Idag vaknade jag med huvudvärk. Inte nån öronbedövande värk, men iallafall. Jag steg upp 05:45 å tog två alvedon å la mej igen till 06:05. Då hade det inte gett med sej ännu, men var lite bättre. Gick å jobbade, det började ge med sej. Skönt tyckte jag, för jag hatar att jobba när jag mår dåligt. Tre timmar senare kom den tillbaka med tilltagande styrka. Jag tog två alvedon till å kämpade på å tänkte att bara jag får nåt i mej å kanske dricka lite vatten.
Så jag gick till nästa plejs, klarade av en timmes jobb, sen var det bara att åka hem. Jag kände att jag spyr om jag inte får lägga mej. Å näsan började täppas till oxå.
Skulle ringa å säga att jag sticker, men då hade jag lämnat min mobil på andra plejset så jag ringde H som fick skjutsa mej dit å hämta den å sen hem.
Nu, efter att ha tagit ytterligare två alvedon å slumrat i soffan en timme, har huvudvärken släppt en aning å illamåendet gett vika. Nu är det bara näsan som svider å håller på att täppas till så det var väl en förkylning på G. Känner mej inte lika "febrig" nu å blicken är klar. Innan kunde jag inte riktigt fästa den. Det är skönt å det bästa av allt är att jag inte känner att jag behöver spy hela tiden. Fy hunnan vad det är jobbigt att jobba när man mår sådär. Inte för att jag förstår varför jag måste envisas med att försöka, men det är väl finnen i mej, man ska inte ge sej så lätt. Nåja, men är det nåt som knäcker mej så är det illamående å det har ju gått över som tur var.
…får väl tacka svåger då som smittade mej i lördags…det var ju det jag ville…tack tack