När jag var liten, alltså runt 6 år, fick vi baka russinmuffins på lekis. Jag har ju kommit till den åldern att jag blir nostalgisk för allt å inget å vill gärna göra sånt som man gjorde förr. Å självklart måste jag ju prova baka dessa russinmuffins. Det begriper väl varenda människa.

Valle ligger som vanligt i sin lilla skål på köksbordet å följer allt med ett vakande öga.

Vilma kommer å undersöker nyfiket vad som är på gång. Äsch, det var ju inget gott i de där små pappersskålarna.

Jag väntar otåligt på att de ska bli klara. Herre min skapare! 15-20 minuter! Det är en lååång tid att vänta när man är sugen på muffins.

Radion står på P1 å det pratas å samtalas å diskuteras, men om vad vet jag inte, jag vill bara ha ljudet på, det är så mysigt…å nostalgiskt.

Nu börjar de resa sej där inne i ugnen. Åh så det doftar gott!

Äntligen är de klara! Så fina de blev!

Nu ska det fikas. Mums vad gott!

Å vill ni ha receptet så får ni det här.

…å naturligtvis fick Håkan slicka ur bunken…precis som när man var liten…