Ett sista försök

Valle tar inte pepcid, äter inte och dricker inte självmant. När man ska ge pepcid, som tar bort illamåendet, så börjar han tugga fradga så det skummar ur munnen och hänger dregel i mungiporna. Tablettbiten lixom löses upp i saliven och rinner bort. Kortisonet tror jag iallafall att han har fått i sej. Då skummar det inte likadant och jag har inte sett nån tablett flyga iväg när han skakar på sej efter att vi har släppt honom, vilket han gör med andra tabletter. Han låtsas svälja och sen slungar han iväg dem. Andapsinen låtsas han också svälja och sen skakar han ut allt så det blir vitprickigt överallt.
Att få vätska i sej är livsviktigt, så när han inte drack själv gav jag honom i en sån där medicinspruta, ungefär varje kvart, från klockan åtta igår kväll. Klockan tolv gick han och drack själv så jag hoppades att han skulle börja dricka och kanske, kanske äta under natten. Jag vaknade runt fyra och gav honom vatten i spruta, då skummade han så där som med pepciden. Sen kräktes han upp det lilla vatten han hade i sej. Jag får ju panik och var tvungen ringa till djursjukhuset igen. Han måste få en sista chans. Får de i honom vätska och aptithöjande, samt kortison så kanske han kommer igång med ätandet igen och kanske klarar sej. Jag vill inte att han ska dö!

Men han är så mager, stackarn. Det har gått så himla fort här på sistone. Han har ju haft problem med kräkningarna till och från i ett par år nu, men det har ju alltid löst sej. Fast det är klart. Det gör ju inte alltid det. Ibland slutar det illa.
Jag frågade om man inte kan ge antibiotika utan att veta exakt vad det är för inflammation han har. Han klarar inte att öppnas nu och ta biopsi. Och visst kan man det, men bara om det är på liv och död, fick jag till svar. Man ger inte annars av nån anledning. Fast är det inte det nu då? Är inte Valle döende? Om tabletten så kostar 1000 kr styck så blir det ju ändå billigare än att hålla på och lägga in honom hela tiden, eller göra biopsi för 15000 kr. Jag vet inte. Jag vill bara inte att han ska dö, men jag måste nog acceptera det om han inte kommer igång nu med maten, för han ska inte behöva plågas mer och vi kan ju inte betala hur mycket som helst. Vi kommer nog ändå sitta med ännu en urna till samlingen och stort minus i kassan. Känns inte så kul alls.