Klösträdet har varit nära kollaps länge nu, men vi har försökt laga den så gott vi kunnat. Inte för att de är särskilt dyra, det är ju bara att köpa en ny egentligen, den här har ju några år på nacken så de pengar vi har lagt ut på den här har det varit värt, vartenda öre. Och saken är den att vi måste, inom väldigt snar framtid, göra slag i saken, för våran lilla bulldozer, aka Alma, har snart gjort kaffeved av den här. Hon far fram i den som en speedad jätteekorre så att den svajar hit och dit och ser ut att välta vilken sekund som helst.
Det kommer att bli en likadan, för det är den bästa sorten som är hög, men samtidigt smal, så den inte tar för stor plats, och så har den två kryp-in och många sittplatser. Kanske blir det en ljusare denna gång, vi får se.
Och Valles skål, som jag egentligen hade velat ställa undan för längesen, men inte kan eftersom han gillar att ligga i den, ett av hans favvoställen ju, den gillas även av Alma, så jag får väl dras med den i evigheters evighet.
Till middag blev det hemmagjorda biffar som vi åt som hamburgare, det vill säga hemburgare. Väldigt goda i smaken, men noll tuggmotstånd. Måste få till lite fastare konsistens så jag ska prova blanda med halloumi nästa gång. Det blir nog toppengott.
…tur den här kattungetiden inte är så långvarig… 