Steg upp kl. 06:00 med H. Tänkte att jag ska göra återbesök till läkarn idag, för jag hade så ont i knät igår å träningsvärk i båda benen. När jag skulle lägga mej tog jag på mej pyjamasshorts å det pirrade i knät å ned mot vaden å det kändes som att huden skulle rämna…skit obehagligt! Jag kollade å tyckte att det var svullet, men för säkerhets skull frågade jag H, för jag tänkte att jag kan ju inbilla mej bara för att det kändes så. H kände på båda knäna å konstaterade att det var svullet. Jaha, tack för det, tänkte jag. Det var inte så bra ändå att bege sej ut på ranten.
Idag känns det bättre igen å jag har gått å gått här ett tag för att se om det verkligen är så eller om det bara är för att det har fått vila under natten, men faktum är att det smärtar till väldigt sällan, å det här säger jag inte för att slippa gå till farbror doktorn utan det är helt sant, det känns mycket, mycket bättre så det vore bara onödigt att gå till läkarn å betala 170 kr en gång till bara för att höra att jag snart är bra.
Men dagen är ung…jag ska inte ropa hej än. Jag ska dammsuga här å vara i rörelse, för det är ingen idé att sitta still å tro att man är bra bara för att hamna på ruta ett igen så fort man rör sej. Som igår tillexempel. Nej, idag ska jag ränna hela dagen å går det bra, då kan jag börja jobba. Å det kan jag avgöra alldeles själv utan läkares medgivande. Får jag lika ont igen, tjaaa då måste jag nog överväga ett återbesök. Men just nu lägger jag det på hyllan å provkör här hemma å ser vad mitt lilla knä pallar med. Hittills har det gått riktigt hyfsat.
…vill vara bra nu…har fått nog av att gå inom dessa fyra väggar…så håll tummarna för mej…
*hälsar godmorgon*
