Valle kom in med en levande liten sork å släppte den i köket. Den sprang ju förstås in i en springa mellan kylskåpet å sockeln så H tog en råttfälla å satte utanför. Naturligtvis ca 30 cm utanför så att det inte var det första råttan stötte på när den sprang ut så jag flyttade den närmare så den var precis vid utgången.
Sen satt jag här vid datorn å läste bloggar å hör plötsligt nåt som krafsar mot golvet. Jag satte mej kapprak å tittade runt åt alla håll, men såg inget så jag tänkte att jag bara inbillade mej. Men efter en stund hör jag krafset igen å då ser jag den lilla gynnaren springa på golvet vid Hs dator.
Ut å hämta katterna å stänga in dem härinne så de får fånga sorken, men det är bara Valle som kommer när jag ropar. Släpper in honom å han jagar runt lite, men när han har den in mot ett hörn så sitter han bara å tittar på den. Låter den komma förbi så den springer rakt mot mej så jag får hoppa å jag skriker precis som man sett att de gör på film. Till slut ställde jag mej på huk på stolen å hoppades att Valle skulle klara av att fånga den utan min hjälp.
Men det gjorde han inte. Näpp, Nalle måste oxå in å hjälpa. Jag går ut å ropar, men ingen Nalle. Jag känner hur frustrerad jag blir å för att göra det ännu värre börjar det regna. Stora droppar faller tungt ned på förstubron å jag ropar å ropar. När han inte kommer då heller exploderar jag. “NALLE FÖR HELVETE, NU KOMMER DU IN!!”
Då kommer han ångandes med…vad är det jag ser?…en sork i munnen! In i köket å jag efter för att kasta ut sorken. Men den LEVDE OXÅ!
Fast den hade Nalle stampat på så den var lam i bakbenen. Tur det. Det var inte svårt få tag på den stackarn.
Den andra lille gynnaren hade hittat ett hål vid tröskeln i datarummet som ledde ned i vad jag misstänker är andra gnagares gångar så den hittar förhoppningsvis ut å hem igen. Vilken tur den hade som kom undan å skönt för oss att slippa otygen inne i huset 
*BIG SUCK*