Varför blev jag som jag blev?

Jag har kryp i kroppen. Jag vill ha förändring. Jag känner att nu när jag slutar mitt jobb så kan jag göra vad jag vill. Jag skulle kunna flytta! Till en annan stad. Men så kommer jag på i samma veva att det kan jag ju inte. Vi köpte ju katterna ihop, jag å H.
Jag kan ju flytta nånstans i närheten, typ Piteå som jag tycker är en så mysig stad, men jag tänkte mer på Umeå eller Sundsvall…eller…jag vet inte. Jag vet inte vad jag vill. Jag vet bara att jag vill ha förändring!
Jag vet inte vem jag har fått detta ifrån. Det måste vara min pappa. För alla andra i min familj har haft samma jobb i en massa år, samma karl i en massa år, bott i samma hus i en massa år…so on, so forth…å verkar trivas med det.
Men inte jag. Jag vill ha nytt hela tiden. Å när jag har fått nytt så letar jag efter nåt nytt igen…å
så håller jag på å kommer väl alltid göra. Men varför?

…fast nån ny karl har jag inte letat förstås, men allt annat…

*rotlös?* 

Leave a Reply