Nu har jag hunnit vila i soffan, pratat med H i mobilen, fikat lite å läst bloggar. Kanske det är på tiden att lägga in ett inlägg själv. Fast jag har fortfarande inget att förtälja. Bara att jag ska träna styrke snart, men det är ju sånt som inte är så kul att läsa om. Kanske det är roligare att få veta att alltid när jag suttit en stund å ska gå iväg så stapplar jag fram som en pigg 112-åring. Jag har sån värk i bena, men det är inget ihållande, för det går över efter att jag gått en liten stund. Det är så när man blir gammal. Man lixom värker fast där man sitter å det tar ett tag att komma igång igen så egentligen skulle man aldrig stanna av om man vill slippa denna värk =)
Tja, det var ett litet inlägg från mej. Jag hoppas verkligen att ni har överseende med mej, men jag har tyvärr sån bloggtorka just nu att jag befarar att det är sånt här ni kommer att få ta del av den närmaste framtiden.
…kanske man ska börja lägga in bilder istället…mycket bilder å lite text?…det är nog ingen dum idé…
Ha en trevlig tisdagkväll alla ♥
paulastina.me 
Visst är det så att man värker fast när man är stilla en stund. Rotar sig på något sätt. Och ens ålder när man stapplar fram är ingenting att skratta åt -OM NU NÅGON SKULLE FÅ FÖR SIG DET. Det är jobbigt vara så gammal i kroppen men så ung i sinnet.
jobbigt var ordet
gammal??? jag har varit gammal mest hela livet då :Dända sen jag var typ 25…. :oS
näää, du var bara ovanligt otränad =D