Om krämpor å sånt

Jaha, då har vi inlett februari månad med en lagom kall å snöig, men tidvis solig å vacker dag. Jag hade veckans längsta arbetsdag å jobbade till halv två. Imorron är det bara tre timmar. En av mina arbetsledare ringde å frågade om jag ville jobba mer, men jag törs inte, jag har sen några dagar tillbaka nåt konstigt i min vänsterfot. Det gör så förjordat ont utemellanåt å jag har ingen aning om varför, för jag har inte vrickat eller stukat eller gjort nåt som skulle kunna har orsakat denna åkomma. Det är en smärta som börjar i fotknölen på insidan av vänsterfoten å strålar neråt när jag rör den det minsta. Det är inte ihållande, utan brukar komma å gå, men i tisdags hade jag det från kanske fem på eftermiddagen till jag gick å la mej. Igår hade jag lite ont på jobbet, men kunde gå hem iallafall. Idag hade jag bara lite känningar på jobbet, men när vi var på Willys satte det igång igen å jag gav ifrån mej halvkvävda skrik flera gånger i affären, hahaha. Det går lixom inte att vara tyst, det är en så skarp å plötslig smärta. Å det gör ont både när jag ställer ner foten å när jag lyfter den, när jag står på foten å ska vända mej om å så kan det hålla på i oviss tid, för det slutar lika plötsligt som det kommer. Jag har ingen aning om vad jag gör för rätt eller fel.
Misstänker en klämd nerv eller så är det nåt artros-aktigt, för jag tror nämligen att jag håller på att utveckla nåt sånt. Det är så mycket som stämmer in på det när man googlar. Jag är i så dåligt skick, fast man kanske inte kan tro det när jag jobbar å promenerar, men jag känner mej i väldigt dåligt skick. Inte ens Håkan har riktigt förstått hur dålig jag egentligen är, om än han ser att jag inte är som jag en gång var.
Men jag kan säga att det är tack vare mitt jobb å mina promenader som jag är så pass bra som jag är, hur konstigt det än låter, för hade jag inte det, då värkte jag fast å skulle knappt kunna göra nånting. Det ser jag för jag blir sämre under helgen. Eller under söndagen närmare bestämt. Räddningen kommer med att jag jobbar på måndag igen. Så vi får se hur det blir på semestern. Jag måste se till att jobba på med nåt å röra på mej, så jag inte värker ihop. Å styrketräna. Jag är så jäkla dålig på det så det är rent skämmigt. Fattar inte. När det är så enkelt att bara göra det, jag har ju allt hemma, behöver inte åka nånstans.
Ja, det är bara att skärpa sej. Schemalägga träningen å allt som jag behöver göra för att orka med å bocka av efter som. Jag brukar göra sånt som jag planerat. Åtminstone förut. Sa jag att jag ska baka imorron så bakade jag. Å allt annat som jag planerat. Fönsterputsning, vad som helst, hade jag planerat å sagt att jag ska göra det den å den dagen, då var det som att jag var helt inställd på det å allting blev gjort. Så jag ska se om jag fungerar så än å prova planera in en stunds träning imorron. En halvtimme räcker. Jag kan ju inte säga att jag inte har tid!

Nu ska jag gå å fixa allt inför sänggåendet. Har tvätt att hänga oxå. Sängkläder så det går fort. Sen ska jag huppe i sänga med de här små krabaterna. Ja å så Håkan förstås. Han har redan lagt sej så jag säger nattinatti, sov gott å dröm vackra drömmar. Å kom ihåg att ni är det ni tänker, så bara självuppmuntrande tankar nu! Kram å hej!

DSC_0042

…redan februari…herre min skapare vad fort det går…  ops