Liza i Lyxfällan

DSC01359[1]

Slår man upp ordet “korkad”, “nonchalant”, “obrydd”, “egoistisk” så är det en bild på denna utomordentligt dumma människa intill texten.

Anledning till att jag tycker att hon är den dummaste hittills, tillåmed dummare än de som tog ungarnas sparpengar som mormor sparat till dem, är för att hon har en skatteskuld på dryga 50 000 kr efter en lägenhetsförsäljning som väntar på att bli betald å berättar just när Lyxfällan kommer dit att hon beställt en resa till Egypten (tror jag att det var)
Samtidigt som hon dessutom är skyldig sin stackars pensionerade pappa som får ge 50% av sin inkomst för att betala hennes lyx. Hon åker på utlandsresor på våren å hösten + att hon åker på kryssningar däremellan å har sen utöver det köpt ett litet sommarställe för 750 000 kr. Å det tycker hon att hennes pappa, som ju faktiskt borde kunna ha det bra nu när barnen är vuxna, ska betala.
Hon är 41 år å har en inkomst på 23 000 kr å det skulle ha räckt gott å väl om hon inte hade varit allt det som jag skrev ovan.
Hur fasen blir man sån??

Äkta eller oäkta…vet folk det?

Som fortsättning på förra inlägget så kom jag på ett praktexempel på hur onödigt det kan vara att lägga pengar på nåt som majoriteten inte vet är värdefullt.

Det var när Pernilla Wahlgren var hos Rixmorronzoo å skulle säga vilket som var äkta å vilket som var fusk. Sofia Wistam hade fixat dit nåra saker…minns inte riktigt alla grejor, men bl.a så var det två Rolex-klockor som Pernilla tog i händerna å sa att bara genom att känna på vikten så kunde hon säga att den lilla rosa var oäkta.

Den rosa klockan var Sofia Wistams äkta Rolex. Så vad var det för vits att äga nåt värdefullt som folk tror är billigt? Det förtar ju all glädje om du ska behöva påpeka det, för då låter det ju bara skrytsamt.

Diamonds are not my friend

Nu kommer ni inte att tro mej, men jag skulle aldrig vilja ha ett halsband eller nåt annat smycke överhuvudtaget som kostar typ 200.000 kr. ← klicka 
Om jag fick det i gåva så skulle jag snabbt lägga ut det på försäljning till högstbjudande.

Jo, det är sant. Jag fattar inte hur man kan vilja ha nåt så värdefullt runt halsen eller på fingret eller nån annanstans på kroppen. Varför lixom? För att folk ska se det å bli imponerade? Jaha…sen då? Efter att de har blivit impade…är jag lycklig i resten av mitt liv sen?

Skulle inte tro det. Nä, jag sätter hellre så mycket pengar på hemmet. Det är mycket mer intressant. Då trivs jag å blir lycklig å harmonisk. Sen om folk är impade eller inte, det skiter jag högaktningsfullt i. Jag har ju sånt som jag själv trivs med…inte sånt som andra tycker att jag ska ha.

Så kom inte till mej å visa era stenar eller vad det nu vara månde. Visst kan jag tycka att sånt är fint, men sen om det är 79 karat eller inte, det har ingen som helst betydelse. Tycker jag bara att det är vackert så är det det oavsett kostnad.

Ingen sovmorgon

Här sitter väl  jag, uppe med tuppen (06:15), å dricker kaffe. Jag vaknade av att klockradion satte igång för fulla muggar med Melanie Fiona rungande i högtalaren , men jag bara lät den spela å tänkte att jag stiger upp…snart…nån gång.
Till slut hoppade Nalle upp på nattduksbordet å stängde av
  Skrattar

Ja, det var ju vad jag trodde, men efter en stund så satte den igång igen, så han hade bara kommit åt snooze-knappen.

Nåja, det gör inget. Det är rätt mysigt att stiga upp tidigt å veta att man inte behöver åka till jobbet.

…bara han inte fortsätter göra så varje morgon så att vi kommer försent när det är dax att jobba…

*hälsar godmorgon*