Paolo Roberto är klok som en uggla. Inte för att jag vet om det stämmer att ugglor är så kloka, men talesättet säger ju det. Han ger iallafall ifrån sej så himla bra argument som lämnar en i eftertanke. Imorse till exempel sa han:
“Att vara stark är inget vissa personer har och vissa saknar. Utan det är ett sätt att tänka, ett sätt att leva och något som måste tränas varje dag. För viljan är precis som en muskel, om man aldrig använder den blir den svag och försvinner till skillnad från om du tränar den då den kommer bli stor och stark”.

Och det stämmer ju. Om man aldrig tar itu med sånt man egentligen skulle vilja för att lättjan vinner, då är det svårt att komma igång och viljan blir svagare och allt oftare den som förlorar. Men om man ändrar tänket och pushar sej själv att göra det, så händer något i huvudet. I början är det kanske motvilligt, man får pusha sej lite till, men efter en tid blir allting så mycket lättare och som grädde på moset börjar man gilla sej själv mer. Det nya självförtroendet ger ännu mer energi till att fortsätta och allt blir mindre jobbigt. Viljan har blivit starkare än latheten.

Det är lite som disciplinträning.  När du har gjort det som du borde och egentligen vill, vad det nu vara månde, så blir du nöjd med det själv och viljan att göra mer växer. Ju mer du gör – desto bättre går det. Energi ger energi. Ingen mår bra av att ge efter.

Och med växande självaktning mår du bättre och bättre och avundsjukan på alla andra som mår så bra går över per automatik, för du kommer ju känna dej som en av dem.

…lite disciplinträning är bra för alla…och vilan känns bättre efteråt med det goda samvetet… 

Fotnot: Nu gäller detta vanliga, friska människor vill jag säga till er som vill komma med pekfingrar. Jag är fullt medveten om att det finns de som inte är kapabel till att göra allt de vill, men det är förstås inte dem jag vänder mej till, utan de som är kapabel, men kanske kommer med “bortförklaringar”.