Julen är ju bortstädad, men jag har inte bäddat rent förrän idag. Lite nytt har jag lagt fram, som jag köpte redan i somras på IKEA, det randiga kuddfodralet som är till vänster å en ny pläd.

Å alla saker som var innan har hittat tillbaka på hyllan. Det känns så somrigt med rosa å turkost. Nu längtar jag bara till jag får nytt golv å nya garderober å möbler därinne så blir det ännu finare. Ett elementskydd ska snickras dit in också. Men det blir inte förrän till sommarn då det är varmare i snickerboa.

Kuddfodralet som jag köpte på MIO har också hamnat i soffan. Riktigt snygg var den, även om texten på den inte passar på en kudde egentligen. Hade jag sett det i butiken hade jag nog inte köpt den. Jag menar, handgjorda smörgåsar passar väl bättre som en reklamtavla i köket…? Nåja, om man inte läser vad som står så är den jättesnygg.

…skönt på sätt å vis att julen är över…nu går det fort mot ljusare tider… 

Godnatt säger Vilma å Valle under täcket.

Oftast när man tar bort adventsstakarna å stjärnorna så blir det så mörkt å trist, men nu ställde jag dit mina ljusstakar med glaslyktorna å tände värmeljus, så nu känns det inte alls lika tråkigt.

…riktigt fint blev det…är toknöjd med elementskyddsbänken… 

Om det är nån som tror att vi följer traditioner här så har ni fått allt alldeles om bakfoten. Varför dansa ut julen på tjugondedag Knut när man kan göra det på tjugotredjedag Hjalmar? Det tyckte jag passade mycket bättre, så fick jag njuta av julen lite längre än vanligt.

Det var inte mycket till julpynt vi hade i år. Skönt det, nu när det ska städas bort å jag fortfarande inte är bra i foten. Men kan dock gå med bara en krycka nu vilket är bra när jag ska dammsuga. Har kommit på att det är mycket lättare att gå med kryckan i vänster hand när man har ont i höger fot. Har ju provat ha den i höger hand, men jag haltar lika mycket då som om jag går utan.

Valle å Vilma tycker förstås det är kul när det händer saker här hemma, de vill alltid vara med å ge en hjälpande tass.

Ibland tycker Valle att han kan ersätta prylarna som prytt en plats. Å visst ligger det nåt i det, han är ju i alla fall minst lika fin. Det är bara det att han har lite svårt att sitta still.

…nä, det är väl bara att fortsätta…det tar väl typ hela dagen innan jag är klar med min fart… 

Sitter här å väntar på att Håkan ska anlända. Jag är hungrig som en myrslok. Har inte ätit sen lunch. Bara typ en fjärdedels näve nötter. Sen har jag druckit kaffe å vatten. Försöker äta mindre när jag inte kan röra på mej som jag brukar.

Katterna är så fina i pälsen. Jag kammade dem igår å så lite till på Valle idag å ska kamma dem igen lite imorron så de håller sej fina å att de får mysa å njuta av kamningen också utan en enda tova. Fast Valle har en på ena låret, men den klipper jag bara bort så slipper han våndas.

Imorron ska jag städa bort julen. Håkan tar upp kartongen nu när han kommer så jag kan sätta igång. Får se om jag kan ta ner ljusslingan i köket å upp med den nya. Jag ska prova i alla fall, vet inte om jag når så bra på en vanlig stol, för jag kan ju inte klättra på köksstegen. Är fortfarande svullen å har ont. I å för sej sa lilla storasyster att jag kommer ha det länge å att rehabiliteringen skulle ta lång tid så hon tyckte inte jag skulle söka in på nån skola förrän i mars så jag hinner bli helt återställd. Vet inte om jag sagt det här, men jag ska ju inte läsa hemma som det var tänkt, för då hade jag ju kunnat börja redan, utan jag ska gå som lärling å jobba på hotellet fyra dagar i veckan å vara på skolan en dag. Alltså måste jag ju kunna gå ordentligt innan jag börjar.

…vilket tjat om denna jäkla fot, men det är bäst att dokumentera hur den mår…nu ska jag gå å fika med Håkan som har kommit… 

Nu har jag suttit å fyllt i sjukpenningsansökan å vad händer när jag är färdig å klickar mej tillbaka till mina sidor. Jo, jag ser att de har tekniska problem. Säkert gick det inte in nu då så jag får göra om allt igen.

Typix, typix typix!! När jag äntligen får göra en ansökan då ska det jävlas på annat sätt.

…är det inte det ena så är det det andra, sa flickan som fick näsblod… 

Kollar ni inredningsbloggar eller inredningsmagasin nånting? Jag gör det. Å nu är det väldigt många som visar upp en lampa som heter Snoopy å tycker den är så snygg.

Jag tycker den är asful! Sen hjälper det inte att det är italiensk design från 1967.

Den köper nu dessa bloggare för dryga 8000 kr. Åttatusen! Plus nån hunka till! För den cykelsadeln!

…ursäkta mej…den kanske har ett fint sken… 

Fick sms idag av chefen att det måste ha blitt nåt fel, men att hon sjukanmält mej nu. Det syntes inte när jag kollade, men det kanske tar ett tag innan det kommer upp i mina sidor. Får hålla koll nu de närmsta dagarna.

Jag ringde till FK å de sa att lönekontoret kan göra en sjukanmälan om det är så att chefen inte har tid så jag ringde dit å de tog alla uppgifter å sen skulle den som tar hand om sånt kontakta mej. Det har de inte gjort. Undrar om de kontaktade chefen först. Jag vet inte. Huvudsaken jag kan ansöka om sjukpenning så är jag nöjd, för de pengarna måste jag ju få.

Kan säga att jag faktiskt är lite bättre i foten idag än igår, så jag tänkte prova ta några steg, men SÅ bra var jag visst inte. Dessutom så känner jag att jag har väldigt ont i knät nu när jag inte har nån vadmuskel som håller upp benet, så undrar om jag har nåt fel i det nu då? Men bara jag blir bra i foten så jag kan börja träna upp muskeln igen, så ska det nog bli bra. Jag har ju haft problem till å från innan, men det har ju inte varit långvarigt. Det är samma knä som jag tror att det gick av en broskbit i för några år sen, om ni minns?

Idag skulle julen dansas ut. Har vi gjort det? Nix å nej. Håkan måste hämta kartongen nerifrån förrådet först. Ingen idé att börja plocka bort nåt innan. Så adventsstakarna får fortsätta lysa så fint i fönstren ett tag till.

…känns i alla fall hoppfullt, med både pengarna å foten…det blir nog bra ändå… 

Var in på försäkringskassan för att kolla när de betalar ut sjukpenningen. För att kunna se det måste man ha ett bankID så man tar sej in på ”Mina sidor”. Jag skaffade ett å gick in för att kolla. Då ser jag att min läkare har skickat in sjukintyget, men det är allt som står där, så jag tänkte att jag får väl ansöka om sjukpenning själv då. Då står det att jag inte kan göra det utan att vara sjukskriven. Min söta chef har alltså aldrig sjukskrivit mej. Det är nämligen hon som ska göra det när jag är sjuk längre än 14 dagar.
Skickade ett sms så vi får väl hoppas att hon ordnar det nu då. Annars får jag inga pengar. Inte för att jag måste ha dem NU, men jag vill ju ha dem nån gång. Det tar ca 30 dagar efter att de har fått in en korrekt anmälan, så jag kan väl vänta mej dem i mars då…kanske.

…jorå, nämen…det var ju skitkul…………………………….NOT! 

Idag ringde jag till vårdcentralen för att boka tid hos sjukgymnasten. Jag skulle ju dit om ca två veckor för att börja träna balansen m.m, men det var nog lika bra att hon inte var där, för jag är nog inte färdig för nån balansträning om två veckor. Det verkar vara ett önsketänkande. Jag kan ju inte stå på foten å är lika svullen än.

Jag gör mina övningar, men utan framgång vad gäller vristen. Allt annat går bättre, det vill säga att rita en cirkel med foten, inte lika stor som med vänsterfoten, men det går, samt att vicka foten, alltså lyfta hålfot å stortå medan foten är kvar på golvet å sen andra sidan. Det går bra å är inte alls lika smärtsamt.

Men det där med att sträcka på vristen verkar vara nåt jag får glömma. Om det inte helt plötsligt bara vänder en vacker dag, men hittills inte så mycket framgång. Det är helt stumt. Å hälsenan verkar vara lite för kort. Men, det kanske är normalt, det är ju bara en vecka sen jag tog bort gipset, det tar nog längre tid än de tänkt, så då gör det ju inget att sjukgymnasten är sjuk å jag får vänta lite längre på att gå dit. Hon kan ju också bara konstatera att nån balansträning inte är att tänka på ännu.

…om jag inte på ett mirakulöst sätt blir helt återställd innan dess då förstås… 

Igår såg foten ut så här bara för att jag sopade lite å plockade undan. Då är det högläge som gäller.

Jag fortsätter att planera, drömma å fundera om mitt sovrum. Jag är ju sån som hinner ändra mej flera gånger innan jag bestämmer mej. Allra helst om det är länge kvar tills jag ska göra det.
Nu har jag skissat upp en egen sänggavel. Ni vet, jag gillar ju sånt som är handgjort å egentillverkat. Det är faktiskt så mycket roligare att ha saker som man designat å varit med å gjort själv än att köpa nåt billigt på IKEA, om än jag tycker att den sängen är jättefin oxå. Har ju dock inte bestämt mej ännu för nånting, jag bara funderar å känner efter å kollar olika sängar å helt plötsligt så dyker det upp nåt som jag bara känner att det MÅSTE jag ha!

Inget av dessa har jag känt så för egentligen, det är bara det att jag tycker det är fint å jag vet att jag skulle vara jättenöjd när jag väl hade dem hemma, men jag tror nog att hemmagjorda skulle vara mej mer kär. Å så gillar jag ju randigt.

Här nedan är en svag skiss, jag vet inte om ni ser nåt, men om ni klickar på bilden så kommer den i större version, då kanske det blir tydligare. (Jag vet att de tagit bort den funktionen i bloggen, men när jag lägger ihop ett kollage så här så funkar det, för att man ska kunna se de små bilderna bättre.)
De mindre bilderna visar tyget jag tänkte använda. Det var inte så billigt faktiskt, 413 kr/m å jag behöver två, men det är ett bra möbeltyg å fläckavvisande. Det är inte så lätt att hitta ett fint grå/vit-randigt tyg heller.
Under tyget ska det vara ett tunt lager skumgummi å ett lager vadd, som man har i täcken ni vet, å så var det tänkt att spika med silver eller vit möbelspik.

…det skulle väl vara fint va?…men som sagt, inget är bestämt så det kommer väl fler förslag vad det lider… 

Temperaturen har stigit ute, men sjunkit inne. Idag är det ca -15° ute å 19° inomhus, så jag försöker höja värmen med att tända ljus. Vi har på oss våra onepiece å tofflor så vi inte fryser.

När det var -29° ute var det över 20° inne, men Håkan sa att det tar ett tag för kylan att tränga igenom väggarna, så det är därför det är kallare inne trots att det är varmare ute.

…tur man har bunkrat upp med värmeljus… 

Ser inte riktigt likadana ut . Bäst att fortsätta ligga högt med foten.

Nu har vi ätit lunch, jag å Håkan, å han har hunnit åka tillbaka till jobbet igen. Det bidde köttbullar med kokt potatis å fempepparsås. Jättegott!

Jag har sovit 1½ timme i soffan före lunch, trots att jag sov hela natten. Kan ni fatta?
Inte jag!

Det har blivit lite varmare, ca -20° å det snöar  

Gomorron kära vänner! Ännu en ny kall vinterdag. Jag slipper ju gå ut å känner väl inte av kylan mer än att jag ibland får ta på mej tofflor, annars är det ju väldigt behaglig värme i lägenheten.

En ny dag att träna min fot. Den verkar inte vilja vara med. Fast kanske är det för tidigt att säga, jag vet inte, men jag märker ingen förändring när jag sträcker på tårna, den är lika stel. Däremot kan jag vicka på foten, alltså jag sätter ner den i golvet å så vickar jag på vänster sida å lyfter liksom hålfoten från golvet å sen andra sidan, det går alldeles utmärkt, men jag  k a n  i n t e  sträcka ut vristen.

Inte heller kan jag gå på foten. Det ska jag inte heller. Sjukgymnasten sa att jag ska använda kryckor så länge jag har ont, annars kan jag anta en haltande gång å det är inte bra för andra leder. Det är bara det att jag har så förjordat ont i höger axel, vilket bara försämras hela tiden, så jag får svårare att gå med kryckor också.

Men, men det är bara att kämpa på.

…skönt att slippa gå ut i kylan i alla fall…alltid något… 

Huvudvärken gick över. Jag drog några drag med kulorna på vardera axel å sen la jag mej ner å slumrade en stund. När jag vaknade var jag kurerad.
Jag kunde inte låta bli att raka benet ändå när jag duschade på kvällen. Det skrapade även bort det mesta lösa skinnet å benet ser fortfarande bra ut nu nån timme senare, men det är lite flagor kvar på foten.
Smorde sen med Idomin igen å det känns mycket bättre. Inte lika svidigt.

Annars är det samma som innan, känns som att jag är stelopererad. Om jag tittar bort, när jag gör mina övningar, så känns det som att jag gör likadant med fötterna å när jag sen tittar så rör sej höger foten nästan inte alls

…som ni ser blir den fortfarande lite blå när jag är uppe å ränner…

Här ligger jag å tycker synd om mej med min eländiga fot å en huvudvärk som inte släpper.

Jag tänkte ju inte visa eländet, men kan ändå inte låta bli.

Never mind mitt ludna ben, det blir så när man inte rakar det på åtta veckor. Kan inte göra det än heller för det ömmar så nu när jag ömsar skinn. Bara att ha täcket på sej inatt var en plåga så jag fick ha foten framme trots att ventilen stod öppen i fönstret intill. Ville inte stänga heller för man sover bättre när det är svalt i sovrummet.

Ni ser ju att det fortfarande är svullet, men inte alls som det var när jag bytte gips för några veckor sen.
Nu ska jag ta å massera mina axlar med träkulorna som ni ser i översta bilden, den ligger vid mina fötter. Den hjälper faktiskt väldigt bra så kanske jag blir av med skallebanket snart.

…huuujedamej så eländig jag känner mej… 

Idag fick jag ta bort gipset, tjohhoooo!! Men kryckorna har jag kvar. Jag kan inte gå på foten ännu, så första två veckorna här ska jag träna på rörlighet å att kunna gå, med kryckorna då, för jag ska inte tvinga fram det om det gör ont. Just nu kan jag knappt röra på foten. Det beror på stelhet å en lätt svullnad. Men jag vet ju vilka muskler jag ska arbeta med så ska det nog bli bra. Det ser så dumt ut, för när jag kör med båda fötterna å sträcker ut tårna, som en balettdansös ni vet, så gör ju vänsterfoten rätt, men höger är likadan som innan. Det händer typ ingenting. Det känns så konstigt, för jag tycker ju att jag sträcker allt jag kan.

Min fina vadmuskel har också förtvinat, men den kommer tillbaka så småningom. Ingen fara.

Å huden flagnar! Vid ankeln är det rött å irriterat, har så tunn hud där, men jag har gnuggat med en ren tvättlapp av frotté å smort in med Idomin så det ska nog bli bättre det också. Foten är alldeles skrynklig av att den är som uttorkad å känns hård å fjällar den också. Inte vackert, så jag lägger inte ut nån bild. Tänkte bara att jag skulle berätta att gipset är ett minne blott. Sååå skönt!

Efter två veckor ska jag till VC här hemma å gå hos sjukgymnast som ska hjälpa mej att träna upp styrkan å balansen. Hon får bedöma hur pass rörlig jag har blivit å är jag inte det tillräckligt så får jag fortsätta ännu lite till.

Jag har inte sökt in på skolan ännu. Jag vill inte sätta ett datum på när jag ska börja när jag inte har en aning om hur länge detta ska ta. Men vem har bråttom? Inte jag. Nu ska jag bli som vanligt igen först å främst, det är det viktigaste, allt annat får vänta.

…nu är det sängen…nattinatti… 

Jag satt å kollade tapeter på nätet, inte för att jag ska tapetsera nu på länge, jag kollar bara för skojs skull å då hittar jag den här tapeten. Tydligen Sveriges äldsta som de kopierat för att kunna fortsätta sälja.

Jag kände genast igen den. Jag har ju legat å detaljgranskat mönstret när jag låg å solade solarium när jag bodde här för mer än tio år sen. Det är nämligen den tapeten som är i lilla rummet där uppe.

…tänk så roligt att ha en tapet med sådana anor…den får aldrig bytas ut… 

Varför jag inte vill ha vanliga garderober i sovrummet är för jag tycker de tar så stor plats helt i onödan. Man viker tröjorna på ett sätt så de bara tar upp en tredjedel av hyllorna å man får ett tomrum bakom. Därför vill jag ha skåp med ett djup på ca 40 cm bara.
Då kom jag på att kolla högskåpen i köks-sortimentet. Å där hittade jag ju ett alldeles perfekt ett, fast det blir med gråa dörrar. Men det gör inget alls, jag har ju så mycket grått i sovrummet så det passar alldeles utmärkt.

Sen vill jag ju ha tv:n vid fotändan å jag hade en fin lösning med Hemnes-skåpen, vilket jag har med dessa också. Jag köper bara de lägre skåpluckorna till mittenskåpet (jag ska ha tre) å får en öppen hylla att ställa tv:n på.
Är det inte alldeles fantastiskt?!

…kanske blir det de istället…vi får se…fint med lådorna också till trosor å behåar å annat smått å gott… 

Om det blir så att jag får ha Hemnes-skåpen å sängborden så flyttar jag min Hemnes-buffé som står i hallen till sovrummet å bär ner ekbyrån i förrådet, för i hallen passar den inte. Nej, dit måste det ju in nåt nytt i så fall å jag tänkte nåt sånt här…

…som passar till skoskåpet. Jag skulle bara behöva byta till mörkare knoppar så var de ju som gjorda för varandra. Det skulle bli riktigt fint.

…ja, det återstår att se hur det blir, men det är kul att drömma å planera… 

Börjar drömma å planera sovrummet redan nu, om än det är länge kvar innan vi startar någon renovering där. Om det blir till våren eller sommaren vet jag inte, men det ska göras nån gång under detta år.

Min nuvarande säng var ju egentligen provisorisk, den skulle inte alls vara kvar så länge som den blev, men den har tjänat sitt syfte å den var bra med den lilla hyllan utmed sidorna, så katterna inte behövde hoppa upp så högt utan fick som ett trappsteg. Därför har jag väl inte velat byta ut den, men nu när vi fixar sovrummet vill jag ha allting nytt.

Den här Tyssedal från IKEA har jag blivit lite förälskad i. Jag tycker den ropar mitt namn. Den är som gjord åt mej. På bilden nedan får man ett litet hum om hur det skulle kunna se ut hos mej då de har en snarlik trävägg bakom.

Sängborden (bilden ovan) tänkte jag skulle få vara i samma märke som vitrinskåpen jag tänkt ha som garderober, men nu såg jag att de rear ut en massa Hemnes-möbler, så långt lagret räcker, å då vet jag inte om jag måste ändra mina planer ifall de kanske slutar med det märket. Annars finns ju sängborden i Tyssedal, men den är lägre, bredare å inte riktigt lika fin, tycker jag.

Nåja, det är ju inte än som jag ska köpa grejorna, så jag hinner ju se vad som finns kvar eller vad som har ersatt dem, det kanske blir nåt ännu snyggare, vad vet jag. Om inte annat så får jag väl gå på Mio eller EM å kolla. Men sängen blir nog denna Tyssedal å den lär finnas kvar, för den är ju ny i sortimentet.

…den är sååå fin… 

Så slog klockan tolv, vi lyssnade till Malena Ernmans nyårstal, ingen höjdare för övrigt, som var färdigt långt innan tolvslaget å sedan skålade vi i äkta Pommac.

Nu är det alltså första januari 2016. Jag brukar inte ha nyårslöften, men för en gångs skull har jag det, mitt nyårslöfte blir att sluta med allt onödigt. Skål tamejfan!

…jag tror det blir ett spännande år… 

Ja, så har det gått ännu ett år. Vi har hunnit en hel del, vill jag påstå, fastän det känns som att tiden bara har rusat förbi. Vi genomled en snörik vinter, vi rockade sockar, vi välkomnade våren, vi renoverade, vi köpte muurikka, vi välkomnade sommaren, vi lejonklippte Valle, Håkan rev gammelbodan, han lagade traktorn, Vilma träffade nya kompisar, vi byggde altan med gungsäng, vi myste i gungsäng, vi odlade pelargoner, vi var på shoppingspree, vi välkomnade hösten, Håkan köpte en van, jag började mina sista veckor på jobbet, vi byggde ett fönsterbrädelementskydd, jag bröt foten, det blev jul…å nu inväntas tolvslaget.
Det är bara timmar kvar på detta år som bjudit på så mycket. Ett fint år. Om man bortser från uppsägningar å brutna fötter så har det varit rätt så gott ändå. Jag vill faktiskt inte ändra nånting, hur märkligt det än låter, för allting händer av en anledning. Det är vad jag tror. Det finns en mening med allt. Vad det är återstår att se.

…tack för allt 2015…nu väntar vi med spänning på vad 2016 har att ge… 

Så var nyårsmiddagen avklarad. Det bidde inget storstilat, det bidde vanlig kebab. Det var så himla gott efter att ha ätit så mycket julmat de här dagarna. Men märkligt nog blev jag inte trött på skinkan, innan det lilla som var kvar åkte i soporna, med tanke på att vi började med våra skinkmackor redan första december. Fast nu är det skönt att det är slut å vi får äta annat.

…nu blir det mest bara gotter resten av kvällen… 

Håkans hortensia fortsätter att grönska. Nu vet man i alla fall att man kan ta in den under vintern. Den dör inte på kuppen.

…känns nästan lite vårlikt när löven spricker upp å blommorna knoppas… 

Igår hämtade Håkan paket. Jag har nämligen beställt varsitt sopset i trä, för som ni vet så gillar jag det som är gammeldags å de där sopseten i plast minner ej om svunna tider. När de är så här snygga så får de gärna stå framme tycker jag. Lättillgängliga när man behöver sopa upp smulor o dylikt.

Borsten är av tagel å skyffeln är i plåt. Inget plast alls.

Å så ville jag även ha rotsaksborste å nagelborste av naturmaterial. Håkan fick givetvis det också. Mycket bättre å finare. Valle nosar nyfiket…

…men låter sej inte imponeras. Han sträcker ut sej på bordet å har väl annat, mycket viktigare, att tänka på. Det är nästan så jag hör honom sucka över dessa fåniga idéer människodjuren får.

…nåja, huvudsaken jag å Håkan är nöjd å det är vi minsann… 

Så var de här igen. Våra gäster vid fågelbordet. Pilfinkar, talgoxar, blåmesar, domherrar å en å annan gråsparv trängs å vill äta sej mätta.

Håkan kommer få fylla på varje dag, verkar det som, de är så många å äter så mycket. Han fyllde på igår å ser ut att behöva fylla idag med.

De ser då välgödda ut. Runda å fina. De kommer nog klara vintern fint.

…tur att han köpte två stora säckar solrosfrön…hampfrön finns ganska gott om, men det  behöver köpas mer av å så även talgbollar å nötter… 

Jag har ju glömt visa vad jag använder när jag duschar. Jag köpte ett sånt här plastskydd för 200 kr å den funkar helt suveränt bra. Den är lätt att dra på å av, används hela gipstiden ut, inget krångel.

Nog kan man ju använda plastpåsar som man tejpar med typ silvertejp så att det verkligen sitter, men hålla på å bängla med det varje gång man ska duscha. Nä, då är det enklare med denna å den är värd vartenda öre. Inte blir det så mycket billigare med plastpåsarna heller som kostar 2 – 2,50 kr/st + all tejp som går åt.

…sluter tätt gör den oxå…släpper inte igenom en droppe… 

Jag har ju tidigare skrivit om att jag saknar O’boyen med blåbär- å jordgubbssmak, men aldrig hittat nån bild på den med blåbär. Förrän nu. En på facebook hade lagt ut den å frågade om vi minns den. Så klart!
Varför kan de inte börja göra den igen? Den var ju så god!

 

…å den med jordgubbssmak…please börja med dem igen!… 

Jag blev så sugen på palt mitt i allt när jag låg å la patiens i sängen, så vad gör man? Det är ju bara att stiga upp å fixa det när en Paula blir sugen, för jag slutar inte gnälla förrän jag fått palt, det vet jag av erfarenhet.

Men nu vart det ju inga riktiga Pitepaltar, utan såna däringa fuskpaltar av vatten, mjöl, potatismospulver å lite salt. Det funkar alldeles utmärkt å jag tjurade ingenting. Inte ens när jag inte fick stekt fläsk till. Det räckte med en smörklick så var jag nöjd. Najs!

 …ibland är jag riktigt lättsam att ha å göra med… 

Så vad fick Håkan i julklapp då? Jo, bortsett från ett par tröjor å en munkjacka så fick han ett hårt paket, en leksak, äntligen! Han fick en sån som många trodde skulle bli årets julklapp, nämligen en drönare.

En som man kan filma omgivningen med.

Den är lättmanövrerad å kan flygas med mobilen eller paddan också om man föredrar det.

Hyfsat bra kamera i den också. Kan vara bra att ha i sommar när vi undrar var kattskrällena har tagit vägen. Då kan vi stå kvar på gården å låta drönaren göra jobbet 

Så om ni ser nåt litet vitt å svart som hovrar utanför fönstret så är det Håkan som är å spejar på er.

…perfekt grej åt Håkan…han gillar ju allt med motorer… 

[Vill ni ser hur den funkar kan ni kolla här.]

Nu har vi åkt ut till ranchen å ska vara här några dagar. Det är väldigt halt där utanför, glashalt alltså, så fastän jag tog pyttesteg med kryckorna så halkade jag naturligtvis med min friska fot å var tvungen stampa ner den skadade. Det är ju inte första gången, så jag vet inte om jag får ta bort gipset den 5:e som det är tänkt. Kanske måste jag ha det nån vecka till. Jag har ju som själv tänkt att nog är det konstigt att man fortfarande har så ont, trots att man haft gips i flera veckor å det snart är dags att ta bort det. Nåja, kanske det hade varit annorlunda om jag inte hade stampat ner foten som jag inte får belasta. Men vi får se vad de säger, det kanske har läkt ändå rätt bra så den klarar såna tilltag. Hoppas det!

I alla fall så packade Håkan upp maten vi haft med oss, men hade glömt både kattmat å ett pisangpulver han äter för att slippa må illa av magkatarren, så det var bara att åka iväg igen.

Innan han åkte så gick jag in i sovrummet å tände lamporna ovanför sängen. Då såg jag något randigt som låg på min sida.
”Åh, är det till mej?” utbrast jag som älskar randigt.
”Jaa, men det äär det ju!” utropar Håkan å börjar skratta. ”Det är ju en julklapp som jag har glömt.”
Det är en hissgardin å när jag tänker efter så fanns det ju flera som jag ville ha, men jag kom inte ihåg om jag la till det i önskelistan. Det hade jag visst, så nu får jag byta i köket till våren.

…så roligt…det kommer bli jättefint… 

Julmat för mej, alltså det som smakar jul, är ”italienska” salladen (jag vet inte riktigt hur italiensk den är, men vi har alltid kallat den så hos oss) rödbetssallad å julskinka. Sen tillkommer ju allt det andra, men sill äter vi ju till midsommar också, köttbullar å prinskorv äter vi lite nu å då, kanske inte just prinskorv, men korv i allmänhet. Kokt ägg äter vi ofta å gravad lax har vi också lite nu å då, när suget blir för stort.
Men italiensk sallad, rödbetssallad å julskinka…det har vi banne mej inte annat än till jul.

…å glögg förstås, det dricker man bara till jul…

Här kommer bilder på alla klapparna som jag fick. Å håll i er, för nu blir det scrolla av. Jag fick jättemånga!

Först ett par örhängen. Söta små hjärtan i guld å en liten diamant.

En fin förvaringsask.

En liten gunghäst.

En väggdekor.

En tavla med ett kors.

En vacker urna på fot.

En gullig uggla.

En kylskåpsmagnet med budskap.

En skylt med informativ text.

En superfin ljuslykta.

Å slutligen ett bokställ. Fast man kan ju ställa ett foto eller tavla, vad man nu känner för, på det.

Här ser ni hur stor ljuslyktan är å bokstället med kokbok på.

…jag är så nöjd så det är inte klokt…tusen tack igen!… 

Nu är det nån som satt ord på det jag känner.

Jag gillar ju sånt som är handgjort å det ska gärna synas att det är det. Mina indiska möbler (bokhyllan, skåpet å köksstolarna) är inte jämna å fina som de fabrikstillverkade å det kanske skulle reta många, men jag älskar det!

Visst tycker jag det är snyggt med fabrikstillverkat också. Absolut! Men jag har fått ett ord på vad som skiljer dem åt. Varför jag känner mer för mina handgjorda möbler, även egentillverkade, än för till exempel min IKEA-byrå i hallen.

För att fabrikstillverkat saknar själ.

Gräddost är nåt som hör till vårt julbord å på finncrisp är det supergott!

Att göra Vilma julfin är lättare sagt än gjort. Jag ville sätta på henne en röd rosett som jag har köpt tidigare, men hon var inte riktigt med på noterna.

Hon ville bara leka med den, inte ha den på huvudet.

Men till slut gick hon med på det ändå, fast inte utan att jag tog fram en annan leksak att distrahera henne med.

Valle var medgörligare. Han låg i sin skål på köksbordet å tittade sömndrucken upp när jag ropade utan att ens lägga märke till rosetten.

…joho…killar kan visst det han rosett i håret…kan de ha knut så… 

…från oss alla, en riktigt God Jul  ♥

…hoppas alla får en fröjdefull dag…

Ååh vad jag måste ha varit snäll!  

Det bidde ingen stor julsupé. Vi var inte särskilt hungriga när det väl begav sej. Jag hade smakat av köttbullarna när de var klara å de var så goda så jag åt 4-5 stycken. De är ganska stora så det räckte väl för att jag skulle bli mätt å tappa aptiten.

Sen blir man ju mätt bara av att stå där å laga maten när det är nåt som tar tid. I alla fall är det så för mej.

Men jag fick i mej lite ändå, om än med möda. Håkan var inte direkt hungrig han heller å jag sa att det är klart eftersom han åt två vörtbröd med köttbullar å rödbetssallad tidigare. Jag frågade när det var.
”Jag vet inte…när jag kom”, svarade Håkan.
”När kom du då?” frågade jag.
”Jag vet inte…strax innan jag åt.”

Ja, det låter ju logiskt 

…gott var det i alla fall å jag får äta en ordentlig jullunch å middag imorrn… 

Nu har jag ätit lunch. Risgrynsgröt med kanel å socker. Mycket gott!

Jag har tänt ljus i hallen där det är lite mörkare än de andra rummen. Det är ju fortfarande relativt ljust ute, men jag ska snart tända 8-timmars värmeljus, så lyser de ända till tiosnåret.

Jag ska sätta på julmusik å börja med köttbullssmeten. Har kokat färdigt potatis till italienska salladen, som står å kallnar innan jag kan skära dem i tärningar. Håkan tar med sej gravad lax hemifrån sej. Prinskorvarna, rödbetssalladen å sillen är inköpta. Äggen ska kokas. Julmusten står på kylning.
Det blir julsupé i afton.

Håkan slutade tidigt idag, klockan 13:00, så han ska hem å slå in mina julklappar, ge fåglarna mat, å fixa å dona lite därhemma innan han kommer. Jag har slagit in hans klappar så de ligger redan där, bredvid granen, för vi kan ju inte lägga dem under den lilla.

…julkänslorna infinner sej… 

♫  Bjällerklang, bjällerklang…  ♫

Jag har ju gått å blitt alldeles skogstokig i dessa ljusslingor å ni som känner mej vet ju att jag blir deppig när det är dags att plocka bort julen, just för att det är så mysigt med alla dessa stjärnor å adventsstakar som lyser så välkomnande dygnet runt. I alla fall hos mej, jag släcker dem inte. Efter julen känns det så mörkt, tomt å trist. Men det är då som dessa ljusslingor kommer väl till pass.

Jag köpte vita bollar i metall till köket, på EM, med jättefint mönster. De ska få hänga på gardinstången när stjärnorna tas ner. Jag har ju i både vardagsrummet å sovrummet sen tidigare å nu även i köket, så det kommer nog inte att kännas lika trist på tjugondedag Knut, när julen städas ut.

…å man får ju fortsätta tända värmeljus så länge det är mörkt ute om afton… 

Jag trodde aldrig det skulle bli gjort, men nu är det renbäddat med juligaste sängkläderna. Det är sånt jag gruvar mej för att göra för tillfället, det tar ju tre gånger så lång tid å är ännu fler gånger besvärligare, så det är ju inte med hoppsasteg jag springer till sovrummet å gör det. Snarare skjuter upp tills det är för sent å man får ta det nästa dag…kanske.

Men nu, julveckan, måste jag ju bara ha dessa vackra som jag köpte på IKEA i somras, just för ändamålet. Inte kan man ju vänta till efter jul då, eller ännu värre nästa jul!

Å ljusslingan lyser så starkt å fint sen Håkan bytte ut till adaptern. Det är så himla mysigt på natten när det inte är helt mörkt i rummet, men ändå inte för ljust så att sömnen blir störd. Love it! ♥

…nä jag har inte hängt upp några tavlor ännu, måste skriva ut dem först…ramar har jag…

För en gångs skull har vi köpt färdigkokt skinka. Jag läste två olika bäst i test å då fick Garants julskinka högsta poäng, så det är därför jag ville testa. Annars är inte jag nån älskare av de färdigkokta. Har haft det förut när jag fått från jobbet, men de har inte varit särskilt goda.

Nu har vi griljerat våran å smakat av å den var faktiskt helt ok. Inget alls att anmärka på. Å den var inte dyr heller.

Jag hade inget ströbröd hemma så jag rostade två mackor på svag värme flera gånger, så de skulle torka sakta men säkert å sen satte jag dem i en påse å krossade till små smulor. Funkar hur bra som helst. Man behöver inte köpa hem ströbröd, för hur ofta använder man det egentligen? När man bakar kan man ha annat, socker till exempel, i den smörade formen. Eller göra som jag gjorde nu, fast det tar ju lite tid, för bröden måste kallna mellan rostningarna.

…så nöjd med skinkan…skönt att ha den klar redan…     

Som ni vet så har jag lite svårare med allt just nu när jag har en bruten fot, så det blir inte så mycket baka av här. Men så har jag en gullig liten storasyster som skickade med en burk vita pepparkakor till mej. Vilken lycka!

…mums… 

Nu börjas det. På torsdag nästa vecka är det julafton, så nu måste vi slå in julklapparna å göra klart det som inte är gjort. Dessa ska överlämnas idag, så det var lite extra brått med dem.

…jag är alltid i tid med klapparna…skönt att slippa stressa… 

♫ Nu är det jul igen å nu är det jul igen… ♫ 

Vilma är ju en liten klösamaja å det är inte bara soffan som hon river sönder utan även köksstolarna har fått sej en omgång. Stolen som står närmast fönstret hade hon dragit bort bandet, som ramar in tyget, helt å hållet å jag har ju väntat med att göra nåt åt det, för som vanligt har jag varit vankelmodig om huruvida jag ska byta band å tyg till nåt helt annat eller vad jag ska göra.

Nu blev det ett nytt tyg ovanpå det gamla som passar stolsitsen lite bättre. Å när jag byter till de vita överdragen så tar jag bort det här å låter det brun-vitrandiga komma fram igen. Satte tillbaka det gamla bandet, men de behöver bytas ut på båda stolar då hon har rivit i dem så de är inte så fina längre. Fast det får duga ett tag till. Hon river väl lös det igen vad det lider, så jag väntar med att köpa nytt tills dess.

Jag tycker inte det gör nåt att ränderna lyser igenom. Gillar ju randigt jag.

…huvudsaken man har nånstans att sitta…det är ju egentligen det viktigaste… 

Mina ljusslingor med stjärnor som jag köpte på JULA förra året gick ju på batterier. De håller ju inte så länge, utan började lysa väldigt svagt bara efter ett par dagar, så det blir ju både jobbigt å kostsamt om man ska hålla på å byta varannan dag. Trist tycker jag som älskar ljusslingor av alla de slag.

Men så har jag ju en Håkan som visste att det finns såna däringa universal adapter som man kan koppla på istället. Man kapar av sladdarna på slinga å adapter på lämpligt ställe, sen sätter man ihop dem å klämmer åt med en liten hylsa över skarven, så den både är skyddad å att de inte glider isär.

Så det gjorde han lite snabbt efter maten, under lunchen, å nu lyser stjärnorna starkt å fint å kommer att göra så tills jag drar ut sladden eller att lamporna går sönder. Slut med batteribyten å svagt sken.

…så fint…jag är så nöjd… 

Idag blev det korvsoppa till lunch. För en gångs skull var det jag som gjorde den. Annars är det alltid Håkan som gör den.

…å så limpa med ost till… 

Vi har varit på shoppingspree å herre min skapare vad jobbigt för mej å gå i affärer med dessa jäkla kryckor. Var helt slut å svettig efter att ha varit på EM, JULA, Biltema å RUSTA. Å fick tokont i händerna!

Därefter åkte vi hem till Håkan för att hämta hans mediciner för nästa vecka. Å där, inne i köket, har han ställt Hortensian som stod på bron i somras, den som hade både rosa å vita blommor, å tror ni inte den har börjat blomma! Med en enda stor blomboll. Å det börjar komma nya blad på den, så den kanske klarar sej till nästa sommar. Hoppas det. Då behöver han inte skaffa en ny.

…den nästan dränktes ihjäl i somras…synd för de är ju så fina!… 

Mycket nya låtar som man aldrig hört, men det var bra. Å gott med fika

Här har vi äntligen fått snö som verkar stanna så det blir förhoppningsvis inget slask å elände den här gången. Det är ca -9 grader nu i alla fall.

Lucia börjar 07:45 så vi kan chilla lite å vänta med fikat en timme till.

Hoppas alla får en fin Luciadag! 

Nu har vi Netflixat lite å äntligen fick jag se Maleficent. Å jag tycker den var helt magnificent! Den var bra å så vackert gjord. Rekommenderas å det varmaste, men man måste vara sugen på en fantasifilm, det är man ju inte alltid så vänta tills ni är in the mood, så att säga.

…så skönt nu, för vi behöver ingen dator för att se Netflix, det ligger i tv:n…

Jo, jag bakade lussebullar, men det tog musten ur både mej å fötterna. Vänster fot som jag belastat mer än vanligt p.g.a att jag inte får stödja på höger fot å höger fot som skakas om när jag hoppar omkring då jag inte ids gå efter kryckorna så fort jag ska hämta nåt från kylen eller förflytta mej några meter. Det går bra ett tag, men att både laga mat å baka så där direkt inpå varandra var inte bra, känner jag, så det blev ingen shoppingspree idag.

Dessutom har jag fått väldigt ont i höger axel så det känns inte skönt att hänga på kryckorna nu, kan jag säga, å det är just höger sida som jag behöver mest, så får se om jag klarar av nån shoppingspree imorgon.

Men vi har i alla fall lussebullar till Lucia nu på söndag, så det känns bra.

Note to self: Inte gå å titta på intriger på tv så man nästan helt glömmer bullarna i ugnen. Åtminstone inte när man måste plocka till sej kryckor innan man kan rusa iväg när man kommer på det.

…men de vart inte jättebrända, bara lite mörkare än de skulle…goda ändå… 

Köttbullarna ser lite brända ut, men det var de inte, de var perfekta. Å jättemöra å fina. Konsistensen får jag för jag blandar i en halv tesked potatismjöl i vätskan som man blötlägger brödet, havregrynen eller ströbrödet i, beroende på vad man nu brukar använda. Jag brukar alltid ha i lite havregryn.

…det var verkligen jättegott… 

Jag har ju glömt berätta att jag ska visst det vifta på tårna å vara uppe så mycket som möjligt. Jag ska lägga mej ner med överkroppen plant å  foten högt, jättehögt, ca 10-15 minuter flera gånger om dagen, men annars leva precis som vanligt. Min första läkare är nämligen specialist på området så han vet nog vad han talar om. Den andra är också ortoped, men inte specialist, å dessutom så har sköterskorna, som sätter på gipset, gjort det så många gånger så de vet hur det brukar vara.

Så därför ska jag baka lussebullar idag. Å bädda rent i sängen. Å åka på shoppingspree med Håkan när han slutar. Å nu till lunch har jag gjort potatisgratäng som är i ugnen just nu å till det ska jag steka hemgjorda köttbullar som serveras med bea-sås å tomater. Gott ska det bli.

Hon fick sälja bilen å fick en moped istället. Det var hon inte riktigt nöjd med, för eftersom hon är mån om frisyren – ja, hon sa så – så gillar hon inte att använda hjälm.

 

Jag saknar verkligen granen, men det är så svårt att klä den med bruten fot då man måste gå runt den hela tiden, flera gånger, med alla olika julgransdekorationer, så jag får lov att klara mej utan i år.

Å så finns ju risken att Vilma bara hade förstört den i år också. Lika bra att vänta tills hon är lite äldre å låter den stå. Hon är ju inte som alla andra våra katter vi har haft, som nöjt sej med att slå lite på kulorna tills de eventuellt lossnar, men inget annat. Vilma ville ju gärna leka med både kulorna, samt alla sina leksaker, runt granen å satt gärna på de nedersta grenarna så den förlorade formen å därmed all prakt, vilket resulterade i att den mest bara stod där å såg ut som nåt som katten släpat in.

Men jag saknar den, som sagt. Det blir som inte jul på riktigt utan klappar under granen.

…den här bilden är från julen innan vi fick hem lilla häxmajan å då var den verkligen fin…

Jag behöver nya pyjamasbyxor, för mina gamla har tagit slut. Dessa hittade jag på ICA-MAXI när vi handlade sist.

…de var välan fina?…tycker iallafall jag iallafall… 

Idag var jag å fick mitt nya gips. Rött även denna gång, men nu med glitter eftersom vi närmar oss julen.

Syns inte riktigt lika bra på bild, men det är verkligen sparkling 

Sen åkte vi till optikern för att välja bågar till Håkan, som redan gjort syntestet tidigare. Det blev ett par vanliga, ett par linser å ett par solglajjor. De sistnämnda i pilotmodell som jag tror blir jättesnygga.

Därefter åkte vi till Elgiganten å köpte en ny tv till mej. En 60″ Samsung för bara 9990 kr. Tyckte det var billigt å bra å kvaliteten duger alldeles utmärkt.

…den är lika stor som tv-bänken… 

Hahaha…hur söt?

…älskar den gossen… ❤

Förlåt, Martin Kagemark, att jag blockerat ditt nummer, men jag visste inte vem du var. Visst kan jag ta bort blockeringen, men då måste du smsa först å säga vad du vill, så om du ser detta kan du väl göra det.

…vad i hunnan kan han vilja mej?…en kändis?!…  😐

Eftersom jag åkte till vårdcentralen före elva å sen vidare till akuten, sen å handla på ICA-MAXI å kom inte hem förrän strax före sju på kvällen, inte ätit nåt sen frukost klockan sex på morgonen, så var jag ju hungrig som en varg.

Vi gjorde varsin skinkmacka, med ägg å rödbetssallad, av Håkans syrras jättegoda mjukkaka. Trodde väl att jag skulle få i mej en halvmåne, men det var som att jag krympt magsäcken så jag sparade halva.

Sen gick jag å la mej vid nio, för jag var helt slut. Vaknade igen vid midnatt å tyckte att jag sovit färdigt, så jag steg upp å efter att ha tittat på tv en stund så kom jag ju ihåg min goda macka som låg där i kylen å väntade.

Det här är livet! Å jag vet en till som oxå blev lite sugen.

…fast hon äter inte julskinka…tur för mej!…  😊

Idag har jag varit till akuten igen bara för att försäkra mej om att jag inte har nån blodpropp. Det hade jag inte. Däremot var gipset felsatt. Mina tår skulle inte sticka ut. Jag ska inte kunna vifta på tårna, bara röra dem litegrann så att det blir blodgenomströmning.

Å jag ska inte vara uppe å röra mej utan ligga mest med foten i högläge. Jag trodde ju att det gällde i början, för när man googlar så står där att man ska röra sej så mycket som möjligt å försöka leva som vanligt. Det gäller dock inte mej. Det kanske beror på vilken skada man har. Min fot ska vara högt å orörlig.

…ja ja…jag lovar att göra rätt nu…tiden ut…  …Håååkan!!…

Det blir nog en ny tv till jul. Så roligt!

Den jag har nu köpte jag sommaren 2008 å den har redan börjat krångla. Eller redan, den kanske inte har så lång livslängd. Håkans gick ju sönder långt tidigare å vi köpte dem samtidigt.

Min funkar än så länge, det tar bara, för tillfället, fem minuter att få igång den. Man trycker på ON-knappen som vanligt med fjärren å sen står den där å slår av å på,  av å på, tills den äntligen känner för att gå igång, å det tar längre å längre för varje dag. Snart går den väl inte igång alls. Så jag måste alltså köpa en ny.

Inte gråter jag för det. Jag har ju velat ha en ny ett tag nu, men tycker att det är onödigt när man har en som funkar.

…lite lustigt att jag behöver det efter mitt föregående inlägg, men jag handlar aldrig för pengar som inte finns, så det är ju lite skillnad… 

Man måste ju kolla sin brandvarnare ungefär en gång om året å de har satt den första december som en bra dag, vilket jag håller med om då vi tänder mycket ljus den här tiden, så det är ju extra viktigt att ha en fungerande varnare då.

…ops…har visst glömt sätta upp min igen…tog ju ner den när jag höll på med tapetborttagaren, den började pipa när det ångade… 

Håkan köpte julskinka i charken på ICA-Sörbyhallen idag så vi åt skinkmackor med ägg å rödbetssallat till middag.

Eller det var väl mest jag som åt, Håkan mådde inte riktigt bra så han tog bara en macka, men ska väl ta en till lite senare om han börjar må bättre. Stackarn. Han var hemma några dagar förra veckan p.g.a att han känner sej lite konstig å mår inte som han brukar å jag tycker nog att han skulle ha stannat hemma igår å idag med, men han har jobbat ändå så då får han väl skylla sej själv. Jag åt två mackor i alla fall. Han köpte ett fullkornsbröd som heter Varsågod. Det var mycket gott…på min ära.

…nu ska jag slänga mej i soffan å titta på Äntligen hemma… 

Så har vi nått fram till årets sista månad. Första vintermånaden. Fast nån direkt vinter är det ju inte med sitt slask. Det snöar, men är så varmt så det smälter å är blött. Fast det är ju vitt på gräset så det är ju alltid något.

Längtar till det blir kallare, så den vita, gnistrande snön tynger ner trädens grenar å lägger sej som ett täcke över marken. Då luften är torr å vägarna rena, kantade av drivor som plogbilen efterlämnat.

Men det kommer ju. Så småningom.

…fast…vad spelar vädret för roll för mej egentligen…jag är ju bara inomhus… 

Idag har jag tapetserat i köket. Jo, jag vet, vi hade ju gjort det redan, men det blev inte bra.

Det vart snett så i ena hörnet var ca en tredjedel av romben borta å i andra var halva romben borta. Jag tänkte till en början att jag får leva med det, men det där är sånt som sticker en i ögonen, det gick bara inte att acceptera, så jag beställde en till rulle av samma tapet å tänkte bara tapetsera där det började skena iväg å bli snett.

Men det var inte samma nyans på den rullen. Den var mycket gråare å det skulle jag inte heller kunnat leva med så vad göra??

Jo, jag hade kvar en rulle av samma tapet som i vardagsrummet. Den är ju inte grön, men det är lika snyggt ändå. Det passar ju till det jag har i köket. Men den räckte inte till väggstumpen bredvid fönstret så det var jag tvungen måla vitt. Äggskalsvitt…var det enda jag hade, det är därför den är lite gulaktig. Jag ska köpa vit väggfärg å måla sen när jag är bra i foten, för nu får detta duga fram tills dess.

Lite, lite snett vart det igen, men det är för att varken vägg eller tak är rakt i den här lägenheten, så det är nåt jag får leva med, fast så bajsnödig är jag inte att det inte får vara minsta skavank, jag är ju jättenöjd nu. Äntligen!

Nu ska bara alla lister på plats. Har fortfarande inte köpt bröstlisten till panelen, för den finns ju ingenstans, men så såg vi att det ska finnas på XL-bygg, så vi ska åka dit å köpa, annars får jag beställa. Sen blir det fint.

…nej, jag har inte klättrat på nån stol eller trappstege, jag har haft bordet att stå på…annars hade det aldrig gått eftersom jag bara får gå å stå på ett ben…

…gott…

Drinking mulled wine…yummie! 

Första advent, första ljuset tänt. Ingen snö kvar ute bortsett från några kluttar här å där.

Här händer inte mycket. Vi var å handlade på ICA-Maxi igår å tände ljus vid pappas grav. Det var första gången jag var ute lite längre. Dock gick jag inte själv i affären, utan Håkan drog runt med mej i en rullstol å jag hade en sån där korg på hjul som jag sköt framför oss. Känns som att det var en evighet sen jag var bland folk å inte riktigt visste hur man beter sej, för när vi handlat färdigt å var på väg ut passerade vi en klunga människor å då tycker jag att det passar att börja sjunga:

♫ Åh, åååh vad det är skönt att va naken…♫

…nåja…jag kommer nog inte se dem mer. Åtminstone kommer jag inte känna igen dem å förhoppningsvis känner inte de igen mej heller.

…ha en skön första advent…nu ska jag glögga å äta pepparkaka… 

Nu har Håkan tagit ner ekhyllan som var ovanför sängen å tagit hem till sej. Han sänkte även de vita litegrann, men de ska vara ganska högt, för jag ska hänga en massa tavlor där emellan. Foton som jag själv tagit å olika texter ska få samsas om utrymmet i både vita å svarta ramar. Det tror jag blir snyggt.

Sen har allt det rosa å blåa fått ge plats åt lite rött å vitt istället, nu under julen. Tyckte det blev ganska mysigt. Har bäddat rent idag, vilket är jättejobbigt, men det måste ju göras ändå. Å så har jag dammsugit. Å duschat. Allt sånt är ju tusen gånger svårare på ett ben så den här dagen har varit arbetsam, men givande.

…visar sen när tavlorna kommit upp…tror det kommer bli bra… 

Så här ser mitt liv ut mestadels just nu. Jag ligger mest i soffan med foten i högläge. När jag är uppe å rör på mej blir foten blodfylld, svullen å blå. Det känns inte skönt, kan jag upplysa. Jag kan vara uppe bara korta stunder åt gången, sen måste jag lägga mej igen…med foten högt. Det är sååå tråkigt. Känns som att jag kommer få liggsår snart.

…måste försöka se det positiva i detta…jag sliter inte ut sockarna lika fort?…

Nu har julgranen kommit på plats.

Hahhaa, den är inte stor, men den får duga. Satte den i en kruka, som det var kvar torr jord i, så den kom upp lite högre, ändå når den inte över fönsterbrädan 

Å tomtarna är på plats redan. Sa ju att jag skulle vänta med dem till senare, men som sagt är det ju Håkan det drabbar, så vi körde på för fullt här med hela julgrejset å fick ner kartongerna i förrådet igen. Skönt!

…tur att jag älskar julen… 

Nu har Valle å Vilma fått lite julpynt. Vilma inspekterar. Hon verkar lite frågande. Som att hon tänker: ”Är det allt? Var är stora granen?” Eller så är hon bara förstummad över hur fint det blev. Jag vet inte.

Jag tycker i alla fall att det blev jättegulligt 

…det blir inte så mycket pynt i år, men det räcker gott…

Idag fick vi upp ljusslingorna med stjärnor å adventsstaken är tänd å det blev så fint i köket. Jag är supernöjd.

Nä, det blev inga julgardiner i år, för jag tänkte att det är lika bra att hänga upp sånt som får vara kvar även efter jul. Även om jag kommer att få ta bort gipset å gå på rehab å kanske blir friskskriven den 24 januari, så finns ju risken att jag inte kan klättra på trappstegar eller stolar, jag vet ju inte, då måste i så fall Håkan byta gardiner igen å jag tänkte att han kan få slippa det.

Men det är ju fint å juligt ändå med staken å stjärnorna. Katterna ska också få en liten adventsstake å en jätteliten gran, så tar vi den de brukar ha till vardagsrummet. Den är ju färdigklädd å allt, bara att stoppa in kontakten så är det klart, så får vi lite juligare där. Vill ju helst ha stora granen, för det är så vackert, men jag kan ju inte kräva att Håkan ska klä den, han har ju nog med att han måste hänga upp alla stjärnor å det.

…nog får vi julkänslor ändå…vi vill ju ha en vit jul… 

Nu har jag tänt nya adventsstaken å resten ska fram imorgon. Det har snöat nästan hela dagen så det är vitt å fint ute. Det är sååå mysigt!

…å vi ska åka å tända ljus vid pappas grav så jag får komma ut å känna på snön… 

Igår ringde svåger min för att höra hur det är med mej. Jag tyckte det var så gulligt. Han är så omtänksam. Håkan hade precis åkt iväg hemåt å jag gick å la mej i soffan å slumrade lite å tittade på tv. Efter en stund ringer det på dörren. Jag tänkte att jag går då inte å öppnar. Är det nån jag känner så hör de väl av sej på mobilen. Men så hör jag hur dörren öppnas å en man som harklar sej…å det är inte Håkan, som jag hann tänka först. ”Vad fan…kommer de in de jävlarna!” Jag trodde ju att det var nån främling.

Men det var min lilla storasyster å svåger som ringde tidigare. De kom förbi med fika å flera inredningstidningar. Å syrran hade precis prickat in de jag inte har. Det var lyckat!

Å så fick jag godis. Juleskum å en merci-chokladask. De är ju också goda. Så nu har jag massor att läsa å tröstäta
Det var så mysigt när de kom! De tänkte att nu säger de inget i förväg utan bara kommer, för annars säger jag bara ”Nej, det ser så hemskt ut här”, när vi inte är färdiga å hon har ju rätt, jag vill ju inte bjuda hem folk förrän sen när det är klart, men nu tänker jag inte bry mej om det mer. Nu får de komma när de vill.

…det är ett jäkla elände att ha brutit foten just nu…visst är Håkan snäll å hjälpsam, men inte med allt…

Asså den här katten … ♡♡♡

… njuter i soffan efter lite tonfisk …

Idag fick jag papprena som skickats till Försäkringskassan. Jag har frakturer på talus å kalkaneus. Får ha gips i åtta veckor å ska gå med kryckor hela tiden. Jag får bara stegmarkera. Efter åtta veckor ska jag på rehab i två veckor, sen kan det förlängas om jag inte blir bra på den tiden. Jag är alltså sjukskriven till den 24/1-16. Så jag måste ändra min ansökan till skolan.

Jag har faktiskt dristat mej till att bäddat rent i sängen. Det tog 40 minuter jämfört med 10-15 minuter i vanliga fall, men det blev i alla fall gjort. Sen, några timmar senare, vågade jag mej även på att dammsuga. Det var jobbigt å besvärligt som tusan, men det blev också gjort. Känns bra så man slipper ha dåligt samvete för att Håkan måste göra allt.

 När han kom hem överraskade han med rostbiff å potatissallad så vi slapp tänka på nån matlagning. Gott! Sen slocknade vi i varsin soffända, men det hindrar oss inte från att snart gå å lägga oss i sängen å somna där. Jag tror det går hur bra som helst. Jag kan sova dygnet runt känns det som.

Lilla Vilma håller sej i närheten hela tiden. Hon går iväg en liten stund om hon behöver på toa eller äta å busa lite, men sen kommer hon å lägger sej nånstans i närheten där hon har full uppsikt på sin skadade mamma ♥

…ja jisses…vad alla mina planer blev rubbade nu då…men, men inget man kan göra åt, det är bara att gilla läget… 

(Slipper ju operation, ser jag att jag inte har skrivit nånstans i bloggen…så skönt!)

Nu har jag hunnit vara å byta gips å legat å sovit i soffan. Jisses vad det var skönt, jag har kunnat sova ostört i några timmar. Hade kunnat fortsätta också, för jag var jättetrött när jag steg upp, men det börjar ju bli sent så jag får allt vara vaken tills det är läggdax.

Jag inte bara bytte gips, jag fick även en spruta med något som ska minska risken för blodpropp. Det är nödvändigt eftersom jag inte får gå på foten å använder den kanske inte lika mycket då. (Men jag får typ sätta ner foten en kort, kort stund, typ som när man haltar, att man belastar inte så länge utan bara som hastigast, med kryckor då.) Den ska jag ta själv sen, i nio dagar till. Fast jag tror Håkan får ge mej dem, även om själva nålsticket inte kändes alls så är det obehagligt att sticka sej själv, men jag ska prova, för all del.
Fick hämta sprutorna på apoteket å sen gå tillbaka så en sköterska fick visa oss hur det ska göras. Tog även ut smärtstillande ifall att jag behöver. Jag har ju inte rört moffen ännu, men man vet aldrig.

Min arbetsledare var förbi med mina grejor som blev kvar på jobbet. Vi åkte ju direkt från olycksplatsen, så jag hann inte få med mej dem. Hon hade med sej lite annat också. Min favvochoklad som vi pratat om för längesen innan jag började på Koksverket, å hon kom ihåg att jag sagt att jag tycker om dem. Vilket minne! Å så fick jag en fin krya-på-dej-bukett.
Hur gulligt!!

Min systerdotter Jenny tyckte jag skulle ha rött gips när det snart är jul å visst fasen har hon rätt i det, inte kan man ju komma med nån annan färg nu heller. Snyggt så det förslår! 
Det är sååå skönt att den inte väger som det vanliga gipset. Å så är det inte lika tjockt.

…jag längtar bara tills det börjar göra mindre ont så att jag blir mer rörlig…så trist nu…

Fick ju röntgas två gånger, för första visade inget, men så gjorde de skiktröntgen å då hittade de frakturen. Tur de kollade en gång till, det var värt väntan så här med facit i hand. Fick vara där från 16:00 till 23:30.

Tyvärr så blev mitt slut på jobbet väldigt snöpligt. Även om jag längtat tills jag slutar så ville jag inte sluta nu. Inte så här.

Så vad har hänt? tänker ni. Jo, jag gick å föll de tre sista stegen i en järntrappa, ni vet sån där gallertrappa å landade på foten, vilket resulterade i en fraktur. Så jag ligger hemma med gipsad fot å kommer så vara i 6-8 veckor.

Läkaren ska idag diskutera min skada ifall det krävs en operation. Han ska ringa om ungefär en timme å meddela vad de kom fram till. Jag vill ju som vanligt inte opereras så jag hoppas han säger att jag bara behöver byta gips. Till ett lättare i plast.

Så det är vad jag väntar på nu.

…jag vet…jätteklantig jag…

Nu är vi hos ma&pa å snart blir det gofika.

…sen blir det palt hos lilla storasyster… 

Ååh, jag vill så gärna börja hänga upp stjärnor å ta fram adventsstakarna å tända dem redan. Men det är ju lite tidigt så jag får nöja mej med detta nya kuddfodralet. Den smälter ju in så bra å läser man inte vad som står så kan man ha den året runt.

…men nya adventsstaken har jag inte lagt undan, den står vid fönstret, fast inte tänd… 

Har fått hem tre pellisar som får stå i fönstret på dagen å under lysröret på diskbänken på natten. Då klarar de sej nog till våren. Då ska de klippas så de förgrenas lite.

…ganska stora har de blivit… 

Nu har vi äntligen fått upp kökslampan. Det vart så bra, fast jag måste köpa mindre glödlampor till den, för dessa sticker ut en bit nedanför å lyser så starkt, så det går bara inte att ha dem.

Men att den är snygg, va? Jag tokgillar!

…nej, mattan ska inte vara på stolsryggarna, den hänger bara på tork, för Valle hade kräkts på den…

Idag har jag skrivit ut nya tavlor till hallen. De andra passade ju inte längre.

Cyklande damer. Mycket tjusigt. Sen är det bara att byta ut ifall jag tröttnar på dessa.

…jo, jag ska måla i de ljusa skruvarna med svart färg…OCH få upp dörrfodren…nån dag…

Vi har en lite stöddig driftsledare här på koks å nu i morse sa han till mej att jag kunde gå å städa de andra kontoren istället medan de var tomma. ”Njäääh”, sa jag, ”jag tror jag tar å skiter i det…hit kommer snart en massa folk som vill ha arbetstillstånd, dem kan jag inte slänga ut, men det kan jag göra med dem som sitter på kontoren.” ”Just det!” sa den andra driftsledaren som satt vid skrivbordet. ”Så är det!”

…gissa vem som vägrade flytta på sej när jag städade…

Mupp!

Det är konstigt det där, hur man fungerar som människa. Jag har ju alltid trivts jättebra på mitt jobb å ville verkligen vara kvar, men nu när vi inte fick det å jag inte tänker söka hos det nya bolaget, så känner jag att jag längtar nåt så kolossalt till jag slutar där borta. Å när jag längtar så mycket så undrar jag ju hur i hunnan jag hade kunnat stanna kvar i kanske tre år till, eller mer? Hur tänkte jag där, lixom? Eller är jag bara så fruktansvärt anpassningsbar att den situationen jag hamnar i är där jag vill vara, oavsett vad som händer? Jag vet inte. Jag vet bara att nu kan jag knappt bärga mej tills jag lämnar de där grindarna bakom mej för sista gången, för att fortsätta min väg mot det nya, okända som väntar.

I alla fall, meanwhile har jag beställt lite ekollon. Jag vill ha en ek på Håkans gård! Å nu har jag 50 chanser på mej att ordna det. Det bara måste gå!

Å med i paketet låg dessa små pysselaskar i form av små t-shirts. Jag vet inte vad det är, har inte öppnat påsen ens, men visar sen när jag gjort det. Jag har i alla fall inte beställt dem, bara ekollonen.

…att rota ekollon i glasvas eller flaska är för övrigt också jättesnyggt… 

En varm å skön å rätt så vacker morgon.

…väntar på bussen…

Nej, det är inte för tidigt att börja förbereda för julen. Alltså har jag varit å köpt en adventsstake till vardagsrummet, som jag ska ha på min fina fönsterbrädelementskyddsbänk. Tyckte den var snygg, denna. Men ska ju inte ha den framme ännu, nej det får vänta till första advent, måste ju bara kolla att den funkar.

Med kopparbrickor vid ljusroten.

…snart ska jag göra juligare i sängen oxå… 

Vi har hunnit till sista höstmånaden, eller förvintern som samerna säger. Denna allra mörkaste perioden då det är mörkt när vi åker till jobbet å mörkt när vi kommer hem å det mest bara regnar hela tiden. Fast vi har faktiskt haft en väldigt solig å fin oktober.

Men snart är det vinter. Jag längtar efter snön. Gärna i lagom mängd. Det måste inte ösa ner! Bara så det blir så där vitt å vackert ute.

Å jag får ta fram mina fina vinterstövlar å vinterjackor. Promenera på plogade vägar under en stjärnklar himmel. Möta par som samtalar med rykande andedräkt. Fönsterlampor lyser i varje fönster. Träd som står uppradade i sin vita skrud. Snöänglar som barn sprattlat fram tidigare under dagen. Hundar som hoppar å dyker med nosen ner i snön av pur glädje över det kalla, vita som täcker marken. Å jag förstår dem alltför väl.

…hoppas snön kommer snart… 

Alla helgons dag var det igår. Inte för att han var nåt helgon, min kära far, men en läslampa eller två är han allt värd. Vi var å satte ner lyktorna vid graven å tände ljusen, så nu kommer det lysa i några dygn. Å lilla storasyster har som vanligt varit å satt höstblommor.

…det är sej likt…

Jaha, så var det fredag igen å här sitter jag vid datorn å har läst bloggar, kollat facebook – jo jag aktiverade den igen, jag fick så mycket klagomål på att jag stängt ner den – å har inte gjort så mycket som egentligen är värt att blogga om. Å så gör jag det ändå.

Eftersom det är Halloween så unnar vi oss en massa godis denna helgen. Gott! När vi låg där i varsitt soffhörn, med filtarna på å man börjar känna att ögonlocken blir tyngre å tyngre, så ringer det på dörren. ”Nää”, sa jag till Håkan, ”kommer de redan!” Jag tänkte förstås på Bus-eller-godis-ungarna. Håkan nickade menande.

Jag gick inte å öppnade. Jag låg alldeles för skönt för att några godissugna ungar ska få mej att kliva upp. Så…vi får se om de kommer igen imorron, då vi för övrigt kommer vara hemma hos Håkan å måla sista varvet på min fönsterbrädelementskyddsbänk, annars får vi äta det godiset också. Håhåjajaaa! Håkan tycker att vi ska ta med det till ranchen ifall att det ringer på där, så det får väl bli så.

…tur att jag inte har nån ”ingen-reklam-skylt” på nya dörren…

(Fast man kan ju inte busa med nån som inte är hemma.)

(Eller inte verkar vara hemma.)

Så här ser väggbelysningen, ute på ranchen, ut i mörkret. Så fint!

…det är så himla mörkt där så man måste ha lampor tända överallt för att se nåt vintertid…