Hej å hå vad tiden går! Nu är det fredag, äntligen, och det är full fart mot helgen. Våra garner har kommit. Mammas vita Paris, som inte är med på bild för övrigt, beställde jag 16 nystan av och en 6 mm virknål. Vi tyckte att det räcker om hon virkar med två trådar. En liten badrumsmatta måste ju inte vara så tjock. Min är tunn, inte för att den är virkad, men ändock, tunn som ett badlakan, typ. Det blev billigt och bra, under 300 kr.
Själv beställde jag ett tunnare bomullsgarn som heter Muskat. Den är väl hälften så tjock som Paris. Jag beställde egentligen inte den lite gulaktiga färgen, utan en ljusbeige som tyvärr var slut, så jag fick ett mejl från butiken där de undrade om jag ville 1) vänta med att få min order 2) ändra i beställningen och bara få de andra två färgerna, eller 3) upphäva ordern. Jag svarade att jag ville att de skulle skicka en annan färg, överraska mej! skrev jag. Och det gjorde de bra, den där lite beigegula färgen var ju jättefin. Av dem ska jag sticka linnen, två par fina, svala sommarlinnen. Om de blir trefärgade eller tvåfärgade har jag inte bestämt ännu. Jag har inte kollat ut nåt mönster, men det finns massor med fina på Drops Design, så det lär inte bli nåt problem. Det ska bli nåt med lite spetsmönster iallafall.
Vi har snön kvar, men det har slaskat och varit så blött, så jag önskar att den bara försvinner och kommer åter då det verkligen är dags. Så kanske jag lägger mina teorier om en ny istid på hyllan. Som det är nu får jag bara vatten på kvarn. Och det är inget jag vill ha.
Såna här soliga dagar är det ju vackert med det vita snötäcket. Men jag väntar gärna ett tag till. En solig oktoberdag utan snö är inte heller att förakta. För snö från oktober månad fram till maj är inte önskvärt, hur mycket jag än tycker om vintern.
Valle har haft det lite jobbigt de här dagarna, fram till idag. Jag tror han är smärtfri nu, för han bara sover och sover, vilket han inte kunnat göra så bra p.g.a smärtan. Han har inte heller legat särskilt bekvämt, så han har inte fått nån ordentlig vila, därför tar han ut det nu. Nu ligger han som han alltid gjort och snarkar gott. Lilla gubben, vad skönt för dej. Nu väntar bara glada, härliga dagar, utan smärta och obehag.
…stackars lilla gossebarnet vad han bara drabbas av allt elände…
*älskar de små runda öronen*