Idag höll Alma på att driva mej till vansinne. Hon gillar att tugga på – och svälja – plast. Det är inte särskilt nyttigt för en liten kattamage. Alltså har jag eliminerat allt av plastpåsar som är genomförbart.
Det gillades inte av Alma. Hon blev sur och började istället tugga alltmer på kablar. Hon har ju försökt tidigare också, men inte i lika stor omfattning. Idag bara fortsatte hon, spelar ingen roll vad jag gjorde så skulle hon bara tillbaka och tugga på dem.
Då tog vi henne i en transportbur och åkte iväg till Arken zoo. Där hittade vi ett bitterspray som gör att det smakar superilla i flera timmar efter man har ätit av det. Hoppas att det funkar.

Vidare köpte vi koppel, både till att använda här i stan så jag kan gå ut med henne och ett till ranchen där hon får gå på löplina. Håkan ska dra en vajer, eller liknande, över gården som vi ska hänga handtaget till kopplet i och sen får hon springa fem meter åt varje håll. Det blir perfekt…tror jag. Hon trasslar väl in sej överallt så man får gå och frigöra henne i tid och otid. Det slutar väl med att hon får bli en stadskatt.

Håkan har visserligen satt skärmar hela vägen där vi hade näthägn tidigare, men vi litar inte på att hon stannar på gården. Hon är inte som Valle och Vilma som håller sej på marken, så hon skulle säkert klättra i träden och hoppa ut, över skärmarna.

Och så köpte vi en väst-sele som hon har på sej nu, så hon vänjer sej. Och vet ni…hon har varit så lugn och fin och inte ställt till med mer ofog sen vi kom hem.

Vi köpte även en boll som man kan fylla med godis, som faller ut när bollen rullar. Den gillar nog även Vilma. Kan ju vara kul att ha nåt till henne med.

Eftersom Alma tuggar på allt hon kommer åt köpte vi sånt som är till för att tugga på och som samtidigt rengör tänderna. Om hon gillade dem? Eehh…jo…

Det tog väl fem minuter innan den ena låg i spillror. Den såg ut som en kvast fast med borst åt båda håll. Nu är det bara…nåt oidentifierbart kvar, meneeeh…det var ju kul…att hon gillade den så mycket.
Sen har hon bara vilat och jag har haft det så lugnt och skönt här. Och när denna sele inte hjälper längre, då köper jag en tvångströja!

…fast jag älskar henne ändå, hur konstigt det än låter…besvärliga lilla kryp…