Nu har vi fått upp sänghimlen. Det blev ju jättebra! Tycker jag då som har lite speciell smak, kanske. Nu ser man inte den eländiga klätterställningen, åtminstone inte lika bra, bara om man öppnar skynket så här.

Men vi kan ha helt stängt, för den är som sagt genomskinlig å katterna ser oss ändå. Så himla najs, då är det inte så brått att köpa en ny, eller snickra ihop nåt själv, vi har suttit å planerat hit å dit å när det inte görs på en gång så hinner jag ändra mej fyrtionio gånger. Men nu får det vara så här ett tag. En klätterställning måste de ju ha iallafall, det kan man inte ta ifrån dem. Nu ska jag gå å sätta belysning på den oxå. Det blir en slinga med vackra metallstjärnor som jag köpte på rea förra julen, som jag glömt bort. Visar sen hur det blev.

…Vilma verkade nöjd iallafall…hon satt länge å tvättade sej, hoppade därifrån å så tillbaka igen…