Jag åt knäckemacka med tonfisk å en mugg O’boy, till lunch kan man säga, å när man fixat mackorna å sen vänder sej om möts man av två par kopparbruna, tiggande ögon.

Det går ju inte att komma undan, de vet vad det är jag har där på diskbänken, de har ju redan känt doften. Klart de måste få lite de med.

…världens sötaste tiggare är jag alldeles övertygad om…