Blommor och plattnosingar

Nyss hemkommen från ranchen. Jag har varit och gett Valle sin medicin och kramat båda små plattnosingarna. De är så jäkla goa! ♥

Valle busade lite när jag vattnade en liten nyponros som vi planterade på andra sidan förstubron, så vi förhoppningsvis får rosor på båda sidor. Han älskar att komma och jaga vattenstrålen än idag, sin aktningsvärda ålder till trots. Sen gick han och satte sej i komposten och kissade. Det har vi aldrig sett förut, men jag antar att det är andra katter som varit där och markerat, så kanske därför han gjorde det. Det är ju inte direkt svårt för lite mer viga katter att hoppa upp på grinden och in på gården. Därför skulle vi aldrig kunna ha Alma lös där, utan hon hade fått gå på löplina.
Han har blivit så tjock och go, Valle. Jag trodde det aldrig, men han väger nästan fem kilo nu. Han har gått upp 1,5 kg på ett halvår. Känns helt fantastiskt med tanke på hur dålig han var där, vid jul. Helt otroligt! ♥

Vilma är ännu busigare. Det bara spritter i kroppen på henne och mitt i allt sätter hon iväg i en jäkla fart. Hon trivs som fisken i vattnet därute.
Jag har klippt henne för hon var så tovig och det måste ju kännas så skönt att slippa dem. En del satt så tätt mot huden och det luggar ju, kan inte vara skönt. När jag klippt färdigt brukar jag dra med handen och fingrarna över pälsen för att reda ut det som är kvar av tovorna. Då ser jag hur hon blir alldeles röd i pälsen. Jag får ju nästan panik och tänker “blöder hon?” fastän jag vet att jag inte klippt i huden, hon har ju ca 2 cm lång päls kvar och samtidigt ser det som konstigt ut, men hur kan hon bli så röd? Då visar det sej att borstens handtag som jag hållit i min högra hand färgar av sej och det är alltså det som jag smetar ut i hennes päls. Så nu är hon lite rosa i tonen. Tur det är modernt med konstiga hårfärger.

Lilla sockersöta gomsigumman, hon är så himla fin. ♥

Tidigare idag har jag städat hemma och sen när Håkan kom lagade jag nån slags lasagnette som vi åt innan vi åkte till ranchen.
På vägen dit stannade vi till på Blomsterlandet så jag fick köpa ett par blommor till åt mej. Det blev en hortensia och en Mårbacka pelargon. Vi grävde upp en grästuva åt Alma, men naturligtvis glömde jag den där. Men Håkan skulle stoppa tillbaka den i gropen och vattna så den inte dör.
Jag tycker det blev riktigt mysigt på balkongen. Nu trivs jag att sitta där. Känns som ett litet rum. Längtar bara tills det ljusa träet grånar, då blir det finare. Det är ingen idé att måla det vitt eller nåt, för det kommer bara bli smutsigt, så det är bättre med lite naturlig patina. Det tar väl ett par år innan dess. Och Håkan säger att hönsnätet kommer bli rostigt och det är nåt jag gillar, det med. Så med tiden blir det bara allt finare och mysigare. Så himla nöjd!