med potatis och lök och doften vänjer man sej vid.
Mamma gjorde sin sedvanliga klämma och Håkis åt på tallriken med alla tillbehör.

Nu hoppas jag på lite bättre väder och jag kan faktiskt skymta lite solsken bakom husknuten hos grannen, härifrån där jag sitter, för om än vi är inne i husbilen när vi bygger så är det ändå en massa rantande fram och tillbaka till snickerboa eller nåt av garagen och såga större grejor kan vi bara göra ute, vilket inte går om det regnar, så låt det bli uppehåll idag så vi får något gjort. Efter jobbet är ingen av oss särskilt taggad på att göra nåt så det är ju helgerna vi har på oss. Och ju mer det börjar likna nåt desto mer taggad blir man, för nu vill man se slutresultatet. Det ser ju ut att bli så bra.
Återkommer senare med ny bild.

…undrar om det är mer regn där nere för att det rinner dit här uppifrån?… 

Det är andra september. Nu är det höst på riktigt. Träden gulnar alltmer, det blir mörkare och mörkare allt tidigare på kvällen, vinden för med sej en doft av höstgödsling, regn- och ruskvädret fortsätter och snart hörs den hårda höstvinden vina i knutarna. Varmare kläder åker på, vi eldar värmeljus i var mans hus, löven kommer trilla och allt som var återfött blir åter dött.

Vi är kvar ute på landet och åker inte in till stan förrän i slutet på månaden, för de håller på och ska fixa med termostaterna på elementen och då vill jag inte att katterna ska vara hemma ifall de går in medan vi är på jobbet. De blir så rädda när de hör nyckeln i dörren och istället för att nån av oss kommer in så är det främmande gubbar. Vilma har ju varit lite traumatiserad ganska länge efter såna händelser, allra helst när de gjort nåt som lever om, så jag vill bespara dem det i fortsättningen.

Idag ska vi till kära mor, för det är den årliga surströmmingen som ska intagas. Själv ska jag äta fiskköttbullar med potatis och sås. Kanske att jag tar med en klutt lingonsylt också.
Får se hur det smakar i stanken av den ruttna fisken.
Eller låter det finare om jag säger ”den fermenterade fisken”?
Hur som, sällskapet blir då trevligt. Det ska bli kul att hälsa på lilla mamma. Så glad att jag har henne i livet ännu. Något glömsk, men i övrigt pigg i knoppen och humorn bevarad, så det går att föra ett normalt samtal med henne ♥

…det är ju som mysigt med hösten ändå, den höstlika sommarn till trots… 

Så blev det fredag igen och ledig helg stundar i stugan.
Vädret är för närvarande sol, men det har regnat under dagen. Inte är det många soltimmar vi fått. Luleå låg på 11 plats i solligan och det har väl aldrig hänt tidigare vad jag vet. Vi har alltid legat på toppen och tävlat om första platsen, oftast hamnat på tredje plats, men ibland första och andra, så ni förstår ju att man är besviken.

Vi har alldeles för en stund sen inmundigat middagen, vilken bestod av köttbullar med klyftpotatis, sallad, tomater och rå tunt skivad gullök. Till sås hade vi bara hamburger- och orientdressing och det var så gott. Jag åt mina fiskköttbullar i vanlig ordning, men de smakar väldigt likt vanliga, prova ni som vill äta nåt lite snällare för magen än kött.

Medan jag lagade maten var Håkis ut och satte upp den sista lilla biten av väggpanelen. Nu är det taket kvar och sedan ska vi börja snickra på skåpväggar, lådor, luckor, hyllplan och lådfronter. Och sätta panel på undersidan av överskåpen. Såga upp och installera fönster på skjutdörren. Sen lägga golvet, samma som jag har i kök och hall, jag fick över lite som vi tror ska räcka.
Så det tar sej, som han mordbrännar’n sa. Får se hur långt vi hinner med den i år. Man ska int streeeessa, vi ska ju ingenstans med den förrän nästa sommar, för då ska den väl ändå vara färdig.

…så kul när den är klar…längtar… 

Näst sista söndagen i denna augustimånad. Sommaren går mot sitt slut, men har visat sej från sin allra bästa sida denna helg. Vi har haft sol och varmt väder så vi har jobbat med husbilen så mycket vi har kunnat, mest Håkis förstås, men det är så mycket väntetider. Väntan på att lim ska torka till exempel.

En som är lite nyfiken på vad det är vi gör är grannens söta katt. Den kommer ofta förbi och kikar lite försynt, fortfarande väldigt reserverad, vilket är bra, de ska inte bli för bekväma med främlingar.
Vet inte om det är en Neva eller en Ragdoll. Eller kanske rentav en blandras. Himla fin i alla fall och både jag och Håkis vill ha henne/honom.

Rönnen är full med bär. Betyder det att vi får lite snö nu då, eller?

Vi hämtade skåpet till tv-rummet igår, men har inte fått upp det än. Vi gör allt i den takt vi orkar med. Det blir för mycket med husbilsbygge och allt annat. För Håkis alltså, jag är ju mest bara en allt-i-allo och springpojke. En långhårig en med hängbuk och dubbla hängpattar.

…men oj vad jag tror det blir bra… 

Hallå hej!
Nu märks det att jag har börjat jobba, jag bloggar inte så mycket då, men jag kan ju i alla fall uppdatera er lite med vad vi hittills hunnit i husbilen.
Ja, det är ju inte så mycket, men åtminstone har överskåpen byggts på plats så nu är det panelen kvar att sätta under och på sidorna, måla och snickra skåpluckorna. Igår fick vi dit en panelskiva på väggen, så det går ju framåt lite i sänder. Nu i helgen lovar de fint väder så vi ska bygga så mycket som möjligt, så den blir färdig nån gång. Svägerskan med make har köpt en ny husbil som de vill ut och bo i och tycker att vi ska bli färdiga med vår så vi kan hänga med.
Det vita på golvet är vattentanken. Riktigt stor på 100 liter, men vi fyller väl bara mellan 50-75 l när vi åker på tur.

Vi har haft fortsatt regn, den värsta sommaren ever, har aldrig varit med om dess like i mitt 57 åriga liv. Blommorna ser inte så fina ut längre, men en som trivs som fisken i regnvattnet är margeriten. Den är hur fin som helst.
Kan det vara därför jag gillar den så mycket?
Jag har plockat fröer från grusnejlika och lobelia som jag ska så i mars nån gång och ska kolla om jag inte får från denna också sen. Jag vill ha massor av dem! Så fin och enkel, man behöver inte gå och plocka när den blommat över eller göra nåt annat än se till att den får vatten. That’s it! Och det är helt i min smak.
Ingen mer petunia för mej, för jag får inte göra annat än plocka och plocka. Jag kan ha stått där och plockat så att det inte finns nån mer överblommad, sen gått iväg och hämtat en kopp kaffe, och när jag sen passerar blomman igen så ser jag fler hopskrumpna blomknoppsjävlar. Hur tröttsamt?

Nu när jag har börjat jobba så känner jag att hösten kan komma. Den är så välkommen. Frisk, sval luft och mys med tända ljus på kvällarna med stickningen i famnen.
Jag får sån lust att göra höstfint och bara därför…vet ni vad vi har gjort? Jo, vi har beställt ett skåp till tv-rummet nere, som ska stå under tv:n. Vedlåren ska stå bredvid kaminen och flaskställen ska stå…vi vet inte riktigt var de ryms, men det får vi klura på sen, kanske får vi bära upp dem, eller åtminstone den ena.
Sen ska vi flytta på hyllan ovanför soffan lite och göra fint på den med..
Jag vill fixa lite höstliga färger på kuddarna, så det ska jag också pyssla med hemma, nästa vecka, medan jag väntar på Håkis. Vi ska ju ändå vara här en bra bit in i september och kanske åka hit på helgerna också under höstvintern.
Jag ska måla allt som är i furu vitt och det ska målas väggar och tapetseras. Hade velat göra det i höst, men tänker att det är nog bättre på sommaren när man vet att katterna är ute, så jag väntar nog med det till nästa sommar. Vill allra helst byta golv också, får se om jag kan övertala Håkis. Har kollat ut ett jättesnyggt laminatgolv som var till överkomligt pris, så jag tror att han går med på det.
Visar förstås allt sen.

…nu ut och bygga husbil… ses sen… 

Hallå hej alla!
En liten uppdatering kanske är på sin plats.
Håkis har börjat jobba denna veckan och jag poar på här i min ensamhet med kisseflickorna. Jag har den här veckan kvar av semestern och ser faktiskt fram emot att börja jobba igen. Jag är så färdig med ledigheten. Beror ju en hel del på att Håkis inte är ledig längre. Och att vädret inte har varit det bästa.

Vi har haft fint väder igår, men det kom lite regn på kvällskvisten, dock ingen åska som det stod att det skulle bli och som vi förväntade då det var kvalmigt och 27°.
Idag ser också ut att bli fin, men inte lika varmt och det är jag tacksam för. Då kan jag sitta och sticka med arbetet i knäet utan att dö av värmeslag. Nu på morgonkvisten fick jag även ha på mej min färdiga tröja, i garnet Drops Air som är så mjukt och härligt, för det blåste lite kallt. Precis my kind of weather. Sol, men inte för varmt.

Jag är snart färdig med mitt pågående projekt. En vanlig raglan, uppifrån och ner. Håller på med nedre mudden nu som är delad och jag är snart klar med baksidan. En rätt så croppad modell i ett 100% akrylgarn som jag hittade på RUSTA. Det heter Alice och är i 100 grams nystan. Ganska tjockt, jag stickar med 4:or i muddarna och 6:or resten av arbetet. Jättemjukt och skönt garn.

Det är lite spräckligt i olika bruna nyanser med små färgkluttar i det, så himla snyggt.
Jag stickade ärmarna först och sen kroppen, för jag hade bara fem nystan och visste inte om det skulle räcka, men det kommer bli över nästan ett helt nystan då jag ville ha den lite croppad. Den går till strax under midjan fram och lite längre baktill. Visar sen.
Jag skulle tro att det är en size M, ifall nån annan vill köpa och inte vet hur många, så kommer man långt med fem.

…nu ska jag äta lunch, sen ut igen och fortsätta sticka… 

Idag har varit en riktigt härlig dag. Sommaren återvände till oss. Det har ju som liknat höst mer, med det eviga regnandet och mörka kvällar så vi har kunnat tända ljus och haft lite myspys, som vi brukar på hösten.
Idag sken solen och det var varmt, men ändå rätt svala vindar så vi inte dog av värmeslag.
Och det var inte bara vi som gladdes åt väderskiftningen utan även de små kräldjuren kom fram för att sola.

Alma behöver man inte be två gånger att gå ut, man behöver bara öppna dörren så är hon där som en blixt och rusar ut, medan Vilma tar det lite piano och ligger lika gärna inomhus, under soffan där det är lite svalare, men ropar vi så kommer hon lunkande och är ute en stund hon med.

Det är inte bara sork de jagar, utan idag blev även en liten ödla offer för deras rovdjurslek. Inte samma som låg och solade dock. Jag räddade den undan Almas sylvassa klor och hoppas den inte var alltför skadad. Den hade iallafall fått släppa svansen, men det växer ju strax ut en ny, lite tjockare variant.

Blommorna mår gott när de har vattnats med regnvatten och solen skiner därefter, vilket gör att de växer så det knakar och blommar som aldrig förr.

En sommar som denna blev det inte mycket badande i stora poolen, trots att jag så kaxigt deklarerade att jag skulle bada oavsett väder. Nej, det är inte skönt att bada i kallvatten när det regnar, så därför tömmer vi stora poolen och fyller den lilla spa-poolen istället. Den kan man temperera hur man vill så då blir det mer badande när inte solen måste värma vattnet.

Grannkatten hade vägarna förbi och Vilma och Alma kikade nyfiket på den genom grinden. Den var in i garaget fram och tillbaka och kollade läget lite, innan den fortsatte sin dagliga promenad.

Vi spelade lite ringspel och Vilma håller koll på poängen.

…härligt att det blev lite sommar igen… 

När stora storasyster var här frågade hon om Alma också var sån som fick vinterpälsen på sommaren, för det får hennes biologiska far, katten Samson.
Nä, svarade jag, hon brukar ha större krage på vintern.

Men när jag ser dessa bilder så vet jag inte. Kanske har hon fått vinterpälsen nu iallafall…?
Eller blir hon verkligen större på vintern?
Jag vet inte, men ståtlig är hon våran Alma, det ska gudarna veta.

…men kommer hon fälla den till hösten då?…och vad var det hon fällde i våras?…sommarpälsen?…
…ur led är tiden… 

Nu äntligen kan grinden stängas ordentligt. Det har vi kunnat ett par dar redan. Den är tillverkad av en sån där pinne man har längst ner i gardinfållen som tyngd. Den har Håkan böjt till så den ska gå att använda som en slags klyka.

En enkel, men ändamålsenlig lösning. Lätt att öppna och stänga och smälter så bra in, så man skulle kunna tro att det är originalet.
Så bra att slippa köpa en massa när man kan tillverka själv.

…men inte har jag då fått nån grindslant än fastän jag öppnat och stängt flera gånger… 

Nu har vi fått hem kranen vi ska ha i husbilen. Jättefin med utdragbar dusch, inte så lång slang dock, men så man kan skölja runt i diskhon och sånt. Beställd på Amazon.

Håkan har fått in kylskåpet och håller nu på att mäta och såga till stommen till diskbänken. Rätt stor kyl ändå, det rymmer en hel del så vi kan nog klara oss en vecka off grid.

Och idag hämtade vi det självhäftande kaklet som kommer se hyfsat riktigt ut. Nu är det skyddsplast på så det ser lite bubbligt ut, men utan är det jämnt och fint. Vi kan inte ha riktigt kakel, för det ska väga så lite som möjligt allting, då vi inte får ha nån hög lastvikt. Därför bygger vi sängstomme och diskbänk först och därefter lägger vi golv och väggar, så sparar vi in på vikten där med. Det är ju inte så noga hur det ser ut under skåp och säng, det blir bara målat. Där katterna ska hålla till lägger vi förstås golv.
Det finns en lastbilsvåg på E4an inte långt härifrån så vi ska åka och väga husbilen lite då och då så vi inte får övervikt.

…det kanske blir svarta skåpsluckor med rotting i mitten, men inget bestämt ännu… 

Hallå hej alla! Hur har ni det i sommarkvällens svala fläkt? Med oss är det bara fint.
Jag har inte haft tid att blogga på ett tag här nu, för vi fick återigen besök av stora storasyster med make där nerifrån och denna gång stannade de två nätter. Vi hade riktigt roligt i vanlig ordning och de hade med sej så god rökt röding från Jävre.
De ville inte vara med på bild så jag lånade en annan.

  Igår, på lördagen, vaknade jag med en konstig huvudvärk, eller hela överkroppen-värk, men när inga värktabletter hjälpte och jag började få lite stickningar, typ sockerdricka, i ansiktet googlade syrran om det och vi kom fram till att det kanske var migrän ändå, fastän det inte alls kändes som det. Jag tog en Zomigspray i näsan och la mej en stund och efter det började jag så sakteliga att känna mej bättre, så vi kunde åka till Happis för att shoppa lite på IKEA.
Jag behövde en kommod till mitt handfat, som jag köpt för längesen och inte installerat ännu, vilket börjar vara lite av en tradition hemma i det Paulastinska residenset, jag handlar lååångt innan jag behöver, men någon kommod inhandlades inte då och jag hade sån tur nu, för den som jag ville ha kommer att utgå och jag tog den sista de hade…iallafall den i vitt.
Istället för att hänga upp den på väggen så köpte jag vita, svarvade ben. Det känns bättre på nåt sätt, jag vill inte hålla på och skruva för mycket i väggarna.
Sen blev det lite till husbilsbygget, ribbottnar till sängen och små plastblommor som jag tyckte var så söta och kommer pryda husbilen så fint. Jag vill inte ha riktiga blommor, för allt jord, ifall de skulle åka i golvet när vi kör.

Vi passade på att åka i det dåliga vädret, för är det sol vill jag inte gå i nån affär, men det var faktiskt ganska fint däruppe.
När vi kom hem såg himlen ut så här…

…älskar’t!

Och idag blev det soligt på eftermiddagen. Kanske får vi sol imorron, men annars har det varit till största delen regnigt eller mulet. De soliga dagarna kan jag räkna på min ena stortå. Dock har jag två veckor kvar så jag håller hoppet uppe än.
Fast nu skiter jag i om jag får bada eller inte, jag vill bara inte att allt ska ruttna bort i regn. Ni vet ju att jag tröttnar på allt som håller i sej en längre tid, rain or shine, jag måste få variation, så nu vill jag ha lite sol som omväxling. Inte för varmt dock, men sol och fint väder. Är det för mycket begärt? Jag börjar nästan tro det.

…dock är det ju så vackert med molnen…alltid en tröst i skitvädret… 

Det här med väder, det är ju rätt så viktigt för humöret. Jag känner mej lyckligare när det är sol och vackert väder med fågelkvitter och glada barn som är ute och leker. Men…det måste inte alltid vara så. Jag kan lika gärna känna såna myskänslor när man sitter i en bil t.ex. och det regnar kraftigt. Eller när jag är ute och går och har på mej regnkläder, så jag slipper bli våt. Även OM jag blir våt. Det beror ju helt på omständigheterna.
Har det regnat flera dagar i rad så blir jag så less på det. Lika less kan jag bli om det är sol och varmt en vecka i rad, så allting torkar och man får vattna och vattna vareviga kväll, dock vattnar vi inte gräset så det gulnar och blir fult.
Jag blir också less om det blåser kalla vindar flera dagar i rad. Jag blir less på allt om det inte är nån variation.

Så att det ser ut så här just nu gör absolut ingenting. Än så länge. Även om det är början på min semester och jag inte får bada, för jag hoppas ju att jag hinner det ändå.
Solar gör jag ju inte längre. Vill jag vara brun så smetar jag på brun-utan-sol, det är så mycket bättre för huden, men lite måste man ju vara ute så man får D-vitaminer.

Det har ju inte regnat hela tiden, solen har tittat fram ett tag under dagen, och gör den det så gör regnet ingenting. Dock visar min väder-app att det ska regna ända till nästa fredag på tiodagarsprognosen och visst, är det sol också så säger jag inget, men det visar inte det. Jag vet att man inte ska lita på så långa prognoser, men lite panik får man ju ändå. Ska halva min semester börja med att regna bort?
Nä, hoppas de har fel. Hoppas golfströmmen blir stark så den kommer och blåser bort detta regnväder och för hit lite sol och värme istället. Regn två veckor i rad är för mycket för min mentala hälsa. Det är då jag sitter och kollar efter bostäder söderut på Hemnet. Nånstans där det inte regnar så j***a mycket.

…nog är det ju fint med maffiga moln och regnbågar, men nån måtta får det väl ändå vara… 

Igår kom stora storasyster med make och hälsade på med en lite försenad födelsedagspresent. De kunde ju inte komma förra helgen, för hon var tvungen sitta barnvakt till sina barnbarn, men bättre sent än aldrig.
Vi hade så trevligt och var till Hägnan i Gammelstad en sväng, vilket jag och Håkis gör årligen, det har som blivit tradition, men syrran inte har besökt på flera år.
Vi har svamlat, pratat gamla minnen och skrattat gott. Och de stannade över natten.
Who would have thought?
De hade stannat lite längre på eftermiddagen om det inte vore för att jag och Håkis bokat tid för att göra nya pass och dessutom åka hem till mor för att kolla till henne så hon har det bra och göra den utlovade tonfisksalladen med rostat bröd till. Och yngsta dotterdottern har varit med lagad mat så hon klarar sej och det blev över sallad så hon har ett par portioner till och vi fick med oss hem så vi kan äta till kvällsmat eller lunch imorgon.

Det har iallafall varit en bra dag, min första semesterdag. Inte så varm, men rätt solig och inget regn, men det ska komma i veckan.
Bara det inte regnar i tio dagar som min väder-app visar, för då måste jag emigrera. Jag pallar inte så mycket bajsväder! Ett par-tre dagar går bra, sen måste jag få variation.
Och den utlovade varma sommaren, som skulle vara som den 2018…var tog den vägen? Inte för att jag vill ha så himla varmt, men det hade ju inte gjort nåt om vi får bada i poolen lite mer.
Fast det var ju varmt i början av veckan, det kanske var sommaren det?
Nä, skämt åsido, vi har haft varmt och fint…ända tills nu. Kanske kommer det en brittsommar i augusti, eller vad di kallar’t.
Nåja, det är skönt att vara ledig!

…så himla roligt det var…tack igen för present och goda skratt…det gör vi mer av… 

Lördagsförmiddag och nu ska vi åka till kära mor. Lilla storasyster, som annars är den som bor nära och tar hand om mamma, är på semester så då får vi åka och laga lite mat och hålla henne sällskap. Nog för att hon kan steka lite korv och koka makaroner själv, men hon har så jobbigt med ryggen så hon blir helt skakis om hon ska stå en längre stund.
Det är sol idag och ganska varmt, 21°C, men jag är ju ingen sån som vill visa mycket blek hud, så jag har en liten kofta på. Det är bomull och inte särskilt varm så det ska nog gå. Lite jobbigt med vallningarna bara, men de är som tur var inte långvariga.

…och försök ignorera mina vita fötter, de har inte varit i solen så mycket ännu… 

♫ Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag, för det är Almas födelsedag, hurra, hurra, hurraaaaa!! ♫

…Grattis på 4 årsdagen finaste pälsklingen vår… 

Igår var Håkis sista arbetsdag inför semestern och jag har en vecka kvar att jobba.
Den som väntar på nåt gott får fan inte ha brått.

Idag har vi haft lite kalas igen eftersom jag fyllde år igår. Hela trettiotjugosju år!
Det var meningen att stora storasyster med make också skulle komma, men hon fick förhinder. Tror hon fick sitta barnvakt åt sina sondöttrar, men de hinner ju komma en annan dag.

Det har varit en riktigt härlig dag idag. Lagom temperatur med lagom fläktande vind. Det är skönt eftersom det blir så varmt mot planket. Då kan man gå och sätta sej i stolarna mitt på gräsmattan, för där fläktar det ordentligt.
Nästa år blir det att köpa nya utemöbler, för våra har börjat gjort sitt. Om vi inte snickrar ihop nåt själv. Det är ju egentligen roligast.

Alma och Vilma njuter för fulla muggar. Alma har fångat flera småsorkar, som jag har fått döda så de slipper gå en lång plågsam död till mötes, för Alma gör inte slut på dem som hon borde.

När kalaset var slut planterade jag om lite blommor och gjorde färdigt allt, så imorron blir en chillardag för mej. Skönt!

Får se om det blir nåt dopp för oss då, det kan hända, jag har nämligen bestämt att jag ska bada oavsett väder i sommar, för när man tänker på vinterbadarna så är ju ett dopp nu en bagatell i jämförelse, trots att det bara är 17° för tillfället. Vi har fått fylla på mer då det har läckt ut en del.
Man ska ju tydligen bli som en ny människa när man vinterbadar, så då kanske jag blir aningen annorlunda om jag badar i kallt sommarvatten, tänkte jag.
Hur jag blir annorlunda vet jag förstås inte, men man kan ju alltid hoppas på det bättre.

Snart är denna dagen över, klockan är 20.45, och det är väl bara att huppe i pyjamasen och eventuellt sätta sej med stickningen i soffan, om jag inte bara sitter kvar här och kollar YT eller nåt.
Ha en fin kväll nu alla ♥

…bara en vecka kvar sen är jag med ledig…i fyra hela veckor… 

Här kommer en massa bilder från gårdagen, kanske inte det mest intressanta för andra, men jag lägger ut ifall det är så att nån av deltagarna vill spara för eget bruk så är det bara att göra det.
Alla blev tyvärr inte lika skarpa, men jag har gjort vad jag kunnat för att bättra på lite.

Här kommer det härliga gänget.

Håkan fick ett album med gamla bilder och många gamla minnen och anekdoter drogs upp.

Grillmästaren som försvann. Ni som vet, ni vet.

Efter mat och kaffe blev det spel med olika grenar där vi tävlade två och två. Jag tänker inte avslöja vilka som vann, men jag kan ju säga att jag och en viss brorson var rätt så nöjda den kvällen.

Denna gren var inte så lätt. Det var bara en som lyckades få in en.

Hur det sen gick med boulen, som jag inte har nån bild alls på, behöver vi ju inte älta, dock kan jag väl nämna att där paren utmanade varann slutade rätt så tillfredsställande, eller vad säger du Håkan?

Därefter drog vi till stan och där blev det bowling, vilket jag inte deltog i alls då jag inte vill riskera nån sjukskrivning så här innan semestern, eller nån räkning på lagning av tak, eventuellt förödmjukelsen av att flyga iväg med klotet, ja anledningarna är många, men de som deltog klarade sej undan allt sånt. Eller ja, jag vet ju inte hur de har det i armarna idag, kan ju hända de känner av någon icke tidigare använd muskel som värker.
Det blev en hel del strikar och det kunde se ut nånting sånt här…

Jag tänker inte säga vem som vann, men det rimmar på krasse.

Sen blev det mat på Bistron i Norra hamn.

Huvudrätten och efterrätten var bra, jag åt röding och tiramisu, men förrätten, Lobster roll, var håll-käften-god!

Tack hela härliga gänget för en supertrevlig dag och kväll. Det var riktigt kul!

…ni är så gulliga allihop… 

Nu gör vi snart kväller. Jag har tränat, ett 30 minuters aerobics pass, och blaskat av mej i duschen. Tvättar håret gör jag imorron.
Alma smet ut igen. Vi ropade och ropade, men ingen Alma. Vi gick över på grannarnas sida, på andra sidan planket, och kollade om hon fanns där nånstans, för vi hörde henne jama, men visste inte varifrån det kom. Ingen Alma där heller. När vi kom tillbaka på våran infart såg vi en fluffig svans försvinna bakom transiten och när vi kom fram till andra sidan om den låg Alma där och tryckte. Ungefär som att hon skulle skrämma oss

Nu är det bara att gå och göra sej iordning för sängen. Jag har pyjamasen på redan och är tvättad och ren, så jag har bara tandborstningen kvar. Hoppas det inte är alltför varmt däruppe. Vi har fönstren öppna med myggnäten i, golvfläkten står på hela natten och det är 20°C ute. Det kan nog bli en sval och skön natt.
Jag längtar sååå tills mina värmevallningar upphör. De är sååå jobbiga nu.
Nattinatti alla, dröm vackra drömmar och tänk fina tankar om er innan ni somnar. Det förtjänar ni! ♥

…och så längtar jag till semestern…vill ha det NUUU!… 

Idag kom det ett litet åskväder. Jag låg hemma i soffan, i väntan på att Håkis skulle sluta, och innan jag slumrade till så tyckte jag mej höra lite muller i fjärran. Jag tänkte att ”nä det kan inte stämma” och kollade väderappen som visade en stor sol och 25°C så det måste ju ha varit nåt annat som levde om därute. En liten stund senare vaknade jag av att det smattrade som tusan ute på balkongen. Regnet stod som spön i backen.
På vägen mot ranchen var det ett så coolt hål i himlen.

Det blev klarare ju längre från stan vi kom.

Men en sak är iallafall bra med skyfall och det är att det rengör bilrutan från märken efter döda insekter.

Väl framme i byn var det aningen klarare, men det hade regnat och började igen när jag satte mej för att skriva detta inlägg.

Det gillas inte av Alma och Vilma, men det är ju tyvärr inget vi kan göra nåt åt. Det mullrar lite fortfarande, men har slutat regna, så det kanske bara var nåt kortvarigt. Väderappen visar inte på nåt åskväder alls, men det stod att det var 30% risk för regn lite längre ner.

…mej gör det då inget, vi har haft så äckligt varmt idag så lite uppfriskande regn är bara välkommet… ♫ I’m siiinging in the rain ♫ …

Idag har det varit sol och varmt och det höll i sej en liten stund efter vi kom hem, men strax blev det övervägande molnigt, men rätt varmt ändå med sina 20°C.
Och äntligen fick flickorna storma ut när vi öppnade dörren, de väntar ju hela dagen medan vi är på jobbet, för de vill ju ut så fort vi stiger upp, men det får de ju inte.

Det här är livet för stackars Alma som fått gå ut nån timme per dag, i koppel, inne i stan tidigare. Inte för att hon klagade direkt, hon tyckte det var rätt kul det med, men att få springa lös, om än på mycket mindre yta, slår ju det mesta.
Vilma är ju van, det har hon fått göra i nio långa somrar nu. Detta är Almas andra.

Jag såg en hel makaonfjäril idag. Hoppas på att även få se amiralfjäril, sorgmantel och allra helst påfågelöga också i sommar.

Vilma förstår inte grejen riktigt. De är ju till för att fångas och kanske äta upp. Vaddå fota liksom?

Äta fjärilar? säger Alma. Jag föredrar gräs. Det kittlar i kaggen så bra och man får rensat lite.
Det behöver verkligen klippas, men Håkis sa att vi går inte ut i myggskogen nåt mer idag. Och han har så rätt, när solen går i moln kommer en hel svärm och suger blodet ur en så man blir anemisk innan man vet ordet av.

…kanske jag överdrev lite, men bara lite… 

Nu börjar det bli kväller och jag är nästan färdig med planteringen. Det är två stora byttor kvar att fylla, men jag tar det imorron, eller annan dag, för jag är helt slut nu och orkar inget mer idag.

Såg en trasig makaonfjäril. Hoppas det inte är nån av våra flickor som nästan fått tag på den.

Vilma inspekterar resultatet och jag ska visa här också sen hur det blev när det är klart och när det börjar se ut för nåt i världen. Just när det är nyplanterat är det ju inget att visa upp precis. Det måste få bre ut sej och fylla sin plats i alla krukor. Och komma igång med blomningen.

På kvällskvisten halstrade vi sill, sån där steksill, och kokte färskpotatis.

Mycket smör ska det vara, lök och dill och inte att förglömma en mugg med fil.
Alltså det var så gott! 
Nu är sommaren invigd. Nu har vi ätit jordgubbar med gräddmjölk, hemlagad rabarberkräm, halstrad steksill…och då, gott folk, är det sommar på riktigt.
Hur härligt?

…nu ska det bli skönt med en dusch och sen chilla resten av kvällen… 

Ingen midsommar utan jordgubbar. Det var bara det att vi var en dag sen.

Syrenen blommar nu här uppe. Satte några i en vas på bordet också.

Vi är så tacksamma för alla insekter som verkställer att vi får jordgubbar. Utan dem – inga bär.

Jag har påbörjat planteringen, men är inte färdig än och klockan är 16.35 just nu.

Alma har inte smitit nåt än och nu har jag kommit på att det inte var en väg ut hon sökte där vid rönnen, det är ekorrarna hon vill åt, som springer uppe på plankets överliggande bräda. Där far de fram och tillbaka flera gånger om dagen. Vi tror att det är mor och antingen son eller dotter. Den lille fick Håkis rädda från strypning i lilla garaget. Den hade fastnat med huvudet mellan en hylla och väggen och sprattlade som tusan, så Håkis skruvade lös den och frigjorde den lilla krabaten. Sen tog det en stund innan den tog sej ut, men nu springer den alltså med sin mor här på vårt plank, eller är det kanske far, jag vet inte.
Jag ser dem från min plats vid skrivbordet. Det är alldeles här utanför fönstret.

Fjärilarna suger i sej nektar från blommorna. Jag måste köpa echinacea, den gillar de, humlorna, bina och fjärilarna. Lilla storasyster hade också en del som de gillar, till exempel lammöra som är så söta och mjuka att ta på.

Lite mer perenner ska vi ha så småningom. Kanske vi ordnar med det nästa sommar.

I värmen orkar vi inte med varm mat så det blev kräm med mjölk och knäckemacka till. Senare ska vi halstra sill och äta i tunnbröd med kokt färskpotatis, lök och dill. Gott som tusan!

Poolen är fylld, men inte rengjord. Vi har en sån som åker och ”dammsuger” botten och själva får vi fånga in löv och skräp med håven. Den är inte riktigt till brädden full längre, för det har läckt ut lite, men det är åtgärdat nu och vi låter det vara för det kommer väl fyllas på när det regnar nästa gång. Ca 18° så jag tror inte jag vill doppa mej ännu, men vi har varmt idag så det hade ju inte varit helt fel.

…nu fortsätta ute…slit å slep… 

Idag var vi och kikade in hos kära mor och såg att hon mår hyfsat bra, bortsett från nån envis värk hon får på nätterna och morgontimmarna, men det har väl med myelomen att göra. Inte kul det där.
Vi satt och surrade en stund innan vi fortsatte till lilla storasyster och fikade och hämtade hem en hel drös med sommarblommor. Alltså, vi har aldrig fått så mycket plantor! Det var med nöd och näppe vi fick plats med allt i bilen.
Hade vi vetat att det var så mycket hade vi tagit Peugeoten.

Det är lobelia, både vit och ceriselila (lite blått såg jag också i det vita), dockkrage i lila och möjligen kommer det lite vitt och rosa också, lila stjärnlobelia, rosa och vit grusnejlika, tagetes, luktärt – både låg och hög och så var det zinnia, två limefärgade och resten får vi se vad det blir, men de är så snygga! Jo, en sorts petunia som blir jättestor och är lite tåligare än vanlig, som mest troligt får ceriselila blommor.
Alltså kan ni fatta!? 
Detta är värt en halv förmögenhet!

Mest nyfiken är jag på zinnian, att få se vad det blir för färger. Syrran hade en sååå snygg som var cerise längst in på kronbladen, som sen gick över till orange, för att sen bli gul längst ut på toppen, om jag inte minns helt fel. Snyggt var det iallafall. Jag älskar! Hoppas det blir några såna på mina. Jag ska toppa dem, vad det lider, så de blir lite buskigare. Nu är det bara en stam.

…förstår ni hur färgglatt det kommer vara här i sommar!… 

Så hur går det med utbrytardrottningen?
Ja, hon har ju hittat ett ställe som vi inte upptäckt ännu, för här en kväll, när jag skulle ropa in henne, stod jag på bron och visslade och ropade om vartannat och det tog en stund innan hon kom lunkande…på utsidan av grinden. Från grannens håll. Eller om hon bara varit på vår infart, jag vet inte, men hon kommer och går utmed stora garaget.
Jag blir ju lite fnissig, för även om man blir orolig när hon smiter, så är hon ju lite cool också. Jag är inte orolig för att hon ska försvinna, men för att hon ska antingen gå upp på vägen eller att grannhunden ska komma och att hon kanske flyr nånstans långt bort eftersom hon inte lätt kan ta sej in på gården igen och in i huset.
Hon har ju smitit tidigare en gång, sen vi åtgärdade förra smithålet, då när hon låg intill grinden, och vi undrar om det inte är där nånstans som hon smiter ut. Hon gör det inte varje dag och inte när vi är ute så jag vet inte hur vi ska ta henne på bar gärning.
Nåja, på nåt sätt ska vi väl få reda på var hon tar sej ut så vi kan åtgärda det. Hittills har vi haft tur iallafall, att inget har hänt när hon varit på utsidan.
Kan tänkas också att grannarna inte lämnar hunden lös ute när de går in, för de nya grannarna, som bor i röda tegelhuset vid brevlådorna, har också en katt som brukar vara med när de är ute, så de kanske har sagt ifrån. Hunden brukade ju även gå och göra sina behov på deras tomt, så säkert har de sagt till om det.

…måste kolla vad övervakningskamerorna har fångat upp, om vi kan se var hon kommer ut…

Vi har haft vackert väder och sommarvärme varenda dag i veckan, fram tills igårkväll – lagom till midsommarafton. Är det inte typix?
Det åskade också. Vet inte om det är sommarens första, men tror det. Det kom inte närmare än 2 km, för jag hann räkna till 6 sekunder och det var det närmaste, men blixtarna var tydliga och smällarna efteråt dånade explosionsartat vid tillfället. Kortvarigt, men mysigt.

Jag hade båda tjejerna på mitt lilla skrivbord så det var lite trångt, men hellre det än att ha dem bakom mej i stolen, för man sitter så obekvämt. Ändå gör man ju det om de vill komma, så klart.
De är för övrigt inte rädd för åskan nån av dem. Det är skönt.

På natten, runt 01.20, när vi gått upp och lagt oss och skulle sova, så hör vi ett jäkla brak, som att nån fäller ett stort kastrullock i golvet eller nåt. Trodde det var Alma som gjorde nåt nere i köket, men Håkis sa att det kom utifrån. Han ställer sej upp och ser någon vid hans postlåda som ruskar på den och vi förstår att han kört på den och försöker räta till den, men misslyckas och kör iväg. Som tur är hann Håkis få det på bild och idag var han dit för att kolla hur det ser ut.
Det var från Svensk hemleverans. Man ser det om man förstorar bilden. Inte på mina som är förminskade och croppade, men på originalbilden ser man, så Håkis har skickat ett mejl till dem att han vill ha postlådan återställd.

   

…så spännande är det här i landsbygden… 

Glad midsommar

…man skulle ju önska att vädret vore som på bilden, men vi får ha sol i sinne istället… 

Sommarvärmen fortsätter, vi har 25°C i skrivande stund, klockan är snart fyra på eftermiddagen.
Vi har inte köpt några plantor ännu så ingen plantering av blommor, men vi får väl ta det nästa helg. Kanske rent på midsommarafton, vi ska ju ingenstans och ingen ska hit så vi kan ju göra vad vi vill, för vi är ju lediga. Men några perenner dyker upp så sakteliga, som akleja och prästkrage. Mina favoriter.

Och Alma, den lilla spjuvern, vi trodde ju att hon slutat leta efter hål att smita ut genom. Ja, jag vet inte om hon hittat nåt nytt, men vi satt iallafall ute på gården och åt glass och så skulle jag gå och kolla nånting vid bodan och när jag skulle gå tillbaka hörde vi nåt som lät som en jamande Alma. Och märkligt nog tyckte jag att det kom utifrån, alltså från andra sidan grinden. Och mycket riktigt, när jag går dit och kollar så ligger hon ju där och jamar så ynkligt. Hur har hon kommit ut? Vi har letat överallt och hittar inga rymningshål. Enda möjligheten är att hon tar sej ut under stora planket på nåt sätt, men vi vet inte. Nu har hon inte smitit mer idag, än så länge, men vi får se hur länge det tar innan vi får hämta henne igen.

Rosentryn blommar också så fint, men ni ser ju på löven att det är nåt som inte är riktigt friskt. Kanske larver som lägger ägg så där eller nåt…?

Nu har snart rönnarna blommat färdigt och de skräpar nåt så kopiöst. Syrenen kommer nog att blomma lagom till midsommar, som vanligt. De är så fina! Jag vill ha bondsyrener i alla färger. Lila, ljusblå och rosa.

Vilma är så söt…jag la mej i gräset i skuggan, för det var så jäkla varmt så jag håll å dog, då kom hon och la sej intill och låg och rullade på rygg och riktigt ålade ner sej i det svala gräset, ni vet så där så hon dunkar ner huvudet i gräset först och sen rullar över, och man riktigt såg hur hon tyckte det var mysigt. Älskade lilla hjärtat

Ena buketten från förra fredagen står än och är så fin. Visste man inte bättre skulle man kunna tro att de var av plast.

Och idag började vi fylla poolen. Jag längtar så tills den är full och ca 21°C så att vi får bada. Det är så längesen. Visst doppade jag mej förra sommaren nere på stranden där jag bor, men det blev bara en enda gång.
De säger ju att denna sommar kommer bli som den 2018, så nu är vi förberedda. Härligt!

...återstår fyra dagars arbete, sen ledig igen…hoppas det är badväder då… 

I början, när Alma fick vara lös ute här på ranchen de första gångerna, var hon så upptagen med att upptäcka allt därute så hon hade aldrig tid att komma och hälsa eller överhuvudtaget ens ge oss nån som helst uppmärksamhet.
Nu, när hon varit ute ganska mycket, kommer hon precis som Valle och Vilma och vill bli klappad och hälsar så fint när vi kommer hem från jobbet. Allra först springer hon förstås ut mitt på gården, men kommer tillbaka och välkomnar oss innan hon fortsätter iväg mot nåt hörn av gården. Hon har för övrigt slutat leta efter hål att smita genom, hon har nog insett att vi vill att hon ska bli kvar här och inget annat.
Hon gillar att chilla, men hon är också mest i skuggan. De gillar inte värme särskilt mycket våra katter.

…mamma var så glad när Alma kom och strök sej mot hennes ben och ville bli klappad… 

Hallå hej alla! Tyar ni i värmen? Hittills gör vi ju det, men det är varmt. Icke klagar jag dock, när sommaren äntligen satt fart, jag njuter för fulla muggar. Lite jobbigt är det ju på jobbet, jag med mina vallningar som aldrig vill gå över. Jag har ju det problemet också att jag, förutom att bli alldeles het invändigt, blir knallröd i ansikte och dekolletage, men nu har jag beställt Lumenes CC cream som kommer att dölja det fint. Jag har provat på ett litet område i ansiktet som jag vet blir rött och det täcker riktigt bra. Annars är jag inte direkt förtjust i flytande foundations, jag använder oftast bara lite bronzer och blush, men vad ska en flicka göra?

Nu är vi iallafall hemma på ranchen och nu börjar som sagt helgen. Så himla skönt!
Och vad händer i helgen då?
Jo, förstår ni, det ska jag berätta…det blir lite gräsklippning, kanske plantera lite blommor, förhoppningsvis poolfyllning, jobba med husbilen, handling förstås och bara njuta av vackert väder. Vilket jag hoppas att det blir, om än det behövs lite regn också emellanåt, jag vill inte ha nån torka med skogsbränder och masslakt på kor som påföljd.

Så hur går det med husbilsbygget då?
Ja, vi har ju inte hunnit så långt, men väl tagit bort all isolering så nu är plåten framme. Håkis har målat ett varv på golvet och ska lägga på ett till, sen är det klart. Jag målade golvskivorna, som ska ligga under laminatgolvet, och jag ska fortsätta med väggskivorna som ska vara i ”garaget”. Den delen längst bak som ska vara under sängen, vid hjulhusen.
Sen börjar bygget, men först upp på taket och lägga solcellspanelen och dra ner kablar dit vi ska ha eluttagen. Och så ska vi såga hål för takfläkten och fönstren på dörrarna. Därefter blir det bygga stommar och panela och lägga laminatgolvet och sen tillverka skåpluckor och knoppar och sen börjar det roliga…piffningen!
Men det roligaste av allt blir ju vår första resa.
Och nu tänker väl alla ”men du har ju sagt att du inte gillar att resa?” Jo, men då menar jag charterresor. Jag tycker väl inte det är så kul att bo på hotell, om än det kan vara mysigt att gå ner och ha frukosten serverad, men jag lagar den gärna själv i vår egen husbil med våra egna grejor och så det att veta att om vi inte gillar utsikten så byter vi bara ut den.
Det enda som kommer bli lite jobbigt är duschningen och toabesöken, men man vänjer sej nog med det också. Och är det så att man verkligen behöver få sej en lång dusch, då kan man ju ta in på nåt hotell för en natt. Eller en camping. Eller besöka nåt badhus.
Fast det är ju lite tidigt att börja grubbla på det nu redan, när det ligger ett år bort. Och kanske inte ens det, kanske blir det två år eftersom jag och Håkis inte kommer att ha hela semestern samtidigt. I år går han en vecka innan mej och året därpå två veckor efter, så vi får tre och två veckor ihop och när vi bara har två hinner vi ingenstans…jo, kanske Danmark, vilket jag i och för sej gärna åker till. Jag tycker Köpenhamn ser ut som min drömstad. Kanske jag aldrig vill komma hem sen.
Nåja, det får vi se nästa sommar och sommaren därefter blir det nog Frankrike och kanske Italien. Alltså…vi kommer att leva livets liv!

…men först måste vi få husbilen färdig…    

Hallå hej i sommarkvällen!
Nu har vi kalasat färdigt för den här månaden, men vi har en sak kvar att göra och det är, tror jag iallafall, att gå på restaurang med Håkis syrra och brorsa med familjer, det är deras present till honom. Fast de ska förstås skrämmas och säga att det ska bli aktiviteter så vi måste ha oömma kläder.
Jo, jag tackar jag, tänk bara när vi kommer in där på fina restaurangen iförd vindtäta byxor, nån rutig flanellskjorta och vandrarkängor.
Eventuellt nån ful keps också. Det hade ju sett bra ut…
De kom på fredagen och igår kom mamma, lilla stora syster med make och en jobbarkompis med sambo. Efter det har det varit lugnt och skönt. Håkis visar inte när han fyller år på FB så det är inte så många som minns.
Idag har vi jobbat lite med husbilen och jag har förstås suttit i gungsoffan och stickat också i solen. Så härligt!

Vilma undrar när det blir nån smörgåstårta.

Alma, som fått vara ute hur mycket hon vill nu när vädret har varit så bra och vi har varit lediga, går lika förbajjat in titt som tätt och lägger sej i klösträdet i farstun. Hon uppskattar nog inte värmen så värst. Då blir det inte roligt senare i sommar.

Håkis fick så vackra buketter.

Och bland annat en fin, 21-årig, Skotsk whisky av sina chefer.

Alma kollar hela tiden om det inte finns nånstans där hon kan hitta en väg ut över planket. Vilma tänker att hon nog är lite korkad, hon är ju katt och kan mycket väl klättra i trädet, men okej, sitt där och glutta bara…

 

Nu gör vi snart kväller här på ranchen. Jag har redan gjort bort duschningen så det är bara resten sen. Jag känner mej riktigt trött efter att ha varit ute hela dagen så det blir nog tidigt i säng. Imorgon börjar en ny arbetsvecka igen. Det är några kvar till semestern.

…nattinatti, sov så gott och dröm vackra drömmar… 

 

Hallå hej i aftonbrisen! Hur mår ni alla mina goa läsare?
Här mår vi alldeles utmärkt! Vi har hunnit vara hemma ett tag här och ätit och fixat lite. Och flickorna har fått gå ut, fast Vilma kom alldeles nyss och la sej på mitt skrivbord. Hon har blivit riktigt mammig. Hon kommer säkert bli som Valle, mammas pojke. Fast mammas kicka då.

Vi har inte fått nån sommarvärme direkt, men det är grönt och fint och häggen blommar överallt, och snart kommer väl värmen också. Än så länge får det faktiskt vara lite svalare, men det hade varit kul om det inte blåste isbjörnar, för då hade vi kunnat vara ute efter jobbet och börja med husbilen. Eller fixa altanerna. Alla plankorna är lösa på baksidan så de behöver skruvas fast. Inte för att vi kommer att sitta där så mycket då katterna inte får vara där eftersom det inte finns nåt stängsel runt gården. Jag vill ju fixa det så vi alla kan vara därute, men det är ganska mycket jobb så det får eventuellt bli nästa sommar.

Imorgon är Håkis ledig, men det är inte jag. Han fyller nämligen 60 år. Hoppas det blir fint väder. Enligt min app blir det molnigt och ca 13°C. Ungefär som det har varit hittills. Ingen sommar än alltså. Nååjaa…vad är väl en sommar? Den kan ju vara tråkig och…urtrist och…långtråkig och alldeles…alldeles underbar!
Tålamod är lyckans moder. Tids nog får vi det underbart här med.
Håkis har tagit fram poolen, så den kommer upp i år. Så härligt att få bada igen! Fast jag vill ha en ny baddräkt. Nån färgglad som ser somrig ut. Jag vill ha i rosa och orange och gult och rött. Mera färg!
Jag börjar längta till semestern nu känner jag, men i år har jag den sena perioden och får snällt vänta till den 17 juli. Över en månad kvar. Och Håkis börjar sin en vecka före, så vi har bara tre veckor tillsammans, men då får katterna vara ute lite mer så för dem är det ju bra.
Men i helgen blir det som sagt kalas och det blir smörgåstårta och vanlig tårta och det kunde ha blivit bullar också, som jag bakat, om det inte vore för att köksmaskinen började röra på sej och föll ner i golvet, fortfarande knådandes degen, så den snurrade ju runt och slog ner i mattan och blev alldeles full med katthår, så den var ju bara att slänga. Bunken sprack och därmed ingen mer bakning. Inga hembakta bullar alltså. Men vem orkar väl egentligen med det efter både smörgåstårta och vanlig tårta? Och småkakor till kaffet.
Tror det blir en gräddtårta med jordgubbar, men är inte säker. Det var mitt önskemål iallafall så jag hoppas på det.

Nu känner jag att jag bara pladdrar på om helt ointressanta saker så jag ska inte uppta er dyrbara tid mer nu utan gå och hoppa i duschen så det bara är att göra kväller sen.
Ha det fint nu alla och kom ihåg att du är viktig i det här pusslet som kallas Livet.
Utan dej skulle det inte bli färdiglagt. ♥

…bilderna har inget med inlägget att göra, ville bara ha med nåt och inte bara tråkig text… 

Gomorron…eller ska vi säga god förmiddag? Jag är inte helt och hållet nyuppstigen, klockan 9:14, jag har varit vaken i snart en timme.
Vi är lediga. Det är Sveriges nationaldag… 
Inget vi firar så, men skönt med en ledig dag iallafall.

Alma, den nya utbrytarkungen, eller är det kanske drottningen?, smet igen. Hon var dock inte lika illa till den här gången utan stod i komposten på andra sidan planket, så det var lättare för Håkis att gå och hämta.
Han fixade ju dit en rullist, men satte inte riktigt över hela då det var några grenar i vägen och vi trodde väl inte att hon skulle hoppa dit. Det gjorde hon inte heller. Hon satte sej nära planket, så att hon hamnade precis under en glipa i grenverket, och klättrade sakta, som upp för en stege, och sen satte hon sej högst upp på den överliggande brädan. Sen var det ju bara att välja var hon ville hoppa ner.
Nu är trädet några grenar fattigare och en till bit rullist är påskruvad.
Alma fortsätter att gå utmed planket och plirar uppåt efter nåt mer hål där hon kan slinka ut.
Vilma är en liten ängel. Aldrig till besvär.

Och nu undrar ni förstås hur det går med husbilen? Ja, vi har väl hunnit med att flytta på den ett par gånger, det är väl ungefär det. Det är så kallt och blåsigt så man har ingen lust att gå ut ens, än mindre hålla på och jobba. Men vi ska börja snart, bara det blir lite bättre väder. Och vi har ingen brådska, för vi kommer ändå inte hinna åka nånstans i sommar, så vi har ett helt år på oss.

Och hur är det med mej själv då? Jorå, tackar som frågar, jag mår alldeles utmärkt! Lite ryggvärk och nageltrång, aningen känningar i höfterna, lite mer gråhårig (har slutat färga det blont och färgat in lite gråa slingor i det blonda) men annars är det bara finemang.
God morgon! ♥ Nu, börja dagen!

…ja men jag fyller ju 57 i sommar, då får man vara gråhårig… 

Hallå hej alla! Har ni sommar än?
Här är det aningen sämre sparkföre och lite grönare träd, men det är allt.
Eller jah, idag är det 11° C och lite varmt i solen, där det läar vill säga, men det kommer väl mulna på och regna snart vad det lider. Blåser gör det också mest varje dag. Friska nordostliga vindar som biter hårdare än man förtjänar i kind, märg och ben.

Vi skulle så stort gräva bort komposthögen i hörnet av tomten, för Alma, den lilla rackaren, smet över till grannen igår och de har staket runt hela huset, med stängda grindar, så det kändes som fel att bara öppna och traska in som den naturligaste sak i världen, men som tur var nådde Håkis henne över staketet. Hon satt där och jamade så ynkligt när jag var ute och ropade på henne, men medan jag hade gått runt hela vår tomt och över de andra grannarnas, för att komma dit, hade de släppt ut hundarna så Alma låg och gömde sej och vågade inte komma fram till mej, och eftersom jag aldrig hade nått henne ändå så fick Håkis gå.

Komposthögen är mest bara jord och rötter så det gick inte att gräva för hand, så Håkis skulle ta det med traktorn, men den var inte alls med på det och bara somnade mitt i allt.

Ni ser ju att det inte är högt alls att hoppa över, men hon har inte gjort det tidigare, vet inte varför hon fick för sej det nu plötsligt. Men vi tror att hon blev ordentligt spooked när hundarna kom ut och skällde så kanske hon inte gör om det, fast inget vi tänker riskera så hon får helt enkelt hålla sej inne tills vi fått bort högen och Håkis har satt på en rullist där med.

Vi har inte fått nån ordning på torpet ännu p.g.a denna kyliga försommar, men det till trots tittar en ensam liten jordgubbsblomma fram under bladverket. Vi ska för övrigt göra om och mura upp en ny, lite större, rektangulär låda och sätta om allt och få bort ogräset som vuxit sej allt starkare när jag inte varit här och hållt rent.

Skulle vilja plantera om brudspirean också. Och rosenbusken som blommar dubbelt och doftar sååå ljuvligt. Den står intill komposten nu och blir allt mindre och dör snart.

En liten styvmorsviol solar sej.

Och blåtryn blommar. Den har tagit sej ganska bra, men mår väl inte allra bäst den heller där den står. Jag vet inte vad det är för sjuka de får, både blåtryn och rosentryn, men nånting är det som drabbar dem så fort löven har slagit ut.
Det var för övrigt rosentryn som hade de där långhåriga ullössen en sommar för längesen. Jag var helt överrumplad, för jag har aldrig sett nåt sånt tidigare. Löss som har lång päls som fladdrar i vinden, liksom…WTF!!

…ja ja, sommarn kommer väl igång strax här med…vi får ha tålamod helt enkelt… 

Hallå hej! Long time no see!
Nu har jag verkligen hållit mej borta länge, men nu är det färdigt med bloggsemester, nu ska jag börja härja här igen.
Vi är på landet och tjejerna lever livets liv. Och äntligen får jag också vara med! Det känns riktigt bra. Vi kom i fredags på sena eftermiddagen, för Håkis var tvungen vara med på nåt jägarmöte, men efter det styrde vi färden mot ranchen.
Vi har haft sol och fint väder, inga sommargrader riktigt ännu, men på altanen mot planket är det riktigt varmt när solen skiner.
Idag hade vi runt 18° C och blåsigt, men jag med mina värmevallningar njöt för fulla drag när jag var ute och räfsade gräsmattan och tog bort döda slingerväxter samt klippte bort gamla hallongrenar.

Alma och Vilma har varit ute så mycket de orkar med och Alma håller sej på gården och har inte, vad vi vet, försökt klättra över planket. Vi har ju satt såna rullister så att hon inte kan.

De älskar att springa och sträcka ut sej ordentligt och ibland jagar de varandra och har så kul som bara katter kan ha.

På eftermiddagen var vi till kära mor och firade morsdag. Lika trevligt som vanligt och mamma är mycket piggare p.g.a några sprutor hon får så det känns riktigt bra. Klar i knoppen är hon, lite glömsk så där, men vem är inte det? Inget dement iallafall vilket är så kul. Hon har samma humor och är sej lik sina 82 år till trots. Härligt!
Nu ska jag gå och käka piroger, men vi ses snart igen!
Heippa!

…så roligt att få vara här igen med familjen…

Efter en förkylning från h-e ska det bli skönt att gå och jobba imorgon.
De här dagarna har jag spenderat i horisontalläge och inte gjort många knyck alls. Igår orkade jag åtminstone laga middag, laxsoppa, och kamma katterna. Det var väl det jag pallade med, men bättre än inget. Idag har jag också vilat mest, men känner mej mycket piggare. Jag dammsög lite och blev helt slut av det, men jag tänker att jag är nog ännu piggare imorron och jag ska ta det lugnt på jobbet i början, så jag tror det ska gå bra. De får ha överseende med att jag inte är mitt normala jag, helt enkelt.
Ja, det var allt för nu, det är dags att huppe i sänga. Nattinatti alla!

…tjejerna har iallafall tagit väl hand om mej…