Valborgsmässoafton

Så var det lördag och vi har fått sovmorgon här i mitt lilla residens. Vi har ju jobbat hela veckan, friska och krya, om än hostan har suttit i och man var lite mindre rask där i början, men redan onsdag tyckte jag att jag var full av energi och hade inga problem att tya med.
Jag känner mej helt normal och covidhjärnan har återgått till min normala nivå av förvirring, för disträ har jag varit i hela mitt liv och det har väl tilltagit med åren, dock inte i den utsträckningen som jag fick erfara under min sjukskrivning. Eller jo, av stress har jag ju varit med om nåt liknande, fast jag upplevde mej inte som stressad, men en arbetsledare som jag hade då och anförtrodde mej åt sa att det är stressrelaterat.
Jag ska berätta…det var en gång när mina kuddfodral med text var nya och jag bäddade med dem för första gången. Jag satte i kuddarna och ställde upp dem med de andra, men blev lite besviken då texten på ena kudden var så att öppningen hamnade utåt, mot dörren. Jag brukar alltid vända kuddarna så att öppningen är inåt rummet så man inte ser dem från dörren. Inte förrän dagen efter såg jag att texten var på båda sidorna så jag kunde vända bort öppningen. Ja…vad ska man säga? Hur jag kunde missa det är ett mysterium, men det var väl min stresshjärna som inte fungerade som den skulle.

Vi har varit och handlat som vanligt på lördagar och det var så kul att komma ut lite bland folk, det känns så längesen. Jag har ju träffat folk på jobbet så klart, men att få gå och handla och röra sej fritt är så himla mysigt. Känns gött att få vara frisk.
Sen var vi även på Jula och Håkis köpte ett par byxor åt oss var. Likadana i gult och svart. Jättesnygga och de satt som en smäck. Supersköna då det svarta är i ett stretchtyg så man kan röra på sej trots att byxan sitter åt. Rekommenderar å det varmaste.
Jag ska visa en bild imorgon, orkar inte nu.

Därefter åkte vi hem till Håkis och kickorna och jag kammade Vilma ordentligt, hon behöver ju en riktig genomgång minst varannan vecka, allra helst varje, men hon har en ganska bra päls som inte tovar sej riktigt lika lätt som Valles så det räcker faktiskt med varannan och jag kammar alla hår uppåt först, från huvudet ner till rumpan, och sen kammar jag allt neråt en gång till så hon har inte en enda tova, så det är väl därför det håller sej så bra. Och hon gillar det. Man ser tydligt på henne att hon tycker det är så skönt. Och hon hjälper alltid till att rengöra pälsen, så medan jag kammar ena sidan så tvättar hon sej på bröstet och där hon kommer åt. Hon är så söt.
Valle har jag också kammat, men han blir mer och mer håröm ju äldre han blir, så benen har jag inte fått kamma och de är toviga, så jag får försöka klippa bort dem och kamma lite efteråt, men jag får ta det lite pö om pö då han blir så ängslig och inte alls vill vara med på det.
Alma har jag också kammat, men hon har ju knappt en tova på hela kroppen. Hon hade nån mindre en som Håkis tog bort medan jag kammade Vilma och sen kammade jag henne en stund bara för att hon ska få samma behandling. Det gör Håkis när han rengör Vilmas ögon och runt nosen. Då kommer ju Alma och vill också vara med. Håkis blöter en bomullspad med vanligt vatten och torkar henne tills hon inte vill mer.
De är så fina, våra små pälsbarn

Det är Valborgsmässoafton, men vi har i vanlig ordning inte varit till nån majbrasa eller ens grillat något, men Håkis köpte en grillad kyckling när vi var och handlade och jag köpte Scans vegoköttbullar, som för övrigt är de bästa jag smakat, och åt av dem med potatissallad, så det blev våran Valborgsmiddag. Valle och Alma fick också av kycklingen så de var glada och nöjda. Vilma äter inte det så hon fick nöja sej med flatrökt skinka som vi köper i charken på ICA Sörbyhallen. Fint ska det va’!

Nu är vi hemma på min gata i stan sen ett tag och har tävlat med Alla mot alla och sett några avsnitt av Merlin och nu chillar vi vid varsin dator. Ska strax gå och göra kväller, åtminstone tvätta bort smink och allt jag gör innan läggdags och sen kan vi chilla lite till innan vi hupper i sänga.