Jag har ju tjatat om att få bli förkyld så att jag slipper gå å jobba nåra dagar. Tycker nämligen det är lite orättvist att jag alltid bara är frisk å aldrig får stanna hemma å tycka synd om mej.
Fast idag hände nåt som gör att jag tror att jag kanske blitt bönhörd, men inte på ett sätt som jag ville. Jag har nämligen skadat mitt knä. Jag vred benet å det small till i knät, men det började inte göra ont förrän efter ett tag. Jag kunde inte räta ut benet å det skär som knivar när jag belastar det.
Jobbade klart iallafall å fick åka med H så jag slapp gå så långt. Kändes lite bättre vid 13-tiden (det hände runt 10:30-tiden) Å när jag gick hem var det inte så farligt. Vid vissa rörelser gjorde det ont, men jag kunde ju gå någorlunda normalt. Upp för trappan var det dock värre å jag kunde inte gå normalt utan som ett barn med båda fötter på ett trappsteg i taget 
Kändes som att det tog en evighet innan jag var uppe. Väl inne så åt jag å satt i soffan å tittade på tv. När jag skulle gå iväg med tallriken så kunde jag knappt stå på benet igen. Å efter att ha sovit en stund i soffan å steg upp så var det lika illa. Jag har inte ont alls när jag inte belastar. Å nu misstänker jag menisken. Jag har läst om det å det låter som att det kan vara det. Å jag går med på det om jag slipper opereras, för det vill jag inte. Men tänk om jag måste 
Baaajs å fiiiis! Jag vill inte!!!
Jag ville bara bli lite förkyld…hallååå…vad är det ni inte förstår? Förkyld är man när man nyser å har lite feber å ont i halsen å täppt i däsad. Jag vill inte operera knät!
…buhuuu…det blir aldrig som jag vill…hoppas jag har fel å att jag är bra i knät imorron…
*rädd ju*
Ajdå! Hoppas verkligen att knät är bättre i morgon.