Less

Ibland vill jag bara flytta söderut. Allra helst den här tiden när man ser hur långt de kommit med sommaren. Syrenen blommar, körsbärsträden å magnolian likaså, gräset å träden är alldeles gröna, de sjösätter båtarna å de kan plantera i stort sätt vad som helst på tomten utan att behöva tänka på vilken zon de tillhör.

Här är inte ens gräset riktigt grönt, än mindre träden. Allting har precis bara börjat å det är länge kvar till häggen blommar.
Många gånger har jag varit tacksam för det, att vi har allting framför oss när allt är utblommat söderut, men det är ju inte som att sommaren tar slut tidigare där nere bara för det. De har ju sommar lite längre än oss åt det hållet med.

Fast jag vet att det bara är en känsla som kan skölja över mej lite nu å då, för andra dagar så bara älskar jag mitt Norrbotten, mitt Luleå. Jag kan se å uppskatta det vackra i detta karga, döda, färglösa på våren innan allt bara exploderar å blir grönt å blomstrande här med.
Jag kan till å med tycka att det bara är skönt sen när vi går mot höst å njuter av den svala, friska luften.
Jag älskar vackra vinterdagar å gillar även de sämre dagarna när man får sitta inne å mysa när snön vräker ner där utanför.

Men ingenting får bli för långvarigt, för då tröttnar jag.

Det kanske är det jag har gjort nu, när jag känner mej så less. Less på kala träd. Less på svala vindar. Less på allt dött å färglöst. Less på att vara arbetslös…?

Jag vet inte.

…det går över när jag fått vara hemma en sväng…trist sitta ensam hos nån annan…  bigtongue

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s