Nu har vi lämnat ranchen och är på min gata i stan för att fira in det nya året och det allra sista av den allra sista dagen av året 2021. Ett år som har lunkat så sakteliga förbi. Inget anmärkningsvärt har hänt, vad jag kan minnas iallafall, och nu orkar jag inte ens gå in på nåt politiskt eller annat nyhetsurval, utan tänker mer på personliga företeelser.
Det skulle väl vara Håkis år i så fall som har lite mer att nämna med tanke på att han hunnit med två jobbyten. Själv har jag inget spännande att förtälja.

Nyårsmiddagen blev hämtmat från Österns Pärla. Tog en bild på Floras Kulle. Det var så fint med den lysande älgen och allt det andra.

Jag valde friterade räkor med sötsursås och Håkis tog fyra små rätter. Med ekstla lis och sötsulsås förstås. MUMS!

Nu myser vi i soffan med tända ljus, lite snacks, päroncider i champagneglasen som vi ska skåla med sen, iförda våra fina Bazinga-tishor. Ni får ursäkta kvalitén på sista bilden, det är inte jag som är suddig, det är mobilkameran som inte riktigt vet vad den ska fokusera på i det svaga ljuset. Men det får duga. Nu vill jag önska alla och envar ett gott slut och ett riktigt

2022

 

…pussikramen från oss… 

Nu har vi fått muggarna och jag fick fika svägerskans goda mjukkaka med varm choklad och det var så gott. En liten kaka som jag bakat slank också ner.

Älskar allt gammaldags, så nu vill jag ha mer sånt. Mer emaljerat.

Och Håkis kofta blev äntligen färdig. Den behöver egentligen blockas och så ska jag sy ett kantband med nåt vackert mönster på insidan för att dölja dragkedjan, det är ju kutym att göra så, för att den ska vara finare på insidan. Den är väldigt varm då garnet är Novitas sju bröder, samt att trådarna mellan mönsterstickningen gör det dubbelt så tjockt, så om han har den under nån tunnare jacka när han är ute och skottar eller nåt så lär han inte frysa. Det är det den är ämnad för, var min tanke, inte att använda som tröja inomhus, för det är den alldeles för varm för.
Håkis är nöjd. Jag känner väl att jag kunde ha gjort ett lite finare jobb när jag sydde på dragkedjan, men i det svaga ljuset och stressen att få den klar till jul så tänkte jag att det syns ändå inte, men det gör det. Nåja, jag kan ju alltid göra om det, det är ju bara att sprätta upp sömmen, men det gör jag en annan dag. Nu kan han ju använda den, om och när han vill.
Hur det är med min tröja, undrar ni? Jo men den…är inte klar. Jag har inte steekat den ännu, men jag gör det nu i helgen, så ska jag också kunna använda min om och när jag vill.

…äntligen fick vi muggarna i rätt storlek…muminmuggarna ska jag ta hem till mej…