Söndag och sista dagen i februari månad. Imorgon börjar vårmånaden. Här uppe är det ju fortfarande vårvinter, men vi känner av att det närmar sej med varmare temperaturer och solsken.
Valle har varit pigg och glad och riktigt alert nu på sistone och jag tror att det är vårkänslorna som får honom att leva upp. Han klättrar upp i klösträdet i en jäkla fart och sitter och vässar klorna en stund för att sedan återvända ner igen. Och han springer omkring och är riktigt busig emellanåt och det är så härligt att se att det än så länge är liv i gamm’-gubben. ♥

Han gillar att ligga och mysa tätt intill i soffan och verkar må riktigt bra.

Jag var till ranchen idag och träffade småtjejerna. De hade blivit så rädd härförleden då dessa dagars plusgrader orsakade att stora ismassor rasade från taket med ett fruktansvärt brak. De trodde väl att hela huset höll på att ge vika. Men när man tittar på de tjocka isflaken så förstår man att det måste ha låtit illa. Undrar just hur trallen ser ut därunder. Höll den för braket eller är det ett stort hål där igen?

Det händer en massa hemska saker därborta, tycker Alma, så hon är fortfarande rätt så skvätträdd och hoppar till för minsta lilla. Men ju längre hon är där och ju mer hon ser att  inget farligt händer så kommer hon också att lugna sej så småningom.

Vilma blir ju också rädd för såna plötsliga händelser, men hon är inte riktigt lika skvättig. Inte lika lugn som Valle heller, men han är ju gammal och erfaren så han bryr sej föga om det mesta.

Både jag och Vilma blir seniorer i år. Vilma fyller sju år den tredje mars och jag fyller femtiofem i juli och det är tydligen senioråldern. Gamla damerna.
Tänk, det är redan mars från och med imorgon. Plusgraderna fortsätter några dagar till, vad jag har förstått, och sen blir det minusgrader igen, men bara några få, så kylan är vi förhoppningsvis färdig med. Fast det kan bli rätt så kallt i några veckor till, men i april borde vi vara klara med det. Då är det bara att hänga undan dunjackan och ta fram vårplaggen istället.

Man ser att bara på dessa få dagar med plusgrader har snödjupet sjunkit rejält. Och mer lär det sjunka om vi får fler soliga dagar. Vi får hoppas på det. Och hoppas att det inte blir så mycket mer snöande nu utan hellre regn då i så fall om det nu nödvändigtvis måste vara nederbörd, så slipper vi det eländiga snöslasket som jag så innerligt hatar.
Bara tiden kan utvisa hur det blir. Det är bara att vänta och se, men hoppas kan man ju.

…och det är rejält halt nu också med smältvatten på is…måste gå försiktigt…