God morgon! Jag förklarade lite luddigt igår varför jag är hemma i stan igen, men så kom jag på att ifall det skulle bli nåt prat om det så vill jag inte att bara Håkans version ska komma fram, för han är urusel på att komma ihåg vad som har sagts å drar nån kort förvirrad förklaring, så jag känner att det kanske är bäst att jag skriver ner vad som hänt så att det inte blir några missförstånd. Lite kort bara.
Vi har ju bott separat i 13 år, jag å Håkan, men efter ungefär ett år började han sova hos mej varje natt. I början kunde han sova hemma ett par nätter i veckan. Jag var inte hos honom mer än kanske nån vecka sammanlagt, utan det är nu de senaste kanske sex åren som jag börjat åka dit så att katterna får vara ute lite längre än bara under semestern. Det är egentligen bara därför jag är där å för att det är skönare när det är sådär äckligt varmt, för det är svårt att leva i 34° värme som det blir i lägenheten. Så jag har haft glädje av att få vara där.
Till saken hör att vi har kommit överens om att eftersom Håkan inte ger ett handtag i hushållet de åtta månader vi är hemma hos mej, så ska inte jag göra det de fyra månader som jag varit hos honom heller.
Här finns det väl de som vill inflika att ”du jobbar ju bara halvtid”. Jo, det stämmer, de senaste två åren ja, men det har varit så här långt innan, då jag oxå jobbade heltid å kom hem 16.40 så det håller inte. Inte heller har jag gått ner i lön för att underlätta för Håkan, utan det är för att underlätta för mej själv. Jag pallar inte lika mycket längre å jag vill inte slita ut mej, utan vill få en behaglig pension. Fattig, men lite mer hel å hållen.
Sen kanske nån tänker, men han har ju hjälpt dej med tapetsering å golvläggning. Jo, det stämmer, men jag har hjälpt honom med målning av kök, i hall å farstu. Å jag hjälper till med så mycket andra saker som inte görs här hemma hos mej, som att bära saker, åka till soptippen, klippa buskar å träd, räfsa gräsmattan…etc…etc…så att han har lagt ner några timmar på golv å nån enstaka vägg här hos mej är väl inget jag ska vara evigt tacksam för å hjälpa honom med allt i evinnerliga tider.
Sen kanske nån tänker att ”ja men, han skjutsar ju dej till å från jobbet då å då”. Jo, det stämmer oxå, men jag betalar 500 kr mer per månad för att han ska ha garage, så jag vill inte behöva betala för skjutsen oxå, varken i arbete eller pengar.
Ja, det är en massa sånt som kommit upp å jag vill inte sitta där, varenda sommar, å känna att jag behöver försvara mej när någon blir frustrerad över att jag inte hjälper Håkan mer. Är det så att huset blir för mycket för Håkan, då kanske han ska sälja det. Eller skaffa en fru som vill ta hand om honom å huset medan han fixar med sina lastbilar å bygger garage å skjul till allt han skaffar, som är så mycket viktigare.
För jag är inte den frun. Tyvärr. Å därför åkte jag hem.
…så nu vet ni det… 
(Visst har vi städat tillsammans hos Håkan ändå, men bara om jag drar igång det, för Håkan har som inte tid. Han hjälper till om han blir tillsagd, men jag känner ju inte att ansvaret ligger hos mej. Å jag tycker att, det är hans hus, varför ska jag gå å dirigera å säga vad som ska göras å när?)
paulastina.me 