Potatisen står på spisen och kokar, den är till julsalladen, sen ska jag griljera min lilla julskinka. Jag vet ju inte om den ens smakar skinka. Den smakar nog korv med juliga kryddor, men griljeras ska den och sen är julmaten klar. Det blir inte så mycket mer än så. Vi köpte fryst färdig Janssons frestelse, som inte är dum alls om man inte orkar laga själv. Tycker man den är för salt så lägg till lite grädde.
Håkan är hemma hos sej och fixar lite, sen kommer han hit och slår in alla mina julklappar, det har han inte gjort än. Och sen ska vi väl äta och se Kalle Anka och öppna klapparna.
Valle ligger i sin skål på bordet. Han har sluppit tratten, den är inte så kul att bära. Och han fastnar i alla möbler när han ska passera. Donk, donk låter det hela tiden. Stackarn.
Jag matar honom varje timme. Idag ska han ha 133 g. Jag sprutar in 2 ml vatten varje gång före och efter, men han går och dricker själv så jag behöver inte ge mer. Sen är maten utspädd i vatten, så den är som en soppa för att kunna få in den i sprutan och genom sonden. Så vätska får han i sej. Jag tycker att han redan känns bättre. Han är ju fortfarande benig, men huden känns tjockare och magen rundare. Det känns jättebra!
…låter ju inte så lite tokigt, julaftonsförmiddag…som att man inte kan bestämma sej… 
