Mycket snö och dyrbar katt

Idag har det varit strålande sol, men kallt och kolla(!) hur mycket snö vi har fått. Det är rena rama midvintern så här i slutet på oktober. Flyttfåglarna ba “What the fuck??” och börjar panikflyga omkring tills någon kvackar “ta det nu luuuugnt, vi ska int streeeessa, än finns öppet vatten där vi kan hitta mat, den här snön smälter snart bort” och alla flygfän landar i närmsta pöl. Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Och den har nog rätt, för idag har vi haft takdropp och snöglopp, fast det ska ju snöa mer, om det inte har hunnit ändras förstås.

Jag började arbeta senare idag, klockan nio närmare bestämt, för vi var ju till veterinären i Boden med Valle. De tog blodprov och kollade njurvärde och långtidssocker och det senare var bara fint, men han måste börja äta njurmat om han ska få några år till. Några år till? Det låter ju helt fantastiskt! Och skönt att han inte har diabetes.
Dock har han FORL, alltså en tandsjukdom som är väldigt smärtsam och han har fått dra ut tre tänder och skrapat tandsten med ultraljud. Han var så eländig och dreglade när jag kom hem, men nu har han piggat på sej.

Han får inte äta torrfoder utan bara mjuk mat, men inget duger, så jag blötte torrfodret och lät det stå och dra så det blev mjukt, men inte blött och det åt han av. Det ska han få i fem dagar, sen kan man börja ge som vanligt igen. Han tuggar ju inte om det gör ont, det gjorde han inte nu på slutet utan svalde dem hela. De är ju så små så det går bra.
Imorgon ska han få moffe igen, vilken tur att jag sparade två sprutor! Och så ska han få en Hexagel som man stryker på såren där tänderna har suttit och på några tänder som är i farozonen. Hur nu det ska gå till, men det måste gå. Det är för att skydda mot infektioner och påskynda läkningsprocessen.
Han börjar bli mer och mer sej lik nu, lillhjärtat. Så skönt att se. Snart kommer han må så gott nu när han slipper ha ont.
Men det blev dyrt. Närmare 12000 kr med det som Håkis betalade på Djursjukhuset först. Det är en mycket dyrbar katt detta, men det är han värd. Han ska också ha samma vård som om han var försäkrad. Och får vi ha honom några år till, ja då är ingen gladare än jag och Håkis.

…älskade lillskrutt…hoppas du blir ännu lyckligare nu när du blir smärtfri…