Lite kläder i dopgåva…som naturligtvis var för små. Strl 68 (4-6 mån) börjar vara för litet till den bastante lille grabben som blir 4 månader snart. Namnet Björn var verkligen passande, för han är en riktig bamse 
Tur att jag var enträgen om att ha ett kvitto!!

En liten isbjörnslammullskulting?…vet inte riktigt vad det ska föreställa, men den var så söt å jag kunde inte motstå den så den fick hänga med.

I Gammelstads kyrka var dopet.

Lille bamsingen själv i egen hög person. Lugn å fin var han hela tiden.

Dumma syrran…ville inte vara med på bild…låtsas ha ett väldigt intressant samtal med sin dotterson “Fille”.
De där bak är H å svåger.

Det var tre dop samtidigt å nånstans där framme står di…mina släktingar. Längst till vänster fick jag veta sen.

Tuva tyckte väl inte att det prästen hade att berätta var det mest intressanta som hon varit med om. Kuligare att kolla vad gammelmoster sysslade med. Sötnosingen 

Linda är gudmor å får hålla i ljuset å den stolte mamman å pappan står i dunklet med huvudpersonen. De blev väldigt trött i armarna av att stå så länge å hålla i  8-kilos kolossen. Blev ju ännu längre än vanligt eftersom det var två dopbarn till.

Inte för att huvudpersonen verkade ha nåt emot att vara i skymundan. Han såg lite besvärad ut när alla skulle fotografera.

Richard å Linda å så lille “Fille” med ryggen mot. Den suddige varelsen är min goa mamma.

Sen var det fikatajm. Massor med gott stod uppdukat å den vita tårtan var jättemomzig.

Här sitter alla å väntar på att få hugga in.

Å här börjar väl alla vara mätta å belåtna. Jättemysig stuga vi fikade i för övrigt.

Fina tårtor å denna var så momzig…sjokelad å banan 

Hmm…spår i florsockerpudringen avslöjar att små fingrar varit å känt på tårtan 

…å lilla Frida som var nervös från början helt i onödan…du skötte ju allting galant…