Månad: december 2024

Nu är vi hemma igen på ranchen efter ett stillsamt firande med kära mor. Hon har haft besök hela dagen och var hur nöjd som helst. Först av svärson med barnbarnsbarnet Teddy, som är mammas allra nyaste ögonsten. Som hon älskar denna gossen!
Och sen kom äldsta barnbarnet med sina barn på besök som blev avlösta av oss då. Och fem timmar senare åkte vi hemåt igen, så nu får hon äntligen vila, stackars mamma, som inte fått en blund på hela dagen, men ändå inte ville att vi skulle åka.
Och äntligen fick jag skära prinskorven så där igen, så den krusar sej i ändarna. Det funkar ju inte på vegokorv, men kalkonkorven gick det alldeles utmärkt med. Köttbullarna är också kalkon, som alla fick äta av då det inte fanns några andra. Jag hade ju inte mycket i stekpannan, men varsitt par till mej och mamma och Håkis fick nöja sej med tre. Vi hade ju skinka och lax och Janssons och kokta ägg och matjessill också, plus salladerna så vi blev mätta och belåtna allihop.
Man ska inte ta för mycket på tallriken, man måste ju kunna andas när man ätit klart.

Ni ser ju hur fint jag delade på deras korv och min, med köttbullarna som staket.

Vi hade inga julklappar i år, har jag kanske nämnt, vi ska köpa en tavel-tv hit till köket istället, men det blir till sommaren när vi börjar vara här mer. Den är ju rätt dyr för sin ringa storlek, tycker jag, ca 9000 kr för 43″, för det får man ju en 65″ idag, därav inga julklappar. Det får bli både julklapp och födelsedagspresent i ett.
Jag blev ju som van att ha tv i köket när vi renoverade tv-rummet, men vill inte ha en vanlig tv, utan en som är en tavla när man inte använder den. Det är så mycket finare än den svarta, tråkiga skärmen.
Sen är det ju så att Håkis är urusel på att göra en önskelista och då måste jag göra den åt honom och då blir det ju sånt som jag vill ha…fniss…fast han har varit nöjd ändå, för det är ju bra-att-ha-saker eller nåt fint, men han skulle kanske aldrig komma på tanken att önska sej det.
Och jag har ju min önskelista att göra också, så det blir lite jobbigt för mej, för det är inte bara en pryl av varje som man ska hitta att önska, utan det dubbla, för om jag bara önskar mej en så vet jag ju vad jag ska få. Alternativet är ju att önska olika saker, men dubbelt så många, men det är ju ännu svårare. Vad ska man önska sej ens? Så därför har jag gjort en lista med några prylar, men två av varje och då vet jag inte vilken av dem som han väljer.
Det ska ju vara en överraskning när man öppnar.
Vilket, kom jag på, det ändå är i slutändan, för jag har så dåligt minne så jag hinner glömma. Man tittar ju på så mycket, så hur ska jag komma ihåg vad jag har valt?
Jag fick i alla fall ett Supékort igen från jobbet och jag valde likadana bestick, från Newport, som jag har hemma, och de ska hit, för jag gillar dem så mycket och vill ha såna här med, så då blev det så.
Och så fick jag en chokladtomte och den badboyen ligger lite risigt till nu. Känner för att ta en liten smakbit av honom. Det är ju jul och allt.

…de tyckte om köttbullarna förresten, de smakar ju som vanliga…korven med… 

…hoppas den blir precis så som ni vill att den ska vara… 

Så har vi anlänt på ranchen och jag mår alldeles utmärkt, tackar som frågar. Jag har inte behövt använda nässpray alls idag, men är ju lite snuvig än, fast inget som smittar.
Jag har haft ont i magen. En obehaglig känsla som jag inte vet var den kommer ifrån, men det är som att nån har sparkat mej i magen. Jag tror jag har haft så här förut, men vet inte i vilket sammanhang. Det har dock börjat ge med sej. Äntligen! Känner bara av det litegrann.
Vi har fått mattan på plats och jag sa att Håkis kommer vara den första som spiller nåt på den efter att han sa åt mej att vara försiktig nu, med vitmattan. Det hann gå lite längre än jag förmodat, men sen så spiller han ut mitt julmustglas. Jag gnodde och gned och nu är det borta. Måste bara komma ihåg att dammsuga så fort det har torkat, för det ligger en massa tvättmedel där nu, med en kartong över sej så katterna inte kommer åt där.
Vi har handlat också och jag har fått riktig korv och köttbullar och till och med skinka…fast i form av kalkon. Ja, det känns bra att äta det. Ingelsta kalkon. Och nä, de har det inte bäst, jag vet, men på nåt sätt känns det bättre än kycklingarna i alla fall. Jag vet inte varför.
Och vet ni, det var så gott! Det smakar ju som vanlig prinskorv, och köttbullarna som vanliga köttbullar. Skinkan har jag inte smakat än, det är skivor med griljerad kalkon. Tror det med är gott. Så nu har jag Janssons frestelse i ugnen, italienska salladen är klar, sen är det bara att smaska i sej av det goda.
Vi ska ju till kära mor, hoppas bara att Håkis är frisk…peppar, peppar…och jag steker allt här hemma så det bara är att värma på i mikron sen. Vi har sill och gravad lax. Ska bara koka några ägg också. Och potatis till det. Jag skulle ju baka piroger också var det tänkt, men det har ju inte gått nu när jag varit sjuk. Det kan jag ju göra mellandagarna.
Ja, nu kan julen börja, jag är fit får fajt!

…nu ut med Janssons och provsmaka lite…ha en fin dan före dopparedag…  

Dagarna går fort nu. jag ser fram emot julledigt och chill på ranchen. Bara tre dagar kvar, sen så…
Men så på onsdag, efter lunch, känner jag hur det börjar svida i svalget när jag sväljer. Och det börjar kännas i näsan att det inte är det där vanliga ”takdroppet” man får som äldre, när slemhinnorna blir torrare och kroppen ska kompensera.
Fan, fan, fan!
Jag vill inte sjukskriva mej nu. Jag har ju fått ledigt! Och jag vill inte tappa i lön heller!

Torsdag går jag till jobbet. Jag preppar med Ibuprofen och Otrivin. Det här måste gå!
När arbetsdagen är slut är jag också det. Jag säger till Håkis att jag gruvar mej för att jag måste byta om, jag orkar inte! ”Men skit i det, lägg dej som du är”, säger han, men det går ju inte, så jag tvingar av mej arbetskläderna och på med mjukiskläder, stölper i soffan och slocknar på två.
Vaknar av att Håkis kommer hem och ber honom lägga på mej ännu en filt, för jag fryser som en nakenhund i busväder.
Håkis sätter på YT och det börjar en matlagningsvideo där det tillagas fisk. Jag känner hur illamåendet sköljer över mej varje gång han nämner fiskjävuln, men kan inte be Håkis byta till nåt annat, för han är inne i köket och fixar nåt ätbart åt sej, men så fort han kommer tillbaka gör han det.
Men det är för sent. Jag reser mej och tar mej på nåt sätt in i sovrummet. Dricker vatten och hoppas att illamåendet ska gå över. Jag hinner inte mer än tänka tanken så måste jag rusa upp och in på toa.
Som tur är räcker det med en gång. Jag hade inte mycket i magen. Sen tillbaka i sängen och sover till runt 22-tiden. Då måste jag upp och tvätta av mej sminket, jag kan bara inte sova för natten med det på, borstar tänderna och tömmer även katternas låda. Tänk vad man orkar ändå. Sen la jag mej och fortsatte sova och sova och sova.

Vaknade på nytt igen runt halv tre, tidig fredagsmorgon.
Jag mår skit och tänker att måste jag vara hemma så måste jag, det kan inte hjälpas.
Men så går timmarna, jag har tagit treo och druckit en drickyoghurt och en halvliter vatten. Det börjar kännas lite bättre och klockan fem, när alarmet på min mobil sätter igång så stänger jag av den och tänker att jag väcker Håkis om en liten stund. Han kommer dock upp bara sekunden efter och jag fixar kaffet och börjar göra mej iordning för dagens arbete.
Förvarnar chef och arbetsledare om mitt dilemma och att jag kommer gå hem tidigare, vilket var helt ok för dem, de är ju så glada om man inte stannar hemma, så jag jobbade till 12 på fredagen och sen hem och känna julefrid. Nu kunde jag njuta med gott samvete. Eller njuta och njuta, jag är ju inte frisk än, men det går mot bättringsvägen och skulle tro att jag är piggare imorgon.
Nu är det ju bara att hoppas att Håkis inte åker dit han med.
Håll alla tummar och tår!

…jag har i alla fall de bästa sköterskorna hos mej…de håller mej sällskap vart jag än går… 

Här går tiden sin gilla gång. Det är den 11 december och vi har knappt nån snö på backen. På fredag är det Lucia. Hoppas det hinner snöa tills dess.
Men det är två veckor kvar till julafton och vi får ju alltid snö runt en vecka innan så jag misströstar icke. Då går vi på lite ledighet. Jag för första gången ever, när jag har haft arbete alltså, jag har aldrig varit ledig mer än de röda dagarna tidigare, så det ska bli jätteskönt med dessa 9 dagar. Håkis är ledig lite längre, för de stänger verkstaden till efter trettondagen, så han börjar inte jobba förrän en bit in på januari. Sån tur har ju inte jag, men jag är nöjd ändå.

Idag var jag till tandläkarn, eller det var en tandhygienist. Jag har inte blivit kallad sen sommaren 2020 och planen var att kalla mej var 18 – 24 månad. Alltså med högst två års mellanrum. Nu har det gått 4,5 år.
Men det gick bra, jag hade bara lite tandsten som hon putsade bort och sen fick jag en polering så de är blanka och fina. Nu får jag vänta ett och ett halvt år minst innan nästa gång.

På SSAB tycker de inte att vi ska önska God Jul, utan God Helg, för att alla ska känna sej inkluderade.
Jag håller inte med. Det är klart…om man ska mejla Mustafa eller Mohammed, som man vet är muslimer, då kan man ju önska God Helg, men annars så är det jul och det firas här i Sverige med tomte, klappar, julmat och Kalle Anka.
Inte så mycket religiöst i det. Det är inte som att vi utropar Grattis Jesus, på födelsedagen!
Så fortsätt att säga God Jul utan dåligt samvete. Jag tror inte att nån muslim tar illa upp.

…de har nog inte så mycket att göra på HK så de vill röra om i grytan lite…