God förmiddag, önskar jag er denna söndagsförmiddag. Det är morsdag och vi ska åka och fira kära mor och samtidigt fira lilla storasyster som fyllde år den 18:e.
Vi har sol för tillfället, men det kan bli regnskurar mellan varven, åtminstone är det vad som har angivits på väderappen. Runt 12 ska det bli sämre väder. Typix! Det ska vara så hela nästa vecka också, men det kan ju hinna ändras på, för de där 10-dygns prognoserna är ju inte att lita på direkt.
Nu börjar det iallafall bli grönt i alla träd. Björkarna har kommit igång även de och det blommar gult vid vägrenarna. Härligt!

Det har varit Kristi himmelsfärd och jag var ledig i torsdags, men tror ni Håkis var det? Närå, den arma saten valde att vara ledig fredag istället, vilket innebar att jag fick ta bussen till jobbet.

Jo, det gick bra och jag fick hämtning sen och vi åkte raka vägen till Boden för att köpa nät till stängslet och grinden som vi köpt härförleden, så katterna inte tar sej utanför gården. Vi hade sån otur att någon hade varit och köpt allt nät bara tjugo minuter innan vi kom, så vi åkte och skulle hälsa på hos lilla storasyster istället, men tror ni de var hemma? Nix pickedix, så det blev en resa helt i onödan.

Nåja, man ska inte gråta över spilld diesel utan nu vänder vi blad och går vidare. Vi hittade ett annat nät som faktiskt var bättre. Dyrare och bättre.

Nu när det börjar bli varmare ute så har man ju balkongdörren öppen, vilket inbjuder till ovälkomna besökare. Inte för att jag egentligen har nåt emot dessa små randiga flygfän, men jag vill inte ha dem inomhus ifall de skulle sticka Valle, mej gör de ju inget för jag försöker inte fånga dem. Den här gången satt den bara uppe i takbjälken en liten stund och flög sen ut utan att se sej om.

Valle mår fint, för övrigt. Han längtar till han får komma ut bara, men det blir väl snart, så fort vi blir klar med stängslet och grinden. Tror det blir rätt fint.

Tillsvidare får han nöja sej med balkongen, men det är ju verkligen inte samma sak, klagar Valle, det finns ju inget gräs att äta. De där torra kvistarna är inte heller nåt att beta i.

Vad vi inte berättar är att vi var på ranchen igår. Dock kanske han känner det på lukten, jag vet inte, men jag säger då inget iallafall.

Vilma fick en ordentlig genomgång av pälsen. Det behövdes.

Om tre veckor går jag på semester, så nedräkningen har börjat. Och så är vi ju lediga på måndag därnästa vecka då det är nationaldagen. Så himla skönt!

Nu blir det frukost och sen göra sej fin för morsdagsfirande och efterskottskalas.
Ha en fin söndag alla!

…♫ den blomstertid nu kommer ♫…