Så här fin i håret kan man vara efter en dusch å man ska steka blodpudding på kvällskvisten. Fast jag fortsätter att ha så även när puddingen är färdig. Riktigt tjusigt ju!

…jag HAR ögonbryn, ända fram till mitt fina ärr som jag har ovanför höger öga, det är kameran som vill sudda ut dem av nån oförklarlig anledning…

Förresten, en sak till som kameran ljuger om, det är mitt hårfäste. Jag har inte så där hög panna. I verkligheten är det 5-6 cm mellan ögonbryn å hårfäste. Här på bild ser det ut som 9-10 cm…? Varför gör kameran så för?
Det är samma med näsan. En del får en enorm näsa när de tar en selfie å så vet man att de inte ser ut så där i verkligheten, att de faktiskt är mycket snyggare än på bild.
Så jävla dumt alltså…  

Imorse vaknade vi till ett, kanske inte vinterland, men lite snö hade det fallit iallafall.

Det var lite småmysigt, men halt, så jag fick gå med sådär spänd kropp som inte är så där jättebehagligt. Det brukar sluta med värk lite här å där. Precis som att jag inte hade tillräckligt av den varan redan.

När jag gick hem hade solen smält bort all snön så det var inte halt alls, men det var inget som hindrade stollarna från att vara ute å sanda. På flera håll såg man dem åka å strö ut sitt grus på fuktig barmark. Jag kunde inte annat än skaka på huvudet.
Men så slog det mej att det kanske är blandat med salt, så vid nästa snöfall kommer det nog smälta så fort det landar på marken å gruset hindrar oss från att halka. Det kan ju vara så. Man får ju ändå hoppas på det, för annars är det svårt att finna ett onödigare arbete.

…usch…snart börjar den perioden då det dras in grus överallt…å alla saltfläckar som är så svåra att få bort…huuujedamej!…