Våra katter är inga knäkatter. De gillar inte att bli burna å fasthållna, även om de högst motvilligt låter det ske utemellanåt. Vilma var helt ovan att bäras som kattunge, så hon slängde sej hit å dit för att komma loss, men numera sitter hon snällt tills man har gosat färdigt, vilket hon hoppas ska ske alldeles nyss. Man riktigt ser att hon tänker: ”Åååh Guuud…äru aldri klaaar”!

…men hon är så söt så man kan inte låta bli…