Månad: oktober 2022

Jag läste syrrans blogg nyss där hon skrev om att hon är nöjd med sitt ”tråkiga liv” och jag kände att jag måste hålla med här i min egen blogg. Jag har ju visserligen ett arbete att gå till där jag träffar en massa folk som jag socialiserar lite med så det hjälper ju lite, att komma utanför hemmets väggar, men annars så händer inte mycket just nu och det är helt okej, tycker jag, med tanke på vår ålder. Att ”ha roligt” är inte nödvändigt längre, för som hon sa, det är ju ändå inte så roligt

Att tvinga sej ut på olika evenemang, för att sen komma hem och tycka det är sååå skööönt…varför inte bara skippa evenemangen och ha det skönt hela dagen?

Fast ibland blir jag rastlös och vill hitta på saker, så att det händer nåt. Det är typ såna gånger som jag ringer och tävlar i karaoke på radio, vinner och får åka till Tokhålm och se Lena PH och Orup. Nu är ju det längesen och det beror helt enkelt på att jag inte haft så många rastlösa perioder, jag har nöjt mej med tillvaron och tycker det är skönt att slippa allt ståhej.
Visst har jag kollat efter biljetter till Pernilla Wahlgrens Hybrisföreställning och tänkt fråga om svägerskan med make vill haka på, men när det inte finns bra platser har jag struntat i det. Jag hade gärna gått och sett Spöktimmens Showcast nu i november, men samtidigt inte p.g.a att den nya coviden sprids med raketfart nu igen. Det är ju också den som ställt till det en hel del sen 2020, att man inte ens varit på bio eller restaurang. Fast å andra sidan tycker jag det är bortkastade pengar att äta ute. Mysigt ibland, men fan vad dyrt med nåt som ändå inte är så jävla gott och som man sen bara skiter ut. Man har ju ingen behållning liksom. Och när jag inte äter kött, mer än vilt, så gör det inte saken lättare direkt.
Sen är det också för, som ni vet, så tycker jag synd om katterna som är nog mycket ensam redan, ska de vara ensamma på kvällen också?
Jag vet, blödig kattmamma.
Men det är därför som vi bygger husbilen, för då kan vi uppleva saker och ha dem med oss. Inte kul för dem kanske, att inte få springa ute lösa, men det hinner de, det är ju bara under vår semester.
Dock är det inget vi kan tänka på förrän efter Valles hädangång, men han är ju 15,5 år och inte friskast, så den är nog inte så långt borta.
Sen kan vi börja ”ha roligt” igen.

…men jag har så roligt med Håkis så det räcker nog ändå… 

 

Hallå hej alla! Mitt bloggande blev visst inte så mycket bättre, men jag gjorde ju ett försök iallafall. Jag får försöka lite till.
Vi har inte gjort nåt nämnvärt här, vad jag kan komma på iallafall. Ena dagen är den andra lik och vi börjar närma oss slutet på sommartiden och en stundande mörk november. Jag måste piffa till lite här hemma, eller hitta på nån rolig höstaktivitet så att den månaden går lite snabbare. Vet bara inte vad det skulle vara. Baka lite mer kanske? Pyssla och göra lite mer julpynt? Börja med makramé? Förutom alla tröjor jag sitter och stickar. Kanske ska sticka lite sockor med? Och sjalar? Mamelucker?
Jag vet inte…
Vad gör alla under denna tråkiga månad?
I slutet är det iallafall inga problem med att hitta på nåt att göra då jag brukar börja med julpyntandet då. Inte för att jag tar fram så hiskeligt mycket numera, men det är en tid då jag trivs så fruktansvärt bra med att bara sitta och mysa med tända ljus och tomtar och granar och allt vad det innebär. Och kanske förhoppningsvis får vi snö som inte smälter bort meddetsamma. Som ljusar upp tillvaron lite.
Men det kanske räcker med min stickning. Och lite träning skadar inte. Det gör jag ju lite nu och då, men inget beständigt. Jag håller på varje dag i några veckor, sen händer nåt som gör att jag inte kan träna och sen är jag ur den rutinen.
Nå inte så viktigt.
Jag har ju egentligen nog med arbete och handarbete och katter som ska kammas och så ska ju Håkis ha middag varje dag när han kommer hem och det är inte alltid så lätt att komma på vad, men nu har jag en enkel och jättegod variant på hamburgare, fast det är varma mackor. Man steker valfri färs, saltar och pepprar och lägger på vanligt rostbröd. På med tomat och hackad lök, kanske lite jalapeñosost, och sen toppar man med hamburgerost. Vi har President eller ICAs röd cheddar, som är de godaste. Tror den med glada kossan också är bland de bästa. Sen skjuts in i ugnen en 5-7 minuter på 225° C, eller tills osten har smält. Serveras med lite grönsallad och MAX originaldressing, eller valfri om ni föredrar nåt annat. Jag lovar, det är godare än vilken hamburgare som helst.

…varför åka på grillen när man kan göra bättre mat hemma?… 

Idag var dagen med stort D. Idag var Håkis och hämtade bussen som ska bli vår husbil.
Som ska ta oss runt i vårt avlånga land och ut i Europa.
Som ska ge oss oförglömliga upplevelser, ovärderliga erfarenheter och underbara minnen.
Som ska bli vårt tredje hem att ha med överallt dit vi vill åka.
Hur f***ing cool?
En Ford Transit, så inget mer ”ingen ford på våran gård”, för nu står den där, på Håkis gård.
YAAAAY!!!

…alltså sååå så så roligt det ska bli att bygga vårt rullande hem…längtar så mycket nu… 

Jag gillar ju inte att sy och fästa trådar och sånt, om än jag gör det förstås, men jag gillar det inte och finns det vägar att ta för att undvika det i möjligaste mån så tar jag dem.
Och det gör det. När man stickar med ullgarner.

Man tar helt enkelt de ändar man ska skarva och borstar med en karda…

…tills de blir otvinnade och fluffiga.

Sen lägger man dem omlott och rullar dem så de tvinnas ihop.

Då får man bara ett enda lååångt garn, utan knutar, för det gillar jag inte heller.
Så här gör jag även när jag ska byta färg och för att det ska bli på rätt ställe så kan man tänka att tråden ska vara 3 gånger så lång som de maskor man ska sticka. Alltså kan man skarva när det tillexempel är 6 cm kvar av varvet, då mäter man 18 cm och klipper av garnet. Det ska stämma.

…man kan förstås rulla ännu mer så det blir lite tunnare, men jag hade inte tid, jag måste ju hit och skriva om mitt finurliga skarveri…  

En kort filmsnutt med lilla Alma en vacker sommardag.

Oj oj vad denna blogg blir försummad. Jag är inte den ivrigaste bloggaren jag vet. Men så har jag inte mycket att förtälja heller i och för sej. Ena dagen är den andra lik och inte särskilt intressant för mina stackars läsare.
Fast det kanske inte behöver hända så mycket, man kan ju berätta om sina tankar och roliga saker vi har pratat och skrattat åt här hemma, för det gör vi mycket, jag kommer bara inte på att berätta sen när jag väl skriver i bloggen. Många gånger har jag sagt till Håkis att ”det ska jag blogga om”. Nu kommer jag inte ihåg vad det är.
När jag själv läser mina gamla bloggar kan jag sitta och skratta åt mina helt menlösa inlägg då jag bara satt mej ner och skrivit ungefär vad jag tänkt i stunden…kanske det är så jag måste börja göra igen och inte tänka att jag måste ha nåt att visa eller rapportera.
Jag ska försöka bli bättre.

Vi har hunnit in i oktober månad. Den andra för att vara exakt. Och nu börjar hösten mena allvar.
Det är riktigt härligt, om ni frågar mej.

Det har som sagt inte hänt mycket här, vi letar fortfarande efter en buss att bygga om till husbil och kanske har vi hittat en alldeles nyss. Vi får se.
Vi mår bra för övrigt. Allt är som vanligt.
Vi var till kära mor och hälsade på igår och hon verkar vara i bra form hon med, borträknat alla krämpor och sånt som hon haft i alla tider och som tyvärr inte blir bättre direkt, ju äldre hon blir. Men klar i knoppen är hon och lika rolig att prata med, kanske lite glömsk vad gäller vissa saker, men annars pigg och alert. Det är så kul.

Jag sa ju att jag skulle – eller var det kanske bara att jag ville? – göra höst här i mitt lilla residens. Har jag gjort det? Nej. Som vanligt gör jag nåt helt annat än vad jag först tänkt, men lusten finns ju fortfarande så jag kanske sätter igång. Jag har inte ens tömt balkongen på blommor och dynor så det får bli dagens uppdrag. Jag ska spara pelargonerna så jag måste plantera om dem i varsin kruka.
Inte har jag putsat fönster heller så det är också nåt jag måste ta itu med.
Det är mycket nu.

Som vanligt så sitter jag och stickar och stickar hela dagarna. Det är vad som tar all min lediga tid, förutom i torsdags och fredags då jag var lite risig i ryggen, men det har gått över så jag började på en ny tröja igår.
Den vita loppapeysa-tröjan är blockad och klar och blev så himla fin. Och den gråbeigea är också färdig. Den behöver bara sys ihop under armarna och fästas alla trådar, sen är den klar. Vet inte om den ska blockas. Kanske bara med ånga i såfall.
Den koksgråa med vita ränder är också färdig, jag måste bara sy ihop hoodien, sy under armarna och sticka en vit icord-kant på den och fästa trådar, sen är den också klar. Det är bara det att det där med att sy är inte riktigt min grej. Jag lägger undan allt sånt och tänker att jag gör det en annan dag.
Jag har blivit så zen. Allt som är jobbigt gör jag zen.

Ja…vad mer? Inte mycket. Jag kan inte komma på nåt nu. Jag är egentligen inte in the mood for blogging, men jag ska försöka bli bättre och skriva fast det inte händer så mycket. Jag kan ju alltid bjuda på mitt eviga svammel. De bloggarna är ju ändå de roligaste att läsa, det tycker ju till och med jag.
Men ni får ha det så bra så länge och så får vi se när jag återkommer. So long och god bajs!

…blivit och blivit…jag har väl alltid gjort sånt som är tråkigt zen…