Idag är Valle betydligt bättre. Han rör sej mer, kommer och pratar och har till och med ätit lite själv. Han får äta av sin Gastro Intestinal, som är skonsam mot magen, för jag tror inte det är allergi, för varför är han bara allergisk kring jul? Jag tänker att det nog mest troligt är parasiter som han fått i sej under sommaren och symptomen visar sej på vintern.
Iallafall så är det så himla skönt att han börjar likna sej själv igen. Inte vet jag om det är för att antibiotika och kortison börjar göra sitt, eller om det är Mitrazapinet som börjar gå ur kroppen – han blir ju hög av dem och lite vinglig och stissig på nåt sätt – men han ser så mycket kryare ut nu. Om han fortsätter att äta själv kommer jag inte ge honom av det. Den skulle han få av imorgon och fortsättningsvis var tredje dag, men den är ju bara till för att höja aptiten. I så fall kan man ge den sen om han börjar matvägra igen. Inget man behöver ge en viss tid, så som antibiotikan och kortisonet, för det får man ju inte avsluta hur som helst.
Annars är allt frid och fröjd. Ingen vanlig jul, men det känns bra ändå. Vi får hoppas att nästa år blir bättre. Nu går vi mot ljusare tider, ett nytt år och förhoppningsvis en trio friska glada katter. Och om man får önska…att alla är vänner och trivs tillsammans.

…nu måste han bara få lite hull på kroppen så han blir mer motståndskraftig ifall nåt mer inträffar…