Första advent

Idag var vi till farsorna och tände varsitt adventsljus åt dem, innan vi fortsatte till ranchen.

Jag ville ta vägen förbi kyrkan, för den låga solen gav så härligt sken på kyrktaket, men vi skulle bara tända ljusen först. När vi äntligen var klara med det var det redan för sent. Det går så jäkla fort nu som solen går ner. Man kan inte göra nånting först om man ska hinna med. Men det rosa skenet fick jag iallafall.

En himla vacker gammal kyrka i Gammelstad.

Sen åkte vi iväg och jag skulle få träffa Valle och Vilma, som jag inte sett sen i onsdags. Det känns ju som en evighet när man är en crazy kattmamma.

Håkan bjöd på goda, varma mackor. Jag var hungrig som en varg. Jag hade inte ätit annat än mjuk pepparkaka och lite godis och klockan närmade sej tre på eftermiddagen.

Sen tävlade vi som vanligt med Alla mot alla, vi tar ju det på helgerna så vi får göra det tillsammans, och runt sex-snåret åkte vi hemåt stan igen. Jag har tänt första ljuset i adventsstaken. En skön söndag och första advent, önskar jag er alla ♥

…tiden går lite för fort nu…snart är det jul och jag hinner inte med… 

♫ Nu är det jul igen ♫

Nu har vi jul här i mitt lilla residens. Inte så mycket som vi brukar ha, men så där lagom. Och jag ville ha granen i år. Jag orkar inte vänta ett år till. Hade ju tänkt göra ny julgransdekoration, men det orkade jag inte heller.

Alma har varit med och tycker allt är otroligt spännande. Hon är så glad, som ett barn på julafton.

Men det är inte utan att hon undrar vad tusan det har tagit åt oss egentligen.

Eftersom jag inte visste hur hon skulle reagera på granen klädde jag den inte helt utan satte bara några olika grejor i olika höjder för att se ifall hon kanske skulle klättra efter dem och låta den vara så över natten. Om jag skulle hitta den liggandes på golvet var det ju bara att ta isär den igen och bära ner den. Då var det ingen idé att ha nån.

Jag bakade mjuk pepparkaka i väntan på det stora pepparkaksbaket och tog en liten rast för att smaka. Jo, nog var smaken bra, men lite väl mycket mjöl denna gång. Jag brukar ju få dem så himla mjuka och fluffiga, men den här är lite mer kompakt. Inte jättestörigt, men så att jag inte är supernöjd. Det måste man ju inte alltid vara.

Vi har köpt ett nytt klösträd åt pälsbarnen och Håkis byggde upp den medan jag höll på att pynta.

Alma kunde inte vänta till den var färdig. Hon ville prova den NU! Tjohhooo vad roligt! Är den verkligen till mej?

Men att det blev fint med den nya. Nu måste man inte ens gömma den där bakom skynket.

Och eftersom Alma är en snäll liten tös så hade hon inte rört granen och nu står den där, så grön och grann och vackert pyntad. Så himla kul! Nu blir det en god jul!

…nu blir det tävling med Håkis…ses senare!… 

Min bästa tid är nu

Efter evigheter av mulet väder med ihärdigt regnande så fick vi äntligen se solen. Alltid välkommet så här i mörkaste november. Nu blir det bara mörkare och mörkare. Dagsljuset räcker bara till strax efter två, sen börjar det skymma. Och det ska hålla på att mörkna ytterligare i en månad till för att därefter vända.

Så här såg det ut när jag kom hem vid halv två. Solen har redan påbörjat nedgången och når inte längre över takåsarna. Om en månad kommer de inte ens upp dit innan den börjar gå ned igen.
Som ni ser har vi fått lite mer snö. Denna gången i lagom mängd så ni förstår ju att jag är nöjd nu. Det täcker så det är vitt överallt, inte mer än så. Hade jag fått bestämma skulle det inte snöa så mycket mer, endast nån centimeter nysnö, när det gamla har blivit smutsigt, så det håller sej vitt och fint hela vintern med -5° och -10° kyla, det hade varit toppen!

Jag har börjat få in lite rött i väntan på resten av julpyntningen. Och jag tänder ljus varje kväll. Det är så mysigt! Dock inte i precis alla lyktor, för jag har inte så mycket värmeljus, men jag ska köpa mer så klart och då ska det eldas så det står härliga till.
Längtar till det är dags att baka pepparkakor. Ska baka de vita också, fast bara med de stora hjärtformarna. De vanliga pepparkakorna få sina vanliga former. Och så lussebullar förstås. Samma, goda som förra året. Det är så mysigt, och julmusiken strömmande ur högtalarna. Och doften som sprids i hela mitt lilla residens. Mmmm…
Funderar på om jag inte ska ha julgranen ändå. Tänkte om jag ska tillverka lite mindre ömtåliga saker att hänga upp så det inte gör nåt om Alma är där och härjar. Man kan ju virka några snöflingor. Göra garntomtar kanske. Köpa figurer av halmstrå. Det finns ju egentligen massor med fint man kan hänga upp, det måste ju inte vara pumlor. Eller julkulor, som di säger där söderöver. Vi får se, men jag har sån lust. Den är ju så fin, min gran.

Nä, nu tar vi helg, jag och Valle, och en påtår av kaffet. Krypa upp i soffhörnet med min stickning och bara njuta av att få ledigt ett par dagar. Sååå skönt!
Hoppas ni får en mysig fredagskväll ♥

♫ …min bästa tid e nuuu… ♫ 

Min lille buse

Ibland är Valle som en liten kattunge, i ungefär en minut, sen orkar han inget mer, eller så kommer han på sej att han faktiskt är gammal och vuxen sen länge så han måste hyfsa till sej och bete sej som en sån. Men han är så jäkla söt när han busar och för mej är det alldeles tillräckligt med en minut, känns himla bra att han går och lägger sej nöjd och belåten och jag får fortsätta med min stickning, eller vad jag nu sysslar med.

…älskade lilla gammskrutt… 

Kåldolmar

Idag gjorde jag kåldolmar för första gången i mitt liv. Jag har inte tyckt om det tidigare, eller varm kål överhuvudtaget, men i vuxen ålder ändras ju smaklökarna, så med tiden har jag börjat gilla det mer och mer, och för några dagar sen pratade jag och Håkis om det och faktiskt blev jag riktigt sugen, så jag var tvungen prova idag. Inte med riktig köttfärs dock utan jag hade vegofärs, riven halloumi, kokt jasminris, två ägg, en köttbuljong och salt och vitpeppar.
Och nu tänker alla, varför har hon köttbuljong om hon inte äter kött? Jo, förstår, jag läste till min glädje att det knappt är nåt kött i tillverkningen av dessa buljongtärningar. De har fått kritik för det. Det är mest bara smakförstärkelser vilket passar mej utmärkt. Men visst, det är lite avkok från kött, ca 2%, men jag är ju inte vegetarian så jag har börjat använda buljong för den goda smakens skull.

De var jättegoda! Jag fick klart godkänt av Håkis också, vilket gjorde mej så glad. Lite fick vi salta extra, men vi har ju flingsaltet just för det ändamålet, så det gjorde ingenting. Jag fick till och med uppmaningen att göra dem igen, precis som de var gjorda idag. Och det ska jag. Så goda var de. Och Håkis har till lunch imorgon också. Så himla bra!

…jag har i halloumi för att få bort lite av soyasmaken i vegofärsen…det blir godare då…