Inte grävt ner stridsyxan

Jaha, så kom då sista semesterdagen och vad har hänt då? Inte mycket. Alma är en mycket orädd och trygg tjej, det har jag redan berättat, och det är jättebra å ena sidan, men å andra inte alls särskilt bra. Varför? Jo, för att när hon är superbusigast-i-världen-Alma så glömmer hon liksom bort att Valle inte är riktigt på samma våglängd och springer rakt i tassarna på honom. Jag, som vaktar dem som en hök, hinner inte med alla gånger, för hon kan ligga och busa med nåt i hallen för att sekunden senare kuta iväg till Valle.

Nu har han ju inte attackerat henne här hemma på min gata i stan, där jag bor, men han fräste och lyfte på tassen som att han var på väg, men när jag kommer ylandes som hesa Fredrik så törs han väl inte annat än gå därifrån. Sist han anföll henne skrämde jag honom så mycket att jag trodde han sket ner sej, men det var ett brunt sekret som kommer ur en talgkörtel vid bajshålet, som de även doftmarkerar med, och så gör de bara om de blir rejält rädda. Stackars liten, men what to do? Skulle jag låta honom slå halvt ihjäl lilla försvarslös Alma. Hell no! Och dessutom gjorde hon ingenting den gången mer än att hoppa ner från min famn och lunka iväg mot köket, då tyckte han det passade att följa med för att spöa henne lite. Och det trots att jag var dem hack i häl. Jag stampade som ett gammalt skogstroll och röt NEJ NEJ NEEEEJ!!
Almas uppfödare, tillika min systerdotter, tipsade om Feliway som man stoppar i väggen och som pytsar ut lagom mängd lugnande feromoner i hela 30 dagar. Vi har ju bara haft sprayflaskan, men då måste man ju gå och spraya i tid och otid utan att veta om det är rätt mängd eller rätt tidpunkt. Med den här i väggen behöver man inte bekymra sej om det, inte heller att komma ihåg, den sköter det där själv i en hel månad. Toppen!

Men, som sagt, alla attacker till trots så är hon inte rädd för Valle och busar på som om ingenting har hänt, därför törs jag inte lämna dem tillsammans under natten, så jag och Alma sover i datarummet. Håkan var och köpte en sån där uppblåsbar säng som jag ligger i och det är så skönt, för Alma gillar att ligga på min kontorsstol så jag behöver inte vara rädd att lägga mej på henne, eller ligga som ett Z, utan kan sova precis hur jag vill, efter att ha konstaterat att hon fortfarande ligger i stolen förstås. Hon har en kisslåda där också så hon kan göra sina behov när hon vill.

Fast Valle och Alma kommer nog ändå bli vänner till slut. Jag har det på känn och Håkan tror det med, det tar nog bara lite tid, som det gjorde för Vilma att acceptera Valle. Det tog två veckor. Valle kunde inte bry sej mindre om Alma när jag är med. De är trygga båda två och ser mej antagligen som deras beskyddare. De sover så gott fastän de vet att den andra ligger alldeles i närheten, så förhoppningsvis gräver de ner stridsyxan inom snar framtid ♥

Tillsvidare har vi en nätdörr in till köket, som Håkan snickrade ihop idag, så får Alma hålla till där och datarummet. Valle och Vilma får resten av lägenheten. Det gick inte att skärma av i hallen med samma nät som vi har runt gården, som tanken var från början, för Alma klättrade lätt uppför den och den når ju inte till taket, så hon hade ju kunnat komma över till de andra. Nätdörren kan hon klättra i hur mycket hon vill, hon kommer ändå inte över, den täcker ju hela öppningen.