Jag klippte ännu lite kortare bak i nacken igår, men det är som att det ändå är för långt för att ha utsläppt. Jag är ju inte van det. Sån tur då, att jag fortfarande kan sätta upp det.
…ser ni förresten att jag har färgat håret…ljust som vanligt…
Jag trodde vi skulle få åska, för det mullrar i fjärran, men den verkar bara svepa förbi utan att drabba oss.
Vilma upptäckte ett bi på trappan å gick fram å nosade närgånget. Neeej, väste jag viskande, men varnande å jag vet inte om det beror på det eller om hon har bekantat sej ordentligt med dessa flygfän, men hon gick snabbt därifrån.
Solen skiner, det mullrar i himlen. Lite ovanlig kombo om ni frågar mej.
Det blåser en svalkande bris så vi har inte haft sån däringa kvalmig värme innan. Kanske åskan kommer med värmen?
Valle å Vilma är inte rädda för åskan, men de sitter på bron ifall de måste springa in snabbt, så de har respekt för vädrets makter.
Jag har burit ut alla pelargoner för att de ska få känna på sol å regn ordentligt. Jag tror de mår bra av det.
Dramatik i himlen, men som sagt, bara på distans.
Håkan tar fyrhjulingen för att köra undan lite grejor.
Vilma undrar vad som finns i krukan däruppe. Vi fick en till mjölkhämtare av grannen. Det är en snäll man det, må jag säga.
Efter ett tag tröttnar Vilma på att vänta på åskan å lämnar trappan, men håller sej på behörigt avstånd.
…det blir nog en fin dag idag med… 
